Transcript Långsiktiga energilösningar för en god miljö

Långsiktiga energilösningar för en god miljö
– Sverigedemokratisk Ungdoms miljö- och energipolitik
Som ett socialkonservativt och nationalistiskt förbund ser Sverigedemokratisk ungdom
värnandet om miljön, biologiska mångfalden och hållbara energilösningar i vårt fosterland som
vår plikt för att kunna överlämna landet i ett bättre skick till kommande generation. Utöver
denna förvaltarskapstanke utgår SDU ifrån en effektiv politik med lösningar som ska vara
långsiktigt hållbara och marknadskraftiga. För att uppnå detta förutsätts att ideologisk
populism förkastas till förmån för en vetenskapligt förankrad miljö- och energipolitik. SDU ser
teknikens möjligheter och satsar således på våra ingenjörer och forskare vilka ska möta
nuvarande och framtida tekniska utmaningar.
Förvaltarskapstanken
SDU menar att merparten av dagens miljöproblem i någon mening är en direkt konsekvens av att
samhället inte låtit sig vägledas av den konservativa försiktighetsprincipen i tillräcklig utsträckning.
Försiktighetsprincipen är central för den Sverigedemokratiska rörelsen och är särskilt viktig i frågor
som rör vår natur och miljö eftersom beslutens konsekvenser ofta är oåterkalleliga. Vårt
ansvarstagande sammanfattas bäst med begreppet förvaltarskapstanken, där målet är att lämna över
vårt land till våra barn i ett bättre skick än vad det befann sig i när vi tog över ansvaret ifrån våra
föräldrar. Målet med vår miljöpolitik är ett hållbart samhälle där jordens ekosystem är i balans. På kort
sikt är vårt främsta mål att bryta beroendet av fossila bränslen, men även att säkra och bevara den
biologiska mångfalden och begränsa användningen av miljöfarliga och hälsovådliga kemikalier.
SDU ser det som självklart att ett hållbart tänkande ska genomsyra all verksamhet inom det
energipolitiska området. Den fria marknadens aktörer har som huvudmål att maximera sin egen vinst
men hänsyn till miljön är alltför ofta underordnad vinstintresset. För att vi ska få en långsiktigt bra miljö
måste staten därför påverka marknaden, dels med lagstiftning och dels genom incitament och
beskattning. Miljövänlig energiförsörjning ska stimuleras genom bidrag till forskning, utveckling och
anläggningar för miljövänlig energiproduktion. Väl avvägda skattesatser ger styrning såväl mot en
generellt sänkt energianvändning som mot miljövänliga energislag. Dessa åtgärder får dock aldrig
utformas så att konkurrenskraften för vår industri försämras gentemot vår omvärld. SDU anser att det
är nödvändigt för en nation att ha kontroll över sin egen energiförsörjning och vi vill se att det inom
Sverige skapas ett miljövänligt system för energiförsörjning som är flexibelt, har hög kapacitet och
leveranssäkerhet.
Energipolitik
SDU och kärnkraften
I dagsläget står kärnkraften för ungefär 40 procent av Sveriges elenergi och har legat på samma nivå i
flera decennier. Kärnkraften har spelat en nyckelroll för svensk elenergi, inte minst för landets
industrier. Resultatet för Svensk basindustri är kraftigt beroende av elpriset och givetvis
tillgängligheten av el. Det som utmärker kärnkraften är just detta, ett relativt lågt elpris samt en mycket
hög tillgänglighet. Eftersom kärnkraften är så tillförlitlig lämpar sig den bäst som baskraft. Ingen annan
energikälla kan leverera elektricitet i ett så stabilt flöde.
En avveckling av kärnkraften skulle ge förödande konsekvenser vilket kommer leda till att industrierna
flyttar utomlands. Ofta till länder med mycket lägre utsläppskrav än i Sverige. Basindustrin i Sverige
står för en stor del av landets export vilket gör den oerhört viktig för svensk välfärd, men även för
hundratusentals svenska jobb.
Kärnkraften kommer även i framtiden att spela en nyckelroll inte bara för vår elintensiva industri utan
även för samhället som helhet. SDU anser att kärnkraften fortsatt ska vara en viktig energikälla tills
dess att nya och bättre alternativ kan påvisas. Energikoncentrationen i uran är oerhört hög, närmare
två till tre miljoner gånger högre än i kol vilket givetvis ger kärnkraften en näst intill oändlig potential.
När denna energi skall omvandlas till elenergi frigörs radioaktivitet under fissionsprocessen varför
kärnkraften måste skötas med höga säkerhetskrav.
Säkerheten hos de svenska kärnkraftverken är oerhört hög, men åtgärder vidtas ständigt för att höja
säkerheten och även effekten hos reaktorerna. Problemen med dagens föråldrade reaktorer är att de
är beroende av en operator i fall av en olycka. Hos de moderna reaktorerna (generation 3+ och
framåt) har så kallats passiv säkerhet anammats vilket höjer säkerheten mångfaldigt jämfört med
dagens reaktorer. Med passiv säkerhet innebär att så fort reaktorn agerar felaktigt kliver naturlagarna
in och förhindrar härdsmältor, flera säkerhetsfunktioner förhindrar alltså en eventuell olycka. Vid fall av
en olycka kommer då temperaturen i reaktorhärden att minska istället för att öka vilket är fallet i
dagens reaktorer. Risken för en härdsmälta minimeras och därmed minskar risken för att radioaktivitet
ska läcka ut i atmosfären.
I dagsläget behöver flera åtgärder vidtas inom elproduktionsområdet för att i framtiden möjliggöra och
säkerställa en billig, klimatvänlig och säker svensk elproduktion. Det enskilt största politiska beslutet
som behöver fattas inom svensk energipolitik är att skyndsamt starta planeringen för att byta ut de
föråldrade kärnkraftsreaktorerna. De nästan 40 år gamla reaktorerna måste ersättas med nya
moderna, som har högre effektivitet, är billigare i drift och är flerfaldigt säkrare.
Byggandet av en reaktor tar lång tid då det är en komplicerad process med väldigt många
säkerhetskrav som måste mötas. Därför är det extra viktigt att börja byggandet i tid för att i framtiden
undvika ett underskott på el.
SDU är fast beslutna att ny kärnkraft är ett måste för att garantera framtidens elbehov. SDU vill inte
bara satsa på att ersätta de gamla reaktorerna, utan också satsa på forskning och bygga
forskningsreaktorer. De största fördelarna med en satsning på kärnkraften ligger i den enorma
potential som finns i framtidens generation IV-reaktorer. Gemensamt för generation IV-reaktorer är
den kraftigt ökade bränsleeffektiviteten, från bara några få procent till nära nog hundraprocentig
effektivitet. Tack vare detta kommer det radioaktiva avfallet från generation IV-reaktorerna endast vara
några få procent av dagens avfall, den förhöjda effekten kommer även att möjliggöra för
återanvändning av det som i dagsläget ansetts vara uttjänt kärnbränsle. Det innebär att Sverige
kommer att kunna driva generation IV-reaktorer i tusentals år på gammalt kärnbränsle vilket i sin tur
innebär att Sveriges beroende av uran nästan helt kan försummas.
Den effektivare förbrukningen av kärnavfallet leder dessutom till betydligt lägre radioaktivitet, från
dagens avfall som kommer att vara radioaktivt i hundratusentals år till enbart några hundra år. Dyra
och komplicerade anläggningar för slutförvar av kärnavfall kommer helt enkelt inte längre att vara
aktuella utan billigare och hållbarare lösningar kommer istället att vara att föredra.
Generation IV-reaktorer kan givetvis låta som rent drömtänkande, men faktum är att dussintals testoch forskningsreaktorer byggs runt om i världen, och många fler planeras att byggas. Majoriteten av
forskarna på området anger att de första generation IV-reaktorerna kommer att vara redo för storskalig
produktion om ca 10-20 år.
Nödvändigt för att framställa kärnkraft är tillgång till uran. Importen av uran är i dagsläget
tillfredsställande och uranpriset är i sammanhanget irrelevant då det utgör en marginell summa i den
sammanslagna kostnaden för att producera elenergi. Samtidigt går det inte att ignorera varken att
uran är en råvara som finns i begränsad mängd, eller att det gjorts uranfynd i Sverige. Möjligheten för
svensk uranbrytning har därför lyfts upp och eftersom SDU är ett förbund som driver på en vitalisering
av demokratin anser vi, vid en eventuell realitet, att svenska kommuninvånare skall ges möjlighet att
delta i både diskussion och beslut huruvida uranbrytning i deras närområde ska tillåtas eller inte.
En intressant utveckling är att kärnkraftverken på sikt bedöms kunna använda torium istället för uran
som bränsle. Den ökade bränsleeffektiviteten i generation IV-reaktorerna i kombination med reaktorer
som kan drivas på torium kommer ge förutsättningar för en kärnkraftsindustri som har tillräckligt med
bränsle för att kunna producera el i tiotusentals år. Torium är fyra gånger mer förekommande i
jordskorpan än uran och dessutom kräver reningsprocessen av torium betydligt mindre energi än den
för uran. Faktum är att en toriumreaktor finns i drift i Indien och levererar el i dagsläget och dussintals
fler utvecklas och byggs i Indien och beräknas producera el på kommersiell nivå inom tio år.
SDU är positiva till all form av forskning hos generation IV-reaktorerna eftersom det i dagsläget
existerar många olika typer som skiljer i form av bland annat kylmedium. Beslutet att sedan välja
vilken reaktortyp som skall tas i drift i Sverige är givetvis helt beroende på säkerhetsaspekterna
eftersom dessa går före alla andra aspekter. Även i Sverige finns en hel del kompetens gällande
generation IV-reaktorer. Forskning drivs på bland annat KTH där en typ av generation IV-reaktor är
utvecklad. Möjligheter finns att bygga forskningsreaktorer i närheten av nuvarande reaktorer, men
bristen på politiskt intresse har hittills gjort att finansieringen ej givits.
En energiutvinningsmetod som till stor del påminner om kärnkraft är fusionskraften där atomkärnorna
istället för att klyvas slås samman under extremt hög värme. På lång sikt kan även fusionskraft bli en
viktig energikälla. De främsta fördelarna med fusionskraft är att den i väldigt liten utsträckning skapar
radioaktivt avfall samtidigt som fusionskraftsbränsle finns i nästintill outtömliga mängder på jorden.
SDU står därför bakom en långsiktigt utökad satsning för att ta vara på fusionskraftens möjligheter. En
framtida utbyggnad av fissions- och fusionskraftsreaktorer förutsätter en rejäl satsning på utbildning
och forskning rörande kärnkraftsområdet. Det är av vikt att främja den inhemska kompetensen för att
säkerställa dagens och morgondagens energiproduktion. SDU menar att större anslag till landets
universitet är nyckeln till att denna kompetens finns tillgänglig. Om Sverige ska hänga med i den
tekniska utvecklingen och kunna tillgodose behoven av tekniska applikationer, kunskap och
spetskompetenser som kommer att uppstå inom området behöver vi börja redan nu. SDU vill därför att
en rejäl satsning görs för att redan idag börja planera för morgondagens kärnkraftverk. Det är dags att
Sverige återigen intar en världsledande position inom kärnkraftsutvecklingen.
Förnybara energier
Bioenergi – ett framgångskoncept för Sverige
Utöver satsningar på kärnkraft anser SDU att mycket fokus bör läggas på bioenergi som de senaste
årtiondena har ökat i betydelse för svensk energiproduktion och idag står för ungefär en fjärdedel av
Sveriges totala energitillförsel. Vid förbränning av biobränslen frigörs koldioxid som i form av växter
har bundits under relativt kort tid, i ett naturligt kretslopp. Denna koldioxid påverkar därför, till skillnad
från fossila bränslens koldioxidutsläpp inte den globala koldioxidbalansen. Dessutom är processen för
framställning av fossila bränslen mer smutsig än för framställning av biobränslen. Livscykelanalyser
har visat att transport och beredning av biobränsle motsvarar 3-5 procent av energin i bränslet medan
motsvarande hjälpenergi för kol och olja är 6-10 procent. Även detta talar till fördel för bioenergin.
Skogsrestprodukter står för ungefär 85 procent av bioenergimarknaden och det är också i skogen som
den största potentialen finns att öka uttagen av energiråvara.
SDU förespråkar en fortsatt satsning på skogsrestprodukter och avfall som biobränsle och menar att
det är möjligt att utveckla bioenergisektorn till nästan det dubbla mot dess effekt idag. Vi ser dock
ingen anledning till ytterligare satsningar på energiskog och åkerbränsle, eftersom jordbruksmarken
behövs för att producera mat.
Till biobränslesegmentet hör även biogas. Biogasens råvaror kan bland annat bestå av slam från
reningsverk, livsmedelsavfall, gödsel och skogsrestprodukter. Biogas är det biobränsle och
fordonsbränsle på marknaden som är mest miljövänligt och medför störst reduktion av växthusgaser.
Användandet av biogas är en av de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att minska koldioxidutsläpp,
och samtidigt reduceras utsläppen av sot och partiklar markant vid förbränning av biogas jämfört med
andra fordonsbränslen. Sverige har idag kommit långt när det gäller utnyttjandet av biogas och är ett
föregångsland för rening av biogas till fordonsgaskvalitet. En satsning på biogasanläggningar har
gjorts under flera år, men trots det är efterfrågan på biogas fortfarande större än tillgången. SDU ser
biogasen som en viktig del i arbetet med att reducera växthusgaser och föreslår att satsningar görs
främst för att öka produktionskapaciteten men även för att kommersialisera biogasen.
Vattenkraften
Sveriges elproduktion fås till största delen av vattenkraft. Denna energikälla står för ungefär 45
procent av Sveriges elförsörjning. Detta tack vare de goda förutsättningarna från landskapet och en
historiskt stor satsning på vattenkraften. I dagsläget ser en utökningen av denna kraftkälla svår ut då
de flesta strömmar är fullt utbyggda och då det även påverkar den lokala miljön och biologiska
mångfalden negativt. Det finns däremot förutsättningar för utveckling av befintliga kraftverk när det
gäller effektivisering av turbiner och generatorer. SDU tycker att effektiviseringar av vattenkraften är
fördelaktiga så länge denna är ekonomiskt motiverad.
Vattenkraften är beroende av mängden nederbörd, detta gör att vattenkraften inte är helt tillförlitlig
som energikälla då mängden nederbörd varierar kraftigt med årstiderna. Detta faktum gör att
vattenkraften ej kan användas som en baskraft. Tack vare möjligheten att enkelt att reglera
elproduktionen i kraftverken fungerar därför Svensk vattenkraft ypperligt som reglerkraft.
Vattenkraften räknas som förnybar energi då den i princip är fri från utsläpp och skadar därför inte
miljön globalt. Däremot påverkas landskapen och ekosystemet lokalt , inte minst då djur- och växtliv
påverkas negativt. Den stora fördelen med vattenkraften är att det är den enda förnybara energikällan
som kan lagra energi. Det är de stora vattenkraftverken med tillhörande dammar som har förmågan till
energilagring efter marknadens behov. Det är dock dammarnas storlek och givetvis mängden
nederbörd som begränsar möjligheten till energilagring.
Dock står vattenkraften inför stora återinvesteringsbehov under kommande decennium. De större
kraftverken förväntas klara upprustningarna på marknadsmässiga villkor, genom att investeringen kan
räknas hem på den höjda produktionskapaciteten. De mindre verken drivs ofta av småföretagare som
har sämre möjlighet att finansiera en omfattande upprustning. Det riskerar att många mindre
vattenkraftverk tvingas avsluta sin verksamhet, samtidigt som det redan idag finns över 2000 nedlagda
mindre vattenkraftverk. Det är idag oerhört kostsamt och omfattande för småföretagare att erhålla
tillstånd för en återstart. För att underlätta tillståndsprocessen för mindre vattenkraftverk föreslår SDU
att länsstyrelsen är tillståndsgivande myndighet, eftersom länsstyrelsen redan är tillsynsmyndighet.
SDU föreslår också att fastighetsskatten justeras så att vattenkraftsindustrin ges samma
förutsättningar som gäller för produktion av övrig förnybar och utsläppsfri energi.
Många vattenkraftverk saknar i dagsläget fisktrappor, så kallade omlöp som möjliggör för lekande
fiskar att simma uppströms. Avsaknaden av fisktrappor har lett till att den biologiska mångfalden i
vattnet har minskat markant. Genom att endast låta några procent av vattnet passera genom en
fisktrappa kan flera arter räddas lokalt. Ett stort problem är att när vatten ej flödar genom kraftverket
torrläggs marken bakom vilket ger förödande konsekvenser för det lokala djurlivet i och i närheten av
vattnet. SDU vill därför se en lagstiftning på krav för fisktrappor i de kraftverk där lekande fiskar
passerar. Det finns även stora problem för fisk samt fiskyngel vandrandes nedströms att undvika
turbinerna. Tyvärr har vissa kraftverk en dödlighet upp till 100 procent för fisk vandrandes nedströms.
Några svenska kraftverk har anammat olika tekniker som möjliggör att låta fisk vandra ovanför
turbinerna. SDU vill se mer forskning kring olika tekniska lösningar för att undvika att fiskar dör
vandrandes genom turbinerna.
Energilagring
En stor nackdel med vind, våg och solkraften är att inget av alternativen kan lagra energi. Till skillnad
från vattenkraften som kan lagra energi i vattenmagasinen är risken stor att dessa kraftverk aldrig kan
ersätta vare sig baskraften eller reglerkraften, utan istället bli ett extremt dyrt och opålitligt komplement
till övriga kommersiella energikällor. Tyvärr kan debatten om energilagring ledas in i ren okunskap då
batterilösningar diskuteras. Faktum är att oavsett batteriteknik krävs det näst intill oändliga mängder
batterier för att lagra den stora mängd energi ett industriland förbrukar. Kontentan blir helt enkelt den
att så länge dessa typer av förnybara energikällor helt saknar lagringsmöjligheter kommer de aldrig att
konkurrera med vare sig baskraften eller reglerkraften.
Solkraft, en orealistisk lösning i Sverige
När solen skiner transporteras energirikt ljus mot jorden vilket solceller kan omvandla till el. Idag
används framförallt dopat kisel i solcellerna varpå elektriciteten skapas genom en p-n-övergång.
Problemet ligger i att de solstrålar som når jorden inte har tillräckligt hög energi för att el ska
produceras enligt den fotoelektriska effekten.
För kisel vilket används ger det en teoretisk maximal verkningsgrad på 29 procent men som i
verkligheten för solceller i kommersiellt bruk idag ligger knappt på 15 procent. Det innebär i svenska
förhållanden i vilket instrålningen enbart är 1000kWh/m^2 varje år att det behövs enorma ytor för att
solceller ska kunna bidra till en betydande del av vår elproduktion. Jämfört med exempelvis vår
nuvarande installerade kärnkraft skulle inte ens en yta motsvarande hela Göteborgs kommun räcka att
fylla med enbart solceller för att producera samma mängd el på ett år.
Problemet med solceller är dock mer långtgående än så. Solceller producerar el när solen skiner vilket
oftast är på sommaren när den svenska elförbrukningen är som lägst. På vintern däremot när
elenergibehovet är som högst producerar solcellerna av naturliga skäl som minst el. Det finns alltså en
missmatchning mellan årstiderna för när största behovet finns för el och när solceller producerar el.
Solcellernas beroende av att solen skiner innebär även att tillgängligheten på morgon och kväll är
oerhört låg. Därutöver är det en väldigt dyr energikälla som kostar ungefär tio gånger så mycket per
producerad kWh som våra nuvarande elenergikällor. Förbundets uppfattning är således att solkraftens
potential i Sverige är ytterst begränsade varpå staten ej ska subventionera eller investera i denna
verksamhet. För SDU är det viktigaste att ta ansvar för elpriserna och satsa på teknik med hög
potential i svenska förhållanden.
Potentialen som finns inom solkraftstekniken går givetvis inte att bortse ifrån, med en satsning i
Sverige med de kallaste breddgraderna i världen kommer solkraften knappt göra en märkbar skillnad
relativt den höga investeringskostnaden. SDU anser att Sverige istället ska bistå med forskning och
kompetens i u-länder där solintensiteten är över 200 procent högre än i Sverige. Solceller i stor skala
är ett verktyg i u-länder att ersätta fossila bränslen och därmed minska utsläppen.
Vågkraft
Vågkraften står tyvärr inför samma dilemma som solkraften. För att få ut mycket elenergi krävs oerhört
stora ytor samt investeringar. Med en kort livslängd och en mycket opålitlig drift är risken stor att stora
summor kapital investeras helt fel. SDU vill investera i energikällor som i dagsläget är realistiska,
hållbara och givetvis konkurrenskraftiga. Våg och solkraften faller tyvärr på samtliga av dessa punkter
vilket innebär att ingen av dem är redo att etableras kommersiellt.
Vindkraft, en ogenomtänkt felsatsning
Vindkraft är en elenergikälla som många partier felaktigt lyfter fram som långsiktigt hållbar. Problemen
med vindkraften grundas framförallt i ekonomisk olönsamhet, tekniska problem, kraftverkens
väderberoende, påverkan på miljön och säkerheten. Det är en energikälla som är tre gånger så dyr
som kärnkraften varför staten idag tvingas subventionera verksamheten. Dessutom krävs väldigt stora
ytor i naturen vilket får konsekvenser för ekosystemet.
Vindkraften producerar elenergi genom att vindkraftverkens propeller nyttjar en del av vindarnas
rörelseenergi. Detta är dock begränsat av att vindhastigheten minskar bakom propellern som följd av
kraftverkets upptagna rörelseenergi samt att svenska vindkraftverk enbart kan maximera den
upptagna rörelseenergin på vindhastighetsintervallet 11-17 m/s. Blåser det för lite finns ingen
rörelseenergi att ta upp och blåser det för mycket belastar det kraftverken till den grad att dessa måste
stängas av. Följden av detta är att vindkraftens elenergiproduktion är beroende av perfekta
väderförhållandena och enligt Kungliga vetenskapsakademin är den säkra tillgängligheten av
vindkraftsproducerad el enbart 6 procent av den installerade effekten.
Detta väderberoende kallas för intermittenta egenskaper vilket i sin tur för vindkraften förutsätter att
det finns någon reglerkraft som producerar el de perioder när det inte blåser under perfekta
förhållanden. Idag nyttjas vattenkraftverken till detta men är redan maximalt nyttjad för detta ändamål.
Konsekvensen blir därför att en utbyggnad av vindkraft förutsätter nästan lika mycket utbyggnad av en
icke intermittent energikälla. I dagens förhållanden innebär det framförallt elenergi från kolkraft eller
gas vilket ger stora miljöproblem i form av ökade koldioxidutsläpp. En utbyggnad av vindkraft har
prövats i Danmark. Resultatet blev att de tvingas importera kolkraft när det inte blåser och av den
anledningen har de kraftigt ökat sina koldioxidutsläpp till att idag ligga på tio gånger högre än Sveriges
per producerad kWh. Tyvärr blir det även konsekvensen för Tyskland som bygger kolkraftverk för att
kompensera för ökad andel intermittenta energikällor.
Utöver dessa negativa konsekvenser för miljön är vindkraften en väldigt svårinstallerad energikälla,
synnerligen vid skogsmarker i norra Sverige. För att nå upp till de toppar där vinden är som mest
energirik måste onödiga infrastruktursatsningar göras där skog måste röjas, berg måste sprängas och
oerhört breda grusvägar måste byggas för att möjliggöra för bland annat lastbilar att passera. De höga
vindkraftverken måste även stå på en stabil grund som agerar motvikt för kraftverket. Ett
gravitationsfundament innehåller upp till 1000 kubikmeter betong samt upp mot 40 ton
armeringsjärn. SDU gör mot den bakgrunden bedömningen att samtliga satsningar på vindkraftverk
från statens sida måste upphöra. Vi sätter miljön, ekonomin och den tekniska hållbarheten i första
hand.
Ett modernt elnät för säkra elleveranser
Vårt moderna samhälle ställer höga krav på trygg och pålitlig elförsörjning där elberoende utrustning
spelar en allt viktigare roll. SDU menar att det är viktigt att säkerställa ett driftsäkert stamnät. Idag är
landet indelat i fyra elregioner där abonnenterna betalar olika utifrån vilken elregion man tillhör.
Länkarna mellan dessa elregioner är idag relativt svag, medan överföringsbehovet över
regiongränserna stundtals är stort. Denna utveckling kräver ett elnät som är mer flexibelt än dagens.
SDU menar att elregionerna som system bör avskaffas. Det är inte de svenska elabonnenternas fel att
standarden på elnätet är för låg, det är ett nationellt problem.
Avslutningsvis kan påpekas att vad gäller Vattenfall anser SDU att det även i fortsättningen ska vara
ett statligt bolag med ett tydligt uppdrag att värna svenska energiintressen. Vi menar att Vattenfall skall
flytta fokus ifrån expansion i utlandet till att istället prioritera den svenska elförsörjningen ur ett mer
långsiktigt perspektiv. Vattenfall måste ges tydliga ägardirektiv om att satsa på hållbar
energiutveckling i Sverige och vi ser gärna att företaget får i uppdrag att vara marknadsrepresentant
vid utveckling av nya energitekniker. Vattenfall kan bidra med kunnande inom infrastruktur, produktion
samt marknadskommunikation. SDU anser att kolkraftsägandet på sikt bör avvecklas men bör
fortsätta effektivisera kraftkällan tills det att bättre alternativ för baskraft finnes.
Energieffektivisering
Svensk miljö- och energipolitik, i synnerhet den förda debatten däromkring, har i alltför
stor utsträckning fokuserat på tillförseln av energi och minimering av
energiframställningens miljöpåverkan. SDU vill verka för en förändring av detta enkelriktade fokus och
få till stånd kraftfulla energieffektiviseringsåtgärder. Tekniken finns ofta tillgänglig men den politiska
viljan att genomföra potentiella effektiviseringar saknas. Energieffektivisering är samhällsekonomiskt
mycket lönsamt då många åtgärder kan genomföras till ett lägre pris än vad ny elproduktion skulle
kosta. Dessutom är miljöeffekten större när utsläpp minskas till följd av ett lägre energibehov än när
det sker via renare framställning. Energieffektiviseringspotentialen är stor inom både transportsektorn,
industrin och den offentliga sektorn. SDU anser att den offentliga sektorn skall sträva efter att
genomföra upphandlingar av tjänster och varor som bidrar till ett mer energieffektivt samhälle.
I syfte att skapa en marknad för energieffektivisering föreslår SDU att de verksamheter som genomför
effektiviserande åtgärder ges reducerad energiskatt under återbetalningstiden för investeringen. 2005
inleddes ett statligt program, vilket har möjliggjort för större processföretag att erhålla kunskap om och
ekonomiskt stöd för effektiviserande åtgärder. Potentialen finns givetvis även i andra branscher såsom
fastighet, handel och mindre industri och SDU menar att även dessa bör ges samma möjligheter. Vi
ser också gärna att privatpersoner ges möjlighet att delta i liknande program. Kunskap inom
energieffektiviseringsområdet är avgörande för att totalt sett kunna vägleda energikonsumenterna och
vinna framgång.
Miljöpolitik
Internationellt miljöarbete
Problemen med de idag alltför höga utsläppen av koldioxid världen över är vida kända. Konsekvenser
så som exempelvis ökande årsmedeltemperaturer och smältande polarisar är ett faktum som de flesta
Svenska medborgare är väl införstådda med. Det bör dock poängteras att de stora utsläppen av
koldioxid inte är något som det Svenska folket skall beskyllas för då Sverige ligger mycket bra till när
det görs mätningar på koldioxidutsläpp per capita bland världens länder, vilket delvis kan härledas till
vår stora andel vatten- och kärnkraft.
Då de stora utsläppen sker i områden utanför Sveriges gränser anser SDU att det är i dessa som de
stora insatserna för minskade utsläpp skall göras. Detta innebär inte på något vis att Sverige som
nation kan frånskrivas något ansvar. SDU menar att Sverige är en kunskapsrik och forskningsstark
nation som har en skyldighet att bidra med vår kunskap för att hjälpa andra nationer att komma tillrätta
med sina utsläpp, vilket i slutändan kommer att gynna hela världens befolkning. Svensk miljöpolitik
kan alltså inte utgå ifrån att sätta ett egenvärde i att Sverige skall minska sina utsläpp ännu mer, utan
snarare att maximera minskningen av de globala utsläppen. Detta måste givetvis göras där utsläppen
är som störst. SDU menar därför att en del av dagens utlandsbistånd bör omfördelas till
resurseffektivare satsningar mot de globala miljöproblemen, där uppvärmning, vatten och sanitet är de
högst prioriterade områdena. Då hjälps befolkningen direkt genom arbetstillfällen och
kunskapsförmedling samtidigt som de får bättre förutsättningar för ett liv där svältkatastrofer kan
undvikas och naturkatastrofers effekter kan minimeras. Ur miljösynpunkt uträttar vi dessutom långt
mer per satsad krona än vi skulle lyckas med genom åtgärder i Sverige. Mångmiljardsatsningar på
minskade utsläpp i Sverige bör närmast ses som ett oansvarigt sätt att hantera skattepengar.
Regnskogar
De tropiska skogarnas fortlevnad är avgörande för att behålla balansen i atmosfären och klimatet. En
fjärdedel av människans bidrag till ökningen av koldioxidhalten i atmosfären kan kopplas till
nedhuggningen av den tropiska skogen, snarare än ökade utsläpp. Uppskattningsvis har ungefär
hälften av jordens regnskog skövlats och huggits ned under de senaste 100 åren. Illegal avverkning
för att bereda plats åt exempelvis sojaodlingar är idag ett stort problem. En fortsatt skövling av
regnskogarna innebär inte bara en negativ påverkan på klimatet, utan det riskerar även att slå ut en
stor del av den för regnskogen unika faunan som rymmer ungefär hälften av jordens arter. Det krävs
breda internationella samarbeten för att stoppa skövlingen av regnskogarna. Här spelar
världssamfundets organisation UNEP en viktig roll. Sverige måste se sin del i avverkningarna. Därför
föreslår SDU extra satsningar för att bevara de för hela vår planets överlevnad viktiga regnskogarna.
En åtgärd är handelsstopp av virke och sojabönor som härrör från dessa skogsområden.
Nationellt miljöarbete
Östersjön
Att det finns stora globala miljöproblem att tackla betyder inte att vi lokalt är förskonade
från miljöproblem, eller att det inte finns miljöförbättrande åtgärder vi kan ta till i vårt närområde. Ett
högst alarmerande lokalt problem är tillståndet i Östersjön med syrebrist, bottendöd, algblomning,
utfiskning samt olje- och giftutsläpp. SDU kräver omedelbara åtgärder för att komma tillrätta med
dessa problem. Det är av stor vikt att vi kan finna sätt att långsiktigt bevara det unika innanhavet. På
kort sikt behöver alla de tusentals gifttunnor som finns på Östersjöns botten snarast tas om hand.
Utfiskning i Östersjön har varit ett aktuellt problem i flera decennier. Alldeles för stora kvoter har tillåtits
vilket har gett förödande konsekvenser för fiskbeståndet. SDU ser allvarligt på den problematik som
råder gällande fiskbestånden i Östersjön. Bestånden måste ges utrymme att utvecklas och därför är
det oerhört viktigt att besluten om fiskekvoter tas med största möjliga samverkan med insatta forskare.
På så sätt tas beslut som är belagda för fiskbeståndets bästa möjlighet till utveckling.
Alltför ofta nås vi av rubriker om större olyckor till havs med förödande miljöeffekter. Olyckor går inte
att undvika, men det är allt som oftast otillräckliga rutiner och bristande utrustning som orsakar olyckor
och tillbud på öppet vatten. Det krävs ett helhetsgrepp för att få bukt med oseriösa redare som tar lätt
på miljöfrågorna. Som en förebyggande åtgärd mot miljökatastrofer föreslår SDU att framtidens sjöfart
planeras utifrån känsliga områden. En ökad bevakning av Östersjön är av vikt för att avstyra
eventuella miljöbrott, och ska ske i samarbete med övriga länder kring Östersjön. I Finska viken har
man med stor framgång inrättat en trafikledningscentral för all sjötrafik. Vi menar att en sådan
ledningscentral bör inrättas för hela Östersjön i syfte att förebygga kollisioner. SDU kräver strängare
påföljder för de fartyg som rengör sina tankar och sköljer ut avfallet i havet. De fartyg som medvetet
gjort sig skyldiga till olagliga utsläpp skall beläggas med trafikförbud på svenskt territorialvatten tills
rederiet kan påvisa godtagbara rutiner. I syfte att främja kvalitetssjöfarten vill SDU att lotsplikt införs för
de fartyg vars utrustning är otillräcklig eller vars besättning inte är tillräckligt kompetent. Som en viktig
del i att förverkliga förvaltarskapstanken, bevara naturen och miljön till kommande generationer måste
områden värda att bevara skyddas som reservat, detta för att enskilda individer men också samhället i
stort inte alltid lever efter förvaltarskapstanken. SDU anser att arbetet med att inrätta fler marina
områden ska påskyndas.
SDU vill se att kustbevakningen kontinuerligt utbildas i att upptäcka och snabbt åtgärda misstänkt
miljöfusk hos oseriösa rederier. De behöver utökade resurser för att kunna säkerställa att dagens
miljöproblem i Östersjön inte förvärras ytterligare. Vi måste även säkerställa att alla kommuner som
har en kust ingår i ett samarbete med kustbevakningen och att dessa kommuner har egna eller
gemensamma rutiner ihop med andra kommuner om riktlinjer och tillvägagångssätt vid miljökriser.
I linje med vår kriminalpolitik vill vi även införa generellt hårdare straff och påföljder för miljöbrott, det
ska aldrig få löna sig att förstöra miljön.
Genmodifierade grödor ur ett miljöperspektiv
SDU har som mål att Sverige i framtiden ska vara självförsörjande på matproduktion. Det är
grundläggande för ett hållbart samhälle att varje nation har möjlighet att vara självförsörjande. Detta
innebär dock flera problem med dagens politik. Den mest effektiva odlingsbara ytan i Sverige är redan
vid sin maximala kapacitet och kan inte brukas på något sätt för att producera mer med dagens
teknologi. Det är ett stort ingrepp i naturen att förändra ytterligare värdefull skogs- och våtmark till
brukbart land och innebär stora risker för många idag redan utrotningshotade djur. SDU ser att det
behövs mer forskning på området för att möta framtiden varpå genmodifierade grödor (GMO) är ett
framgångsrikt koncept. Med genmodifierade grödor kan produktionskapaciteten öka oerhört mycket,
samtidigt som vi inte behöver söka oss längre norr upp i landet där det är svårare och mer
resursintensivt att odla. Det är även en miljövinst då högre produktionstäthet innebär att mer grödor
fås ut per areal. Forskning visar idag att inom vissa jordbruksprodukter kan produktionskapaciteten
dubbleras genom en övergång till genmodifierade grödor. Länder som USA, Brasilien, Kina och
många fler har mycket framgångsrikt etablerat GMO inom jordbruket och SDU ser det som en stor
potentiell tillgång. SDU vill därför se kraftigt ökade anslag till GMO-forskning.
Förvaltarskapstanken är grundläggande även här och försiktighetsprincipen står givetvis som grund
för jordbrukets användning av genmodifierade grödor. SDU vill därför se en fortsatt reglerad
användning och till en början se över möjligheterna till att använda GMO för odling av grödor som
exempelvis används till biobränsle och kemiindustrin.
Övergödning
Övergödning uppstår då näringsämnen tillförs i onaturlig mängd till naturen vilket leder till att den inte
klarar av att bryta ner överskottet. Föroreningar från människans verksamheter, som industrier, trafik
och jordbruk förs via regn till vattendrag och slutligen till sjöar och hav. Övergödning kan förändra
ekosystemet hos sjöar och hav radikalt då balansen och konkurrensen rubbas hos de naturliga
arterna. För stora mängder av dessa näringsämnen leder till ökad tillväxt av bland annat växtplankton.
När andelen organiskt material överstiger systemets normala konsumtion bryts inte
överskottsmaterialet ner vilket leder till att stora bottenområden drabbas av syrebrist, döda bottnar och
därmed en minskning av den biologiska mångfalden. Övergödningen är även en starkt bidragande
faktor till överdriven algblomning och igenväxning av sjöar.
De värsta källorna till utsläppen är reningsverk, industrier och läckage från jordbruksmarker. Utsläppen
från reningsverken har minskat drastiskt senaste decennierna, även industrins utsläpp. Men utsläppen
från jordbruksmarker är fortfarande höga. Grundproblematiken är de handelsgödsel som används.
Deras syfte är att få grödor att växa bättre, men när dessa ämnen hamnar i vatten är det istället
algerna som växer bättre.
Tidigare var handelsgödseln belagd med en skatt, som höll användningen av gödsel på en lägre nivå.
För att markera gödselns negativa påverkan på naturen förordar SDU en återgång till denna styrande
beskattning. Vi menar dock att lantbrukarnas intressen och framför allt de svenska jordbrukarnas
förutsättningar i förhållande till omvärlden måste beaktas. När skatten på handelsgödsel togs bort
säkerställdes statens inkomster genom en skatteväxling till höjd dieselskatt. För att jordbrukarna inte
ska drabbas ekonomiskt bör de därför få motsvarande skatteväxling, och alltså kompenseras med
sänkt skatt på diesel.
Om mängden gödsel minskas måste detta kompenseras med ökade arealer jordbruksmark vilket SDU
inte anser är aktuellt för Sverige i dagsläget då miljön går i första hand. Det går däremot att minska
mängden näringsämnen som tar sig till sjöar och hav genom att exempelvis gräva avrinningsdammar i
närheten av jordbruken i syfte av att samla ihop näringsämnen som så småningom binds till växter
som därefter bryts ned av naturen eller kan tas tillvara på och återanvändas som gödsel.
SDU vill som lösning på problemet ge möjlighet till ekonomiska medel till jordbrukare som grävt och
underhåller avrinningsdammar intill känsliga områden för att undvika att näringsämnen tar sig till
vattendrag och så småningom sjöar och hav.
Sverige ett rikt land på våtmark
Sverige är ett av de länder i världen som är mest rika på våtmarker. Dessa har stor variationsrikedom
och är värdefulla för såväl arter knutna till våtmarkerna som arter knutna till kringliggande ekosystem.
Dessutom utgör de populära tillhåll för rastande flyttfåglar. Våtmarker fungerar dessutom som en slags
fälla för näringsämnen, vilket reducerar problematiken med övergödning av framförallt kväve. Stora
arealer våtmark har under 1900-talet dikats ut och till följd av det avvattnats. SDU anser att det är av
stor vikt att arbetet med anläggning och restaurering av våtmarker ges ökat fokus. Det är vidare viktigt
att opåverkade våtmarker ges sitt rättmätiga skydd för att framtida kortsiktiga intressen inte skall få
förstöra dessa viktiga biotoper.
Sveriges fordonsflotta
Världens fossilberoende fordonsflotta är ett stort problem. Även om Sverige utgör en liten del av
världens utsläpp är det viktigt att vi ställer om vår fordonsflotta till en som är mindre beroende av
fossila bränslen. Dessutom är Sveriges bilpark en av Europas äldsta, det är på tiden att Sverige tar ett
totalansvar för vår föråldrade och fossilberoende fordonsflotta. Detta gör man inte genom straffskatter
på dagens bilar, utan man måste skapa incitament för miljöbilar samt utbyggnad av infrastrukturen för
dessa.
SDU vill att man tillsätter tydliga spelregler för marknaden som tydligt har sin utgångspunkt i
utsläppsproblematiken. Förbundet är fast besluten att det ska premieras att värna om miljön.
Viljan att transporteras med minsta möjliga miljöpåverkan saknas inte, utan i dagsläget är det snarare
möjligheterna som saknas vilket är där SDU riktar åtgärderna. Förbundet anser därför att miljöbilar ska
premieras vid bilköpet genom skattelättnader för att öka tillgängligheten av miljöbilar för gemene man.
Återinför skrotningspremien
För att råda bot på vår föråldrade bilpark ser SDU att skrotningspremien som avskaffades 2006
återinförs, dels för att få bort gamla bilar, men även för att de inte ska dumpas i vår natur och närmiljö
utan skall tas om hand om på ett bra sätt. Premien fungerar ungefär som retursystemet för pantburkar:
vid köpet betalas en returavgift som sedan återfås vid inlämning hos auktoriserad mottagare. Det är ett
bra incitament för att förmå ägare av gamla bilar att skrota dem till förmån för en nyare och
miljövänligare bil. En föryngrad bilpark skulle även leda till högre trafiksäkerhet. Skrotningspremien
skall dock ha som krav att den enbart skall inkludera svenskregistrerade bilar, för att motverka
eventuella svarta marknader där skrotbilar importeras till Sverige enbart för premiens skull. Storleken
på denna premie skall även regleras i syfte att värna veteranbilsentusiaster och inte utarma Sverige
på sina gamla klenoder.
Elbilen
SDU ser elbilen som en av framtidens stora pusselbitar för att kunna minska det fossila beroendet,
dock finns ett antal problem med elbilen i dagsläget. Det största av dessa problem är räckvidden vilket
gör den oerhört opraktisk för längre färder då många och långa pauser måste göras för att låta
batterierna laddas upp. SDU är kritiskt till dagens batteriteknik då den fortfarande är oerhört kostsam
och kapaciteten för låg. Batteritekniken är på god väg men är i dagsläget fortfarande inte tillräckligt
utvecklad. Samhället måste låta elbilen komma ifatt marknaden tills den tidpunkt att den är
marknadsmässigt hållbar.
För att underlätta och även påskynda elbilens etablering på marknaden tror SDU att en
infrastruktursatsning krävs i form av laddstolpar. Dagens undermåliga tillgång till dessa gör att de som
i dagsläget köpt elbilar endast kan färdas vissa sträckor.
Att se till att vi har en god infrastruktur är centralt för att underlätta bytet från fossilt till el. SDU vill
därför se flera olika satsningar för att få fler laddstolpar i landet. I ett första steg behöver staten ta ett
större ansvar och bygga ett basnät med laddstolpar, därefter vill vi även underlätta för privata företag
och privatpersoner att installera laddstolpar vid sitt företag eller vid sin bostad. Vid installation av
snabbladdstolpar behöver man ofta uppgradera sin elmatning.
Detta innebär ökade tariffkostnader på grund av elnätets utformning. Denna kostnad ska självklart inte
drabba de som vill byta till ett miljövänligare alternativ utan bör givetvis subventioneras för att öka
incitamenten för att göra miljövinster.
Återvinning
Materialåtervinning är oerhört viktigt och är en av grundpelarna för ett hållbart samhälle. Globalt sett
ökar de totala avfallsmängderna och likaså användningen av råmaterial varje år. Det är därför till stor
fördel att se avfallet som en resurs. Materialåtervinning innebär inte enbart att spara på jordens
resurser utan även att spara stora mängder energi. Det material som inte kan återvinnas förbränns för
att på så sätt producera både värme och elektricitet.
Energiåtervinning är ett effektivt sätt att ta tillvara på energi ur avfall som ej kan återvinnas på
konventionellt sätt. Varje år producerar svenska avfallsförbränningsanläggningar enligt avfallsverige
fjärrvärme som motsvarar värmebehovet för cirka 810 000 genomsnittliga villahushåll.
Avfallsförbränningen står för cirka 20 procent av fjärrvärmeproduktionen i landet och ger även el som
motsvarar behovet för ungefär 250 000 villor.
Sverige ligger i framkant när det gäller återvinning, men även när det gäller att ta tillvara på energin
istället för att lägga det på soptippar. Tack vare denna omtanke för miljön hamnar under 1 procent av
allt avfall på soptipparna, eller motsvarande cirka 3 kg per person (att jämföra med 164 kg per person
för EU-snittet). I dagsläget är det gratis för privatpersoner men inte för företag att lämna material vid
kommunernas återvinningscentraler. SDU vill därför ge kommunerna ekonomiska medel för att slopa
denna avgift för små och medelstora företag. På detta vis kommer det inte finnas några ekonomiska
hinder för små och medelstora företag att agera miljömedvetet.