Transcript Övningsuppgifter: andra världskriget 1939-45

Övningsuppgifter: andra världskriget 1939-45
”Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar
att tillägna sig en historisk referensram och en
fördjupad förståelse för nutiden. De ska också få
möjlighet att utveckla en kronologisk överblick
över hur kvinnor och män genom tiderna har
skapat och förändrat samhällen och kulturer.”
”Genom undervisningen ska eleverna ges
förutsättningar att utveckla kunskaper om varför
intressekonflikter om naturresurser uppstår.
Undervisningen ska också medverka till att eleverna
utvecklar kunskaper om hur vi kan påverka framtiden i
riktning mot en mer acceptabel levnadsmiljö för alla.”
Förmågor (historia)
Förmågor (geografi)
använda en historisk referensram som innefattar
olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter,
kulturmöten och utvecklingslinjer,
göra geografiska analyser av omvärlden och värdera
resultaten med hjälp av kartor och andra
geografiska källor, teorier, metoder och tekniker
Centralt innehåll (historia)
Centralt innehåll (geografi)
De båda världskrigen, deras orsaker och följder.
Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder,
vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om
tillgång till vatten och mark.
Övningsuppgifter: andra världskriget 1939-45
A
C
E
Eleven har mycket goda kunskaper om
historiska förhållanden, skeenden och
gestalter under olika tidsperioder. Eleven
visar det genom att föra välutvecklade och
väl underbyggda resonemang om orsaker
till och konsekvenser av
samhällsförändringar och människors
levnadsvillkor och handlingar, samt om
Förintelsen och andra folkmord.
Eleven har goda kunskaper om historiska
förhållanden, skeenden och gestalter under
olika tidsperioder. Eleven visar det genom
att föra utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang om orsaker till
och konsekvenser av samhällsförändringar
och människors levnadsvillkor och
handlingar, samt om Förintelsen och andra
folkmord.
A
C
E
Eleven kan undersöka omvärlden och
använder då kartor och andra geografiska
källor, teorier, metoder och tekniker på ett
väl fungerande sätt […]
Eleven har mycket goda kunskaper om
världsdelarnas namngeografi och visar det
genom att med god säkerhet beskriva
lägen på och storleksrelationer mellan olika
geografiska objekt.
Eleven kan undersöka omvärlden och
använder då kartor och andra geografiska
källor, teorier, metoder och tekniker på ett
relativt väl fungerande sätt […]
Eleven har goda kunskaper om
världsdelarnas namngeografi och visar det
genom att med relativt god säkerhet
beskriva lägen på och storleksrelationer
mellan olika geografiska objekt.
Eleven kan undersöka omvärlden och
använder då kartor och andra geografiska
källor, teorier, metoder och tekniker på ett i
huvudsak fungerande sätt […]
Eleven har grundläggande kunskaper om
världsdelarnas namngeografi och visar det
genom att med viss säkerhet beskriva lägen
på och storleksrelationer mellan olika
geografiska objekt.
Eleven har grundläggande kunskaper om
historiska förhållanden, skeenden och
gestalter under olika tidsperioder. Eleven
visar det genom att föra enkla och till viss
del underbyggda resonemang om orsaker
till och konsekvenser av
samhällsförändringar och människors
levnadsvillkor och handlingar, samt om
Förintelsen och andra folkmord.
Uppgift 1: Placera händelserna nedan på en tidslinje.
Slaget vid el-Alamein, Fred i Asien, Atombomberna; Hiroshima och Nagasaki, Operation
Barbarossa, Invasionen av Normandie, slaget om Storbritannien, Anfallet på Polen,
Midsommarkrisen, anfallet på Norge och Danmark, Anfallet på Pearl Harbor, slaget om
Atlanten, Finska vinterkriget, Stalingrad, Fred i Europa, Konferenserna i Jalta och
Potsdam, fortsättningskriget, Paris intas av tyskarna, Paris befrias
Uppgift 2: Välj ut fyra viktiga händelser: A) Välj den händelse som var viktigast för krigets utgång B) Välj en
händelse som var viktigast ur ett svenskt perspektiv C) Välj den händelse som du tror gjorde Hitler och nazisterna
mest nöjda. D) Välj den händelse som orsakade mest lidande. Motivera era/dina val!
Bra länk: http://varldenshistoria.se/karta-andra-vaerldskrigets-braennpunkter
Uppgift 3: A) Markera krigets vändpunkter i Europa och Nordafrika på kartan! (använd Historisk atlas s. 56-57)
Tidslinje – andra världskriget 1939-1945
1939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
Blank karta till uppgift 3 och 4
Uppgift 4: Kriget handlade till stor del om naturresurser, strategiska platser och territorier. Det var ett
krig om och mot geografin. Du ska nu analysera kriget utifrån ett geografiskt perspektiv:
Hitlers arméer lyckades inte inta Moskva hösten-vintern 1941. En bidragande orsak till detta var den mycket kalla
vintern i kombination var de tyska truppernas brist på vintermateriel.
a) Jämför Kalingrads (Königsberg) och Moskvas klimat (se klimatdiagram på nästa sida).
b) Utgå från en karta och förklara hur Moskvas läge delvis kan förklara den mycket kalla vintern 1941.
Striderna i Nordafrika 1940-43 mellan axelmakterna och de allierade fördes under extrema förhållanden.
c) Slå upp platserna Tobruq (Tobruk) och Al Alamayn (El Alamein) i kartboken. I vilken klimatzon ligger platserna? (Se
karta s. 181)
d) Vilka problem tror du att arméerna ställdes inför, på grund av de geografiska förutsättningarna?
e) Att behärska Nordafrika och i synnerhet Egypten var avgörande för kriget både i Europa men också i Asien. Varför?
(Ett skäl = okej Två rimliga skäl = toppen)
Nazisternas projekt att mörda Europas judar (och romer) kan också ses utifrån ett geografiskt perspektiv.
f) Förklara sambanden mellan stora koncentrations- och förintelseläger, infrastruktur (järnvägar, vägar mm) och
Europas judiska befolkningar.
1942 kontrollerade Tyskland mycket stora delar av Europa och Afrika.
g) Ange den västligaste, östligaste, sydligaste och nordligaste koordinaten i de av tyskarna kontrollerade områdena
1942. Du kan skriva koordinaterna på kartan (Du behöver kombinera kartor från den ”vanliga” atlasen med den
historiska.)
En av de första större framgångarna för de amerikanska trupperna i kriget mot Japan i Stilla havet var när
Salomonöarna erövrades, framför allt ön Guadalcanal som japanerna tvingades lämna I februari 1943.
h) I vilken klimatzon ligger Salomonöarna?
i) Vilka problem tror du att arméerna ställdes inför på grund av de geografiska förutsättningarna? (Klimat, natur,
avstånd)
Klimatdiagram till uppgift 4. Diagrammen visar genomsnittstemperaturer (inte t.ex. högsta
temperaturer) och genomsnittlig nederbörd.
30
350
20
250
20
300
10
200
0
150
-10
100
-20
50
-20
0
-30
J
F M A M J
Temperatur
200
0
150
-10
100
J A S O N D
Moskva 55.75°N 37.50°E. 145 m.ö.h.
300
20
250
20
250
10
200
10
200
0
150
0
150
-10
100
-10
100
-20
50
-20
50
0
-30
F M A M J
J A S O N D
Nederbörd
Temperatur
Temperatur (°C)
30
Nederbörd (mm)
300
J
Temperatur
0
F M A M J
30
-30
Nederbörd
50
J
J A S O N D
Kaliningrad 54.70°N 20.60°E
Temperatur (°C)
250
10
0
J
F M A M J
J A S O N D
Nederbörd (mm)
-30
Nederbörd
Temperatur (°C)
300
Nederbörd (mm)
Temperatur (°C)
30
Nederbörd (mm)
Honiara (Guadalcanal) 9.42°S 160.00°E.
Tobruk 32.10°N 23.90°E.
Nederbörd
Temperatur
A
B
C
Tematiska kartor till uppgift 4
A. Uppskattning av Europas judiska befolkningar 1939
B. Större koncentrations- och förintelseläger i Europa
1943
C. Järnvägar som leder till Auschwitz (1940-talet)
Uppgift 5: Midsommarkrisen 1941. Tyskarna ställde olika krav på Sverige i juni 1941.
A) Vilka krav från tysk sida gick Sverige med på? C) Var det rätt av Sverige att gå med på en del
eftergifter? (För ett konsekvensetiskt resonemang).
Konsekvensetik
konsekvensetik betyder ungefär att det är resultatet av det man
gör som räknas. Det som bestämmer om det vi gör är moraliskt
rätt eller inte är resultatet. Blev det bra, då var det rätt.
Anta att man vill göra sin vän glad genom att ordna en stor fest
för honom eller henne. Det visar sig att vännen absolut inte vill
vara på en fest. Vännen vill helst vara ensam den dagen. Gjorde
man fel då, man ville ju så väl? Ja, det gjorde man. Enligt
konsekvensetiken så är det just resultatet som räknas. Det är
därför lika illa att inte rädda en person som håller på att drunkna,
som att putta i personen.
Det spelar heller ingen roll vilken avsikt man har. Att råka skada
en person av misstag är lika illa som att planera att skada någon.
Omvänt gäller. Blev det bra, så var det rätt även om du hade en
dålig avsikt. Om en handling ska räknas som god eller dålig beror
alltså på hur det blir. Källa: ne.se
Bra länk: http://www.popularhistoria.se/artiklar/midsommarkrisen-och-de-tyska-trupptransporterna-i-sverige-1941/
Uppgift 6: Varför vann de allierade kriget? Alternativt: Varför förlorade axelmakterna?
Använd exempel från både boken/häftet (citat) och den bifogade statistiken.
Tabell 1. Rustningarnas värde 1943 (i miljarder dollar)
Allierade
Axelmakterna
USA
37,5
Tyskland
13,8
Storbritannien
11,1
Japan
4,5
Sovjetunionen
13,9
summa
62,5
18,3
Källa: Alf W Johansson, (1993) Den nazistiska utmaningen
Toppen
Bra
Okej
Du kan resonera med
sakliga exempel kring
minst tre orsaker till att
de allierade vann
kriget. Du använder
både statistik och
texter som exempel.
Du kan resonera med
sakliga exempel kring
två orsaker till att de
allierade vann kriget.
Du använder både
statistik och texter som
exempel.
Du kan resonera kring
en viktig orsak till att de
allierade vann kriget.
Tabell 2. Antal soldater och andel stupade
land
Antal
soldater
Andel
dödade
Tyskland
18 700 000
28,71%
Japan
9 400 000
24,22%
Sovjetunionen
34 476 700
30,1%
Storbritannien
11 115 000
5,22%
USA
18 886 000
2,8%
Tabell 3. Produktion av tanks 1940-1944
Tyskland
Storbritannien
USA
1940
1459
1399
331
1941
3256
4841
4052
1942
4098
8611
24997
1943
6083
7476
29497
1944
8466
2476*
17565
Tabell 4. Flygplansproduktion 1939-1944
Källa: Alf W Johansson, (1993) Den nazistiska utmaningen
Japan
Tyskland
StorBritannien
USA
1939
4467
8295
7940
2141
1940
4768
10826
15049
6086
1941
5088
11776
20094
19443
1942
8861
15556
23672
47836
1943
16693
25527
26263
85898
1944
21180
39807
26461
96318
summa
61057
111787
119479
257772
Uppgift 7: Vad heter personerna? Berätta kort om fyra av dem!
Hirohito, Truman, Himmler, Mussolini, Tojo, Hansson, Churchill, Hitler, Stalin, Roosevelt …
Adolf Hitler (führer Tyskland 1933-1945)
Georges Clemenceau (fransk president 1917-1920)
Josef Stalin (partiordförande, Sovjetunionen 1924-1953)
Neville Chamberlain (premiärminister, Storbritannien 1937-1940)
Franklin D. Roosevelt (president, USA 1933-1945)
Det tyska folket
Benito Mussolini (duce, Italien 1922-1943)
David Lloyd George (premiärminister, Storbritannien 1916-1922)
Raymond Poincaré (regeringschef, Frankrike 1921-1924)
Inget ansvar
Lite ansvar
Vilka bär störst ansvar för det andra världskriget (Europa)?
Stort ansvar
Uppgift 8: Vilka bär störst ansvar för kriget?
Uppgift 9: I häftet ”andra världskriget” skriver man att kriget fick till följd att många
länder i Asien gjorde sig fria från sin forna kolonialherrar.
A)
När blev följande länder självständiga och från vilket land blev de självständiga? (Se historisk atlas s. 62-64)
Indien ________________________________________________________________
Indonesien ____________________________________________________________
Vietnam ______________________________________________________________
A)
Hur förklarar texten att kriget ledde till att länder i Asien gjorde sig fria? (Läs s. 240 i häftet under rubriken
”Kriget och kolonierna”)
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________