Väder, klimat och växtlighet berör alla
Download
Report
Transcript Väder, klimat och växtlighet berör alla
Väder, klimat och växtlighet berör
alla
Lågtryck, högtryck och de stora
vindsystemen s. 176
Solstrålars varierande infallsvinkel mot jordytan ger dubbelt
så mycket energi vid ekvatorn som vid polerna
Ekvatorn – tropiska lågtrycksbältet/lågtryckszon
Subtropiskt högtryck kring 30°Nord(kräftans vändkrets och
Syd (Stenbockens vändkrets).
Norr om 30°N o 30 °S härskar västvindbältet – När relativt
varma luftmassor från vändkretsarna rör sig mot polerna och
möter de kalla luftmassorna från polarområden bildas den så
kallade Polarfronten
Längs den fronten utvecklas så kallade vandrande lågtryck
eller cykloner. Som i vårt land ger ostadigt och regnigt väder
Vinden som energikälla s. 178
Vind = luftmassor i rörelse
Vind bildas genom att det uppkommer tryckskillnader i
lufthavet.
Tryckskillnader uppstår genom solens ojämna
uppvärmning på jordytan
Vid tryckskillnader på jordytan mellan två områden
strömmar luften från området med högt tryck till
området med lågt tryck
Ju kortare avståndet är mellan högtrycksområdet och
lågtrycksområdet desto starkare vindar.
Vinden som energikälla
Energikälla som människan har använt längst
Båtar
Kvarnar
Pumpar till vatten
I dag vindkraftverk
Temperatur och nederbörd s. 179
Allmänt: varmast vid ekvatorn o kallare högre
breddgrader
Både havsströmmar och vindar flyttar överskott av
värme till kallare trakter dvs där det är ett underskott =
vilket leder till en utjämning i temperatur mellan
områden. Exempelvis Golfströmmen
Golfströmmen – varma vattenmassor från Karibiska
havet till Nordatlanten
Varmt är det vid ekvatorn – men varmast är det vid
vändkretsarna (30°N o 30°S) på grund av den torra
luften.
Nederbördstyper s. 180
Orografisk nederbörd
Konvektionsregn
Frontregn
Nederbörd uppkommer genom att luft tvingas uppåt till
högre luftlager – den avkyls – temperaturen blir lägre än
daggpunkten = nederbörd.
Det ovan nämnda sker av tre orsaker
Orografisk nederbörd
Luftmassor kommer in över land = luftmassor bromsas
upp – luften tvingas i höjden
Luftmassor in över bergområde = tvingas uppåt = avkyls
– vattenånga kondenseras = regn
Andra sidan berget = regnskugga
Exempelvis bakom Sveriges bergskedja
Konvektionsregn
Solen värmer upp marken = nedre luftlagret uppvärmt =
luften blir lättare o stiger
Uppvärmd luft stiger = kyls av o kondenseras
= Konvektionsregn
Tropikerna
I vårt land ( varm sommarmorgon m klar himmel – under
dagen bildas moln, ibland till häftiga åskskurar
Frontregn
Frontregn vanligast i Sverige
Möte mellan en varm o en kall luftmassa
Varm luft glider upp över kall luft – den kalla luften
ligger som en kil under den varma luften
Varmluft stiger = avkyls
Vattenånga kondenseras till moln som ofta ger
nederbörd
Klimattyper s. 181
Temperatur
Fyra zonerna
Polara
Tempererade
Subtropiska
Tropikerna
Växtigheten är beroende av
klimatet s191 Biosfären
Luft, vatten o mark möts
Biomer – livsmiljö för växter
Biomer hänger ihop med klimattyper
Jordens växtbälten