Transcript Sid 1-17 inledning.pdf

En tidig morgon går du ut på fältet
som du sådde för några veckor
sedan. Daggen ligger kvar i grödan.
Du blir fuktig om dina stövlar.
Spirande vårsäd är vacker att
beskåda. Jorden har spänst, uppkomsten är bra, snörräta rader,
inga såmistor. Det är en fröjd att se!
försöksrapport animaliebältet 2013sverigeförsöken
Med en Spirit i maskinhallen vet många
lantbrukare om att känslan kommer
igen. År efter år. Och det bästa är att
den goda uppkomsten och etableringen
bara är en av många fördelar med Spiritmaskinen.
De övriga handlar om flexibilitet,
kapacitet och lönsamhet.
– Fråga din återförsäljare efter
Väderstad-Finans –
S V E R I G E F Ö R S Ö K E N 2013
FÖRSÖKSRAPPORT
animaliebältet
Resultat från regionala växtodlingsförsök
utförda i Jönköping, Kalmar–Kronoberg,
Blekinge, Gotland och Halland
www.vaderstad.com
w w w. s v e r i g e f o r s o ke n . s e
S835
Spirit
animaliebältet
Försöksrapport 2013
Fältförsöksverksamheten är en del i Sverigeförsöken.
Övriga områden: Mellansverige och Skåneförsöken.
www.sverigeforsoken.se
Produktionsinformation:
ISSN 1404-6262
ISBN 91-88668-40-12
Tryck: Bording Halmstad AB
Papper: Maxisatin
Innehåll
Statistiska begrepp i försöksrapporten________________________________________ 4
Förord______________________________________________________________ 5
Ämneskommittéer/Ämnesområde__________________________________________ 6
Försöksverksamheten i Sverigeförsöken och Animaliebältet________________________ 7
Adressuppgifter________________________________________________________ 8
Länsvis grödfördelning i Animaliebältet 2013___________________________________ 9
Växtodlingsåret 2013___________________________________________________ 10
Temperatur och nederbörd______________________________________________ 11
Växtnäring
Kaliumgödsling till ensilagemajs____________________________________________ 18
Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar______________________________ 23
Kol/kväve-kvoten upplyser om gödselns kvävegödslingseffekt_______________________ 28
Ogräs
Ogräsbekämpning i vallinsådd och efterverkan vallåret___________________________ 31
Aktuella ogräsförsök i spannmål och majs_____________________________________ 35
Vall och grovfoder
Intensivt skördade vallar_________________________________________________
Rödklövers konkurrensförmåga____________________________________________
Sortförsök i ensilagemajs________________________________________________
Ensilagemajs i Jönköping_________________________________________________
49
54
65
69
Sorter och odlingsteknik
Sortförsök i höstvete___________________________________________________ 71
Sortförsök i rågvete____________________________________________________ 81
Sortförsök i höstråg____________________________________________________ 85
Sortförsök i höstkorn___________________________________________________ 88
Sortförsök i vårkorn____________________________________________________ 91
Sortförsök i havre____________________________________________________ 101
Sortförsök i vårvete___________________________________________________ 108
Sortförsök i ärter_____________________________________________________ 112
Våroljeväxter________________________________________________________ 115
Höstraps___________________________________________________________ 120
växtskydd
Växtskyddsförsök i stråsäd______________________________________________ 125
Bladmögelbekämpning_________________________________________________ 139
Priser och kostnader 2013________________________________________ 149
Skördeprodukter________________________________________________ 152
Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET
|
3
Statistiska begrepp
I försöksrapporten förekommer ett antal statistiska begrepp som hjälpmedel
för tolkningen av resultaten. Nedan ges en enkel förklaring till vad de betyder.
CV % = Variationskoefficient
Variationskoefficient används inom statistikberäkningar. Vid observationer på olika
skalor exempelvis 1, 2, 3, 4, 5 och 100, 200, 300, 400, 500 kommer standardav­
vikelserna vara olika (större vid högre skalor) även om de procentuellt sett är lika.
Variationskoefficienten är en normaliserad standardavvikelse och uttrycker standard­
avvikelsen som procentandelar av medelvärdet. Variationskoefficenten gör alltså
standardavvikelser på olika skalor jämförbara.
För att översätta detta till försöken brukar dessa indelnigar av CV göras när man ska
tolka resultaten:
< 3 mycket jämnt försök
3 – 6 jämnt försök
6 – 10 något ojämnt
> 10 kasseras oftast. Om det är små skillnader kan det vara svårt att ta med försök
med höga CV i sammanställningar. Men i till exempel ogräsförsök används försök
med höga CV värden om det är tydliga skillnader.
p-värde
Anger sannolikheten för att det inte finns skillnader i försöket. Eller egentligen är det
risken att göra fel om man säger att det finns en skillnad mellan några led i försöket.
Värdet 0,05 innebär alltså 5 % risk att göra fel om man antar att det finns skillnader.
Normalt används gränsen 0,05 för att man skall anse att det finns signifikanta
skillnader­i försöket.
< 0,05 - 1-stjärnig signifikans
0,01-0,001 2-stjärnig signifikans
< 0,001
3-stjärnig signifikans
LSD – Minsta signifikanta skillnad
Anger hur stor skillnaden måste vara mellan två led för att de skall vara signifikant
skilda. Anges för enstjärnig signifikans det vill säga P < 0,05. Om Prob-värdet är
> 0,05 brukar inte LSD-värdet redovisas.
4
|
ANIMALIEBÄLTET
Sverigeförsöken 2013
Tack!
Ett stort tack till alla som på olika sätt medverkat till Sverigeförsöken och därmed till vår region Animaliebältet!
Det gäller försöksvärdar, försökspersonal, alla lantbrukare genom Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF)
och andra finansiärer och inte minst ni som bidragit med material och artiklar till Animaliebältets
Försöksrapport 2013.
Nedanstående företag tillsammans med Hushållningssällskapen har bidragit till finansieringen av de regionala försöken. Detta visar att det både finns ett stort intresse för Sverigeförsökens verksamhet och
att resultaten kommer att användas av många.
AB Hjalmar Möller
AB Johan Hansson
AB Strängnäs Valskvarn
AB Västerbottens Fodercentral
Berte Qvarn
Dalviks Kvarn AB
DLA Agro Sverige
European Fertilizer AS
Farina AB
Fodercentralen
Fole Kvarn
Forsbecks AB
Gullviks/Bröderna Berner Handels Aktiebolag
Hörby Lantmän
Järrestads Härads Lantmannaförening
Kalmar Lantmän Ek. för.
Knislingeortens Lagerhusförening
Kristianstadsortens Lagerhusförenings Ek. för.
Lantmännen Ek. för.
Lovanggruppens Handelshus AB
Skånefrö AB
Slöinge Lantmän
Svenska Foder AB
Söderslätts Spannmålsgrupp
Södra Åby Lokalförening
Tyringe/Ljungbyhed Lokalförening
Vallberga Lantmän
Varaslättens Lagerhus Ek. för.
VärmLant AB
Yara
Medverkande i Animaliebältets försöksrapport
För bearbetning och sammanställning av försöksresultat och
artiklar i denna publikation har en rad personer engagerats.­
Respektive­artikel eller inlägg presenteras med namn och e-post.
För ytterligare information kan dessa personer kontaktas.
Foto där inget annat anges: Erik Ekre.
Redigering och databearbetning i rapporten har utförts av
Monica Lindell vid Hushållningssällskapet Halland.
VARMT TACK TILL ALLA
som på olika sätt medverkat till Animaliebältets artonde
försöksrapport.
Halland 17 januari 2014
Erik Ekre, redaktör
Sverigeförsöken 2013 Illustr. Maria Henriksson
ANIMALIEBÄLTET
|
5
Ämneskommittéer/Ämnesområde
SLU, Fältforsks ämneskommittéer samordnar forskning och försök inom områdena nedan, där
ordförande­, sekreterare och ämnessakkunnig presenteras inom respektive område:
Ämneskommittéerna ska vara mötesplatser för intressenter inom respektive kommittés ämnesområde
och arbeta med idé- och behovsformulering samt information och resultatspridning. Kommittéerna kan
även medverka till att initiera projektansökningar och att finna finansieringsvägar för verksamheten
inom respektive ämnesområde.
Vatten
Helena Aronsson,
SLU
Ogräs
Anders Nilsson,
SLU
Erik Ekre,
Hushållningssällskapet Halland
Ingrid Wesström,
SLU
Lars Danielsson,
HS Konsult
Jordbearbetning
Johan Arvidsson,
SLU
Lennart Johansson,
HS Rådgivning Agri AB,
Linköping
Växtnäring
Sofa Delin,
SLU
Anna-Karin Krijger,
Hushållningssällskapet Skara
Odlingssystem
Göran Bergkvist,
SLU
Anders Ericsson,
HS Konsult
6
|
ANIMALIEBÄLTET
Vall och grovfoder
Bodil Frankow-Lindberg,
SLU
Jan Jansson,
Rådgivarna i Sjuhärad
Odlingsmaterial (Sorter)
Magnus Halling,
SLU
Mattias Zetterstrand,
Hushållningssällskapet Kristianstad
Växtskydd
Erland Liljerot,
SLU
Ola Sixtensson,
Hushållningssällskapet Malmöhus
Roland Sigvald,
SLU
Sverigeförsöken 2013
Försöksverksamheten i Sverigeförsöken och Animaliebältet
Animaliebältet representerar en av regionerna inom Sverigeförsöken.
Animaliebältets Försöksrapport, som ges ut för nittonde året är ett samarbete med fältförsöken
i Kalmar­-Blekinge-Kronoberg, Jönköping, Halland och Gotland.
Verksamhetsmål
Verksamhetens gemensamt uppsatta mål är
att snabbt sammanställa och föra ut praktiskt
tillämpbara försöksresultat prövade inom vår
region, kopplade till animalieproduktionens
stora betydelse för jordbruket i området.
Finansiärer
Sverigeförsökens basfinansiering sker från den
gemensamma växtodlingshandeln och Hus­
hållningssällskapen, men bekostas till största
delen av SLF, Stiftelsen Lantbruksforskning.
Medel från SLF söks i en gemensam ansökan
för alla regioner och beviljade medel förde­
las efter handelns omsättning i respektive
Styrelsen 2013
Ulf Ohlsson, ordförande, Halland
Magnus Karlsson, Lantmännen SW Seed
Samuel Forssmed, lantbrukare, Huskvarna
Robert Ekholm, Kalmar Lantmän
Björn Cedergren, lantbrukare, Kalmar
Stefan Uddin, Lantmännen Gotland
Roland Rodebjer, lantbrukare Gotland
Niklas Ingvarsson, Svenska Foder
Sven-Olof Bernhoff, Scandinavian Seed
område. Därutöver medverkar och finansierar
flertalet växtodlingsföretag och Jordbruks­
verket egna led i pågående försöksserier.
Försöksresultat på Sverigeförsöken. se
För att göra resultaten mer lättillgängliga­
lanseras en ny webbaserad platt­form 2014­:­
Sverigeförsöken.se
Projektet som finansierats av SLF har till
syfte att få ökad tillgänglighet till alla officiella
försöksresultat i Sverige på en och samma
hemsida. Här kan man enkelt söka resul­
tat från regionernas försöksrapporter och
dessutom söka enskilda försöksresultat.
Adjungerade:
Charlotte Holm, ekon.ansv. Kalmar-Kronoberg-Blekinge
Björn Andersson, Fältforsk, SLU
Styrelsens arbetsutskott
Ulf Ohlsson, ordförande, Halland
Erik Ekre, verksamhetsledare, Halland
Erik Abrahamsson, Jönköping
Klas Eriksson, Kalmar-Kronoberg-Blekinge
Linda af Geijerstam, Kalmar-Kronoberg-Blekinge
Bo Pettersson, Gotland
Delar av styrelsen under sommarmötet 2013.
Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET
|
7
Animaliebältet
Jönköpings län
Försöksledare: Erik Abrahamsson 036-39 88 87, 0708-29 30 56
[email protected]
Hushållningssällskapet, Datorgatan 5, 561 33 Huskvarna
Försöksutförare: Jan-Olof Storm 036-931 52, 070-234 50 58
Försökshallen Riddersberg, 552 92 Jönköping
Kalmar, Kronoberg och Blekinge län
Försöksledare/ Försöksutförare: Klas Eriksson 070-287 63 63
[email protected]
Hushållningssällskapet KKB, Torslunda Försöksstation, Skogsby 1063, 386 92 Färjestaden
Gotlands län
Försöksledare/försöksutförare: Bo Pettersson 0498-20 22 45, 070-775 76 34
[email protected]
Hushållningssällskapet, Hallfreda, Follingbo, 621 91 Visby
Hallands län
Försöksledare: Erik Ekre 035-465 03, 0708-43 82 03
[email protected]
Hushållningssällskapet Halland, Lilla Böslid 146, 305 96 Eldsberga
Försöksutförare: Magnus Håkansson 035-465 25, 0708-438204
[email protected]
Hushållningssällskapet Halland, Lilla Böslid 146, 305 96 Eldsberga
8
|
ANIMALIEBÄLTET
Sverigeförsöken 2013
Länsvis grödfördelning
i Animaliebältet 2013
Areal höstsådd stråsäd, totalt 41 600 hektar Källa: SJV 2013
20 000
15 000
10 000
5 000
0
H-korn
Råg
Rågvete
Höstvete
Jönköping
11
28
459
892
Kronoberg
34
21
317
387
Kalmar
2 663
589
3 634
10 872
Gotland
2 990
774
2 407
6 352
Blekinge
310
235
544
3 079
Halland
161
242
1 423
3 174
Areal vårsådd stråsäd, totalt 103 120 hektar Källa: SJV 2013
40 000
30 000
20 000
10 000
0
Blandsäd
Vårvete
Havre
Vårkorn
Jönköping
1 282
991
5 929
6 469
Kronoberg
207
984
3 105
2 830
Kalmar
749
1 761
2 940
9 640
Gotland
131
4 307
1 541
14 948
Blekinge
80
1 119
767
3 324
Halland
558
7 434
9 056
22 970
Areal vall, majs och baljväxter, totalt 295 980 hektar Källa: SJV 2013
80 000
60 000
40 000
20 000
0
Majs
Ärt/bönor
Vall
Jönköping
138
75
69 193
Sverigeförsöken 2013
Kronoberg
42
17
37 612
Kalmar
3411
953
73 715
Gotland
2104
1 503
37 752
Blekinge
495
85
15 181
Halland
1738
2 471
49 499
ANIMALIEBÄLTET
|
9
Växtodlingsåret 2013
Av Erik Abrahamsson Hushållningssällskapet, Jönköping, Bo Pettersson, Hushållningssällskapet Gotland,
Klas Eriksson, Hushållningssällskapet KKB, och Erik Ekre Hushållningssällskapet Halland
10
|
Jönköpings län
Hösten 2012 var nederbördsrik, höstsådden
avklarades något senare än normalt. Vintern
blev lång och snörik, och både vallar och höstsäd
drabbades av snömögel. Vårbruket startade något
senare än normalt, i slutet av april, och blev på sina
håll utdraget på grund av mycket nederbörd. Maj
månad blev varm, dock med flera kalla nätter, men
med normal nederbörd. Förstaskörden på vallarna
blev i stort sett bra, vad gäller kvantitet, dock med
något låga proteinvärden men med bra energi­
värde. Juni och juli bjöd på omväxlande väder
med mestadels solsken med ibland regnigare peri­
oder. I vissa områden föll inte tillräckligt med ned­
erbörd efter förstaskörden på vallen vilket gjorde
andraskörden blev svag med varierande resultat
på kvantitet och kvalité. Mängden vallfoder blev
därför lägre än normalt. Vårsäden såg lovande ut
hela vägen fram till skörd. Tröskningen påbörjades
i slutet av juli och fortgick utan större problem.
Avkastningsnivån på spannmålen var hög 2013.
Kalmar, Kronoberg, Blekinge län
Höstsäden 2012 såddes något senare än normalt
men fördelaktigt väder under hösten gjorde att
grödorna utvecklades väl. Snö och kyla kom tidigt
och vissa tiders barfrost påverkade höstrapsen
som tunnades ut betydligt medan höstsäden
klarade sig tämligen bra. Vårbruket startade
senare än normalt och pågick en bit in i maj. Vår
och försommar blev betydligt mer nederbörds­
rik än normalt och även juli bjöd på mycket
regn. Första vallskörden blev något försenad på
grund av regn men totalt blev vallens avkastning
hög och gynnsamma förutsättningar tillät en
4:e skörd på vissa håll. Spannmålsskörden blev
mycket bra även om den inte riktigt nådde upp
till rekordnivåerna 2012. Majsen fick ett bra
skördeår och höstrapsen avkastade normalt eller
mer än normalt trots tunna bestånd på våren.
Höstsådden 2013 skedde under gynnsamma
förhållanden och grödorna utvecklades kraftigt.
Gotlands län
Växtodlingsåret 2013 inleddes med en neder­
bördsrik och besvärlig höst. Höstsådden var
utdragen och besvärlig, vilket fick till följd att
det blev mindre sått än normalt. Vintern kom
tidigt och snötäcket blev långvarigt. När snön
väl försvann började en lång period med kallt
väder, barmarksfrost och tjäle. Det kalla vädret
varade till halva april då vårbruket inleddes
med gödsling av höstsådda grödor. Vårsådden
påbörjades i slutet av april och avslutades på
mulljordarna en månad senare. Trots den långa
perioden med barmarksfrost klarade de höst­
sådda grödorna sig relativt bra. Våren övergick
till en sommar med låga regnmängder. Trots det
torra vädret var skörden normal och till och med
bättre än normalt på en del grödor. Ett undan­
tag var vallskörden där 2:a skörden var låg och
3:e skörden obefintlig. Skördeförhållanden var
bra under hela sommaren och långt in på hösten.
Hallands län
Höstsådden 2012 blev rekordlåg i areal under
ihållande nederbörd och sent sådda grödor
utvecklades svagt. Vintern som blev både kall
och lång släppte inte tjälen förrän andra veckan i
april. Höstsådd spannmål övervintrade bra men
flera höstrapsfält fick svåra skador. Vårbruket
genomfördes i två etapper. Den första veckan i
april såddes stora delar på tjälen medan vårplöjda
fält dröjde till mitten/slutet av månaden. Våren
som var kall och regnfattig gav långsam tillväxt.
Vallarnas första skörd utfördes därför senare än
normalt och värmen kom inte förrän sista veckan
i maj. Vallskördarna blev totalt sett bra både
i avkastning och kvalitet men med undantag
för värme och torka i juli. Spannmålsskörden
startade andra veckan i augusti med höga skördar
för vårsådda grödor och lite lägre för höstsådda.
Ensilagemajsen fick ett mycket bra år med höga
fodervärden efter sommarens starka solinstrålning.
ANIMALIEBÄLTET
Sverigeförsöken 2013
Väder i mars 2013
Avvikelse medeltemperatur
mars månad
Temperatur
Mars var en mycket kall månad med
stora temperaturunderskott.
I delar av Jönköpings län låg
medeltemperaturen 3,5 grader
under det normala.
Nederbörd
Den västra och centrala delen av
Animalie­bältet samt Gotland
fick mycket stora underskott.
I Kalmarområdet nåddes 50-75%
av normala regnmängder.
Nederbörd i mm
mars månad
Sverigeförsöken 2013 Procent av normal nederbörd
mars månad
ANIMALIEBÄLTET
|
11
Väder i april 2013
Avvikelse medeltemperatur
april månad
Temperatur
I april var temperaturen i stort sett
normal över hela Animaliebältet.
Nederbörd
I regionens centrala och östra delar gavs
normala - höga nederbördsmängder
medan södra Halland fick lägre än normalt.
Nederbörd i mm
april månad
12
|
ANIMALIEBÄLTET
procent av normal nederbörd
april månad
Sverigeförsöken 2013
Väder i maj 2013
Avvikelse medeltemperatur
maj månad
Temperatur
Maj var varmare än normalt med ett
temperaturöverskott på 1,5–
2,5 grad i hela regionen.
Nederbörd
Större delen av regionen fick normal nederbörd.
Halland fick lägre regnmängder och delar
av Kalmar fick högre än normalt.
Nederbörd i mm
maj månad
Sverigeförsöken 2013 Procent av normal nederbörd
maj månad
ANIMALIEBÄLTET
|
13
Väder i juni 2013
Avvikelse medeltemperatur
juni månad
Temperatur
Medeltemperaturen blev nära normal men med
ett överskott på 1–2 grader på den östra sidan.
Nederbörd
Månaden gav ett stort regnöverskott i
hela regionen och vissa delar fick
mer än dubbel nederbörd mot normalt.
Nederbörd i mm
juni månad
14
|
ANIMALIEBÄLTET
Procent av normal nederbörd
juni månad
Sverigeförsöken 2013
Väder i juli 2013
Avvikelse medeltemperatur
juli månad
Temperatur
Juli var en varm månad med stark solinstrålning.
Temperaturen låg flera grader över
det normala i hela regionen.
Nederbörd
Den västra och centrala delen
fick uppleva en torr månad
Medan den östra sidan fick
mera normala mängder.
Nederbörd i mm
juli månad
Sverigeförsöken 2013 Procent av normal nederbörd
juli månad
ANIMALIEBÄLTET
|
15
Väder i augusti 2013
Avvikelse medeltemperatur
augusti månad
Temperatur
Augusti var något varmare än normalt
och Gotland hade 2 grader över
normal medeltemperatur
Nederbörd
Den västra sidan fick högre regn­
mängder än normalt medan
den östra fick lägre.
Nederbörd i mm
augusti månad
16
|
ANIMALIEBÄLTET
Procent av normal nederbörd
augusti månad
Sverigeförsöken 2013
Väder i september 2013
Avvikelse medeltemperatur
september månad
Temperatur
September blev relativt normal i hela regionen.
Kustområdena fick temperaturer­
något över det normala.
Nederbörd
Det var mycket nederbördsfattigt i de
centrala delarna av regionen, men även
kusterna fick mindre regn än normalt.
Delar av Gotland gavs däremot rikliga mängder.
Nederbörd i mm
september månad
Sverigeförsöken 2013 Procent av normal nederbörd
september månad
ANIMALIEBÄLTET
|
17