Transcript Magnetbilden hjälper att avslöja

Magnetundersökningar har en viktig roll även vid uppföljningen av behandlingen för att kontrollera förändringar i mängden plack och formen på den. Därför används magnetundersökning numera ofta för att mäta och jämföra effekten av olika läkemedelsbehandlingar.
Magnetbilden hjälper att avslöja
hjärnans och den vita substansens gåtor
Undersökning med magnetkamera
F
ör en lekman är synen
overklig, nästan som ur
har revolutionerat diagnostiseringen
en sciencefictionfilm. I
av MS och till en del även
det dunkla kontrollrummet
behandlingen. Fortfarande finns
lyser tre dataskärmar och på
det dock mycket i den vita och grå
en av dem visas en bild på en
substansen som behöver klarläggas. människohjärna. I rummet
framför finns en stor cylinderliknande apparat och i den
Tex t JANNE ORA
ligger det en patient.
Foton JOHANNES ROMPPANEN och
Vi är långt nere i Mejlans
HNS Rönt gen/Leena Valanne
sjukhus där vi guidade av
Leena Valanne får följa hur
66
AVAI N 3/2011
en magnetkameraundersökning går till. Leena Valanne
är docent och specialistläkare i neuroradiologi.
För dem som har magnetundersökningar – att se in i
människans mest känsliga delar – som yrke är detta vardag, utan desto mera mystik.
Stämningen i kontrollrummet
är avslappnad: med sakta musik från radion i bakgrunden
koncentrerar sig röntgenskö-
avainnyckeln
tarna Olesja Severin och Saila Saukkonen på magnetundersökningen.
Valanne arbetar på HNS
Röntgen som överläkare inom neuroradiologi och är specialist på röntgenavbildning,
i synnerhet diagnostisk avbildning av hjärnan och ryggmärgskanalen. Hon kopplar
på en dämpad ljudkontakt till
undersökningsrummet för att
vi som befinner oss i kontrollrummet ska få en aning om
det egenartade, svårbeskrivliga ljudet där inne.
Det knackande ljudet kan
som mest stiga upp till hundra
decibel och därför måste pa-
tienten ha hörselskydd. Om
patienten så vill kan han eller hon lyssna på musik i lurarna.
Magnetundersökning kan
användas vid många olika
slags sjukdomar både för diagnostisering och för uppföljning av behandlingen. Utöver vid MS används magnetkameraundersökningar inom
neurologin även bland annat
vid stroke, demenssjukdomar
och tumörer i hjärna och huvud.
– För väldigt många neurologiska sjukdomar ställs diagnosen med hjälp av magnetkamera, säger Valanne.
Valanne konstaterar att magnetundersökningen är den absolut
bästa av alla avbildningsmetoder. När det gäller MS är den
i praktiken den enda.
Efterfrågan på magnetundersökningar är större än utbudet. Trots att Mejlans tre
magnetkameror används nästan dygnet runt finns det ständigt nya patienter som väntar
på undersökning.
En revolutionerande metod
Magnetundersökningen har
revolutionerat diagnostiseringen av i synnerhet MS
och överhuvudtaget gjort det
möjligt att avbilda sjukdomen.
Metodens betydelse för diagnostiseringen har hela tiden
ökat i takt med att den har blivit allt mer allmän.
Valanne konstaterar att
magnetundersökningen är
den absolut bästa av alla avbildningsmetoder. När det
gäller MS är den i praktiken
den enda.
– Fördelarna är att den är
känslig och mångsidig. Det
finns en väldig mängd tillämpningar inom magnetkameraavbildning.
Vid MS kan man avslöja
centrala skador orsakade av
inflammationer, dvs. plack,
i hjärnas vita substans med
hjälp av en magnetkamerabild. För diagnostiseringen
eller uteslutandet av sjukdomen behövs differentialdiagnostik. Differentialdiagnostik är en metod med vilken man kan skilja MS från
eventuella andra sjukdomar
med likartade symtom eller
fynd.
En hjärntumör kan till
exempel orsaka symtom som
påminner om symtomen vid
MS. Å andra sidan kan även
stora MS-plack se ut som tumörer på magnetkamerabilden.
– På det hela taget kan differentialdiagnostiseringen vara relativt komplicerad eftersom MS kan se ut nästan hur
som helst i hjärnan. Vi studerar nästan dagligen hjärnbilder där vi funderar över
om en underlig fläck är förlust av myelin orsakad av MS,
en kärlsjukdomsrelaterad infarkt eller om det trots allt är
en hjärntumör.
Kontrastmedel till hjälp
Den exakta karaktären på
den gåtfulla placken framgår vanligtvis med hjälp av
ett kontrastmedel. MS-plack
och hjärntumörer kommer då
att se olika ut och på detta sätt
kommer man fram till differentierande diagnostik.
Vid magnetkameraundersök ning av MS är de
viktiga områdena i hjärnan
hjärnstammen, lillhjärnan,
den vita substansen bredvid
hjärnventriklarna och under
hjärnbarken samt hjärnbalken.
– Det är typiskt med MSplack i hjärnbalken, men plack
kan förekomma överallt i den
vita substansen, säger Valanne.
Enligt henne bör man
vid differentialdiagnostik
AVAI N 3/2011
67
ta hänsyn till att även många andra hjärnsjukdomar orsakar fläckar i just den vita
substansen. En del MS-plack
har dock ett karaktäristiskt utseende som gör det enklare att
identifiera dem och att ställa den differentierande diagnostiken.
Akut dvs. färsk plack är
ofta ”ilsken” och relativt rund
till formen: de växer i alla
riktningar och runt omkring
dem kan hjärnvävnaden vara svullen. I de flesta fall används kontrastmedel vid avbildningen av akut plack.
Kronisk dvs. långt gången MS-plack har likaså ett
karakteristiskt utseende. De
långsmala, fingerliknande plack som förekommer
i den vita substansen kallas
Dawsons fingrar och finns
bredvid hjärnventriklarna
och löper parallellt med venerna. Dawsons fingrar kommer av namnet på den läkare
som gjorde fyndet.
Valanne visar en magnetkamerabild, utan patientuppgifter, från datorns bildarkiv för att åskådliggöra formen på Dawsons fingrar och
läget i hjärnan. Hjärnventriklarna påminner på bilden om
en fjäril med svarta vingar
där kanterna är vita, Dawsons
fingrar.
Plack av olika
ålder ska finnas
Puh, att titta in i hjärnan – om
man tillåter detta något klum68
AVAI N 3/2011
piga uttryck – är nog inget för
känsliga personer. Man ser ofta plack även i friska hjärnor
varför det inte finns anledning
att göra magnetundersökningar på lättvindiga grunder.
Låt oss återgå till diagnostiken för ett ögonblick. Vad
krävs det för en MS-diagnos,
vad ska magnetbilden visa?
Med magnetkameran får man
fram mycket, men för en diagnos krävs det många separata fynd. MS ska även visa sig
som åtminstone två separata
försämringsskov. Försämringen kan alltså inte vara monofasisk, dvs. uppträda en
enda gång. Dessutom ska det
komma symtom från fler än
ett område. Vid MS kan det
bildas plack i hjärnan på många ställen och symtomen beror
på var placken är belägen.
Om placken finns i till
exempel hjärnstammen kan
symtomet vara dubbelseende
eller svindel. Om placken däremot finns högre upp i storhjärnan kan domningar och
motoriska störningar förekomma.
– På magnetbilder kan
man se både kronisk och akut
plack. Man kan avgöra skillnaden om båda förekommer,
säger Valanne.
För att man ska kunna ställa en MS-diagnos med hjälp
av magnetkamerabilder ska
bilderna visa plack av olika
ålder i hjärnans olika delar.
Holländaren Fredrik Barkhof
som är expert på MS-avbild-
ning har tagit fram fyra kriterier för diagnostisering av MS
med hjälp av magnetkameraavbildning. Tre av kriterierna
ska vara uppfyllda.
Ibland ger den första magnetkamerabilden inget fullständigt svar på utvecklingen av mängden MS-plack.
Då måste man säkerställa
diagnosen med en senare avbildning.
– Ibland händer det att den
behandlande läkaren och radiologen inte med säkerhet
kan avgöra om det är fråga
om MS. Då måste man göra
undersökningen på nytt efter
ett antal veckor eller ett par
månader. Om det under denna tid har bildats mer plack
är saken klar. Sjukdomen och
symtomen i sin helhet är dock
avgörande för diagnosen.
Bra hjälp för uppföljning
av läkemedelsbehandlingens effekt
Ibland kan man se MS extra
tydligt på magnetröntgenbilderna. Valanne kommer bra
ihåg en ung kvinna för ett antal år sedan. Kvinnan var på
väg hem från en utlandsresa
när hon på flyget fick kraftiga neurologiska symtom.
På grund av de plötsliga och
kraftiga symtomen gjorde läkarna bedömningen att kvinnan eventuellt hade fått någon
exotisk smittsam sjukdom.
Valanne tar fram bilder av
kvinnans hjärna ur arkivet efter att alla identifieringsupp-
gifter har avlägsnats. Bilden
visar att hjärnan har stora
mängder sådan plack som är
typisk för just MS. Patientens
symtom och fynd var alltså i
sig typiska för MS, men sjukdomen hade framskridit aggressivt och snabbt.
– Dessa aggressiva sjukdomsförlopp är mycket sällsynta. Här på HNS träffar vi
på några om året.
Magnetundersökningar har
en viktig roll även vid uppföljningen av behandlingen
för att kontrollera förändringar i mängden plack och formen på den. Därför används
magnetundersökning numera
ofta för att mäta och jämföra
effekten av olika läkemedelsbehandlingar.
– Behandlingen följs framför allt upp efter hur patienten
mår, men även med hjälp av
magnetundersökning om man
blir tvungen att använda strikta selektiva läkemedel. När till
exempel natalizumab (Tysabri) sätts in följer man behandlingseffekten för att fastställa
om det utvecklas ny plack och
om den gamla placken lugnar
sig under behandlingen.
Vid alla behandlingar är
det viktigaste att följa hur
patienten mår och hur symtomen utvecklar sig.