Transcript En liten mängd alkohol kan ha en positiv inverkan på

Medicin på flaska
En liten mängd alkohol kan ha en positiv inverkan på
neurologiska sjukdomssymptom. För en del är alkohol
dock inte ett stimulerande medel, utan ett problem – och
detta märks också under rehabiliteringsperioderna.
FPA kan sända rehabiliteringsklienten en faktura
för en vårdperiod som gått i stöpet.
Text
E
Minna Korva-Perämäki och Anni Teppo
n del av dem som lider av neurologiska sjukdomar upplever att ett
glas nu och då lindrar symptomen.
Ett par doser alkohol kan pigga upp och
göra det lättare att bilda meningar. Dessutom upplever vissa att alkohol förbättrar gångförmågan och minskar skakningarna.
Men alkohol kan också förvärra MSsymptomen, och därför avstår en del. För
någon kan ett enda glas få situationen
att spåra ur och problem kan även förekomma under rehabiliteringsperioderna.
Rehabiliteringscentren följer i regel
samma principer i fråga om klienternas
alkoholbruk. Man får inte störa de andra klienterna eller personalen, och al62
AVAI N 6/2013
Illustrationer
Päivi Karjalainen
koholbruket får inte påverka rehabiliteringsprogrammet. Ibland måste rehabiliteringsperioden avbrytas för att klienten
kommit bakfull eller berusad till dagsprogrammet.
Om klienten orsakar problem genom
sitt eget alkoholbruk och till exempel
uteblir från programmet utan lov kan
han eller hon bli tvungen att återbetala
allt som FPA dittills betalat för rehabiliteringsperioden.
Baksmälla och rehabiliteringär
en dålig kombination
Vid t.ex. Peurunka, Masku och Kankaanpää rehabiliteringscentrum informeras
alla klienter genast på introduktionen
till rehabiliteringen om förhållningen
till alkohol.
I Peurunka och Kankaanpää serveras rehabiliteringsklienterna alkohol i
centrets egen restaurang, på Masku rehabiliteringscentrum säljs ingen alkohol.
Ledande överläkaren vid Peurunka
rehabiliteringscentrum, vice vd Mika
Pekkonen berättar att det är förbjudet
att använda alkohol under själva rehabiliteringsprogrammet, men att var och
en på fritiden själv får bestämma om sitt
alkoholbruk.
– För oss är alkoholserveringen på restaurangen som vilket som helst annat
vanligt fritidsnöje. Vi har kommit fram
till att klienterna nog skaffar sig alko-
AVAI N 6/2013
63
hol på annat håll om inte rehabiliteringscentret har en restaurang med rättigheter.
Under de år vi aktivt följt situationen har
vi märkt att alkoholkonsumtionen bland
klienterna bättre hålls under kontroll och
att det sker färre överdrifter när de får
dricka alkohol i lämpliga mängder och i
en trygg miljö.
Pekkonen anser att alkoholbruket
är oroande i synnerhet om klienten har
baksmälla när han eller hon kommer
för att utföra ett fysiskt krävande motionsprogram. Det är farligt på många
sätt.
– Jag tycker att det är alla tiders chans
för var och en att få komma till rehabilitering. Man får personlig och multi-
64
AVAI N 6/2013
professionell handledning i hur man kan
fortsätta må bra och ett tillfälle att inta
en sundare attityd till livet, om det tidigare varit svårt, sammanfattar Pekkonen.
Blanda inte alkohol och medicin
MS-förbundets rehabiliteringschef, docenten i neurologi Juhani Ruutiainen
berättar att ingen omfattande forskning
bedrivits kring alkoholens effekt på MS,
men att man vet att alkohol förvärrar de
neurologiska symptomen.
– Regelbunden användning av alkohol
och cigaretter försämrar överlag rehabiliteringen för alla kroniskt sjuka och kan
naturligtvis utsätta människan för många olika problem. En liten mängd alkohol nu och då påverkar inte rehabiliteringen och kan i fråga om MS till och
med verka som ett antiinflammatoriskt
medel i kroppen. Trots det ska man under inga omständigheter använda alkohol som medicin.
Ruutiainen säger att kroniskt sjuka
utifrån de blygsamma forskningsrönen
ser ut att ha mer alkoholproblem än den
övriga befolkningen. Samtidigt har man
framfört att gravt handikappade MS-sjuka använder mindre än den övriga befolkningen eftersom de är försiktigare
med alkohol.
En liten mängd
alkohol nu och
då påverkar inte
rehabiliteringen.
– Forskningen kring alkohol och MS är
väldigt blygsam, men själv vill jag betona att det är bra att vara försiktig med
användningen av alkohol, som faktiskt
förvärrar de neurologiska symptomen.
Alkoholens inverkan på lilla hjärnan i
berusat tillstånd framträder bland annat
som sluddrigt tal, balanssvårigheter och
trögare tankegång.
Ruutiainen konstaterar att om en MSpatient redan har sådana symptom på
grund av sin sjukdom förvärras de om
man dricker alkohol. Av samma orsak
kan en person som inte känner till sjukdomen missta en MS-sjuk med neurologiska symptom för en berusad person.
Ruutiainen påminner om att alkohol
i sig kan skada nervvävnaden. Särskilt
vanligt är det med skador på lilla hjärnan som har samband med gångataxi och
polyneuropati i de långa nervbanorna i benen.
– Samma allmänna hälsoråd i fråga om alkoholbruk gäller för MS-patienter som för andra grupper, men det
gäller att vara särskilt försiktig med
samtidig användning av alkohol och
triangelmärkta mediciner som påverkar centrala nervsystemet, konstaterar
Ruutiainen.
”Människor känner sina gränser”
På MS-förbundet kan man berätta
att alkohol nog ingår i föreningarnas
samkväm men inte spelar någon viktig roll – det viktigaste är kamratstödet.
−Alkohol dricker man närmast på
lillajulsfester och gemensamma middagar. Men det har aldrig orsakat några
problem. Och de som har problem med
alkohol har sagt att de inte tar ett enda
glas. Några har berättat att de tar lite
konjak eller vin på kvällen för att det
är lugnande och avkopplande, berättar
Tuula Oinas, ordförande för MS-föreningen i Kajanaland.
Även MS-förbunden i Helsingfors
och Nyland samt Kuopio rapporterar
att man aldrig behövt ingripa i någons
alkoholbruk på de gemensamma evenemangen.
− Men ingen skäms heller över att ta
ett glas. Jag tror att människor nog känner sina gränser och vet hur mycket de
kan dricka till exempel med sina mediciner, säger Riitta Vuori, ordförande för
MS-föreningen i Kuopio.
Marita Untovuori, verksamhetsledare för MS-föreningen i sydvästra Finland,
berättar att alkohol används måttligt på
föreningens träffar.
− Även på våra årliga kryssningar är
alkoholkonsumtionen mycket måttlig.
Den som tar ett glas känner nog sina
gränser. Visst finns det de som har alkoholproblem, men jag tror att de närmast
håller sig för sig själva och inte kommer
till de gemensamma evenemangen, tillägger Untovuori.
AVAI N 6/2013
65