Transcript MS under kontroll med hjälp av kosten?

MS under kontroll med hjälp av kosten?
Kan mat förebygga MS? Inverkar din
kost på sjukdomens framskridande?
Tidskriften Neurology publicerade
nyligen en omfattande översikt över
kostens inverkan både på förekomsten
av MS och på sjukdomens prognos.
Näringsterapeut Reijo Laatikainen
kommenterar forskningsresultaten.
Text
M
ånga följer en viss diet eller tar
vitaminer eller kosttillskott på
grund av sjukdomen, men det
finns ganska begränsat med underbyggd
forskning om hur kosten påverkar MS.
Detta var utgångspunkten för den sammanfattande artikel som publicerades i
Neurology.
Och de centrala resultaten? Vilka näringsämnen har en bevisad effekt när det
gäller MS? Enligt Neurologys noggranna genomgång är det bara i fråga om Dvitamin som man med säkerhet kan säga att ett tillräckligt intag har en positiv
inverkan på MS.
Men också gällande D-vitaminet behövs det mera forskning, konstaterar
Neurology. Tidskriftens översiktsartikel innefattade dock inte de resultat som
docent Merja Soilu-Hänninen och hennes forskningsgrupp kom fram till förra
året. Åboforskarnas randomiserade stu60
AVAI N 3/2013
JANNE ORA
Bilder
JOHANNES ROMPPANEN
senterar och kommenterar forskning inom området.
–Bloggen är samtidigt både en hobby och ett sätt att höja min professionella kompetens, säger Laatikainen.
Forskningsresultaten
ännu bristfälliga
Förutom D-vitamin presenterar artikeln
i Neurology en stor grupp andra näringsämnen, vilkas effekter på uppkomsten av
MS och på sjukdomens förlopp och symptom ännu är oklara. De vetenskapliga bevisen för deras effekt är otillräckliga.
Artikeln behandlade också flera andra viktiga näringsämnen, förutom Dvitamin, t.ex. fleromättade och mättade
fettsyror, polyfenoler och antioxidanter.
Resultaten från några små randomiserade undersökningar tyder på att bland
annat de fleromättade fettsyrorna ome-
ga 3 och omega 6 (som bland annat finns
i vegetabiliska fetter och fisk) i någon
mån kan minska skovens svårighetsgrad
och varaktighet vid skovvis förlöpande
MS. Enligt dessa undersökningar har
dock varken omega 6 eller omega 3 i någon väsentlig grad påverkat sjukdomens
framskridande.
Antioxidanttillskott, probioter och
B12-vitamin har i provrörstester haft en
gynnsam effekt på immunsvaret vid MS.
I djurförsök har de också gett minskade
sjukdomssymptom, men bevisen från test
på människor är inte tillräckliga.
Proteinerna som finns i mjölk och gluten i bröd är enligt vissa undersökningar
eventuellt skadliga med tanke på MS.
Dessa referenser baserar sig på iakttagelser från mindre, icke-experimentella eller epidemiologiska undersökningar och resultaten är motstridiga. Var-
ken mjölkproteiner eller gluten har undersökts i en randomiserad studie i fråga om deras effekter på MS.
Gurkmeja utgör också en pikant tilläggskrydda i MS-debatten. Enligt Neurology förhindrar gurkmeja de fria radikalernas skadeverkningar i kroppen. Gurkmeja förhindrar även inflammationer. Således kunde gurkmejan, som ger kryddblandningen curry dess karaktäristiska
gula färg, skydda nervcellerna vid MS.
Detsamma gäller dock för gurkmeja
som för fleromättade fettsyror, antioxidanter, polyfenoler och B12-vitamin: det
går inte att säga något definitivt om dess
effekt på MS-sjukdomens förlopp, utan
merforskning behövs.
Fascinerande polyfenoler
Laatikainen anser att polyfenoler är bland
de intressantaste ämnen som behandlas
die, som vi redan refererat i ett tidigare nummer av Avain (3‒4/2012), visade
att ett D-vitamintillskott klart minskar
de aktiva inflammationsförändringarna
hos MS-sjuka. D-vitaminet förbättrade
också deras funktionsförmåga.
– Finländarnas forskning hann synbarligen inte med till Neurologys översikt. Den förefaller vara den enda randomiserade studien om D-vitaminets betydelse vid MS. Om resultatet kan upprepas flera gånger börjar det stå ganska
klart att D-vitamin verkligen är en central del i den holistiska behandlingen av
MS, konstaterar näringsterapeut Reijo
Laatikainen.
Laatikainen är legitimerad näringsterapeut och företagare: bland hans kunder
finns läkarcentralen Aava och sjukhuset Docrates. Han skriver också bloggen
Pronutritionist, som fokuserar på samband mellan kost och hälsa, där han pre-
AVAI N 3/2013
61
Hur äter man hälsosamt?
I
i Neurology-artikeln, både med tanke på
MS och andra sjukdomar. Polyfenoler
finns framförallt i färgstarka grönsaker,
frukt och bär, men även i fullkorn, kaffe, te, kakao, mörk choklad och rödvin.
Enligt de studier som Neurology presenterar har polyfenoler i djurförsök gett
lovande resultat. Det går ännu inte att säga något säkert om polyfenolernas inverkan på MS-förloppet. Bland annat blåbär
har bevisats ha en cellskyddande effekt
vid Alzheimers och Parkinsons sjukdom
samt hos strokepatienter.
– Det verkar som om polyfenolernas
historia upprepar sig även i fråga om MS.
Vi känner till att polyfenoler sänker den
inflammatoriska aktiviteten i kroppen
och att de därigenom har en positiv inverkan på många sjukdomar. Problemet
är att det inte ännu finns tillräckligt med
forskning om polyfenolerna: de har åtminstone hittills inte fått den uppmärksamhet de förtjänar.
62
AVAI N 3/2013
Neurology-artikeln förklarar de olika
näringsämnens eventuella verkningsmekanismer i relation till MS. De näringsämnen som presenteras i artikeln har en
gemensam nämnare: de ingriper i kroppens inflammatoriska och autoimmunologiska reaktioner. Laatikainen talar om
anti- och proinflammatoriska näringsämnen, dvs. sådana som minskar och ökar
inflammationstillstånden i kroppen.
Inflammationer i schack
med rätt kost
Laatikainen anser att man kan minska inflammationsbenägenheten i tarmen och
resten av kroppen genom att äta omega
3-fettsyror och polyfenoler samt genom
att undvika vitt socker, mättat fett –dvs.
sådant ”hårt” fett som finns i bland annat
smör och fet mjölk – och rött kött. Man
bör äta mycket och mångsidigt av fisk,
grönsaker, bär, frukt och fullkorn. Modern forskning visar att denna typ av kost
är hälsosam rent generellt, men det är ännu för tidigt att säga om man på så sätt
även kan minska risken för att insjukna
i MS eller förbättra sjukdomens prognos.
Undersökningar visar att polyfenoler
är nyttiga. Polyfenolkällor och polyfenolernas förekomst i mat undersöktes i en
gemensam studie mellan Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT), Kuopio universitet och Folkhälsoinstitutet, vilken publicerades 2008.
I tidigare undersökningar har man
också noterat att en kost som innehåller
rikligt med polyfenoler minskar risken
för att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer.
Laatikainen hoppas att mer forskning
skulle bedrivas om polyfenolernas inverkan på såväl MS som andra kroniska
sjukdomar. Hindren har bland annat varit finansieringen samt, delvis relaterat,
det faktum att ämnet är så mångfacetterat och omfattande.
– Polyfenolerna är som en stor labyrint, där man ännu inte vet tillräckligt
om de inbördes sambanden mellan de
olika ämnena och deras verkningar. Polyfenolforskningen har tills vidare varit
en aning försiktig och är ännu bara i inledningsskedet.
– En annan sak som säkert bidrar till
försiktigheten är att polyfenoler upptas
ganska dåligt och försvinner snabbt ur
blodomloppet. Därför har man frågat sig
om sådana ämnen kan ha en betydande
permanent effekt.
– Dock är det möjligt att polyfenolerna verkar via tarmkanalens slemhinna.
Deras antiinflammatoriska effekt bygger i alla fall delvis på att de hindrar
blodsockret från att stiga genom att sakta ner sockerupptaget. Dessutom är det
möjligt att de främjar tillväxten av gynnsamma bifidobakterier i tarmen.
ljuset av artikeln i Neurology och övriga forskningsrön anser näringsterapeut
Reijo Laatikainen att finländare som lider av MS skulle gynnas av att äta medelhavskost kompletterad med inhemska
råvaror – en diet som i och för sig är hälsosam för vem som helst. Den innehåller
bl.a. olivolja, frukt och grönsaker, fisk,
baljväxter och fullkornsspannmål. Vinintaget bör begränsas till högst två portioner. Rött kött och mjölk bör undvikas.
Polyfenoler är bioaktiva ämnen från
växtriket, vilket gör just medelhavskosten så hälsosam. Polyfenolerna består av
två undergrupper, som i sin tur omfattar olika undergrupper och polyfenoler.
Inhemska bär innehåller rikligt med
olika polyfenoler. Exempelvis i blåbär
finns mycket antocyaner, men även proantocyanider och fenolsyror.
– Jag skulle komplettera medelhavskosten med inhemska frukter, bär och
rotfrukter. Och så skulle jag minska på
det röda köttet och det mättade fettet på
finländarnas matbord. Fisk bör man äta
4–5 gånger i veckan.
Förutom i frukt, grönsaker, bär och
nötter finns goda polyfenoler även i kallpressad oliv- och rypsolja och i fullkornsprodukter.
Laatikainen anser att brödet utgör ett
i viss mån negativt fenomen i den finländska matkulturen.
– Jag skulle minska den dagliga brödkonsumtionen en aning jämfört med nu-
läget. I Finland har man traditionellt betonat fibrerna i brödet och man har ätit
mycket bröd. Problemet är att bröd är
mättande, vilket gör att man äter mindre frukt, grönsaker, rotfrukter och bär.
Kött och mjölkprodukter påverkas inte på
samma sätt. I synnerhet den finländske
mannen vill oftast ha ost och skinka på
sin smörgås.
Beaktansvärt är att vanlig gul rypsolja inte innehåller några polyfenoler. Olivolja i sin tur innehåller ingen omega 3.
Laatikainen säger att det röda köttet
kan bytas ut mot kyckling och kalkon,
men att inte heller dessa bör ätas på daglig basis.
– Rotfrukter och grönsaker kunde utnyttjas mer i det inhemska köket, t.ex. i
form av soppor.
Vad är då en bra mängd frukt och
grönt?
– Det är bra att varje dag äta 700‒800
gram grönsaker, frukt och bär. Till
exempel två deciliter bär, ett äpple
och en citrusfrukt samt dessutom tomat, broccoli, paprika – överhuvudtaget allt som är mörkgrönt eller skiftar
i lila eller rött; det är färger som vittnar om en stor mängd polyfenoler. Samtidigt kan man krydda maten med olika örter, eller – om man tycker om
smaken – varför inte med gurkmeja, som nämns i Neurology-artikeln?
Janne Ora
AVAI N 3/2013
63