Transcript Anne Siltanen

När man inte
riktigt når upp
De finländska matbutikerna får beröm för sina
tillgängliga passager. Varuplaceringen är dock
Kristiina Karhos lyfter fram Helsingfors
stads förslag om att slopa gratis resekort för
gravt funktionshindrade i kollektivtrafiken.
en stor utmaning: den produkt man vill ha ligger
för högt eller för lågt. Många rörelsehindrade
klarar inte vardagens inköp utan hjälp.
Text
MARIANNE MÄKITALO
Bilder
MARI LEHTO
Många varor är utom räckhåll för Anne Siltanen, som har med sig sin personliga assistent Teija Wahlroos-Vyyryläinen.
A
nne Siltanen från S:t Karins handlar mat ett par gånger i veckan.
För det mesta handlar hon i köpcentrumet Skansen i Åbo, eftersom det
är lätt att ta sig dit från hemmet och resorna går behändigt med taxi.
Siltanen lider av ataxi och har en klar
orsak till varför hon alltid handlar i samma matbutik.
− Lokalen är rymlig och gångarna är
breda, så det är lätt att ta sig fram i rullstol. När butiken är bekant hittar man
också lättare de produkter man behöver.
På Siltanens inköpslista står denna
gång äpplen, sallad, bananer, morotspiroger, mörkt bröd, rödbets-kållåda och
62
AVAI N 1/2014
mjölk – gärna ekologiska produkter om
möjligt.
Även om butiken har rymliga gångar
är varuplaceringen ett problem. Många
varor är utom räckhåll för Siltanen, som
har med sig sin personliga assistent Teija Wahlroos-Vyyryläinen. Hon hjälper
Siltanen att röra sig i butiken, välja produkter och plocka dem ur lådor, hyllor,
frysskåp och frysdiskar.
– Vi har samarbetat i fem år. Många
varor har placerats så högt upp att man
inte når dem från en rullstol. Den som
sitter i rullstol kan ibland inte ens se om
en produkt finns i hyllan eller inte, konstaterar Wahlroos-Vyyryläinen.
Hon tycker att matbutikernas frukt- och
grönsaksavdelningar är särskilt besvärliga. Där placeras färskvarorna vanligen
i stora högar.
– Det finns en risk för att varorna börjar rulla ner om man inte når upp till
dem som ligger överst i högen. I köttoch bröddiskarna brukar de äldsta varorna placeras längst fram, och vill man
ha färskare varor måste man plocka dem
längre bak.
Lagen förutsätter tillgänglighet
Enligt lagstiftningen ska nya offentliga
byggnader vara tillgängliga. Gamla affärslokaler omfattas av tillgänglighets-
bestämmelserna först när byggnaderna
renoveras. I affärslokaler främjas tillgänglighet med hjälp av ramper vid ingången, elektriska dörrar, breda gångar
och tydliga skyltar. Ju större butik, desto bättre tillgänglighet, anser funktionshindersombudsmannen vid Tammerfors
stad Jukka Kaukola.
– I större butiker hanteras så stora
mängder varor att tillgänglighet uppnås
nästan automatiskt.
Kaukola berättar om en utredning som
nyligen gjordes i Tammerfors stadskärna
om tillgängligheten i områdets matbutiker. I de flesta av dem kan man ta sig in
med rollator eller rullstol.
– I många kvartersbutiker och till exempel i caféer och frisörsalonger ligger ett
trappsteg eller en trappa i vägen.
Svårt att hitta hjälpande personal
Även om man kan ta sig in matbutikerna
stöter man enligt Kaukola ofta på andra
vardagliga problem. Det största problemet är att det är svårt att nå varorna från
en rullstol, och den som sitter i rullstol
måste ofta be om hjälp.
– I stora butiker kan man be personalen om hjälp till exempel vid infodisken. I mindre butiker är det svårare att
få hjälp, i synnerhet om butiken bara har
ett kassabiträde.
Andra problem när man handlar är enligt Kaukola till exempel att frukt- och
grönsaksvågarna och kassornas rullband
ligger för högt. Det kan också vara besvärligt att lägga varor i kundkorgen om
den har fel format och inte kan hållas
bekvämt i famnen eller fästas vid rullstolen.
– Alla som fyller kriterierna för gravt
handikapp har rätt till en personlig assistent, men många försöker klara matinköpen på egen hand och utnyttjar i stället den knappa personliga hjälptiden för
mer nödvändiga behov, säger Kaukola.
Kaukola konstaterar att funktionshindersombudsmannen sällan kontaktas om
AVAI N 1/2014
63
enskilda butiker. Kontakterna gäller närmast stora köpcentrum som efter renovering uppvisar brister i fråga om tillgängligheten. Kaukola anser att renoveringar
av stora affärslokaler ofta lyckas tämligen väl med tanke på framkomligheten,
och att till exempel kommunikationer
och parkeringsplatser planerats väl och
nära ingången.
De brister som förekommer handlar ofta
om att man inte i tillräcklig mån beaktat aspekter som har med syn eller hörsel att göra, eller att man försummat att
märka ut trappkanter och stora glasytor
med kontrastfärger eller dekaler.
– Det kan finnas skräpkorgar eller försäljningsstånd mitt i gången, och akustiken i lokalen kan orsaka problem för
personer med nedsatt hörsel. Ofta saknas också en induktionsslinga vid infodisken.
Kundvagnar ryms inte i rullstolar
Anne Siltanen börjar vara klar med sina
inköp. Hon konstaterar att förmiddagen
är den bästa tiden för besök i en supermarket, eftersom det vid den tiden inte
ännu är rusning.
Siltanen har lagt varorna i en korg
som hon har i famnen. I butiken finns
också kundvagnar som är avsedda för
rörelsehindrade och fästs framtill på
rullstolen, men dem tycker Siltanen inte om.
– Kundvagnarna är för stora och skjuter alltför långt fram, så det är besvärligt att röra sig med dem. Man räcks inte heller riktigt att lägga varorna i vagnen och det är krångligt att fästa den
vid rullstolen.
Siltanen konstaterar att det skulle
vara svårt att handla mat utan assistenten, eftersom personalen i stora butiker
inte finns nära till hands ifall man behöver hjälp. Det är också svårt att väga färskvaror eftersom vågarna placerats så högt.
– Trots att gångarna annars kan vara
breda är de till exempel på kosmetikavdelningen nästan alltid trånga. Det kan
också finnas produktkonsulenter i gångarna som tar upp utrymme.
Kassalinjen får beröm av Siltanen. De
flesta stora butiker har minst en låg kassalinje bredvid en tillräckligt bred gång.
– Trots att gångarna annars kan vara breda
är de till exempel på kosmetikavdelningen
nästan alltid trånga, säger Anne Siltanen.
64
AVAI N 1/2014
Anne Siltanen har lagt varorna i en korg som hon har i famnen. I butiken finns också kundvagnar som är avsedda för rörelsehindrade och
fästs framtill på rullstolen, men dem tycker Siltanen inte om. Teija Wahlroos-Vyyryläinen hjälper Siltanen att röra sig i butiken.
Varuplacering en utmaning i butiksplaneringen
D
e finländska butikskedjorna konstaterar att redan Finlands byggbestämmelser förutsätter att den byggda miljön
är tillgänglig. Affärslokaler ska vara lättillgängliga från den omgivande tomten,
och det ska finnas parkeringsplatser för
rörelsehindrade nära byggnaden.
Butiksplaneringen, dvs. hur kunderna
ska röra sig i butiken, påverkas dels av
om byggnaden är ny eller en gammal fastighet som ska renoveras, dels av bestämmelser och anvisningar om tillgänglighet.
− I affärslokaler innebär tillgänglighet
säkerhet, tydliga skyltar, inga trösklar,
bra belysning, automatdörrar, tillräckligt
breda kassapassager och lågt placerade
vågar, sammanfattar Mia Nykänen, chef
för butiksplaneringen vid SOK.
Ökad tillgänglighet fås genom kundvagnar för rörelsehindrade, rymliga provrum, låg kundservicedisk och toaletter
som uppfyller normerna.
Hela affärslokalen ska utnyttjas
Även om det är enkelt att göra kundvarvet smidigt i butiken är varuplaceringen
och varornas nåbarhet en utmaning i butiksplaneringen. Butikskedjorna medger
att detta är ett problem, eftersom man
även i en liten butik strävar efter att ta
in ett så brett sortiment som möjligt och
att utnyttja hela lokalen.
I praktiken innebär det att hyllorna är
höga. Maximihöjden för placeringen av
varor i hyllorna är i butikskedjorna cirka 175 centimeter.
− Vi strävar efter att beakta kundernas
behov så långt som möjligt, men vi är
också tvungna att kompromissa. Konkurrensen medför att vi måste utnyttja
hela affärslokalen. Vi har som princip
att tunga varor placeras på de lägre hyllorna, berättar Esko Sutelainen, direktör med ansvar för handelsplatserna och
logistiken inom Suomen Lähikauppa Oy.
Lähikauppa har under det senaste året
renoverat över hundra butiker. Målet är
att renovera samtliga butiker i kedjan.
− I samband med renoveringarna har
vi försökt främja tillgängligheten bland
annat genom att göra butikerna rymligare och gångarna bredare. Skjutdörrarna har förnyats för att göra det lättare att komma in, fortsätter Sutelainen.
AVAI N 1/2014
65
Inredningsarkitekt Ylva Lindqvist från
Kesko Livs konstaterar att Keskos butiker ligger i olika stora fastigheter, en del
i gamla byggnader. Gamla lokaler kan
vara besvärliga med tanke på tillgänglighetsplaneringen.
Lindqvist berättar vidare att Kesko
ibland medverkar i byggandet av köpcentrum. I större projekt har man anlitat det riksomfattande handikapprådet
VANE för konsulthjälp. VANE deltog
till exempel i planeringen av köpcentrumet Veturi i Kouvola.
Keskos butiker drivs av köpmännen
själva, och därför uppmuntrar Lindqvist
kunderna att ge respons till och kontakta köpmannen direkt. Han eller hon har
befogenhet att genast genomföra ändringar i sin butik.
− Många onödiga hinder i vardagen
kan elimineras utan större renoveringar.
Man kan till exempel bredda gångarna.
Det kan hända att köpmannen själv inte
ens har lagt märke till hindren.
Enligt Lindqvist kräver inte heller
lägre kundservicediskar eller vågar stora investeringar. Hon påpekar att vågarna i K-livsmedelsbutikerna redan utan
undantag är lågt placerade. Utöver att
hyllorna är höga är också matbutikernas frysdiskar och frysskåp ofta sådana
att varorna är svåra att nå.
− I framtiden kommer energinormerna att skärpas och till exempel många
frysdiskar kommer säkert att ersättas
med frysskåp. Skåp med dörrar ger bättre insyn än diskarna. Öppningsmekanismen i dörren är lätt. Om en vara ligger
utom räckhåll kan man alltid be personalen om hjälp, sammanfattar Lindqvist.
66
AVAI N 1/2014
Toro veti pisteet kotiin
Edellisessä lehdessä käynnistimme Avaimen kansikuvakilpailun, jossa kysyimme, missä tänä vuonna ilmestyneistä Avain-lehdistä oli mielestänne
paras kansi ja miksi.
Kilpailun voittajaksi valikoitui selvällä äänten enemmistöllä lehti numero 5, jonka kannessa komeilee avustajakoira Toro. Kuvan otti MS-liiton järjestösuunnittelija Ismo Linnus.
Ääniä annettiin yli tuhat kappaletta netin ja sähköpostin kautta sekä
postikorteilla. Toro kahmi yli puolet äänistä.
Finlaysonin tuotepalkinnot voittivat Jii Piitulainen Joensuusta, Pirkko
Notkola Keuruulta ja Jari Kolehmainen Kouvolasta.
Kiitos kaikille vastanneille ja palautetta antaneille!
Tavuristikon ratkaisu
AVAI N 1/2014
67