Transcript Undersökning med magnetkamera är det snabbaste

Vid MS undersökningen tar 15–45 minuter. Tays
röntgenskötare Minna Jokinen hjälper en patient.
Magnetbilder fort
Undersökning med magnetkamera är det snabbaste sättet att
upptäcka en neurologisk sjukdom eller dess framskridande.
Om läget är brådskande kan undersökningen vanligen göras
direkt under jourtid. Allt fler magnetundersökningar görs i
sjukvårdsdistrikten och trycket att förnya apparaterna ökar.
Text
MARKO LEPPÄNEN
J
Bild
KATI LAUKKANEN
u längre ovissheten om en sjukdom
pågår, desto tyngre växer sig bördan. Därför skulle det vara viktigt
att snabbt få information. Magnetundersökning är det effektivaste och snabbaste sättet att upptäcka neurologiska sjukdomar och hur de framskrider. Den be60
AVAI N 3/2014
handlande läkaren kan snabbt bekräfta
vårdplanen så behandlingen kan inledas
utan dröjsmål.
Avain tog reda på hur snabbt man får
en magnetundersökning i sjukvårdsdistrikten vid misstanke om sjukdom och i
samband med skov.
I nuläget är tillgången till undersökningar god i relation till efterfrågan, och
vårdgarantin uppfylls på de flesta ställen,
men utrustningen föråldras och undersökningarna blir ständigt fler. Det ökar
pressen på sjukhusen att göra nya investeringar.
Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt är Finlands största sjukvårdsdistrikt.
Överläkaren i neuroradiologi Leena Valanne berättar att en patient som misstänks lida av en neurologisk sjukdom
får en jourtid redan under samma dygn.
– Om till exempel en ung människas
arm eller ben inte fungerar normalt kan
vi ta magnetbilder snabbt.
Också i samband med skov får patienten magnetundersökning på jourtid.
– Vi handlar väldigt framtungt. Vi
försöker reda ut saker snabbt i stället för
att ställa människorna längst bak i kön,
säger Valanne.
Om läkaren bedömer att patienten tillhör kategorin ”övrig brådskande” är väntetiden vid HNS 3–7 dagar. I kön till tidsbokning är väntetiden 4–5 veckor. Icke
brådskande kontroller bokas ofta in till
och med ett halvår på förhand.
– Men oftast är det ändå få som hamnar i tidsbokningskön, påminner Valanne.
HNS sköter största delen av magnetundersökningarna, till exempel jourundersökningarna, med egen utrustning.
Men en del av undersökningarna köper
sjukvårdsdistriktet utifrån.
– Tidsbokningsköerna förändras alltid något. Köerna är längre än vid samma tid i fjol, men kortare än kring jul,
berättar Valanne.
Kvällsjobb för att korta köerna
I Birkalands sjukvårdsdistrikt är kön till
magnetundersökning 1–2 månader. Vd:n
för det Bilddiagnostiska centrumets affärsverk Jaakko Herrala påminner ändå om att väntetiden beror på hur brådskande behandlingen är. Det avgör läkaren och radiologen.
Väntetiderna har enligt Herrala varit
oförändrade inom sjukvårdsdistriktet de
senaste åren.
– Det görs också många jourundersökningar. Vi gör magnetundersökningar
som jourbehandling bland annat för patienter med parapares och encefalit, berättar Herrala.
Neurologiska klinikens överläkare Asta Hiltunen från samkommunen
för Norra Karelens sjukvård och socialtjänster säger att tider för brådskande
magnetundersökningar kan ordnas inom 2–4 veckor.
– Jourfall undersöker vi genast. Vi
har uppfyllt vårdgarantin, konstaterar
Hiltunen.
I Syd-Österbottens sjukvårdsdistrikt
är väntetiden för icke brådskande undersökningar cirka sex veckor. Just denna
väntetid på högst sex veckor är inskriven
i radiologiska avdelningens kvalitetsmål.
– Om specialistläkaren i neurologi anser att den kliniska situationen kräver
att undersökningen görs tidigare, genomförs den antingen inom jouren eller
som brådskande fall under de närmaste
dagarna, berättar överläkaren i radiologi
och chefen för verksamhetsenheten Annikka Nikkola-Sihto.
– Läget varierar visserligen enligt de
remitterande läkarnas situation och antal. Om kön växer gör vi kvällsjobb för
att korta den.
Överläkaren i neurologi Keijo Koivisto är nöjd med situationen i Syd-Österbottens sjukvårdsdistrikt. Han berömmer den neurologiska enhetens och neuroradiologernas flexibilitet.
– I akuta fall som MS-skov kan vi vid
behov göra en MRI-undersökning till och
med samma dag, om neurologen bedömer
fallet som brådskande, säger Koivisto.
Effektivt, snabbt och dyrt
En undersökning med magnetkamera
är effektiv och snabb, men utrustningen
och användningen av den är också en
stor utgiftspost för sjukvårdsdistrikten.
Kostnaderna ökar i takt med antalet undersökningar.
Till exempel i Birkalands sjukvårdsdistrikt var faktureringspriset för magnetundersökningar i fjol 7,9 miljoner euro
och sammanlagt 14 600 undersökningar gjordes. Birkaland hade i slutet av
år 2013 520 000 invånare.
− Det är bra att titta på antalet undersökningar i relation till folkmängden.
Jämfört med det föregående året 2012 var
ökningen 6,2 procent. Ökningen under
den föregående perioden var så stor som
18,2 procent, berättar Jaakko Herrala.
Sjukvårdsdistriktet skaffade sin femte magnetkamera i slutet av år 2012 och
användningen kom igång på allvar i början av år 2013.
− Sett till efterfrågan är det fortfarande lätt att få en magnetundersökning och
vårdgarantin uppfylls, tillägger Herrala.
Enheten för bilddiagnostik i Lapplands sjukvårdsdistrikt producerade cirka 4 000 magnetundersökningar
i fjol. Det var ändå inte tillräckligt för
sjukvårdsdistriktets behov, utan cirka 1
000 undersökningar måste köpas från en
extern tjänsteproducent. Också i Lappland ökar antalet undersökningar med
cirka 20 procent per år.
En magnetundersökning av huvudet
som görs med kontrastmedel kostar sjukhusen cirka 300−600 euro. Patienter med
remiss till undersökningen betalar bara
den normala poliklinikavgiften.
– Från dem som beställer undersökningarna har radiologin inte fått några
uppgifter om att man skulle låta bli på
grund av priset. En magnetundersökning
som görs i rätt tid och med rätt indikationer kan minska kostnaderna på annat håll, säger Annikka Nikkola-Sihto
från Syd-Österbottens sjukvårdsdistrikt.
AVAI N 3/2014
61
Hon tillägger att undersökningarna kan
göras förmånligt eftersom radiologsituationen är utmärkt.
– Vi har inte varit tvungna att ta till
externa köptjänster. Förekomsten av MS
i vårt område är högre än vanligt, men
lyckligtvis har vi en god neuroradiologisk expertis på vår avdelning.
Magnetkamerorna måste förstås förnyas då och då. Det lönar sig ändå att satsa på förnyelser, för tack vare den teknologiska utvecklingen är undersökningstiden kortare och bilderna mer detaljerade.
Hatanpää sjukhus i Tammerfors fick
år 2011 en ny magnetkamera som kosta-
de cirka 1,9 miljoner euro. Den används
flitigt, för i Hatanpää görs cirka 3 000
magnetundersökningar per år. Åbo universitetssjukhus fick en likadan kamera år 2012.
Päijät-Häme centralsjukhus råkade
ut för en ny situation när den nästan 20
år gamla magnetkameran togs ur bruk.
Underhållskostnaderna blev för höga och
det gick inte längre att hitta reservdelar. Sjukhuset hade bara en magnetkamera kvar i användning och var tvunget att skaffa en ny. I Syd-Österbottens
sjukvårdsdistrikt finns två magnetkameror varav den äldre är från år 2005.
– Vi har kunnat skaffa nya sekvenser och
spolar till kameran, men under de närmaste åren behöver den förnyas. På vår
avdelning har vi kunnat upprätthålla ett
hyfsat modernt maskinbestånd trots att
magnetkameror är dyra investeringar,
säger Annikka Nikkola-Sihto.
Leena Valanne på HNS hoppas att undersökningsmetoderna blir snabbare i
framtiden, så att fler patienter kunde undersökas under ett arbetsskift.
Magnetlångtradaren kör från ort till ort
L
ångtradarna med magnetundersökningsutrustning bidrar till att korta
undersökningsköerna och används av
såväl privata sjukhus som sjukvårdsdistrikt. Med hjälp av långtradarna är det lätt
att flytta magnetkameran från en plats
och en ort till en annan.
Helsingfors och Nylands
sjukvårdsdistrikt har två långtradare i
användning. Den ena finns framför jourpolikliniken i Mejlans och den andra kör
runt i sjukvårdsdistriktet. Långtradarna besöker till exempel Borgå och Ekenäs som inte har egna magnetkameror.
Ett tjugotal undersökningar kan göras
på en dag.
HNS köper den andra långtradarens
tjänster av en privat läkarcentral.
– Långtradarna är i användning från åtta
på morgonen till åtta på kvällen. Vi kan
också lyfta upp rullstolspatienter i långtradaren med hjälp av en hiss, säger överläkaren i neuroradiologi Leena Valanne.
Lapplands centralsjukhus använder en
långtradare som extern köptjänst.
62
AVAI N 3/2014
– Tack vare långtradaren har köerna blivit kortare. Hur brådskande ett fall är
bedöms bland annat utifrån patientens
symptom, hur länge de pågått, hur snabbt
de framskrider och om det finns avvikan-
de statusfynd, säger neurologiska klinikens överläkare Riitta Pirilä.
I långtradaren jobbar både röntgenskötare och radiologer och läkare som är
specialiserade på magnetundersökningar.
Röntgenskötaren Tuija Erkkilä-Leppänen och röntgenskötaren Minna Kivelä demonstrerar
en undersökningssituation i långtradaren.