2014-01-22 Till Statssekreterare Ingela Bendrot Näringsdepartementet

Underlag beträffande Bus Rapid Transit (BRT) som ett nytt fokusområde inför regeringens beslut om Nationell plan

Under 2013 tog kollektivtrafikbranschens nya kunskapscentrum K2 och Svensk Kollektivtrafik tillsammans med ett stort antal branschaktörer, fram ”Färdplan för kollektivtrafikens utveckling i en hållbar samhällsutveckling”. Ett av de 15 prioriterade insatsområdena i Färdplanen handlar om nödvändigheten av att i Sverige satsa på demonstrationsprojekt. För att stödja en sådan utveckling föreslås i Färdplan att staten anslår särskilda medel. Satsningar på Bus Rapid Transit, BRT, tas upp som ett exempel på projekt som skulle kunna åtnjuta statligt stöd. Inom ramen för det BRT-projekt som X2AB bedriver tillsammans med lokala och regionala aktörer som vill satsa på BRT-lösningar anpassade till svenska förutsättningar, planeras nu för demonstrationsprojekt i form av fullskaleanläggningar i Stockholm, Malmö, Borås och Karlstad. Fler städer har visat intresse att följa efter. För att göra det möjligt att genomföra dessa kommande BRT-satsningar i Sverige på en nivå som på ett avgörande sätt kan bidra till att ta kollektivtrafiken till ”nästa utvecklingsnivå” och till att utveckla Sverige som industrination och ett föredöme internationellt, föreslås att regeringen i kommande Nationella plan för perioden 2014 2025 för in BRT som ett nytt fokusområde när det gäller möjlighet till statlig medfinansiering av större demonstrationsprojekt/ fullskaleanläggningar. Underlaget har utarbetats efter underhandskontakter med Trafikverket som också medverkar i vårt BRT-projekt. Har du eller dina tjänstemän frågor eller önskar kompletteringar så kontakta gärna mig eller Kjell-Åke Lantz som är projektledare för BRT-projektet.

Med vänlig hälsning Bilaga

. Införande av ett nytt fokusområde i Nationell plan avseende demonstrationsprojekt/fullskaleanläggningar när det gäller Bus Rapid Transit (BRT)

Bilaga

Införande av ett nytt fokusområde i Nationell plan avseende demonstrationsprojekt/fullskaleanläggningar när det gäller Bus Rapid Transit (BRT)

1.

SVERIGE MOGET FÖR BRT Under 2013 tog kollektivtrafikbranschens nya kunskapscentrum K2 och Svensk Kollektivtrafik tillsammans med ett stort antal branschaktörer, fram ”Färdplan för kollektivtrafikens utveckling i en hållbar samhällsutveckling”. Ett av de 15 prioriterade insatsområdena i Färdplanen handlar om nödvändigheten av att i Sverige satsa på demonstrationsprojekt inom kollektivtrafikområdet. Bakgrunden är att utveckling, innovation och goda exempel är av avgörande betydelse för att påskynda utvecklingen av kollektivtrafiken. Därför är det strategiskt viktigt att definiera nya innovationsområden som engagerar branschens aktörer, forskningen och näringslivet att arbeta tillsammans för att finna nya lösningar som kan inspirera andra att följa efter. Det behövs enligt Färdplanen fler demonstrationsprojekt i form av fullskaleprojekt. Det handlar om att i verklig drift pröva nya innovativa lösningar som innefattar trafiksystem, fordonsutveckling och infrastrukturlösningar och hur dessa delar kan interagera med varandra för att skapa största möjliga resenärsnytta och effektivitet. BRT är ett för Sverige helt nytt innovationsområde och en satsning på BRT-koncept anpassade till svenska förhållanden skulle utan tvekan bidra till en innovativ utveckling av kollektivtrafiken och samtidigt skapa förutsättningar för att stärka konkurrenskraften hos svenska leverantörer av fordon och tjänster och därmed till att utveckla Sverige som industrination. Det handlar om att få fram demonstrationsprojekt, projekt som visar att Sverige ligger i framkant på utvecklingen, fullskaleprojekt som kan visas upp för omvärlden. Även forskningen stimuleras. Forskningsinsatser kopplade till kommande BRT-satsningar i Sverige är helt nödvändiga för att analysera och följa upp effekterna beträffande kundnöjdhet, effektivitet och samhällsnytta. BRT-projekt kan utgöra länken mellan teoretisk forskning och praktisk tillämpning. För att omsätta resultat från forskningen krävs insatser för kunskapsspridning men också insatser som stimulerar till att våga införa nya och oprövade lösningar. För att påskynda utvecklingen vill X2AB, branschens nya utvecklingsbolag ägt av regionala kollektivtrafikmyndigheter/länstrafikbolag och trafikföretag, tillsammans med 2

olika aktörer lokalt, regionalt och nationellt, skapa förutsättningar för ett snabbt genomförande av utvecklade BRT-lösningar anpassade till städer av olika storlek och förutsättningar. X2AB driver därför ett projekt för att underlätta införandet av utvecklade och kapacitetsstarka BRT-lösningar som ligger i framkant av utvecklingen internationellt men som samtidigt är anpassade till lokala och regionala förutsättningar. I projektet är följande aktörer representerade: 
        Stockholms läns landsting/trafikförvaltningen Skånetrafiken Västtrafik Karlstadsbuss Trafikverket X2AB 
 
 Sveriges Bussföretag 
 2.

FYRA FULLSKALEANLÄGGNINGAR PLANERAS Inom ramen för projektet pågår sedan en tid planeringen av fyra fullskaliga demonstrationsprojekt i Malmö, Stockholm, Borås och Karlstad.

Malmö

Malmö har en snabb befolkningstillväxt vilket bland annat ställer stadstrafiken inför nya utmaningar. Kollektivtrafiken i staden har fram till nu kännetecknats av mera traditionell lokaltrafik med hög tillgänglighet och fordon som till kapacitet anpassats till resandet men där framkomligheten varit ett växande problem. Staden driver tillsammans med Region Skåne/Skånetrafiken aktivt visionsarbete för Malmö i syfte att stärka och utveckla kollektivresandet. Ett av målen handlar om att öka tillgängligheten och snabba upp resandet. Ett BRT-liknande koncept har utarbetats och som nu blir konkret verklighet redan till sommaren 2014 under produktnamnet ”MalmöExpressen”. Satsningen ingår i stadens och regionens gemensamma strategi ”Framtidens kollektivtrafik” och syftar till att driva utvecklingen av stadsbusstrafik så långt som möjligt för att uppnå högre status och attraktivitet och samtidigt uppnå viktiga samhällsmål för social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Man vill också bidra till branschens mål om fördubbling av 
 det kollektiva resandet. Projektet drivs som ett trepartssamarbete mellan Region Skåne/Skånetrafiken, Malmö stad och Nobina. Den bakomliggande idén till denna satsning är att samla alla de åtgärder och goda exempel som finns på utmärkt lokal kollektivtrafik och som är viktiga beståndsdelar i BRT-konceptet. Det gällde framförallt separata busskörfält, påstigning i alla dörrar, långt fordon och egen identitet (linjefärg). Den totala linjelängden är 8,3 km. Ambitionen är att på sikt införa spårväg på sträckan. 3

Den aktuella linjen, Linje 5, är Skånes största stadslinje med 4milj resor per år. Linjen förbinder bostadsområdet Rosengård i öster med stadens senaste utvecklingsområde i Västra Hamnen för högskoleutbildning, arbete och boende. Den får viktig lokal roll men blir samtidigt också en allt viktigare länk kopplat till vidareresor regionalt med Skånes tågsystem. Satsningen på MalmöExpressen utefter denna sträcka beräknas öka resandet med 5 procent per år vilket ligger i linje med Skånetrafikens mål för starka stråk och det är mer än dubbelt så mycket som nuvarande trafik kan generera. Satsningen präglas av ”tänk spårvagn, kör buss” och utmärks av hög kapacitet, snabbhet, bekvämlighet, enkelhet och image. Nya separata busskörfält är ett dominerande inslag i det nya konceptet men det handlar inte bara om infrastrukturen utan även om fordon, betalning, påstigning, tydlighet mm och inbegriper omfattande åtgärder vad gäller framkomlighet, hållplatser, beläggning 
 och trafiksäkerhet. Konceptet kännetecknas av påstigning i alla dörrar, ingen betalning hos föraren, signalprioritering, mittförlagda röda busskörfält och hållplatser och inga gupp som försenar framkomligheten. Viktiga inslag vid hållplatserna är väderskydd, ellips, cykelställ och realtidsskyltar. Fordonen kommer att vara miljövänliga (gas‐elhybrid), kännetecknas av modern design, hög kapacitet och effektiv ombordstigning och kommer att framföras av utvalda förare som får en för denna trafik särskilt anpassad utbildning. Kommunen investerar ca 50 MSEK i projektet. Som ett nästa steg i utvecklingen av kapacitetsstarka busstråk i Malmö finns redan en utvald sträcka för nästa BRT-projekt. Skåne deltar aktivt i det nationella BRT-projektet och har stora förhoppningar på nästa utvecklingsfas.

Stockholm

När det gäller Stockholm har en omfattande utredning nyligen genomförts. Bakgrunden är att trafiknämnden i oktober 2012 beslutade att godkänna Förstudie för Spårväg syd. Beslutet innebär att en fördjupad utredning gällande Spårväg syd ska genomföras samt att ett förslag till avsiktsförklaring ska tas fram i samråd med berörda parter där en betydande kommunal medfinansiering är en viktig del. Uppdraget är uppdelat i två etapper där Flemingsberg-Skärholmen är etapp 1 och Skärholmen – Älvsjö etapp 2. Kollektivtrafikförbindelsen är till för att stärka det tvärgående sambandet i den sydvästra regionen som är viktig för den lokala och regionala utvecklingen av Storstockholm. Med en ny tvärförbindelse binds pendeltåget samman med tunnelbanans Röda linje vilket underlättar och förbättrar de kollektiva resmöjligheterna mellan områden med hög befolknings- och arbetsplatstäthet. Beslutet innebar att även BRT skulle utredas som en övergångslösning på sträckan Skärholmen-Älvsjö. Uppdraget har varit att ta fram ett förslag till BRT-koncept, rekommendera sträckningsalternativ, föreslå depålägen samt beskriva konsekvenserna 4

avseende resande, ekonomi, miljö och av en omvandling till spårväg. Dessutom har finansieringsmöjligheterna belysts. Fem viktiga krav på en BRT-linje har tagits fram: den ska vara snabb, ha en egen identitet, hög turtäthet och komfort samt den ska ge effektiva resor med låg miljö- och hälsopåverkan med hög tillgänglighet. Olika sträckningsalternativ har utretts utifrån de spårsträckningar som studerats i Förstudien för Spårväg syd. Även en utblick mot Nacka har studerats eftersom den finns med i landstingets stomnätsstrategi. Den studerade BRT-sträckningen på sträckan Skärholmen-Älvsjö innebär att en bussgata anläggs som till stora delar är helt separerad från övrig trafik. I ett senare skede är sträckan möjlig att bygga ut till spårväg genom att samtliga broar och körbanor redan från början anpassas till kraven för spårtrafik. Omkring 90 % av sträckan kan ges egna kollektivtrafikkörfält. Linjen förväntas attrahera mellan 8000-9000 påstigande per dygn år 2030. Restiderna kan förkortas med mellan 5 och 10 minuter eller med ca 30 %. Trafiksäkerheten kommer att vara hög. BRT- linjen förbättrar dessutom framkomligheten för övrig kollektivtrafik på sträckan. När det gäller biltrafiken kommer konsekvenserna beträffande framkomligheten att analyseras vidare. Stockholms stads förslag på framtida cykelstråk påverkas inte nämnvärt av BRT-linjen. Anläggningskostnaderna för det förordade sträckningsalternativet är 209 MSEK. Kostnader för intrång tillkommer. Kostnader för fordon och depåplatser har ännu inte beräknats. En inledande diskussion med kommunerna om medfinansiering kommer att äga rum under våren 2014. I förslaget till länsplan finns 800 MSEK avsatta för Spårväg syd och det kommer att undersökas om dessa medel kan utnyttjas även för BRT. I förslag till länsplan finns också 490 MSEK avsatta för Åtgärdspaket kollektivtrafik. Den genomförda BRT-utredningen för sträckan Skärholmen – Älvsjö har nu inkluderats i den fördjupade spårstudien för Spårväg syd som alltså avser hela sträckan Flemingsberg – Skärholmen – Älvsjö. I det fortsatta arbetet planeras även att studera BRT som en möjlig övergångslösning för hela denna sträcka. Den fördjupade spårstudien beräknas vara klar våren 2015 och kan då beslutas av trafiknämnden. Det finns därför ännu ingen beräknad tidplan för möjlig driftstart.

Borås

Även när det gäller Borås har en förstudie genomförts. Bakgrunden är att Västra Götalandsregionen (VGR) gemensamt med Borås Stad tagit initiativ till att utreda hur stadstrafiken i Borås kan utvecklas ytterligare. I det ingår att utreda förutsättningarna för att införa BRT. Den bakomliggande idén är att öka framkomligheten och kapaciteten för den mest trafikerade linjen genom att förbättra kollektivtrafikens attraktivitet och erbjuda trafik med hög turtäthet, korta restider och god punktlighet. Detta ligger i linje med Borås Stads vision, ”Borås 2025” att göra delar av stadskärnan bilfri och låta de kollektiva transportsystemen dominera. 5

I utredningen rekommenderas en BRT-lösning för den mest belastade linjen som idag står för tre miljoner resor per år av totalt ca åtta miljoner resor med stadstrafiken i Borås. I princip innebär detta att linje 1 konverteras till en BRT-linje. Linjen har viktiga målpunkter i Knalleland, högskolan, centrum och sjukhuset och är idag 9,4 kilometer lång men föreslås i utredningen reduceras till 7,8 km. I studien som beskriver tre alternativa utbyggnadsnivåer rekommenderas att hela linjen skall få kollektivtrafikkörfält. Antalet hållplatser föreslås minskas från 25 till 17. Investeringarna i infrastrukturåtgärderna för kollektivtrafiken har bedömts komma att uppgå till ca 200 MSEK vid en fullständig BRT-lösning. Ett genomförande innebär också omfattande infrastrukturåtgärder för övrig trafik i Borås centrala delar, åtgärder som ännu inte kostnadsberäknats. Ett räkneexempel i visar att BRT-linjens trafikkostnad kan hamna på ca 20 MSEK per år. Inom linjens influensområde (gångavstånd 1 km) bor 34 000 invånare. Antalet sysselsatta bedöms uppgå till 23 0000 personer. Borås Stad planerar att bygga cirka 2200 nya bostäder i linjens influensområde. Förstudiens resultat har avrapporterats till Kollektivtrafiknämnden och Borås Stads kommunstyrelse. Det finns en politisk vilja att gå vidare med kompletterande analyser vad gäller konsekvenser för övriga kollektivtrafiklinjer, bilister och gång/cykeltrafik. I ett senare skede krävs fördjupade studier av bl a infrastrukturåtgärder, fordonsinvesteringar, hållplatsutformning, trafikeringsupplägg samt kostnadsberäkningar. Därefter krävs politiska beslut i Kollektivtrafiknämnden och Borås Stad om ett eventuellt genomförande. Tidpunkten för trafikstart kan uppskattas till 2016/2017. För att nå framgång i den fortsatta processen med att utveckla BRT i Borås krävs god samverkan mellan berörda aktörer; VGR, kommunen och Västtrafik. Borås Stad ansvarar för att finansiera infrastrukturåtgärder och Västra Götalandsregionen/Västtrafik ansvarar för finansiering av själva trafiken.

Karlstad

I Karlstad finns sedan tidigare långt framskridna planer på en BRT-linje som skulle kunna vara i drift inom några år. Bakom satsningen ligger insikten om att fler människor behöver resa kollektivt för att uppnå målen om ett ekonomiskt, socialt, estetiskt och miljömässigt hållbart samhälle och att en BRT-linje på ett påtagligt sätt skulle främja tillväxt och stärka kollektivtrafikens attraktivitet och konkurrenskraft gentemot privatbilen. Det planerade stråket finns med i kommunens översiktsplan och är ett verktyg för att uppnå målen i den strategiska planen, trafikstrategin och trafikplanen. Karlstadsstråket beräknas bli 18 km långt. Stråket bidrar till ökad tillgänglighet för befolkningen inte bara 6

i Karlstad, utan även i kranskommunerna Grums, Kil, Forshaga och Hammarö som alla har en omfattande pendling till Karlstad. Totalt berörs ca 135 000 personer av BRT stråket. I arbetet med en framtida kollektivtrafiklösning för Karlstad har ett antal rapporter tagits fram. 2012 publicerades den av VINNOVA och Trafikverket finansierade förstudien ”En permanent världsutställning i Karlstad”. 2013 kom den första rapporten om förutsättningarna för Karlstadsstråket och dess möjliga linjedragningar, ett arbete som finansierades av Delegationen för hållbara städer och genomfördes i samverkan i Karlstads kommun. Arbetet har sedan dess fördjupats och kommer att rapporteras till kommunstyrelsen i april 2014. Som ett första steg planeras nu en

”testbädd” i Karlstad

innebärande en tidigareläggning av en ca 3 km lång delsträcka av den planerade BRT-satsningen. Avsikten är att genomföra de nödvändiga investeringarna så att driftstart kan ske redan 2015 eller 2016, en tidigareläggning med två till tre år. Under förberedelsearbetet och det initiala driftskedet finns en innovativ och transparent utvecklingsmiljö där fordon, system och lösningar testas tillsammans med trafikföretag, fordonsindustri och leverantörer samt i direkt anknytning till forskningen. 3.

GUIDELINES SOM STÖD FÖR DEN FORTSATTA PROCESSEN Målet är att satsningarna i dessa fyra städer ska resultera i fullskaleanläggningar som blir integrerade delar av stadens kollektivtrafiksystem och stadsutveckling.

Alla berörda ska lära både av varandra och av internationella erfarenheter under hela planeringsprocessen fram till genomförandet inklusive utveckling, design och organisation. Det innebär att det under projektarbetet kommer fram ett kunskapsunderlag som kan inspirera till liknande satsningar på andra håll i landet. Intresset är redan stort och flera städer har visat intresse att följa efter. Som stöd för den fortsatta planeringen och de kommande genomförandeprocesserna, både i de fyra städerna och när det gäller andra städer, kommer särskilda Guidelines att utarbetas under 2014. Kunskapsunderlaget är betydande tack vare de utredningar som genomförts under senare år. Här kan nämnas den ”Färdplan Bussystem” som Forum för Innovation låtit ta fram med hjälp av svensk fordonsindustri samt utredningar av Bussbranschens riksförbund, Trafikverket och KTH. Att behovet av Guidelines inför de kommande BRT-satsningarna är stort har också framkommit vid de seminarier/workshops som anordnats med berörda aktörer. Ett första seminarium arrangerades av X2AB tillsammans med Trafikverket och VINNOVA den 4 juni 2013. Syftet var att få en gemensam bild av nuläget och diskutera erfarenheterna av hittillsvarande internationella BRT-satsningar. Den 27 november genomfördes ytterligare en workshop med ett 50-tal personer från regionala kollektivtrafikmyndigheter, länstrafikbolag, kommuner, trafikföretag, fordonsindustri 7

och akademin. Syftet denna gång var att börja diskutera en gemensam plattform för utveckling av BRT-lösningar anpassade till svenska förhållanden. Syftet med Guidelines är att fullfölja denna tanke. Det handlar inte minst om att skapa enighet kring vad BRT är och definiera vilka kriterier som ska gälla för BRT i Sverige samt vilka funktionskrav som ska vara uppfyllda för att en BRT-satsning ska kunna klassas som BRT i Sverige. Det handlar också om nödvändigheten av att sätta upp tydliga mål och ta fram handlingsplaner för att nå dessa mål samt följa upp resultatet. Guidelines ska resultera i riktlinjer och principer för lösningar som kan tillämpas inte bara i storstadsområdena utan även i medelstora städer, samtidigt som värdefull kunskap erhålls om vilka krav och förutsättningar som ställs på samhällsbyggnad, fordonsutformning och design av infrastruktur och olika stödjande system. 4.

FÖRSLAG TILL STATLIG MEDFINANSIERING INOM NATIONELL PLAN Satsningen på innovativa och utvecklade BRT-koncept i Sverige kommer att handla om omfattande och långsiktiga åtaganden. Idag saknas tyvärr de extra resurser som krävs för att finansiera den typen av resurskrävande framtidsprojekt på en sådan nivå att det kan resultera i fullskaleanläggningar som ligger i framkant av utvecklingen när det gäller teknik, infrastruktur och system samtidigt som de motsvarar högt ställda krav på tillgänglighet, effektivitet, miljö mm. Detta gör att det hos de lokalt och regionalt ansvariga uppstår en tveksamhet att satsa tillräckliga resurser eftersom projekten bedöms innehålla en alltför stor ekonomisk risk. Det beror på att kraven beträffande de mest innovativa och således affärsmässigt mer riskfyllda delarna i projekten, är betydligt högre ställda i den här typen av projekt än i mer traditionella utvecklingsprojekt. Detta bidrar till att satsningar i utvecklade svenska BRT-lösningar riskerar att utebli, satsningar som skulle kunna bidra till att ta kollektivtrafiken till ”nästa utvecklingsnivå” och utveckla Sverige som industrination och ett föredöme internationellt. För att säkerställa att de kommande BRT- satsningarna i Sverige ska realiseras på en tillräckligt hög nivå krävs statlig medfinansiering. Utan detta kommer de planerade satsningarna att resultera i en bättre busstrafik men inte på den högkvalitativa nivå som krävs för att satsningarna ska inspirera andra städer att följa efter. Möjligheten att visa upp Sverige som ett internationellt föredöme när det gäller BRT skulle också gå förlorad. I ovan nämnda ”Färdplan för kollektivtrafikens utveckling i en hållbar samhällsutveckling” föreslås att staten anslår särskilda medel för mer omfattande demonstrationsprojekt av fullskalemodell inom kollektivtrafikområdet för att stödja en innovativ utveckling. BRT-satsningar tas upp som ett bra exempel på projekt som skulle kunna erhålla sådant stöd. 8

För att underlätta för de regionala kollektivtrafikmyndigheterna och kommunerna att komma i åtnjutande av statlig medfinansiering föreslås att regeringen i kommande Nationella plan för perioden fram till år 2025 för in BRT som ett nytt fokusområde. Genom att BRT blir en del av Nationell plan ökar förutsättningarna för regionala kollektivtrafikmyndigheter/kommuner att erhålla statlig medfinansiering av större demonstrationsprojekt inom BRT-området. Möjligheten att få stöd föreslås omfatta fullskaleprojekt där de innovativa lösningarna innefattar trafiksystem, fordonsutveckling och infrastrukturlösningar och hur dessa delar interagerar med varandra för att skapa största möjliga resenärsnytta, effektivitet och samhällsnytta. Statlig medfinansiering föreslås vidare förutsätta att ett BRT-koncept planeras med utgångspunkt i av branschen i ovan nämnda Guidelines definierade kriterier för BRT i Sverige och de funktionskrav som där anges för att en BRT-satsning ska kunna klassas som BRT i Sverige. Förslaget innebär att större demonstrationsprojekt som påverkar kollektivtrafikens infrastruktur integreras i Trafikverkets planeringsprocesser och att Trafikverkets regionala organisation involveras i ett tidigt skede. Det senare är viktigt eftersom större demonstrationsanläggningar kräver samverkan med de regionala kollektivtrafikmyndigheterna och kommunerna och påverkar deras investeringsplaner. Inom ramen för det samlade BRT-projektet kommer under 2014 att tas fram ett underlag som för var och en av satsningarna i Stockholm, Malmö, Borås och Karlstad, beskriver behovet av investeringar, utvecklingskostnader och kostnader för driften av trafiken. Det handlar dels om den nivå som krävs för att motsvara kraven på en utvecklad BRT-lösning på framkant av utvecklingen och en mera normal nivå syftande till att enbart utveckla busstrafiken. Gapet mellan dessa två satsningsnivåer utgör grunden för en diskussion med Trafikverket om möjligheten att erhålla medel ur kommande Nationella plan. Denna process kan därefter resultera i en finansieringsplan för respektive projekt där även medel från VINNOVA och Energimyndigheten kommer att vara av intresse. 9