Transcript Bus Rapid Transit Bus Rapid Transit - Både bättre

Bus Rapid Transit
- Både bättre och
billigare än spårväg
Lunchseminarium den 21 juni i
Oslo, WSP Analys & Strategi
BRT-buss i Leeds, Streetcar, Storbritannien
Foto: Volvo
2011-06-21
Vad är BRT?  Fordonen
Streetcar i Leeds,
Leeds Storbritannien
Foto: Volvo
 Ledbussar eller dubbelledbussar
 Många breda dörrar på båda sidor
 Högre kapacitet
 Genomtänkt design och tydlig profilering
 Högre attraktivitet
BRT som system  Stationer istället för hållplatser
Insteg i nivå med bussgolvet
Foto: Volvo
 Stationer istället för hållplatser
 Högre kapacitet
 Ny identitet och högre attraktivitet
 Insteg i nivå med bussgolvet
 Hög kapacitet
 God tillgänglighet
Vad är BRT?  Busskörfält och bussgator
Bussgata för BRT
BRT, Sydafrika
Foto: Scania
 BRT-bussen
BRT b
h
har en egen b
bussgata
t eller
ll egett b
busskörfält
kö fält
 Bussen prioriteras i trafiksignalerna
j
g
 Raka linjesträckningar
 Högre medelhastighet och kortare restider för resenärerna
Vad är BRT?  Biljettförsäljning
 Biljetten köps och kontrolleras på
stationen, ungefär som i
tunnelbanan i Stockholm
 Ombordstigning genom alla
dörrar
 Resenärerna får en snabbare
resa
Biljettmaskin
j
Metrobus, Mexiko
Foto: Volvo
Vad är BRT?  Trafikering
BRT-trafik i Bogota, Colombia
Foto: Volvo

Eget körfält och signalprioritering

Stationer istället för hållplatser

Kapacitetsstarka fordon

Biljetter köps och kontrolleras på stationen

Aktiv användning av ITS
Tät och snabb trafikering utan hopklumpning ute på linjen
 Högre medelhastighet – minst 20-35 km/h
BRT  Ett helt system
Streetcar i Leeds, Storbritannien
Foto: Volvo
 Bus Rapid Transit – är ett helt system, det går inte att plocka delar och tro att man
kan få fördelarna av helheten

Högre medelhastighet

Hög turtäthet

Liten hopklumpning ute på linjen

Ökad attraktivitet
BRT  I andra länder
Byt bild:
Foto:
Gasbuss för BRT-trafik
i Nantes,
Nantes Frankrike
Foto: Mercedes-Benz

50-tal städer i USA och Kanada

5 städer i Australien och Nya
y Zeeland

20-tal städer i Storbritannien, Holland, Frankrike och övriga Europa

15-tal städer i Latinamerika

20-tal städer i Asien

Ett par städer i Afrika
Jämförelse  Kapitalkostnader buss, BRT, Spårväg
Investeringskostnader för buss,
BRT och spårväg i Mkr per km
bana/linje
 Traditionell busstrafik billigast
 Spårväg (lågkostnadsalternativ) 60 % dyrare än BRT
 Spårväg (Stockholm) 8 gånger så dyrt som BRT
Jämförelse Kapacitet
 Dubbelledbussar i BRT-trafik ger nästan lika hög kapacitet som spårvagnar.
Spårväg Syd i Stockholm
 Tvärspårväg
p
g Syd
y innebär att spårväg
p
g
byggs från Huddinge sjukhus/
Flemingsbergs station via Masmo till
Skärholmen och området vid
Kungens Kurva vidare till Älvsjö via
Fruängen
 SL utreder en ny spårvägsspårvägs eller
bussförbindelse
 Ingen buss trafikerar hela sträckan i
dag
 Sträckan är 17,5 km
 Medelhastigheten
g
i dag
g 21 km/h ((en
tänkt kombinerad linje av dagens
buss 172 och 173)
Karta över alternativa sträckningar
Spårväg Syd. Karta: SL
 Restiden längs på den fiktiva linjen är
ca 50 minuter
Spårväg, buss eller BRT på Spårväg Syd i Stockholm
 Totalkostnader per år
 Spårväg är 6 gånger dyrare per år än BRT, trots nybyggnation av bussgata
 Kostnaderna för BRT är överskattade eftersom

befintliga körfält troligen kan användas åtminstone på delar av sträckan

driftskostnaden för vägen (5 Mkr/år) har räknats in i BRT:s och busstrafikens kostnader
 Med BRT eller spårväg skulle restiden minska med 8 minuter jämfört med buss
Spårväg, buss eller BRT på Spårväg syd i Stockholm
 Hur mycket trafik för pengarna?
 Om kostnaden för att bygga och driva Spårväg syd istället skulle användas till

BRT skulle pengarna räcka till ett sex gånger så stort linjenät

Traditionell busstrafik skulle spårvägspengarna räcka till ett nästan 16 gånger så stort nät
Spårväg, buss eller BRT på Spårväg syd i Stockholm
 Karta spårvägs- och BRT-linjer
Spårväg
BRT
Om spårvägspengarna istället användes för BRT skulle, utöver sträckan Huddinge
sjukhus/Flemingsbergs station till Älvsjö, dessutom t.ex. följande BRT-linjer kunna
byggas:
 Älvsjö
Äl jö station
i - Farsta
F
Strand
S
d (c:a
(
8 km)
k )
 Fruängen – Fridhemsplan (c:a 10 km)
 Älvsjö station – Gullmarsplan – Nacka (Ektorp) (c:a 15 km)
 Dessutom kan över 55 km BRT-linje byggas på andra områden i Stockholm.
Spårväg, buss eller BRT på Spårväg syd i Stockholm Hur många
fler sittplatser kan man få för motsvarande kostnad för spårväg?
 D
Dett belopp
b l
som spårväg
å ä skulle
k ll kkosta
t kkan man få 15 gånger
å
flfler sittplatser
itt l t
med BRT jämfört med spårväg
Spårväg istället för stombuss 16 i Göteborg
 I dagsläget trafikerar stombusslinje 16 sträckan Högsbohöjden via Brunnsparken och
Lindholmen till Eketrägatan
y
en delsträcka med en förändrad linjesträckning
j
g som startar vid
 WSP har analyserat
Centralstationen och går via Hjalmar Brantingsplatsen och Lindholmen till Eriksberg.
 Sträcka: 8,8 km (delsträckan Centralstationen till Eriksberg)
g
i dag:
g 20 km/h
 Medelhastighet
 Restid i dag: 26 minuter
Spårväg, buss eller BRT på stombuss 16 i Göteborg
 Totalkostnader per år
 Spårväg är 3 gånger dyrare än BRT och nästan 4 gånger dyrare än buss
 Kostnaderna för BRT och buss är överskattade eftersom driftskostnaden för
vägen har räknats in i BRT:s och busstrafikens kostnader. Dessa betalas
av väghållaren (kommunen).
Spårväg, buss eller BRT på stombuss 16 i Göteborg Hur mycket trafik för
pengarna?
 För samma som spårvägslinjen skulle kosta kan man bygga ett linjenät för
BRT som är tre gånger så stort
Spårväg, buss eller BRT på stombuss 16 i Göteborg
 Karta spårvägs- och BRT-linjer
Spårväg
BRT
Om spårvägspengarna skulle användas för BRT så skulle de även, utöver sträckan Centralstationen
– Eriksberg, räcka till följande linjenät:

Eketrägatan – Brunnsparken (5 km)

Bjurslätt – Svingeln – Korsvägen – Järntorget – Majorna (14 km)

Drottningtorget – Heden (1 km)

Vågmästareplatsen – Swedenborgsplatsen (1 km)

Lilla Bommen – Olskroksmotet (2 km)

Jä t
Järntorget
t – Olskroksmotet
Ol k k
t t (2 km)
k )

Dessutom finns 2 km BRT-linje tillgodo för användning på annan plats.
Spårväg, buss eller BRT på stombuss 16 i Göteborg Hur många fler
sittplatser kan man få för motsvarande kostnad för spårväg
 BRT och buss skulle kunna ge mer än tre gånger högre sittplatskapacitet
jä fö t med
jämfört
d spårväg
å ä
Energi- och utsläppskalkyl
Jämförelse av fyra
y infrastrukturprojekt
p j
från ett ursprungsläge
p g g utan
spårväg/BRT. Effekten av olika bränslen i bussarna har studerats.
 Ingen projektering genomförd = överslagsberäkningar med schablonvärden
 Förutsättningar och antaganden avgör kalkylens resultat
 Exempelvis: utsläppsvärdering av elanvändning
- Grön el
- Svensk elmix
- Nordisk elmix
- Europeisk elmix
- Marginalel
Energi- och utsläppskalkyl
Energianvändningen
g
g i följande
j
faser har studerats:
 Byggskede
 Drift
 Underhåll
 Fordonstillverkning
 Fordonsservice
 Framdrift
o Antaganden om el- respektive fossilbränsleanvändning för respektive fas.
o Uppskattning av energiåtgången för att skapa en BRT-lösning.
Jämförelse av energikalkyl för två av projekten
Fas
((GWh/år))
Tvärförbindelse syd
BRT
Busslinje 16 Göteborg
Spårväg
BRT
Spårväg
Byggnation
0,8
1,9
0,1
0,6
Drift
0,1
0,3
0,1
0,1
Underhåll
0,6
0,7
0,3
0,4
Fordonstillverkning
0,2
0,2
0,4
0,3
Fordonsservice
05
0,5
02
0,2
06
0,6
04
0,4
Inkl. framdrift
Dieselbuss/
5,4
5,6
Etanolbuss
5,4
5,6
Biogasbuss
5,3
5,5
Elhybridbuss
4,1
4,0
Spårvagn
5,6
4,7
Varför varierar resultatet mellan de olika projekten?
Varför varierar resultatet mellan de studerade projekten?
 Längd
g p
på sträckan
(längre sträcka till nackdel för spårväg i kalkylen)
 Turtäthet
(högre turtäthet till fördel för spårväg i kalkylen)
 Antaganden kring bussarnas/spårvagnens energianvändning är avgörande
Jämförelser av utsläppskalkyler för två av projekten
Utsläpp ton/år
”Grön el”
Dieselbuss
Tvärförbindelse syd
BRT
Busslinje 16 Göteborg
Spårväg
BRT
1 407
1 473
Etanolbuss
807
690
Biogasbuss
656
493
1 034
986
Elhybridbuss
Spårvagn
Utsläpp ton/år
EU-mix
777
Tvärförbindelse syd
BRT
Spårväg
375
Busslinje 16 Göteborg
BRT
Dieselbuss
1 652
1 711
Etanolbuss
1 052
928
Biogasbuss
901
731
1 279
1 224
Elhybridbuss
Spårvagn
Spårväg
1942
Spårväg
1 758
Värderingsmetoden för elanvändningen avgör kalkylen!
Slutsatser energi och miljö
 Det g
går inte att g
generellt säga
g att spårväg
p
g är energieffektivare
g
och mer
utsläppssnålt än en BRT-lösning.
 I vissa fall äter den energikrävande framställnings
framställnings- och
anläggningsprocessen för spårväg upp effekten av den mer energisnåla
framdriften.
 Energi- och utsläppskalkylerna visar olika resultat och resultaten varierar
stort med förutsättningar
g och antaganden.
g
 För att kunna göra uttalanden om energi- och miljöeffekter av ett specifikt
infrastrukturprojekt behövs en omfattande utredning med projektspecifika
indata.
Tack!
 Tack för er uppmärksamhet och välkommen med frågor!
 Rapporten går att ladda ned på http://wsp.se/analys under Rapporter och
Projekt
Spårväg istället för stombusslinje 4 i Stockholm
Linjedragning för
stombusslinje 4
Karta: Thomas Höjemo
j
 Stombusslinje 4 trafikerar Gullmarsplan – Radiohuset i Stockholm
 Passerar bl.a. Skanstull, Hornstull, Fridhemsplan, Odenplan och Östra station
 Sträckan är 12 km
 Medelhastigheten i dag är 13,6 km/h
 Restiden
R tid lä
längs h
hela
l lilinjen
j ä
är i d
dag 53 minuter
i t
Spårväg, buss eller BRT på stombusslinje 4 i Stockholm
 Totalkostnader per år
 Spårväg i särklass dyrast
p
g är nästan 230 Mkr dyrare
y
p
per år än BRT
 Spårväg
 I bussens och BRT:s kostnader är driftskostnaden (3,6 Mkr/år) för vägen inräknad.
Denna kostnad betalas av väghållaren
 Restiden skulle minska med 24 minuter med BRT eller spårvagn jämfört med i dag
Spårväg, buss eller BRT på stombusslinje 4 i Stockholm  Hur mycket trafik
för pengarna?
 Om kostnaden för spårväg i stället skulle användas till

BRT trafik skulle pengarna räcka till ett linjenät på totalt 55 km,
BRT-trafik
km dvs
dvs. 4
4,5
5 gånger längre
linjelängd jämfört med en spårväg.

Busstrafik skulle spårvägspengarna räcka till ett 5 gånger så stort linjenät .
Spårväg, buss eller BRT på stombusslinje 4 i Stockholm
 Karta spårvägsp
g och BRT-linjer
j
Spårväg
BRT
 Istället för 12 km spårväg räcker spårvägspengarna till ett BRT-nät på 55 km
 På kartan är bara 42 km utritat, vilket innebär att 11 km BRT-linje dessutom
kan byggas utanför kartområdet
Spårväg, buss eller BRT på stombusslinje 4 i Stockholm  Hur
många fler sittplatser kan man få för motsvarande kostnad för spårväg
 Genom att satsa på BRT istället för spårväg kan man få 5 gånger fler
sittplatser
Spårväg Helsingborg
 Helsingborgs
g g stad och Höganäs
g
kommun har utrett spårväg
p
g mellan Helsingborg
g g och
Höganäs och spårväg i Helsingborg
 Sträcka: 5,4 km (Knutpunkten – Dalhem)
g
18 km/h
 Medelhastighet:
 Restid i dag: 18 minuter
Spårväg, buss eller BRT på Spårväg Helsingborg
 Totalkostnader per år
 BRT:s årskostnad är mindre än en tredjedel av spårvägens
 Kostnaderna för BRT och buss är något överskattade eftersom driftskostnaden för
gatan har räknats in i BRT:s och busstrafikens kostnader. Dessa kostnader betalas
av väghållaren.
 Med BRT eller spårväg skulle restiden minskas med 5 minuter jämfört med buss
Spårväg, buss eller BRT på Spårväg Helsingborg
 Hur mycket trafik för pengarna?
 För samma som en spårvägslinje
p
g
j mellan Knutpunkten
p
och Dalhem skulle
kosta kan man bygga ett linjenät för BRT som är mer än tre gånger så stort.
Spårväg, buss eller BRT på Spårväg Helsingborg
 Karta spårvägs- och BRT-linjer
Spårväg
BRT
 Om spårvägspengarna istället användes för BRT skulle man utöver den 5
km långa sträckan mellan Knutpunkten och Dalhem kunna bygga nästan 13
km BRT-bana på annan plats i staden
Spårväg, buss eller BRT på Spårväg Helsingborg  Hur många fler
sittplatser kan man få för motsvarande kostnad för spårväg
 Fyra gånger fler sittplatser med BRT för samma kostnad som spårväg
 Tre gånger fler sittplatser med buss för spårvägskostnaderna