Transcript Fördokument: Psykisk ohälsa hos unga

Fördokument: Psykisk ohälsa hos unga
Vad är psykisk ohälsa:
Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och
allvarlig psykisk störning till att uppleva psykiska besvär som mer eller mindre stör
det psykiska välbefinnandet och som påverkar ens dagliga liv.
Att inte kunna styra sitt liv, att inte ha ett fungerande socialt nätverk, att inte finna
en balans mellan privatliv och arbetsliv kan också påverka den psykiska hälsan
negativt.
Kriser som har att göra med relationer och separationer kan utlösa eller initiera
psykisk sjukdom som depression.
Stor arbetsbörda med för lite egen kontroll kan innebära att den psykiska hälsan
påverkas. Det är också negativt att ha för lite att göra och att inte känna sig
uppskattad samt uppleva en bristande balans mellan prestation och belöning.
Tidspress, minskad anställningstrygghet och (oro för) arbetslöshet är också faktorer
som kan bidra till psykisk ohälsa.
Andra orsaker till psykisk ohälsa kan vara kroppslig sjukdom. Vissa tillstånd,
exempelvis problem med ämnesomsättningen, kan medföra samtidiga psykiska och
kroppsliga besvär.
Ekonomisk stress, segregation, diskriminering, funktionshinder, alkohol- och annat
drogmissbruk påverkar också den psykiska hälsan.
Hur är det idag:
Vår tids utmaning är istället den höga psykiska ohälsan, inte minst bland ungdomar.
Majoriteten av ungdomar i Sverige mår psykiskt bra men under de senast 20 åren har
dock flera rapporter visat att det blivit vanligare att ungdomar är nedstämda, är
oroliga, har svårt att sova och har värk. I den allmänna debatten beskrivs besvären
ofta som tecken på stress.
Psykiatriska diagnoser är de vanligaste orsakerna till sjukskrivning; svaren på
hälsoenkäter och mönstret i läkemedelskonsumtionen pekar dessvärre i samma
riktning. Alltfler upplever sig ha besvär med ängslan, oro, ångest och sömnbesvär.
Dessa besvär har ökat i alla åldersgrupper upp till pensionsåldern under senare år.
Ökningen av besvär har främst skett hos unga vuxna, speciellt bland yngre,
korttidsutbildade kvinnor. Trots detta är det endast en mindre del av alla med
psykiska problem som söker professionell vård eller får en psykiatrisk diagnos.
Idag jobbar 40 årsarbetare per 10 000 ungdomar, därav 20 årsarbetare från öppen
barn- och ungdomspsykiatri, 5,3 från skolpsykologer och 3,3 från skolkuratorer. Övrig
vårdpersonal är allmänläkare, skolsköterskor, personal på ungdomsmottagningar och
övrig vårdgivare.
FN:s barnrättskommittés rapport från 2005 där man är särskilt oroad över det ökande
antalet skolbarn som känner av stress och rekommenderar Sverige att vidta
nödvändiga åtgärder för att minska stressnivån bland skolbarn.
Vad har gjorts fram tills nu:
Den 19 maj 2005 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag
att analysera ungdomars livssituation utifrån stress och dess konsekvenser för den
psykiska hälsan. Utredaren har sammanställt kunskapen om vilka faktorer i
ungdomars livssituation som orsakar stress och föreslog metoder och
tillvägagångssätt för att bidra till att minska orsakerna till stress. Utredaren har också
övervägt hur samhällets insatser kan samordnas för att motverka stress bland
ungdomar, samt lämnat förslag till förbättringar när det gäller att följa utvecklingen
av ungdomars psykiska hälsa över tid och övrig statistik och kunskapsinsamling på
området. Utredaren har ur ett helhetsperspektiv analyserat samhällets stöd till de
drabbade och identifiera områden av särskild vikt för ungdomars psykiska hälsa som
kan behöva utvecklas och stärkas.
Utredningen kan läsas här:
http://www.regeringen.se/download/ff3f46fd.pdf?
major=1&minor=67472&cn=attachmentPublDuplicator_0_attachment
Efter utredningen så beslutade regeringen att som enda stora åtgärd skapa
kampanjen Hjärnkoll. 2009 att initierades den 3-åriga attitydkampanjen vars mål var
att öka kunskapen om och minska negativa attityder till personer med psykisk
ohälsa. Hjärnkoll är en nationell kampanj. Forskning visar att det mest framgångsrika
sättet att förbättra attityder är när personer med egen erfarenhet för sin egen talan.
Motorn i Hjärnkoll är därför 200 ambassadörer som är öppna med sina erfarenheter
av psykisk ohälsa i media och på seminarier runt om i landet. Ambassadörerna bidrar
till att nyansera föreställningar om psykisk ohälsa. Fler får också upp ögonen för att
alla kan göra något för att förbättra attityder och beteenden.
Sedan jobbar vi koncentrerat till kampanjlänen: Skåne, Västra Götaland, Uppsala och
Västerbotten. Hösten 2012 växer Hjärnkoll med fyra kampanjlän till: Örebro,
Värmland, Jämtland och Norrbotten.
870 miljoner kronor avsätts årligen under perioden 2012 – 2016 för att förebygga
psykisk ohälsa och förbättra vård och omsorg för dem som har drabbats. Det är en
fortsättning och vidareutveckling av psykiatrisatsningen 2007-2011. Under dessa år
har regeringen satsat totalt cirka 3,7 miljarder kronor.
Nu lanseras en femårig handlingsplan
Handlingsplanen "PRIO Psykisk ohälsa - plan för riktade insatser inom området
psykisk ohälsa" tydliggör regeringens målinriktning och insatsområden för psykisk
ohälsa.
PRIO psykisk ohälsa - plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa 20122016
Satsningen utgår från de övergripande målen:
En jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god
kvalitet
Tillgång till arbete och anpassad sysselsättning
Möjlighet till delaktighet och inflytande.
Vad kan göras:
En verksamhet inrättas med uppdrag att tillhandahålla systematiska
sammanställningar av internationellt publicerade vetenskapligt utformade
studier av pedagogiska insatsers effekt.
Socialstyrelsen får till uppdrag att kartlägga hur insatser som rör barn och
ungdomars psykiska hälsa inom hälso- och sjukvård fördelas på de tre
prioriteringsgrupper som riksdagen angivit i beslutet från år 1997. I uppdraget
ingår även att kartlägga vilka verktyg huvudmännen använder för att styra
fördelningen av resurser mellan de tre prioriteringsgrupperna.
En webbsajt motsvarande YouthInMind utvecklas i samarbete mellan Sveriges
Kommuner och Landsting och lämplig statlig myndighet. Webbsajten bör
innehålla olika resurser som rör psykisk hälsa, fakta om psykisk hälsa,
möjligheter till självbedömning, internetbaserad kognitiv psykoterapi, program
med avslappningsträning samt hänvisning till olika resurser. Ungdomar bör
medverka i utvecklingsarbetet.
Nationella mätningar av psykisk hälsa bör realiseras, dels för att det ska vara
möjligt att följa den framtida utvecklingen och dels för att ge stöd till lokala
aktörer.
Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen, i samarbete med Sveriges
Kommuner och Landsting (SKL), föreslås påbörja försök med att utveckla
datorprogram där effekter av förändrade kommunala insatser för barn och
unga simuleras.
Staten förslås under tre år ge stöd till uppbyggnad av fem centra som idag
bedriver utbildning för ledare till föräldrastödsgrupper.
En lämplig aktör får i uppdrag att analysera den sociala profilen på
fördelningen av stöd från stat, kommun och landsting till föreningsliv för
ungdom.
Stärkt inflytande för barn, elever och föräldrar/vårdnadshavare är viktigt för en
god, stimulerande och utvecklande skolmiljö.
Ett mer inkluderande arbete och stödpersoner tillgängliga för de barn och
unga som hamnar i stress och psykisk ohälsa för att komplettera det arbete
som anställd vårdpersonal utför.
Eleverna föreslår (Kapitel 4 Ungdomars syn på stress, orsaker och åtgärder,
sid 119-121 och 142-145) bland annat minst en lärarledd läxhjälpstimme inom
ramen för ordinarie schema, lärare på en och samma skola måste följa samma
policy när det gäller ordning och trivsel samt prov och läxor.
För att förbättra skolans psykosociala arbetsmiljö föreslår eleverna bland
annat stresshanteringsmetoder på skolschemat.
Elever ska fortlöpande kallas till kurator och skolpsykologer under grundskolan
Förtydligande:
Prioriteringsgrupp 1: Vård av livshotande akuta sjukdomar och sjukdomar som utan
behandling leder till invalidiserade tillstånd eller för tidig död ska komma till första
hand.
Prioriteringsgrupp 2: Resurser ska användas för prevention med dokumenterad nytta
Prioriteringsgrupp 3: Först därefter ska vård erbjudas mindre svåra akuta och
kroniska sjukdomar.