Ungdomsmedicin Carina Seidel Distriktsläkare Vårdcentralen

Download Report

Transcript Ungdomsmedicin Carina Seidel Distriktsläkare Vårdcentralen

Introduktion till
ungdomsmedicin
Carina Seidel, Distriktsläkare
vårdcentralen Mariefred
Uppsala 9/2-2012
[email protected]
Mål för dagen
 Kunskap kring bedömning av mognad
(fysisk/psykisk/social)
 Ökad trygghet avseende sekretessfrågor
gällande ungdomar
 Ge praktiska verktyg för att underlätta möten
med ungdomar, och därmed ta en fullgod
anamnes
Vilka är ungdomar tycker ni?
Adolescensperioden i ett
internationellt medicinskt perspektiv
 Omfattar
åldern 10-20 år
 Startar med puberteten
 Avslutas när man löst de
utvecklingspsykologiska kraven
Definition Ungdomsmedicin
 Alla
situationer där du som vårdpersonal
möter ungdomar? 5-10% av våra besök på
vårdcentralen.
 I så fall måste vi se till att vi möter dem på
rätt sätt….



Reflektera över var i utvecklingen de befinner
sig
Ha kunskap om sekretessen/ungdomars
funderingar om hälsa
Utföra mötet på ett ungdomsvänligt sätt
Punkt 1…
 Att
reflektera över var i utvecklingen de
befinner sig
Psychological development
[email protected]
Ungdomsåren
Tidig
10-13/14 år
Mellan
13-17 år
Sen
17-20? 23? år
Biologi
Kognition och
identitet
Sociala
arenan
Sexualitet
2015-04-13
Diabetes
patienten
i
gränslandet
8
Kristina Berg Kelly/Marika Augutis 2009 modifierat från WHO
Ungdomsåren
Biologi
Kognition
Identitet
Sociala
arenan
Sexualitet
2015-04-13
Tidig
10-13/14 år
Mellan
13-17 år
Sen
17-20? 23? år
Pubertets-utveckling startar
Avplanande kroppsutveckling
Vuxen kropp
Tänker mest konkret, här och
Vem är jag egentligen?
nu men begynnande abstrakt Identitetsutvecklingen maximal.
tänkande
Romantiska relationer. Rollspel
Omnipotens och
och experimenterande med olika
osårbarhet
livsstilar
Störd och förändrad body
Åter till konkret tänkande vid
image
stress
Familjen och
föräldrarevolten dominerar.
Diskussioner,
argumenterande,
fantiserande och drömmande.
Utforskande av den egna
kroppen
Duger jag?
Jämnåriga den viktigaste arenan
Platsar jag bland de jämnåriga?
Romantiska fantasier. Testar
flirtande och sexuella relationer
Framtiden blir verklig.
Pessimism.
Yrkesval och livsstilsval
baserade på egen kompetens
och intresse
Innehållet i relationer blir
viktigt.
Föräldrar, sjukvården och
viktiga vuxna åter som
samtalspartners
Diabetes
patienten
i
Inleder stabila
gränslandet
relationer med
ömsesidighet.
9
Paradigmskiftet , Sthlm
Kristina Berg Kelly/Marika Augutis 2009 modifierat från WHO
Exempel- applicera schemat
 Frida,
13 år går i särskolan pga lindrig
utvecklingsstörning. Hon fick sin första
menstruation vid 10 års ålder.
 Arvid,
har alltid varit kort vilket är att
förvänta eftersom bägge föräldrarna är
korta (155cm respektive 170cm). Han kom
in i puberteten för ett halvår sedan, nästan
sist i sin klass.
Ungdomsperiodens konkreta
krav
vid periodens slut skall den unge:





Klara sig själv rent praktiskt
Ha etablerat ett nytt förhållande till sina föräldrar
baserat på ömsesidighet och respekt
Kunna ha nära och trygga relationer med någon
eller några jämnåriga inkl romantiska partners
Ha framtidsplaner
Ha utvecklat sin sexualitet
Punkt 2
2.Ökad kunskap om sekretessen/ungdomars
funderingar kring hälsa
Ungdomars medicinska funderingar
Hur blir jag
av med akne?
Vårtor är äckliga –
hur bli av med dem
Mina bröst är
olika stora
Varför växer
inte min
snopp?
Bakgrund till ungdomars rätt till sekretess i
Sverige
Föräldrabalken
 Hälso- och sjukvårdslagen
 Sekretesslagen
 FN:s barnkonvention
 Många lagar ger betydande rättigheter

Föräldrabalken
Ökad mognad ger ökade rättigheter

Huvudregeln är att
föräldrar har rätt att
bestämma till 18 års
ålder

”i takt med barnets
stigande ålder och
utveckling ska allt
större hänsyn tas till
barnets synpunkter
och önskemål”
HSL:s huvudregel
”Vården och behandlingen ska så
långt det är möjligt utformas och
genomföras i samråd med
patienten”
OBS: ingen ålder angiven
Sekretesslagen
 Inte

lämna ut något som kan skada
Ingen ålder angiven
FN:s Barnkonvention
 Rätten

att få sina åsikter respekterade
I många länder det enda stödet för att ge
unga sekretess och har mycket stor betydelse
Bakgrund till ungdomars rätt till sekretess i
Sverige

Ökad mognad ger ökade rättigheter


Samråd med patienten


Sekretesslagen
Rätten att få sina åsikter respekterade


Hälso- och sjukvårdslagen
Inte lämna ut något som kan skada


Föräldrabalken
FN:s barnkonvention
Många lagar ger betydande rättigheter
Vår utgångspunkt inför
sekretessfunderingar
 Hur gammal?
 Hur mogen för sin ålder?
 Vilka egna erfarenheter har patienten?
 Tillämpat i den aktuella situationen
 = kompetensen hos den omyndige
Punkt 3
2.Utföra mötet på ett ungdomsvänligt sätt
 Video
del 1…
Tips: ramar för samtalet

Ta in förälder och ungdom tillsammans.

Börja med att deklarera sekretess-skyldigheten

Sänd ut förälder efter en gemensam inledning
(diskutera undantag).

Avsluta samtalet med att gemensamt komma
överens om vad föräldern behöver veta.

”If you loose confidence once, you have lost
it forever”
Consultations with adolescents – the gap between their
expectations and their experiences Acta Paediatr 2003;92
 Många
ville träffa läkaren ensam samt
diskutera tystnadsplikten, men tämligen
få blev tillgodosedda
Tips: ramar för samtalet

Ta in förälder och ungdom tillsammans.

Börja med att deklarera sekretess-skyldigheten

Sänd ut förälder efter en gemensam inledning
(diskutera undantag).

Avsluta samtalet med att gemensamt komma
överens om vad föräldern behöver veta.

”If you loose confidence once, you have lost
it forever”
HEADS- konsten att ta en
psykosocial anamnes





Home
Education
Activities
Drugs
Sex

Samtliga frågor öppna så långt det är möjligt!
Förslag
 H Kan du berätta om din familjesituation? Med vem bor du?
Berätta vilka som bor hemma hos dig?
 E Berätta lite om skolan.Vad gör du i skolan? Vad är ditt bästa
ämne?
 A Vilka aktiviteter har du på fritiden? Vad gör du när du inte är i
skolan? Vad tycker du om att göra på fritiden?
 D Hur många av dina vänner röker? Hur mycket röker du? När ni
har fest hur beter ni er då? Det är vanligt att…
S
Ej pojk eller flickvän´! Har du haft en sexuell relation?
HEADS/HEEADSSS- konsten att ta
en psykosocial anamnes


Home
Education
 Eating
 Activities
 Drugs
 Sex
 Safety
 Suicide
TACK
 För
mer info:
 www.ungdomsmedicin.blogspot.com
 Euteach.com
 Håll utkik efter läkartidningens temadag
om ungdomsmedicin våren 2012
 SK kurs till hösten
 Kontakta gärna mig [email protected]