Transcript Medicinsk telefonrådgivning vid symtom hos barn

Medicin & vård
Medicinsk
telefonrådgivning
vid symtom hos barn
Hur bedömer man barn utan att se dem?
Vilka käpphästar finns och vilka fallgropar ska man und­vika?
Uppsala universitet bjuder in till utbildning
2-4 december 2014 i Uppsala
När ska man misstänka att ont i
magen kan vara tecken på en
diabetesdebut?
Att bedöma barns symtom och vårdbehov via
telefon upplevs av många som det mest ut­
manan­de och svåra man kan göra som sjuksköterska. De allra flesta samtal rör lindrigare
besvär, där egenvård är det bästa för barnet och
familjen, men frågan är hur man hittar de allvar­
liga fall, som behöver vård. Bedömningen av barn
försvåras ytterligare eftersom man inte pratar
direkt med barnet utan oftast med en stressad
och orolig anhörig.
Syftet med denna kurs är att försöka förmedla hur man
genom samtalet kan underlätta bedömningarna, vilka fallgropar
som finns och hur man värderar olika symtom. Under tre dagar
kommer vanliga, farliga och knepiga situationer och symtom
att belysas av specialister inom Barn- och ungdomsmedicin,
samtliga med mångårig erfarenhet av att bedöma barn. Genom
en blandning av fall och konkreta tips förses deltagarna med
verktyg som förhoppningsvis gör telefonrådgivningen enklare.
VI VÄNDER OSS FRÄMST TILL
Samtliga sjuksköterskor som arbetar med medicinsk telefonråd­
givning i någon form.
HELENA UNGER
K U R S L E DA R E
”Under många år som sjuksköterska
på en stor akutmottagning har jag
konfronterats med hur svårt det är med
telefonrådgivning när det gäller vuxna.
Att sedan kunna ställa de rätta frågorna,
tolka svaren och göra en korrekt bedömning när det gäller barn – det tycker jag
är ännu svårare. Att via någon annan
person få barnets symtom beskrivna
och sedan kunna dra slutsatser, kräver
kunskap inom ett flertal medicinska områden och också kunskap om barns sätt
att reagera vid olika sjukdomstillstånd.
Under kursdagarna tar vi upp de vanligaste frågeställningarna och uppmärksammar särskilt de varningssignaler vi
måste ge akt på.Vår förhoppning är att
du efter kursen känner dig styrkt i din
yrkesutövning och att du fått ytterligare
stöd när det gäller rådgivning om sjuka
barn.
Välkommen till vår kurs i medicinsk
telefonrådgivning med barnet i fokus!”
MEDVERKANDE
Helena Unger, kursledare
Akutsjuksköterska, Landstinget i Uppsala län
Greet Haeseldonckx
Barn- och ungdomspsykolog, Akademiska Barnsjukhuset, Uppsala
Johan Kaarme
Specialist i barn- och ungdomsmedicin, tidigare
sektionschef på barnakuten/Akademiska Barnsjukhuset, nu verksamhetschef på Astrid Lindgrens Barnsjukhus,
Karolinska universitetssjukhuset.
Gunnar Liminga
Specialist i barn- och ungdomsmedicin, gren­
specialist i barn- och ungdomsneurologi med
habilitering, Akademiska Barnsjukhuset, Uppsala
Åsa Myrelid
Specialist i barn- och ungdomsmedicin, disputerad
i pediatrik, Akademiska Barnsjukhuset, Uppsala
Anders Stenbäck
Specialist i barnkirurgi, disputerad i barnkirurgi,
Akademiska Barnsjukhuset, Uppsala
Johan Wrammert
ST-läkare i barn- och ungdomsmedicin; sektionschef på barnakuten, Akademiska Barnsjukhuset,
Uppsala
PROGRAM
T I S DA G 2 D E C E M B E R 2 0 1 4
O N S DAG 3 D E C E M B E R 2 0 1 4
TO R S DA G 4 D E C E M B E R 2 0 1 4
08.30–09.00 Registrering
08.30–12.00 (paus för kaffe)
Bukbesvär hos barn
Ont i magen – Vad är den vanligaste orsaken till att barn har ont
i magen? Vilka tecken tyder på att
barnet kan ha en blindtarmsinflammation? Är feber och buksmärta
hos barn alltid farligt? Kan man
maskera en farlig orsak till buksmärta med Alvedon?
Kräkningar – Varför kräks barn?
Är kräkningar alltid magsjuka? Kan
man kräkas av förstoppning?
Diarre – Hur länge kan ett barn ha
diarré? Är det alltid en magsjuka?
Har barn laktosintolerans? Hur vet
man när barnet är uttorkat?
Kirurgiska orsaker till buksmärta – Är det bara tonåringar
som får testikeltorsion? Kan spädbarn få appendicit? Opererar man
ljumskbråck akut?
Diabetes – Varför får många barn
ont i magen vid diabetesdebut?
Kan man utesluta diabetes med en
urinsticka? Vilka symtom förutom
buksmärta kan barnet få? Är en
misstänkt diabetesdebut ett akut
tillstånd? Johan Wrammert
08.30–12.00 (paus för kaffe)
Spädbarnsrådgivning
Det finns få saker som kan vara så
oroande för spädbarnsföräldrar som
matsituationen, barnets viktuppgång
och avföringsvanor.
Dålig viktuppgång – Avvikande
viktkurva är en varningssignal, men
vad ska vi undersöka och fråga efter
när vi går vidare?
Matvägran – Varför matvägrar
spädbarnet? Kan det vara farligt?
Kräkningar och avföringsrubb­
ningar – Spädbarnets mage ses ofta
som ”boven” vid missnöjdhet och
både kräkningar och avförings­
rubbningar är vanliga, men när
ska sådana inte längre ses som en
normalvariant? Vad betyder blod i
kräkningen eller avföringen?
Infektioner är vanligt förekommande under första levnadsåret och
symtomen är många, varierande och
diffusa.
Feber hos spädbarn – Definieras
feber lika oavsett ålder? Får man
behandla spädbarn med febernedsättande?
Hudutslag – Vilka utslag är vanliga?
Vilka utslag är farliga?
Hosta – Varför hostar spädbarnet?
Hur kan vi lindra hostan? Kan hosta
bli farligt?
Andra vanliga förekommande besvär
under spädbarnstiden kommer att
beröras.Vad vet vi och vilka rekommendationer har vi gällande torsk,
nästäppa, smetiga ögon, skrikighet
och tandsprickning?
De flesta nyblivna föräldrar får
uppdaterad information från BB
eller BVC om vad man kan göra för
att förebygga plötslig spädbarnsdöd.
Men vad är det vi informerar om
och varför? Åsa Myrelid
09.00–09.15 Inledning
Helena Unger
09.15–12.30 (paus för kaffe)
Feber, infektioner och andningsbesvär
Hosta och andningsbesvär – Vad
beror hostan på och hur bedömer
jag hur påverkat barnet är? Hur
skiljer man en främmande kropp
med risk för andningshinder från en
ilsken viros? Är det farligt om barnet ”bukandas”? Hur länge får barn
hosta innan man ska söka hjälp?
Luftvägsinfektioner – Snuva,
krupp eller lunginflammation? Vilka
åtgärder kan man vidta hemma och
när behövs vårdens stöd? Kan man
skilja en bakteriell infektion från en
viral genom färgen på snoret? Är
krupp farligt? Hur behandlar man
smetiga ögon?
Öron -, näs- och halsinfektioner – När och var ska man söka
hjälp? Ska barn alltid söka vård om
det rinner ur örat? Hur vet man om
det är en mastoidit? Betyder vita
beläggningar på tonsillerna att det är
halsfluss? Kan barn få streptokocker
i halsen om de tagit bort halsmandlarna?
Sepsis och meningoencefalit
– Hur hittar man de livshotande
sjukdomarna hos barn? Hur vanliga
är de? Var ska man söka hjälp? Är
hjärnhinneinflammation alltid farligt?
Johan Kaarme, Gunnar Liminga
12.30–13.30 Lunch
13.30–17.00 (paus för kaffe)
Neurologiska symtom
Huvudvärk – Hur vanligt är
huvudvärk hos barn? Kan barn få
migrän och hur behandlar man det?
Skiljer sig behandlingen av huvudvärk från vuxna? När kan huvudvärken vara tecken på något allvarligt?
Kramper – Hur kan man skilja på
affektkramp, nattskräck, feberkramp
och epilepsi? Är kramper skadliga?
Hur, var och när ska barn med
kramp bedömas i vården?
Yrsel och svimning – Kan barn
svimma och skiljer sig orsakerna
från vuxna? Hur vanligt är det med
hjärtrytmorsakade svimningar hos
barn och hur skiljer man dem från
de andra?
Johan Kaarme, Gunnar Liminga
12.00–13.00 Lunch
13.00–16.30 (paus för kaffe)
Olycksfall hos barn
Olycksfall och skador är mycket
vanliga hos barn. De flesta är lindriga
och kan sägas utgöra en naturlig del
av ett barns uppväxt, men allvarliga
skador förekommer naturligtvis och
olycksfall är en av de absolut vanlig­
aste dödsorsakerna hos barn. Målet
med denna undervisning är att
kunna selektera svårare skador från
lindrigare och på så sätt kunna ge
råd om egenvård och rätt vårdnivå.
Sårskador – Vilka sår behöver
behandlas? Tejpa, limma eller sy?
Vad menas med sårinfektion och
när ska man antibiotikabehandla?
Stelkrampsrisk? Vilka lokalisationer
är extra känsliga?
Brännskador – Hur bedöms en
brännskada? Vilka ska till sjukhus
och när? Vilka lokalisationer är
känsliga?
Skallskador – Hur bedömer man
allvaret av en skallskada? Vad är
hjärnskakning? Vilka ska observeras
på sjukhus?
Akut ortopedi – Vilka misstänkta
frakturer ska ses direkt på sjukhus
och vilka kan vänta? Hur skilja fraktur från distorsion? Vad menas med
distalstatus? Anders Stenbäck
19.00 Middag
12.00–13.00 Lunch
13.00–15.30 Block: Psykologi
och psykosomatik
När beror huvudvärken, ryggsmärtan och det magonda på andra
orsaker än kroppsliga och hur tar
man reda på det? Hur råder man
föräldrar vid trotsighet, dataspelsbegränsning eller mobbing? Hur kan
man hjälpa vid sömnsvårigheter?
Hur märker man att barnen och
tonåringarna är nedstämda eller har
ett missbruk? Greet Haeseldonckx
15.30–15.45 Sammanfattning
och avslutning
O M U U F O RT B I L D N I N G
Varför Uppsala universitet?
All kunskap behöver fyllas på. Framför allt inom
det medicinska området där utvecklingen går
snabbt. Därför erbjuder Uppsala universitet
vidareutbildningar till dig som arbetar inom
vården.
En utbildning hos Uppsala universitet är ett
säkert kort. Här finns några av Sveriges ledan­de
forskare och ett nära samarbete med Akademiska sjukhuset ger oss tillgång till några av
landets främsta specialister. Ta chansen och
möt dem på våra vidareutbildningar. Inspireras
av deras föreläsningar och fallbeskrivningar och
delta själv i gruppövningar och diskussioner.
.
ANMÄLAN
Datum:
2-4 december 2014
Målgrupp:
Sjuksköterskor och barnsjuksköterskor.
Kurslokal:
Viktoria Hotell & Konferens, tel 018-13 22 60
Avgift:
10 500 kr exkl moms. Lunch, kaffe samt viss dokumentation
ingår. Avgiften faktureras med 30 dagars betalningsvillkor.
Middag:
520 kr exkl moms (bindande anmälan)
Anmälan:
Anmälan görs via www.uppdragsutbildning.uu.se senast
14 november 2014
Avbokningsregler:
Se anmälningssidan på webben.
Praktisk information:
Skickas via e-post ca 3 veckor före kursstart
Kommunikationer:
Avgiftsfri förbokad buss (Bergsbrunna buss) går dagligen t o r
Storgatan, vid Uppsala Konsert och Kongress – Viktoria Hotell
och Konferens
Logi:
Bokas själv av kursdeltagaren.
Upplysningar:
Mona Gustafsson tel 018-471 75 57
e-post: [email protected]