Transcript Hearing kring sekretess som hinder för samverkan kring unga som

PM
1 (3)
Datum
Dnr
2012-12-19
55-1928/12
Utredningen om unga som varken arbetar eller
studerar
Hearing kring sekretess som hinder för samverkan
kring unga som varken arbetar eller studerar
Den 30 oktober höll Temagruppen Unga i arbetslivet en hearing kring huruvida
sekretesslagstiftningen försvårar samverkan kring unga som varken arbetar eller
studerar.
Bakgrunden är att vartannat projekt inom socialfonden uppger att regelverk
försämrar deras möjligheter att göra ett bra arbete.
Hearingen inleddes med att tre projektägare beskrev de svårigheter de haft.
Projektägarna representerade tre olika sektorer; kommunal, ideell och en
offentligt ägd stiftelse.
US1000, v 1.0, 2010-02-04
Problemet
Problemen gällde huvudsakligen medfinansieringsfrågor – att få underlag
gällande individers ersättning.
I mindre utsträckning gällde problemen andra områden, såsom journaler eller
dylikt.
Projekten använder sig av samtycke för att få tillgång till olika uppgifter.
Det kan vara så att projekt som drivs av ideell sektor har större problem att få
tillgång till uppgifter då offentliganställda har annan reglering av sekretess.
Särskilt stark är sekretesslagen för socialtjänsten. Det är också där flest projekt
upplever problem med att få ta del av ekonomiska eller i vissa fall andra
uppgifter.
Problemets orsak
Vid hearingen framkom inga hinder som kan relateras till hur
sekretesslagstiftningen är utformad.
Problemen kan i stället knytas till bristande kunskap hos enskilda handläggare.
Enskilda handläggare är sällan de som skrivit under samverkansavtalen inom
projekten. Kommunikationen brister i många fall inom respektive organisation
om vilka samarbeten som finns och ska prioriteras.
Susanne Zander
Coordinator
08-56 62 19 16, 070-566 14 72
[email protected]
Ungdomsstyrelsen
Box 17 801 • 118 94 Stockholm • Medborgarplatsen 3 • tfn 08-566 219 00 • fax 08-566 219 98 • [email protected] • www.ungdomsstyrelsen.se
UNGDOMSSTYRELSEN
Datum
Dnr
2012-12-19
55-1928/12
Sekretesslagstiftningen är till för att skydda individens integritet. Men där
samtycke finns ska detta inte utgöra hinder.
Vid ett tillfälle hade samtycket upphört att gälla vilket omöjliggjorde en
socioekonomisk analys av resultatet ett år efter projektet.
Framgångsfaktorer i projekt för att inte sekretess ska bli ett
hinder
 Personal från berörda aktörer som till exempel socialtjänst,
Försäkringskassa och Arbetsförmedling jobbar i projektet men är anställd
hos huvudman
 Multipla samtycken används i vissa fall. Ett för respektive organisation
 Samlokalisering
 Projektet är känt hos respektive organisation
 Samtyckets gällandetid måste vara sådant att eventuella utvärderingar
inte omöjliggörs
Förslag
Från detta perspektiv förslår därför Temagruppen Unga i arbetslivet att
kompetenshöjningsinsatser genomförs för handläggare hos samtliga aktörer.
Respektive organisation bör kommunicera vad som krävs i ett samtyckesavtal för
att det ska vara giltigt. Förslagsvis genom att via sina intranät eller på annat sätt
ge exempel på ett ”typsamtycke” som kan utgöra underlag i samverkan inom
socialfondsprojekt eller annat.
2 (3)
UNGDOMSSTYRELSEN
Datum
Dnr
2012-12-19
55-1928/12
Medverkande aktörer
Annsofi Agnevik
SKL
Christina Kiernan
Polisen
Eva Ewetz
Lunds kommun
Helena Persson Schill
Inspektionen för socialförsäkringen
Katarina hammarberg
Arbetsförmedlingen
Klas Johansson
Communicare
Kristina Aili
Inspektionen för socialförsäkringen
Marie Olsson
Lunds kommun
Nardin Crisbi
Svenska ESF rådet
Pål Ämting
Försäkringskassan
Rolf Urby
Försäkringskassan
Susanne Zander
Temagruppen Unga i arbetslivet
Ulla Berg
Activa
Ulrika Lindén
Skolverket
3 (3)