Transcript 2013 års uppföljning av unga som varken arbetar eller studerar

TEMAGRUPPEN UNGA I
ARBETSLIVET
Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2013:3
2013 års uppföljning
av antalet unga som
varken arbetar
eller studerar
Innehåll
Temagruppen Unga i arbetslivet
3
Förord4
Sammanfattning – många unga varken arbetar eller studerar
5
Att varken arbeta eller studera ett helt år
6
6
Över 100 000 varje år 2008–2011 bland unga 16–25 år
Många saknar inkomst
7
Många i både dåliga och goda tider
7
Vad gör unga som varken arbetar eller studerar?
7
Många har ingen aktivitet vi känner till
8
Skillnader mellan könen
10
Inrikes och utrikes födda samt föräldrarnas utbildningsnivå
11
Variationer mellan län, kommuner och stadsdelar
12
Variationer mellan kommuner
13
Variationer mellan landets största kommuner
15
Särskilt utsatta stadsdelar
16
Framtidsutsikter17
Att varken arbeta eller studera under lång tid
17
Svårast etablering för unga med funktionsnedsättning
18
Svår etablering för de under 20 år – behov av tidiga insatser
19
Skillnader mellan könen
19
Inrikes och utrikes födda
19
En internationell utblick
20
Referenser23
Bilaga 1. Statistik om unga som varken arbetar eller studerar
26
27
Bakgrundsinformation till unga som varken arbetar eller studerar
Analysmodellen utgår från dessa kriterier
27
Temagruppen rekommenderar analysmodellen
27
Unikt med modellen för att analysera unga som varken
arbetar eller studerar
Bilaga 2. Etablering för unga som varken arbetade eller studerade 2010
27
28
Bilaga 3. Unga som varken arbetar eller studerar i län och
kommuner 2010 och 2011
2
31
Temagruppen Unga i arbetslivet
Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för att erfarenheter och kunskaper tas tillvara från projekt
som har finansiering från Europeiska socialfonden. I temagruppen samarbetar Arbetsförmedlingen,
Communicare, Försäkringskassan, Skolverket, Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting
samt Ungdomsstyrelsen. © Ungdomsstyrelsen 2013
ISSN 1651-2855
ISBN 978-91-85933-70-9
Projektledare Oscar Svensson
Grafisk form/omslag Marcus Westfal
Distribution Ungdomsstyrelsen, Box 17801, 118 94 Stockholm
Telefon: 08-566 219 00, Fax: 08-566 219 98
E-post: [email protected]
Webbplats: www.temaunga.se
3
Förord
Ungdomsarbetslösheten har sedan krisen på 1990-talet varit ständigt närvarande i den politiska
debatten. Hur ungdomsarbetslösheten ska beskrivas rent statistiskt har varit omdiskuterat från tid till
annan. De första siffrorna på unga som varken arbetar eller studerar kom 2003 i rapporten Unga
utanför (SOU 2003:93). Utredningen ledde till en rad åtgärder på området. Sedan dess har det också
funnits flera olika sätt att analysera och räkna antalet unga som varken arbetar eller studerar. Under
2012 och 2013 arbetar också en ny utredning (Dir 2012:70) med analys av insatser för dessa unga
och kring olika statistikkällor.
Denna rapport är den fjärde i ordningen där flera centrala myndigheter och organisationer presenterar
uppgifter utifrån en gemensam analysmodell. Modellen har tagits fram i samarbetet Temagruppen Unga
i arbetslivet. Där ingår Ungdomsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skolverket, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting samt organisationen Communicare.
För första gången presenteras uppgifter på kommunal nivå, och vi ser betydande variationer
beroende på var i landet unga bor. Skolverket har tidigare konstaterat att det finns betydande skillnader
i det arbete kommunerna bedriver för de unga under 20 år som inte går i gymnasiet (Skolverket 2011).
Sveriges Kommuner och Landsting har också gett ut skrifter för att vägleda och inspirera kommunerna
i deras arbete med detta informationsansvar, med att förebygga avhopp från gymnasieskolan och med
att stärka närvaron i skolan (Sveriges Kommuner och Landsting 2012a, 2012b och 2012c). Arbets­
förmedlingen (2013) har gjort en särskild analys av unga i åldersgruppen 16–29 år som varken arbetar
eller studerar under en treårsperiod. Den visar bland annat de särskilda utmaningar som finns i några
av landets socioekonomiskt utsatta områden.
Regeringens utredning kring dessa frågor har presenterat delrapporten Ungdomar utanför gymnasieskolan (SOU 2013:13) med flera förslag på ett förändrat arbete kring unga under 20 år. Temagruppen
Unga i arbetslivets rapport visar att det finns ett behov av förändringar, men också av att ytterligare
stödja etableringen för det betydande antal unga 20–25 år som varken arbetar eller studerar.
Inger Ashing
Temagruppen Unga i arbetslivet, Styrgruppens ordförande
4
Sammanfattning – många unga
varken arbetar eller studerar
För en stor del av ungdomsgruppen fungerar övergången
gruppen som varken arbetar eller studerar varierar
från skola till arbetslivet relativt väl. Unga går oftare än
mellan 5,0 och 15,9 procent i kommunerna.
äldre in i och ut ur arbete. Samtidigt så etablerar sig
Det finns ett konstant behov av att underlätta inträdet
unga senare på arbetsmarknaden i dag än för några
på arbetsmarknaden för dessa unga. Detta sker bland
årtionden sedan. Och det finns en grupp unga som
annat genom utvecklingsprojekt som delfinansieras av
verkar ha särskilt svårt att få fäste på arbetsmarknaden
Europeiska socialfonden. Särskild svår är etableringen
och som av olika skäl varken arbetar eller studerar.
för unga med funktionsnedsättning.
År 2011 var det 112 100 individer i åldern 16–25 år
Denna årliga uppföljning av unga som varken arbetar
som varken arbetade eller studerade under hela året.
eller studerar sker enligt en analysmodell som flera
Denna grupp har varit över 100 000 personer varje år
myndigheter och organisationer har utarbetat. Med hjälp
2008–2011. Gruppen är stor både i såväl dåliga som
av modellen kan vi visa gruppens storlek och ge en bild
goda tider, och motsvarar omkring 8–10 procent av
av vad de gör. Tidigare har en sådan överblick saknats.
ungdomsgruppen varje år.
Analysen kan bilda underlag för arbetet på nationell,
Det finns betydande variationer i gruppens storlek
regional och kommunal nivå.
mellan olika län och kommuner. Andelen av ungdoms-
5
Att varken arbeta eller
studera ett helt år
För att räknas till gruppen som varken arbetar eller
omkring tre eller sex månader utan arbete. En mer
studerar ska personen under ett helt kalenderår
utvecklad beskrivning av modellen och olika statistik­
källor finns i bilaga 1.
• inte haft inkomster över ett basbelopp
(42 800 kronor 2011)
• inte haft studiemedel, varit utbildningsregistrerad
eller studerat vid SFI mer än 60 timmar
• inte arbetspendlat till Norge eller Danmark.
Över 100 000 varje år
2008–2011 bland unga 16–25 år
Under de fyra åren vi har producerat statistik för var det
över 100 000 unga i åldern 16–25 år som varken
arbetade eller studerade varje enskilt år (figur 1). Det blev
Tolv månader är en lång tid att befinna sig i denna
en viss nedgång främst i den äldre åldersgruppen
situation. Det kan exempelvis ställas mot att långtids­
2010–2011. Totalt var det 112 100 unga som varken
arbetslöshet bland unga ofta räknas som antingen
arbetade eller studerade 2011.
Figur 1. Unga som varken arbetar eller studerar (hela året) i Sverige 2008–2011.
2008
2009
2010
2011
16–25 år
102 000
123 900
120 100
112 100
16–19 år
20 200
21 000
19 000
18 300
20–25 år
81 800
102 900
101 100
93 800
Källa: SCB/Temagruppen Unga i arbetslivet
6
Gruppen består av nästan exakt lika många tjejer som
1980-talet låg etableringsåldern omkring 20 år men de
killar. Värt att notera är att fler varken arbetar eller
senaste tio åren har den legat relativt stabilt mellan 27
studerar bland 20–25 åringar än bland unga i gymnasie-
och 28 år (något högre för kvinnor än för män). Arbets-
åldern. Ungas etableringsålder (då 75 procent av en
förmedlingen (2013) har därutöver konstaterat att
årgång är sysselsatta) har också stannat på en högre
andelen som varken arbetar eller studerar är ännu något
nivå än tidigare (Ungdomsstyrelsen 2013). I slutet av
större för unga 25–29 år än de yngre tjugoåringarna.
Många saknar inkomst
8–10 procent (tabell 1). Med andra ord är gruppens
En viktig fråga är i vilken mån dessa unga har någon
totala storlek inte så konjunkturkänslig, även om det är
kontakt med arbetsmarknaden överhuvudtaget. Av de
tydligt att konjunkturen påverkar fördelningen inom
unga i åldern 16–25 år som varken arbetade eller
gruppen för hur många som studerar respektive arbetar.
studerade 2011 saknade 66 procent helt registrerade
I sämre tider sjunker andelen som arbetar, medan
inkomster. Andelen var större bland 16–19-åringar (77
andelen om studerar ökar och vid högkonjunktur är
procent) än bland 20–25-åringar (64 procent).
förhållandet det motsatta. Men sammantaget är gruppen
som varken arbetar eller studerar ganska stabil (Tema-
Många i både dåliga och
goda tider
gruppen unga i arbetslivet 2013a).
Sett över perioden 2006–2011 har andelen som varken
sig i gymnasieåldern, 3,7 procent, än bland unga i åldern
arbetar eller studerar bland unga 16–25 år legat runt
20–25 år, 8,9 procent, 2011.
Andelen är betydligt lägre bland dem som befinner
Tabell 1. Andel unga som varken arbetar eller studerar (hela året) av samtliga
folkbokförda i Sverige 2006–2011. Procent.
16–25 år
2006
2007
2008
2009
8,2
8,1
8,4
10,0
2010
9,5
2011
8,9
16–19 år
3,6
3,7
3,9
4,0
3,7
3,7
20–25 år
11,7
11,5
11,9
14,3
13,5
12,1
Källa: SCB/Temagruppen Unga i arbetslivet
Vad gör unga som varken
arbetar eller studerar?
Vad vet vi då om dem som varken arbetar eller studerar?
Av de 112 100 unga 16–25 år som varken arbetade eller
studerade under 2011 hittar vi drygt två tredjedelar i
nationella register (tabell 2). En jämförelse med 2010 och
2011 visar inga dramatiska skillnader i fördelning.
Under 2011 hade en stor andel stöd från Arbetsför-
en stor andel hade ersättning från Försäkringskassan
för sjuk­dom eller funktionsnedsättning (11,3 procent).
Knappt 7 procent hade stöd från kommunen
under samma tid, och en något mindre andel var
hemma för omvårdnad av barn. Det är relativt vanligt
att ha stöd från flera aktörer under perioden (17,1
procent). Längre fram i rapporten beskrivs etableringsmönstret för unga i de olika kategorierna.
medlingen längre än sju månader (20,5 procent), och
7
Tabell 2. Unga som varken arbetar eller studerar med olika insatser 2011. Åldersgrupper.
Tabell 2. Unga som varken arbetar eller studerar med olika insatser 2011. Åldersgrupper.
Åldersgrupper
16–19 år
20–25 år
16–25 år
Samtliga
som varken arbetade eller studerade 2011
Åldersgrupper
18 300
16–19
93 900
20–25
112 100år
16–25
Samtliga som varken arbetade eller studerade 2011
år
år
18%
300
93%
900
Invandrat under året
11,1
%
6,4
%
%
112 100
7,2
%
Statliga
arbetsmarknadsåtgärder
(>7 mån)
Invandrat
under året
4,8
11,1
23,6
6,4
20,5
7,2
Kommunalt
stöd/åtgärder (>7 mån)
Statliga arbetsmarknadsåtgärder
(>7 mån)
2,8
4,8
7,6
23,6
6,8
20,5
Omvårdnad
av barn (>7 mån)
Kommunalt stöd/åtgärder
(>7 mån)
1,1
2,8
6,3
7,6
5,5
6,8
Sjukdom
eller
(>7mån)
Omvårdnad
avfunktionsnedsättning
barn (>7 mån)
0,0
1,1
13,5
6,3
11,3
5,5
Kombination
stöd (>7 mån)
Sjukdom ellerav
funktionsnedsättning
(>7mån)
1,7
0,0
3,6
13,5
3,2
11,3
Kombination
mån)
Kombination av
av stöd
stöd (3–7
(>7 mån)
13,9
1,7
7,5
3,6
8,5
3,2
Kombination
Kombination av
av stöd
stöd (>3
(3–7mån)
mån)
5,7
13,9
5,4
7,5
5,4
8,5
Ingen
känd aktivitet
Kombination
av stöd (>3 mån)
59,0
5,7
26,2
5,4
31,5
5,4
489
400
59,0
773
600
26,2
1 263
000
31,5
489 400
773 600
1 263 000
Totalbefolkning
Ingen känd aktivitet
Totalbefolkning
Källa:
SCB/Temagruppen Unga i arbetslivet
Källa: SCB/Temagruppen Unga i arbetslivet
Många har ingen aktivitet
vi känner till
större i gruppen 16–19 år (omkring 60 procent).
Bland unga som varken arbetar eller studerar 16–25 år
saknas känd aktivitet något, från 39 500 till 35 300
saknas uppgift om aktivitet i nationella register för
individer (tabell 3). Bland dem som saknade känd
omkring en tredjedel. Liksom tidigare år ligger andelen
aktivitet i åldern 16–19 år var 42 procent tjejer och 58
med okänd aktivitet på drygt 30 procent, andelen är
procent killar 2011.
Perioden 2009–2011 minskar det totala antalet där det
Tabell 3. Andel och antal av unga som varken arbetar eller studerar där det saknas
känd aktivitet i nationella register.
2009
Ålder
2011
20–25 år
16–25 år
16–19 år
20–25 år
16–25 år
16–19 år
20–25 år
16–25 år
Andel
i okänd
aktivitet
58,6
25,8
31,3
60,3
25,3
30,8
59,0
26,2
31,5
Antal
i okänd
aktivitet
12 400
27 100
39 500
11 400
25 600
37 000
10 800
24 600
35 500
Källa: SCB/Temagruppen Unga i arbetslivet
8
2010
16–19 år
Det finns tidigare försök att undersöka vad dessa unga
kunna följa upp denna skolform på samma sätt som
utan känd aktivitet egentligen gör, och man kan kombi-
övriga skolor (Ungdomsstyrelsen 2011). Det skulle
nera dessa källor för att försöka få en grov uppfattning
också kunna bidra till en större möjligheter till korrekta
om det. Samtidigt bör det betonas att det är svårt att
nationella beräkningar kring unga som varken arbetar
undersöka detta. Inte minst då svarsfrekvenser i
eller studerar.
enkätundersökningar är låga i ungdomsgruppen, och
En närmare granskning av nationella register visar
särskilt låg bland dessa unga bland annat för att det är
att unga 16–19 år är överrepresenterade bland dem
svårt att komma i kontakt med dem.
med okänd aktivitet, särskilt 16- och 17-åringar (Tema-
En möjlighet är att dessa unga befinner sig utom-
gruppen Unga i arbetslivet 2013a). Detta har förstärkts
lands för att arbeta eller studera. Statistiska centralbyrån
mellan åren 2000, 2005 och 2010. Bland unga 16–19 år
(2003) har gjort en uppföljning av unga 20–24 år som
i okänd aktivitet är de med högutbildade föräldrar
2002 kategoriserades som inaktiva i arbetskraftsunder-
över­representerade, och det skulle kunna tyda på att
sökningarna (AKU). En tiondel av samtliga i gruppen
delar av denna grupp är utomlands. Även unga med
räknades då som inaktiva. Men det visade sig att
utländsk bakgrund är överrepresenterade. De kan ha
omkring 15 procent av flickorna och 18 procent av
flyttat från landet, eller till sitt eller föräldrarnas hemland,
pojkarna arbetade utomlands, och att ytterligare 25
utan att bli borttagna ur registret för totaltbefolkningen.
procent av flickorna och 14 procent av pojkarna vistades
Troligen är gruppen unga i okänd aktivitet mycket
utomlands av andra skäl.
heterogen, men en analys av åren 2000–2010 ger en
Den kvalitetsgranskning som har gjorts av modellen
relativt positiv bild av etableringen för denna grupp
visade att de unga som saknade känd aktivitet i hög
(Temagruppen Unga i arbetslivet 2013a). Bland dem
grad fortfarande var folkbokförda hos sina föräldrar
som varken arbetar eller studerar var det dock vanligare
(Statistiska centralbyrån 2013a). År 2007 var 93 procent
att de som saknar känd aktivitet att vara utanför arbete
av 16–19-åringarna med okänd aktivitet det och 59
och studie samtliga år 2000–2010, jämfört med övriga
procent av 20–25-åringarna. En del av gruppen kan då
gruppen. Det kan också handla om personer som går
antas fortfarande bo hemma och främst bli försörjda av
och har gått i gymnasiesärskolan, en grupp som ökade
sina föräldrar.
från 1990-talet fram till slutet av 2010-talet (Ungdoms-
I Sverige förs inte några centrala register över dem
som går i gymnasiesärskola (Statistiska centralbyrån
styrelsen 2012).
I andra fall kan det handla om unga som har dolda
2012), och det är osäkert om de räknas till dem som
ekonomiska inkomster. Svartarbete är också vanligt i
varken arbetar eller studerar. Läsåret 2010/11 gick
några av de branscher där unga ofta får arbete, som
omkring 9 300 elever i gymnasiesärskola i Sverige och
restaurangverksamhet (Statistiska centralbyrån 2008).
det skulle möjligen kunna vara en förklaring till den stora
En betydligt mindre andel kan befinna sig i särskilda
andelen med okänd aktivitet särskilt bland de yngre.
ungdomshem, sluten ungdomsvård eller fängelse (jfr
Ungdomsstyrelsen har tidigare påpekat behovet av
Statens institutionsstyrelse 2008). Av de omkring 9 500
nationell statistik på detta område, inte minst för att
personer som togs in på anstalt 2011 var 20 procent
9
mellan 15 och 24 år (Brottsförebyggande rådet 2012).
för omvårdnad av barn längre än 7 månader (drygt 6 000
Av samtliga som togs in i fängelse avtjänade omkring
individer jämfört med 38 personer bland killarna). Det kan
60 procent ett straff som var högst sex månader.
diskuteras om personer som är hemma för omvårdnad
Personer under 18 år döms i regel till sluten ungdoms-
av barn bör räknas till gruppen som varken arbetar eller
vård i stället.
studerar, men det är vanligt i andra länder (exempelvis
Audit Commission 2010). Vidare så vet vi att unga
Skillnader mellan könen
ensamstående mödrar har en mycket utsatt ekonomisk
En något större andel tjejer än killar varken arbetar eller
situation, vilket gör att åtminstone delar av gruppen är
studerar, 2011 var det 9,1 procent av tjejerna 16–25 år
intressant att studera (Ungdomsstyrelsen 2013).
och 8,7 procent av killarna (tabell 4). Att tjejerna är fler
kan bero på att det nästan bara är tjejer som är hemma
Tabell 4. Unga som varken arbetar eller studerar 2011. Åldersgrupper, kön.
16–19 år
20–25 år
16–25 år
Tjejer
Killar
Tjejer
Killar
Tjejer
Killar
Varken arbetade eller studerade 2011 antal
8 056
10 223
47 776
46 073
55 832
56 296
Varken arbetade eller studerade 2011 andel
3,4
4,1
12,6
11,6
9,1
8,7
237 378
251 985
377 880
395 739
615 258
647 724
Totalbefolkning
Källa: SCB/Temagruppen Unga i arbetslivet
10
Bland killar är det vanligare att ha stöd från Arbets­
uppgift om aktivitet under året. Bland tjejer är det i stället
förmedlingen och ha ersättning för sjukdom eller
vanligare att ha stöd från kommunen, och ersättning för
funktionsnedsättning (tabell 5). För dem saknas oftare
omvårdnad av barn.
Tabell 5. Unga som varken arbetar eller studerar med olika insatser 2011.
Åldersgrupper, kön.
16–19 år
20–25 år
16–25 år
Tjejer
Killar
Tjejer
Killar
Tjejer
Killar
Invandrat under året
12,7
9,8
7,2
5,7
8,0
6,4
Statliga arbetsmarknadsåtgärder (>7 mån)
4,4
5,1
17,9
29,5
15,9
25,0
Kommunalt stöd/åtgärder (>7 mån)
3,9
1,9
8,6
6,5
8,0
5,6
Omvårdnad av barn (>7 mån)
2,5
Sjukdom eller funktionsnedsättning (>7mån)
0,01
1
0,0
12,3
0,1
10,9
0,1
1
12,1
15,0
10,3
12,3
0,01
Kombination av stöd (>7 mån)
2,0
1,4
4,4
2,6
4,1
2,4
Kombination av stöd (3–7 mån)
12,7
14,7
8,1
6,9
8,7
8,3
Kombination av stöd (>3 mån)
5,1
6,2
4,9
5,9
4,9
5,9
Ingen känd aktivitet
56,7
60,8
24,5
27,9
29,2
33,9
237 378
251 985
377 880
395 739
615 258
647 724
Totalbefolkning
Kommentar 1: Aktivitetsersättning kan ges från juli det år en person fyller 19 år. Källa: SCB/Temagruppen Unga i arbetslivet
Inrikes och utrikes födda samt
föräldrarnas utbildningsnivå
gruppen 2000–2010 visar att sannolikheten ökar för man
Unga utrikes födda är överrepresenterade bland unga
man har kort utbildning, föräldrar med låg utbildningsnivå
som varken arbetar eller studerar. De utgör 13 procent
och bor i ett socialt utsatt område (Temagruppen Unga i
av totalbefolkningen i åldern 16–25 år, men är 28
arbetslivet 2013a). Dessa tendenser går också igen i
procent av de unga som varken arbetar eller studerar
Arbetsförmedlingens studie (2013). Andelen som varken
(tabell 6). Vi har inte kunnat analysera betydelsen av
arbetar eller studerar är även i den rapporten som störst
föräldrarnas bakgrund och socioekonomiska situation
bland utrikes födda.
ingår i gruppen som varken arbetar eller studerar om
utifrån materialet. Men en fördjupningsstudie kring
Tabell 6. Inrikes och utrikes födda, andel av unga som varken arbetar eller studerar och
andel av totalbefolkningen 16–25 år. 2011.
16–19 år
20–25 år
16–25 år
Unga som varken arbetar
eller studerar 2011
Tjejer
Killar
Totalt
Tjejer
Killar
Totalt
Tjejer
Killar
Totalt
Inrikes födda
43,3
31,5
74,8
36,1
35,1
71,2
37,3
34,5
71,8
Utrikes födda
12,6
12,5
25,2
13,0
15,8
28,8
12,9
15,3
28,2
Totalbefolkningen 2011
Kille
Tjej
Totalt
Kille
Tjej
Totalt
Kille
Tjej
Totalt
Inrikes födda
46,2
43,9
90,1
43,5
41,1
84,5
44,5
42,2
86,7
Utrikes födda
5,3
4,6
9,9
7,7
7,8
15,5
6,8
6,6
13,3
Källa: SCB/Temagruppen Unga i arbetslivet
11
Variationer mellan län, kommuner
och stadsdelar
Storleken på gruppen som varken arbetar eller studerar
varierar något mellan olika delar av landet. Västmanlands
län har den högsta andelen unga som varken arbetar
eller studerar 16–25 år (10,5 procent), och Jönköpings
län den lägsta (6,9 procent) (tabell 7). Faktorer som
utbildningsresultat, lokal arbetsmarknad och befolk-
ningens sammansättning kan förklara denna typ av
variationer (bilaga 3). Regioner och kommuner som
har en särskilt stor andel unga som flyttar till en annan
del av landet, eller utomlands för studier eller arbete
kan få en större andel som varken arbetar eller
studerar bland dem som bor kvar.
Tabell 7. Unga (16-25 år) som varken arbetar eller studerar, antal och
som andel av befolkningen, fördelat per län utifrån andel 2011 i förhållande
till ungdomsbefolkningen, 2010–2011.
2010
Andel
Västmanlands län
3 848
Skåne län
18 452
Antal
Andel
11,5
3 522
10,5
11,0
17 446
10,4
Gävleborgs län
3 876
10,8
3 658
10,3
Södermanlands län
3 701
10,8
3 508
10,1
Blekinge län
2 049
10,5
1 960
10,1
Västernorrlands län
3 239
10,9
2 990
10,1
Dalarnas län
3 782
10,5
3 404
9,6
Värmlands län
3 703
10,2
3 347
9,3
Gotlands län
Örebro län
720
9,2
718
9,2
3 851
10,1
3 464
9,1
Östergötlands län
5 763
9,2
5 410
8,7
Västra Götalands län
20 124
9,3
18 560
8,6
Stockholms län
23 566
8,9
22 860
8,5
Jämtlands län
1 708
10,3
1 398
8,5
Kalmar län
2 815
9,2
2 556
8,4
Norrbottens län
3 132
9,6
2 760
8,4
Kronobergs län
2 105
8,3
1 997
7,9
Hallands län
3 124
7,9
2 926
7,4
Västerbottens län
3 122
8
2 868
7,4
Uppsala län
3 861
7,8
3 537
7,2
Jönköpings län
Totalt
Källa: SCB/Temagruppen Unga i arbetslivet
12
2011
Antal
3 581
7,6
3 239
6,9
120 122
9,5
112 128
8,9
Arbetsförmedlingen (2013) har i sin analys av unga som
16–19-åringar där en mycket stor andel saknade
varken arbetar eller studerar 16–29 år 2010 konstaterat
känd aktivitet.
att det är en särskilt stor andel som varken arbetar eller
studerar i Syd- och Mellansverige.
Ett exempel på en lokal analys är rapporten
Variationer mellan kommuner
Vid sidan av regionala variationer kan konstateras att
Unga som varken arbetar eller studerar – så många
situationen varierar mycket mellan olika kommuner. De
är de i Stockholmsregionen (Länsstyrelsen i Stockholms
tjugo kommuner som 2011 hade lägst andel som varken
län 2012). Där jämförs situationen i länet med den
arbetade eller studerade hade en andel som varierade
i Stockholms stad och det konstateras bland annat
mellan 5,0 och 6,5 procent i gruppen 16–25 år (tabell 8).
att det var en större andel än i övriga landet utan känd
En förteckning över situationen i landets samtliga
aktivitet. Länsstyrelsen i Stockholm lyfte fram att det
kommuner finns på Temagruppen Unga i arbetslivets
behövdes mer arbete av flera aktörer, inte minst kring
webbplats (www.temaunga.se/uvas-analysmodell).
Tabell 8. Unga (16-25 år) som varken arbetar eller studerar, kommuner med lägst andel
2011 i förhållande till ungdomsbefolkningen, 2010-2011.
fördelat per kommun, 2010–2011.
2010
2011
Antal
Andel
Antal
Andel
Ydre
29
6,7
21
5,0
Storuman
51
7,7
32
5,1
Lund
1 225
5,6
1 134
5,2
Dorotea
18
5,3
19
5,6
Lidingö
328
6,6
285
5,7
Täby
431
5,7
442
5,8
Jönköping
1 251
6,3
1 135
5,8
Lomma
124
5,7
137
6,1
Tjörn
109
5,9
112
6,1
Kungsbacka
599
6,6
568
6,2
Knivsta
110
6,5
107
6,2
1 405
6,7
1 314
6,3
Vaxholm
75
6,5
75
6,3
Härryda
311
7,3
267
6,3
Varberg
541
7,4
469
6,4
Ekerö
182
6,2
194
6,4
Kalmar
718
7,1
653
6,4
Uppsala
2 365
6,9
2 195
6,4
Vaggeryd
110
6,6
105
6,5
Habo
77
6,3
77
6,5
Umeå
Källa: SCB/Temagruppen Unga i arbetslivet
13
Arbetsförmedlingen (2013) gjorde i sin analys av unga
I de tjugo kommuner som hade den högsta andelen
16–29 år en fördjupning i skånska kommuner och
varierade andelen från 12,4 till 15,9 procent i åldrarna
konstaterade att det i Lunds kommun fanns en särskilt
16–25 år (tabell 9).
stor andel unga med okänd aktivitet.
Tabell 9. Unga (16–25 år) som varken arbetar eller studerar, kommuner med högst andel
2011 i förhållande till ungdomsbefolkningen, 2010-2011.
fördelat per kommun, 2010–2011.
2010
Andel
Antal
Andel
Haparanda
183
15,9
181
15,9
Perstorp
143
14,8
140
14,4
Landskrona
887
16,0
784
14,2
Burlöv
293
13,6
301
14,1
Åstorp
247
13,1
266
13,9
Klippan
315
15,3
284
13,8
Filipstad
171
13,4
174
13,7
Bjuv
259
13,7
261
13,7
Malmö
5 914
14,2
5 502
13,2
Högsby
76
11,2
90
13,1
Hagfors
202
14,8
175
13,0
Mellerud
155
14,1
143
13,0
Grums
163
14,2
146
12,9
Köping
487
15,2
399
12,7
Arboga
236
14,6
208
12,7
Forshaga
164
12,1
169
12,7
Motala
650
12,4
651
12,6
Degerfors
150
13,3
138
12,5
Hallstahammar
279
14,7
242
12,5
Surahammar
153
12,8
140
12,4
Källa: SCB/Temagruppen Unga i arbetslivet
14
2011
Antal
Variationer mellan landets
största kommuner
Malmö hade en betydligt större andel som varken
Vi kan även titta på de tjugo kommuner som hade
Stockholm (8,4 procent) och Göteborg (8,6 procent)
den största ungdomsbefolkningen i åldern 16–25 år
(tabell 10). Samtidigt finns det en betydande variation i
2011, sammantaget var 42 procent av samtliga
andelen som varken arbetar eller studerar mellan de
arbetade eller studerade (13,2 procent) jämfört med
unga folkbokförda i dessa kommuner under året.
tjugo kommunerna. Det är särskilt påtagligt för ålders-
Analysen visar att det inte finns något enkelt samband
gruppen 20–25 år med en variation från 6,0 till 16,2
mellan kommunstorlek och andel som varken arbetar
procent – skillnaden mellan de närliggande kommunerna
eller studerar.
Lund och Malmö.
Tabell 10. Unga (16–25 år) som varken arbetar eller studerar i kommuner med störst
ungdomsbefolkning, andel 2010–2011, olika åldersgrupper.
16–19 år
20–25 år
16–25 år
Ungdomsbefolkning
16–25 år, 2011
2010
2011
2010
2011
2010
2011
Stockholm
10 7428
4,4
4,5
11,2
10,4
9,0
8,4
Göteborg
75 923
4,1
4,0
11,5
10,6
9,3
8,6
Malmö
41 769
6,5
6,5
17,7
16,2
14,2
13,2
Uppsala
34 087
3,5
3,1
8,4
7,8
6,9
6,4
Linköping
25 103
3,1
2,6
9,5
8,7
7,4
6,8
Lund
21 659
2,9
2,7
6,5
6,0
5,6
5,2
Umeå
20 934
3,0
3,0
8,3
7,6
6,7
6,3
Örebro
20 806
3,2
3,5
11,8
10,0
8,8
7,8
Jönköping
19 607
2,5
2,5
8,5
7,5
6,3
5,8
Västerås
19 318
4,4
4,1
13,8
12,6
10,0
9,3
Norrköping
18 734
3,7
4,0
14,1
13,2
10,1
9,8
Helsingborg
17 586
4,1
4,1
15,5
14,7
11,0
10,7
Borås
15 076
4,4
4,2
11,2
10,1
8,5
7,9
Karlstad
13 518
3,4
3,1
10,2
9,7
8,0
7,6
Gävle
13 504
3,8
3,9
14,1
13,8
10,0
10,0
Halmstad
13 446
2,6
2,6
11,4
11,4
8,2
8,3
Eskilstuna
13 321
4,0
4,0
17,2
16,2
11,8
11,4
Huddinge
13 304
3,9
4,0
13,5
13,2
9,5
9,4
Växjö
12 966
2,3
2,4
10,4
9,2
7,5
6,9
Södertälje
12 614
4,4
5,0
16,3
14,4
11,4
10,7
Källa: SCB/Temagruppen Unga i arbetslivet
15
Särskilt utsatta stadsdelar
Samtidigt finns en betydande variation mellan områdena:
Det är mer sannolikt att unga i socioekonomiskt utsatta
från 13 procent i Skönsberg (Sundsvalls kommun),
stadsdelar hamnar i gruppen unga som varken arbetar
Öxnehaga (Jönköpings kommun) och Brynäs (Gävle
eller studerar. Ungdomsstyrelsen har tidigare visat på
kommun) till 30 procent i Herrgården (Malmö stad).
de utmaningar, men också satsningar, som har gjorts
Andelen utrikes födda bland dem som varken arbetar
i dessa områden (Ungdomsstyrelsen 2008 och 2009).
eller studerar är i dessa områden omkring 60 procent,
Tidigare fanns det lokala utvecklingsavtal för dessa
jämfört med 30 procent i övriga landet. Dessa områden
områden mellan staten och kommunen, och nu är
har ofta har en större ungdomsbefolkning än övriga
de en del av det urbana utvecklingsarbetet. De aktuella
landet, och ofta flyttar personer in i och ut ur området
stadsdelarna finns främst i landets större städer och
i betydligt högre grad än i övriga landet (Ungdoms­
präglas av låg förvärvsfrekvens och av att många unga
styrelsen 2008). Många av de utrikes födda i stads­
inte är behöriga till gymnasieskolans nationella program.
delarna har också en kort vistelsetid i landet, och många
Arbetsförmedlingen (2013) har konstaterat att det i
samtliga sådana områden är en större andel unga 16–29
år som varken arbetar eller studerar än riksgenomsnittet.
16
hade invandrat till Sverige efter 20 års ålder (Arbetsförmedlingen).
Framtidsutsikter
Hur går det då för unga som varken arbetar eller
arbetade eller studerade 2010 var det 41 procent som
studerar? En jämförelse mellan dem som tillhörde
övergick till arbete eller studier 2011, men majoriteten
gruppen 2008, 2009 och 2010 visar att etableringen
(56 procent) kvarstod dock i gruppen även detta år.
successivt har förbättrats (tabell 11). En del av detta
En mindre andel fanns inte längre i registret vilket betyder
kan förklaras av att läget har blivit något bättre sedan
att de flyttat utomlands eller avlidit.
den ekonomiska krisen 2008. Av dem som varken
Tabell 11. Unga 16–25 år som varken arbetade eller studerade 2008–2010,
samt deras etablering påföljande år.
2008
2009
Tabell 11.
Unga 16–25 år som varken arbetade
eller studerade 2008–2010,
Aktivitet år 1
samt
etablering påföljande
Ungaderas
som varken
Arbetar ellerår.
Unga som varken
Emigrerat eller
arbetar eller studerar
Varken arbetar eller studerar
studerar
Aktivitet år 1
Antal
arbetar eller studerar
Unga som varken arbetade eller studerade 2008
102 100
102 100
65,0
2,5
Varken arbetar eller studerar
32,4
Unga som varken arbetade eller studerade 2009
123
900
Antal
Unga som2009
varken arbetade eller studerade 2010
Unga som varken arbetade eller studerade 2008
Unga
som
varken
arbetade eller
studerade
2009
Unga
som
varken
Arbetar
eller
Aktivitet
påföljande år
Unga som varken arbetade eller studerade 2010
arbetar eller studerar
studerar
Aktivitet påföljande år
Aktivitet 2009
2010
Aktivitet 2010
Aktivitet
Unga 2011
som
Aktivitet 2009
varken
2010
120 100
arbetar eller studerar
arbetar
eller studerar
Källa:
SCB/Temagruppen
Unga i arbetslivet
Aktivitet 2010
Aktivitet
2011
120
100
Emigrerat eller avlidit
Andel
65,0
Varken arbetar eller studerar
58,1
Andel
2,5
Emigrerat eller avlidit
2,1
Andel
58,1
32,4
Arbetar eller studerar
39,5
Andel
2011
studerar
41,0
39,5
41,0
avlidit
Varken arbetar eller studerar
Andel
39,5
Arbetar eller41,0
32,4
120 100
102 100
Unga som varken123 900 Emigrerat eller
Arbetar eller studerar
Andel
123 900
avlidit
2,1
Unga som varken 56,2
65,0
arbetar eller studerar
58,1
56,2
56,2
Emigrerat eller
avlidit
2,9
2,9
2,5
2,1
2,9
Källa: SCB/Temagruppen Unga i arbetslivet
Att varken arbeta eller studera
under lång tid
kan antas vara en högriskgrupp, och motsvarar 4,5
procent av ungdomsbefolkningen i åldern 16–29 år.
Att vara utanför studier och arbete ett år är en lång tid för
För omkring 20 000 av dem är det så att vi inte känner
en ung individ, och vi ser här att för många är det två är i
till vad de gjorde. Men en analys av dem som var 16–25 år
rad. Arbetsförmedlingen (2013) har konstaterat att så
2000 (omkring 80 000 individer) visade att omkring 10 000
många som 77 000 unga 16–29 år varken arbetade eller
varken arbetade eller studerade fram till 2010, det vill säga
studerade tre år i rad under perioden 2008–2010. Dessa
tio år senare (Temagruppen Unga i arbetslivet 2013a).
17
Svårast etablering för unga med
funktionsnedsättning
11 procent av dem gick vidare till studier eller arbete året
Unga som varken arbetar eller studerar är som fram-
gruppen har beskrivits i flera sammanhang (se exempel-
kommit en mycket heterogen grupp och det varierar
vis Ungdomsstyrelsen 2012 och Försäkringskassan
vilket stöd de får från det offentliga. Utifrån vilket stöd
2012).
unga hade från samhället 2010 går det att studera deras
därpå och behovet av att förbättra arbetet med just den
De med kommunalt stöd, ofta ekonomiskt bistånd
etablering 2011 och det ger en grov indikation dels på
i kombination med andra insatser, har också en lägre
stödet inom olika organisationer, dels på vilka förutsätt-
etableringsgrad än de med stöd från Arbetsförmedlingen
ningar dessa unga har. Av samtliga unga som varken
(30 procent respektive 59 procent vidare till arbete).
arbetade eller studerade 2010 var det 41 procent som
Detta bör ses mot bakgrund av de olika målgrupper som
gick vidare till arbete eller studier året därpå (tabell 12).
kommunens socialtjänst och Arbetsförmedlingen möter.
De som har allra lägst etableringsgrad är de som har fått
Ofta finns ett betydligt större stödbehov bland de
stöd från Försäkringskassan på grund av sjukdom eller
förstnämnda (se exempelvis Socialstyrelsen 2013 för
funktionsnedsättning (oftast aktivitetsersättning). Endast
en beskrivning av deras situation).
Tabell 12. Unga 16–25 år som varken arbetade eller studerade 2010, samt deras
etablering 2011 utifrån aktivitet.
2010
Varken arbetar
eller studerar
Varken arbetar
eller studerar
Emigrerat
eller avlidit
Antal
Antal
Andel
Antal
Andel
Antal
Andel
0. Invandrat under 2010
8 864
5 068
57,2
3 124
35,2
672
7,6
1. Statliga arbetsmarknadsåtgärder (>7 mån)
26 459
15 483
58,5
10 819
40,9
157
0,6
2. Kommunalt stöd/åtgärder
(>7 mån)
8 251
2 507
30,4
5 675
68,8
69
0,8
3. Omvårdnad av barn
(>7 mån)
6 296
3 938
62,5
2 332
37,0
26
0,4
4. Sjukdom eller funktionsnedsättning (>7 mån)
12 872
1 409
10,9
11 395
88,5
68
0,5
5. Kombination 1–4
(>7 mån)
3 732
1 718
46,0
1 990
53,3
24
0,6
6. Kombination 1–4
(3–7 mån)
10 225
4 666
45,6
5 432
53,1
127
1,2
7. Kombination 1–4
(0–<3 mån)
6 426
3 174
49,4
3 115
48,5
137
2,1
8. Ingen känd aktivitet
36 997
11 244
30,4
23 572
63,7
2 181
5,9
Totalt
120 122
49 207
41,0
67 454
56,2
3 461
2,9
Källa: SCB/Temagruppen Unga i arbetslivet
18
2011
Arbetar
eller studerar
Svår etablering för de under
20 år – behov av tidiga insatser
för 20–25-åringarna. Som tidigare påpekats saknas
Det finns också skillnader utifrån ålder. Vi ser att unga
i gymnasiesärskolan. Att den yngre gruppen har en
16–19 år i betydligt lägre utsträckning än de äldre går
svårare etablering kan också möjligen bero på att
vidare till studier eller arbete från 2010 till 2011
elever från den skolformen räknas till dem som varken
(25 procent respektive 44 procent för unga 20–25 år)
arbetar eller studerar.
nationella register på individnivå över unga som går
En stor andel i den yngre gruppen varken arbetar
(tabell 13). Detta kan kopplas till de viktiga insatser
som behövs för unga inom ramen för det kommunala
eller studerar två år i rad, men antalsmässigt är de
informations­ansvaret där det nu finns en rad förslag på
betydligt fler i gruppen 20–25 år (omkring 53 700
utvecklat arbete (SOU 2013:13). Jämfört med vår förra
individer 2010–2011). Så goda insatser för dem är lika
analys verkar etableringen ha blivit något svårare får
viktiga som förbyggande insatser för att se till att minska
16–19-åringarna, medan den har blivit något lättare
antalet unga som kommer in i gruppen från början.
Tabell 13. Unga 16–25 år som varken arbetade eller studerade 2010, samt deras
etablering 2011 utifrån aktivitet.
2010
Varken arbetar
eller studerar
Antal
2011
Arbetar
eller studerar
Varken arbetar
eller studerar
Antal
Andel
Antal
Andel
Emigrerat
eller avlidit
Antal
Andel
2,7
16–19 år
18 980
4 723
24,9
13 737
72,4
520
20–25 år
101 142
44 484
44,0
53 717
53,1
2 941
2,9
Totalt 16–25 år
120 122
49 207
41,0
67 454
56,2
3 461
2,9
Källa: SCB/Temagruppen Unga i arbetslivet
Skillnader mellan könen
Inrikes och utrikes födda
Sett till hela gruppen som varken arbetar eller studerar
Tidigare konstaterades att unga utrikes födda är
var det marginellt vanligare att tjejer gick vidare till st-
överrepresenterade bland unga som varken arbetar eller
udier eller arbete från 2010 till 2011 bland dem i åldern
studerar. Det var också en mindre andel av dem som
16–25 år (41,4 jämfört med 40,6 procent) (tabell 14).
gick vidare till arbete eller studier mellan 2010 och 2011,
Det var också så att de som varken arbetade eller
men skillnaden beror mest på att utrikes födda unga
studerade på grund av att de var hemma för omvård-
flyttar utomlands i betydligt högre grad än inrikes födda
nad av barn hade en etableringsprocent på hela 63
unga (tabell 14). Det är också värt att notera att hela 24
procent (och det var nästan uteslutande kvinnor)
procent av de utrikes födda i gruppen unga som varken
(bilaga 2). Killar med stöd från kommunen verkar
arbetar eller studerar som har flyttat till Sverige under
också ha en längre väg till studier och arbete än tjejer.
det senaste året.
19
Tabell 14. Unga 16–25 år som varken arbetade eller studerade 2010, samt deras
etablering 2011 utifrån aktivitet. Kön och födelseland.
2010
Varken arbetar
eller studerar
2011
Arbetar
eller studerar
Varken arbetar
eller studerar
Emigrerat
eller avlidit
Antal
Antal
Andel
Antal
Andel
Antal
Andel
Totalt 16–25 år
120 122
49 207
41,0
67 454
56,2
3 461
2,9
Kvinnor
58 787
24 324
41,4
32 622
55,5
1 841
3,1
Män
61 335
24 883
40,6
34 832
56,8
1 620
2,6
Inrikes födda
86 371
36 792
42,6
48 418
56,1
1 161
1,3
Kvinnor
40 798
17 881
43,8
22 298
54,7
619
1,5
Män
45 573
18 911
41,5
26 120
57,3
542
1,2
Utrikes födda
33 751
12 415
36,8
19 036
56,4
2 300
6,8
Kvinnor
17 989
6 443
35,8
10 324
57,4
1 222
6,8
Män
15 762
5 972
37,9
8 712
55,3
1 078
6,8
Källa: SCB/Temagruppen Unga i arbetslivet
En internationell utblick
deltar i arbetsmarknadspolitiska program (Statistiska
Modellen för att beräkna hur många unga som varken
centralbyrån 2013b). Det internationella begreppet för
arbetar eller studerar bygger på de relativt utvecklade
detta är ”not in education, employment or training”
befolkningsregister som finns i Sverige men för att kunna
(NEET). Med detta sätt att mäta så har Sverige en
göra jämförelser med andra länder krävs kompletterande
grupp som är mindre än genomsnittet inom EU.
metoder. Det officiella måttet för arbetslöshet i Sverige
och Europa bygger på Arbetskraftsundersökningarna
grupp i Sverige, medan EU-genomsnittet var 13
(AKU). Dessa visar ofta att Sverige har en relativt hög
procent. Även i detta fall är det tydligt att det är
ungdomsarbetslöshet.
betydligt större andelar som står utanför studier och
Utifrån undersökningarna går det att göra särskilda
analyser kring de som varken arbetar, studerar eller
20
Bland unga 15–24 år tillhörde 7,5 procent denna
arbete bland dem som är över 19 år.
Figur 2. Andel av befolkningen i åldern 15–19 och 20–24 år som varken arbetade,
studerade eller deltog i arbetsmarknadspolitiska program, 2011. Procent.
30
20
10
0
Luxemburg
Nederländerna
Norge
Litauen
Tyskland
Slovenien
Tjeckien
Polen
Danmark
Sverige
Finland
Island
Ungern
Österrike
Slovakien
Frankrike
Estland
Belgien
EU27
Cypern
Portugal
Storbritannien
Grekland
Lettland
Malta
Rumänien
Irland
Spanien
Italien
Bulgarien
15–19 år
20–24 år
Källa: Eurostat, LFS.
OECD har också gjort särskilda analyser kring NEET-
politik på EU-nivå har också riktat särskilt fokus mot denna
gruppen i sin bedömning av trender på arbetsmarknads-
grupp unga i rapporten NEETs – Young people not in
området (OECD 2012), inte minst hur den senaste
employment education or training (Eurofound 2012). De
ekonomiska krisen påverkade gruppen. Detta har även
lyfter bland annat fram samhällsekonomiska analyser som
analyserats av Temagruppen Unga i arbetslivet (2011).
visar att man kan spara pengar genom att göra insatser
Som en del av tillväxtstrategin Europa 2020 (Europe-
för denna grupp. Liknande analyser har vi gjort för det
iska kommissionen 2010a) finns programmet Unga på
svenska sammanhanget (Temagruppen Unga i arbets­
väg (Youth On the Move). Inom ramen för det har
livet 2010, 2011b och 2012). Det finns också länder
Europeiska kommissionen (2010b) föreslagit NEET som
i Europa som har utvecklat långtgående analyser kring
utgångspunkt för policy- och erfarenhetsutbyte mellan
NEET-gruppen (se exempelvis Audit Commission 2010).
EU-länderna. Ett stort forskningsprojekt som arbetar
med framtidsfrågor inom social- och arbetsmarknads­
Ett av de huvudsakliga målen inom strategin Europa
2020 är att minska antalet unga som avslutar sina
21
studier i förtid (Europeiska kommissionen 2011). Denna
vanligaste orsaken och näst vanligast var att de på grund
betoning har också fått genomslag i Europeiska social-
av bristande pedagogiskt stöd inte har lyckats nå
fondens arbete i Sverige på senare år. Temagruppen
kunskapsmålen. Framöver behövs fokus både på att
Unga i arbetslivet (2013b) har i rapporten Tio orsaker till
förebygga sådana avbrott och att utveckla stödet för de
avhopp undersökt de viktigaste anledningarna till
som varken arbetar eller studerar.
studieavbrott enligt unga själva. Mobbning var den
22
Referenser
Arbetsförmedlingen (2013). Ungdomar på och utanför
Europeiska kommissionen (2011). Communication from
arbetsmarknaden. Fokus på unga som varken arbetar
the Commission to the European Parliament, the
eller studerar. Stockholm: Arbetsförmedlingen.
Council, the European Economic and Social Committee
and the Committee of the Regions. COM (2011) 18 final,
Audit Commission (2010). Against the odds. Re-engaging
Brussels, 31.1.2011.
young people in education, employment or training.
London: Audit Commission.
Försäkringskassan (2012). Tio år med aktivitetsersättning. En studie av situationen för unga med aktivitets­
Brottsförebyggande rådet (2012). Kriminalstatistik 2011.
ersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga.
Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Stockholm: Försäkringskassan.
Dir. 2012:70. Utvecklingen av arbetet med unga som
Länsstyrelsen i Stockholms län (2012). Unga som varken
varken arbetar eller studerar.
arbetar eller studerar – så många är de i Stockholms­
regionen. Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholms län.
Eurofound (2012). NEETs Young people not in employment, education or training – Characteristics, costs and
OECD (2012). OECD Employment Outlook 2012. OECD
policy responses in Europe. Luxembourg: Publications
Publishing.
Office of the European Union.
Schröder, L. & Sahin, G. (2007). Närmar sig och fjärmar
Europeiska kommissionen (2010a). Europa 2020. En
sig. Uppföljning av indikatorerna för utrikes föddas
strategi för smart och hållbar tillväxt för alla. Meddelande
sysselsättning. Norrköping: Integrationsverket.
från kommissionen, KOM (2010) 2020-slutgiltig. Bryssel
den 3.3.2010.
Skolverket (2011). Vad gör kommunerna för ungdomar
som inte går i gymnasieskolan? En rapport om det
Europeiska kommissionen (2010b). Youth on the Move.
kommunala informationsansvaret (uppföljningsansvaret).
An initiative to unleash the potential of young people to
Stockholm: Skolverket.
achieve smart, sustainable and inclusive growth in the
European Union. COM (2010) 477 final, Brussels,
Socialstyrelsen (2006). Social rapport. Stockholm:
15.9.2010.
Socialstyrelsen.
23
Socialstyrelsen (2010). Social rapport. Stockholm:
Statistiska centralbyrån (2013c). Ungdomsarbetslöshet
Socialstyrelsen.
– jämförbarhet i statistiken mellan ett antal europeiska
länder. Statistiska centralbyrån: Stockholm.
Socialstyrelsen (2013). Barns och ungas hälsa, vård
och omsorg 2013. Stockholm: Socialstyrelsen.
Sveriges Kommuner och Landsting (2012a). Kommu­
nernas informationsansvar. En guide om lagstiftning,
SOU 2003:93. Unga utanför. Stockholm: Fritzes
ekonomi och insatser för unga som varken arbetar eller
offentliga publikationer.
studerar. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.
SOU 2013:13. Ungdomar utanför gymnasieskolan.
Sveriges Kommuner och Landsting (2012b). Motverka
Ett förtydligat ansvar för stat och kommun.
studieavbrott. Gymnasieskolans utmaning att få alla
Stockholm: Fritzes.
elever att fullfölja sin utbildning. Stockholm: Sveriges
Kommuner och Landsting.
Statens institutionsstyrelse (2008). SiS statistik år 2007.
Statistik från SiS klient och institutionsadministrativa
Sveriges Kommuner och Lansting (2012c). Vänd
system (KIA). Stockholm: Statens institutionsstyrelse.
frånvaro och till närvaro – guide för systematiskt skol­
närvaroarbete i kommuner. Stockholm: Sveriges
Statistiska centralbyrån (2003). Vart tar ungdomarna
Kommuner och Landsting.
vägen? Välfärd nr 3. Örebro: SCB.
Temagruppen Unga i arbetslivet (2010). Unga som
Statistiska centralbyrån (2008). Svart arbete i national­
är utanför arbetsmarknaden – en socioekonomisk
räkenskaperna.
diskussion. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Statistiska centralbyrån (2012). Befolkningens studie­
Temagruppen Unga i arbetslivet (2011a). I spåren av
deltagande höstterminen 2011. UFO 507. Örebro:
den ekonomiska krisen. 2011 års uppföljning av unga
Statistiska centralbyrån.
som varken arbetar eller studerar. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Statistiska centralbyrån (2013a). Kvalitetsstudie av
24
Ungdomsstyrelsens modell för ”unga som varken arbetar
Temagruppen Unga i arbetslivet (2011b). Det lönar sig
eller studerar”. Reviderad 2013-02-04. Örebro: Statis-
– en analys av 28 arbetsmarknadsprojekts samhälls­
tiska centralbyrån.
ekonomiska potential. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Statistiska centralbyrån (2013b). Ungdomars arbets-
Temagruppen Unga i arbetslivet (2012). Det lönar sig II
marknadssituation – en europeisk jämförelse. Statistiska
– en analys av arbetsmarknadsprojekts samhällsekono-
centralbyrån: Stockholm.
miska lönsamhet. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Temagruppen Unga i arbetslivet (2013a). En fördjup-
Ungdomsstyrelsen (2011). Betänkandet Den framtida
ningsstudie av unga som varken arbetar eller studerar
gymnasiesärskolan – en likvärdig utbildning för ungdomar
2000–2010. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. (Kommande,
med utvecklingsstörning (SOU 2011:8). Remissvar.
skriven av Lena Schröder och Susan Niknami vid
Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Stockholms universitet på uppdrag av temagruppen).
Ungdomsstyrelsen (2012). Fokus12. Levnadsvillkor för
Temagruppen Unga i arbetslivet (2013b). Tio orsaker till
unga med funktionsnedsättning. Stockholm: Ungdoms-
avhopp – 379 unga berättar om avhopp från gymnasiet.
styrelsen.
Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Ungdomsstyrelsen (2013). Ung idag 2013. Stockholm:
Ungdomsstyrelsen (2008). Fokus08. En analys av ungas
Ungdomsstyrelsen.
utanförskap. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Ungdomsstyrelsen (2009). Vägarna in. Arbetet med
unga i kommuner med lokala utvecklingsavtal.
Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
25
Bilaga 1. Statistik om unga som
varken arbetar eller studerar
Ungdomsarbetslösheten har varit återkommande inslag
terande analysmodeller för att stödja den nationella,
i den politiska debatten sedan den ekonomiska krisen
regionala och lokala kunskapsutvecklingen om denna
på 1990-talet. Särskilt omdiskuterat brukar det bli i
grupp unga.
lågkonjunkturer där unga tillhör de grupper som drabbas
När Temagruppen Unga i arbetslivet inledde sitt
särskilt hårt. Det har också varit omdiskuterat vilket sätt
arbete 2009 stod det klart att många olika beräknings-
det bäst går att beskriva situationen för de unga som
sätt och benämningar har använts kring den aktuella
inte är i arbete eller studier. Den pågående utredningen
gruppen – allt från unga utanför och unga ekonomiskt
kring unga som varken arbetar eller studerar ska också
inaktiva till unga som varken arbetar eller studerar.
presentera ett förslag på vilken statistik som bör
En genomgång gjordes av några mer betydande studier
framställas i framtiden (Dir. 2012:70).
som då hade gjorts på området (SOU 2003:92, Schröder
Frågan har blivit mer intensiv med omläggningen av
& Sahin 2007, Ungdomsstyrelsen 2008, Socialstyrelsen
Arbetskraftsundersökningarna (AKU) 2007. Detta var en
2006 och 2010). Utifrån det gjordes en utvecklad modell
anpassning till internationell standard och en konsekvens
med fokus på ungas aktivitet och inaktivitet. Ett alternativ
har blivit att även heltidsstuderande som söker arbete
hade varit att utgå från frånvaro av inkomster, alltså
räknas som arbetslösa. Som ett svar på diskussionen
huvudsakligen spegla ekonomisk utsatthet.
har Statistiska centralbyrån (2013c) haft i uppdrag att
undersöka jämförbarheten i statistiken för ungdomsar-
om unga som varken arbetar eller studerar valdes det
betslösheten mellan olika länder, och jämförbarheten
alternativet bort. Stor vikt lades också vid att kunna
mellan länder bedöms där som god. Skillnaderna kan
fördela andelen unga som varken arbetar eller studerar
alltså inte förklaras med vilken statistik som tillämpas,
på olika undergrupper och möjligheten att kunna se
utan med andra saker som utbildningssystemets
utvecklingen för enskilda individer. För detta valdes
utformning.
också den neutrala benämningen unga som varken
Det ligger nära till hands att i framtiden använda
26
Men eftersom syftet har varit att få ökad kunskap
arbetar eller studerar eftersom det kan finnas mer eller
Arbetskraftsundersökningarna för att jämföra andelen
mindre legitima anledningar att befinna sig i den
unga som varken arbetar eller studerar (eller det
gruppen. Tidigare benämningar som ”unga utanför” kan
internationella begreppet not in education, employment
tendera att förenkla frågan och riskerar att spä på en
or training – NEET). Detta är dock begränsade intervju-
uppdelning mellan ”vi” och ”dom”. Modellen har
undersökningar där vissa fördjupade analyser inte är
utarbetats i dialog med Statistiska centralbyrån. De har
möjliga. Det går exempelvis inte att bryta ner statistik på
också genomfört en kvalitetsgranskning (Statistiska
kommunal nivå, eller uttala sig om de unga som inte
centralbyrån 2013a) som visar att modellen skulle kunna
besvarar undersökningen. Det finns behov av komplet-
användas som officiellt mått inom området.
Bakgrundsinformation till unga
som varken arbetar eller studerar
analysera gruppen unga som varken arbetar eller studerar.
Unga utanför, ekonomiskt inaktiva och unga som varken
EU fokuserar i sina strategier för tillväxt och utbildning
arbetar eller studerar. Det finns många sätt att analysera
gruppen som kallas NEET (not in employment, education
och prata om unga som står utanför studier och arbete.
or training), alltså de som står utanför arbete och studier.
I ett samarbete mellan statliga myndigheter och SKL har
Temagruppen Unga i arbetslivet utvecklat en analysmodell
Unikt med modellen för att analysera unga som
varken arbetar eller studerar
som på ett bättre sätt än tidigare ringar in denna grupp.
Modellen kompletterar och fördjupar de olika statistiska
Analysmodellen utgår från dessa kriterier
källor som finns för unga som står utanför arbete
Arbetet är del av en europeisk trend. Allt fler länder och
Under ett helt kalenderår har individen:
och studier.
• Inte haft inkomster över ett basbelopp
(42 800 kronor 2011)
• Den utgår från den totala ungdomsbefolkningen (det • Inte haft studiemedel, varit utbildningsregistrerad
eller studerat vid SFI mer än 60 timmar
i Sverige), till skillnad från den ordinarie arbets-
• Inte arbetspendlat till Norge/Danmark
(AKU) som bygger på en urvalsundersökning. Det är Statistiken kan beställas från Statistiska centralbyrån.
också AKU som ofta ligger till grund för Europeiska Modellen kan användas som en utgångspunkt för
forskare, myndigheter, kommuner och andra som
vill säga alla unga 16–25 år som är folkbokförda
marknadsstatistiken, Arbetskraftsundersökningarna jämförelser kring gruppen unga som varken arbetar eller studerar. Arbetsförmedlingens statistik missar arbetar strategiskt kring gruppen att analysera trender
dem som inte är inskrivna där.
på nationell, regional och lokal nivå. Med i analysen finns
• Den är mer precis i sitt sätt att fånga unga som varken samtliga unga som är folkbokförda i Sverige. Detta ger
arbetar eller studerar eftersom den utgår från aktivitet
en fördjupande och kompletterande bild till den officiella
under ett helt kalenderår. Det har funnits andra beräk-
statistikens arbetskraftsundersökningar (AKU) där inter-
ningsmodeller som istället utgår från aktivitet en specifik vjuer görs med ett urval av personer. Kontakta antingen
månad under året som AKU. Fördelen med AKU är att Statistiska centralbyrån eller Temagruppen Unga i arbets-
de ger en aktuell nulägesbild. Unga som varken arbetar livet för fullständig variabelförteckning och information
eller studerar bygger på nationella register, och dessa om hur analysen genomförs.
finns tillgängliga med två års eftersläpning (detta inne-
Temagruppen rekommenderar analysmodellen
bär att det 2013 går att analysera fram till och med Tidigare har olika beräkningsmodeller använts bland
2011). Till skillnad från de officiella siffrorna från AKU myndigheter och andra aktörer. Ju fler som använder
så räknas de som studerar inte i modellen.
samma beräkningsmodell desto djupare kunskap får vi,
• Statistiken går att bryta ner för att se mönster på
som dessutom är jämförbar. Statistiska Centralbyrån har
regional och kommunal nivå. Detta till skillnad från AKU i en kvalitetsgranskning konstaterat att analysmodellen
som visar nationella mönster.
kan fungera som ett officiellt mått för att beskriva och
Vi frågor kontakta gärna
Temagruppen Unga i arbetslivet:
Oscar Svensson, utredare 08-556 219 05 [email protected]
Linus Källander, informatör 08-566 219 23 [email protected]
27
Bilaga 2. Etablering för unga som
varken arbetade eller studerade 2010
Tabell 15. Antal unga 16–25 år som varken arbetade eller studerade 2010, samt deras
etablering 2011 utifrån aktivitet och kön.
2010
Varken arbetar
eller studerar
Varken arbetar
eller studerar
Emigrerat
eller avlidit
Antal
Antal
Andel
Antal
Andel
Antal
0. Invandrat under 2010
8 864
5 068
57,2
3 124
35,2
672
7,6
Kvinnor
4 853
2 635
54,3
1 833
37,8
385
7,9
Andel
Män
60,7
1 291
32,2
287
7,2
4 011
2 433
1. Statliga arbetsmarknadsåtgärder (>7 mån)
26 459
15 483
58,5
10 819
40,9
157
0,6
Kvinnor
9 671
5 355
55,4
4 254
44,0
62
0,6
Män
16 788
10 128
60,3
6 565
39,1
95
0,6
2. Kommunalt stöd/
åtgärder (>7 mån)
8 251
2 507
30,4
5 675
68,8
69
0,8
Kvinnor
4 790
1 575
32,9
3 189
66,6
26
0,5
1,2
Män
3 461
932
26,9
2 486
71,8
43
3. Omvårdnad av barn (>7 mån)
6 296
3 938
62,5
2 332
37,0
26
0,4
Kvinnor
6 248
3 913
62,6
2 309
37,0
26
0,4
47,9
0
0,0
0,5
Män
48
25
52,1
23
4. Sjukdom eller funktionsnedsättning (>7 mån)
12 872
1 409
10,9
11 395
88,5
68
Kvinnor
5 898
676
11,5
5 195
88,1
27
0,5
Män
6 974
733
10,5
6 200
88,9
41
0,6
5. Kombination 1–4 (>7 mån)
3 732
1 718
46,0
1 990
53,3
24
0,6
Kvinnor
2 345
1 118
47,7
1 219
52,0
8
0,3
Män
1 387
600
43,3
771
55,6
16
1,2
6. Kombination 1–4 (3–7 mån)
10 225
4666
45,6
5 432
53,1
127
1,2
Kvinnor
5 029
2 262
45,0
2 695
53,6
72
1,4
Män
5 196
2 404
46,3
2 737
52,7
55
1,1
7. Kombination 1–4 (0–<3 mån)
6 426
3 174
49,4
3 115
48,5
137
2,1
Kvinnor
2 840
1 416
49,9
1 357
47,8
67
2,4
2,0
Män
3 586
1 758
49,0
1 758
49,0
70
8. Ingen känd aktivitet
36 997
11 244
30,4
23 572
63,7
2 181
5,9
Kvinnor
17 113
5 374
31,4
10 571
61,8
1 168
6,8
Män
19 884
5 870
29,5
13 001
65,4
1 013
5,1
Totalt
120 122
49 207
41,0
67 454
56,2
3 461
2,9
Kvinnor
58 787
24 324
41,4
32 622
55,5
1 841
3,1
Män
61 335
24 883
40,6
34 832
56,8
1 620
2,6
Källa: SCB/Temagruppen Unga i arbetslivet
28
2011
Arbetar
eller studerar
Tabell 16. Antal unga 16–19 år som varken arbetade eller studerade 2010, samt deras
etablering 2011 utifrån aktivitet och kön.
2010
Varken arbetar
eller studerar
2011
Arbetar
eller studerar
Antal
Antal
0. Invandrat under 2010
1 921
1 168
60,8
Kvinnor
1 002
557
55,6
919
611
66,5
253
Män
Andel
Varken arbetar
eller studerar
Antal
Emigrerat
eller avlidit
Andel
Antal
Andel
619
32,2
134
7,0
366
36,5
79
7,9
27,5
55
6,0
1. Statliga arbetsmarknadsåtgärder (>7 mån)
965
455
47,2
505
52,3
5
0,5
Kvinnor
376
178
47,3
196
52,1
2
0,5
Män
589
277
47,0
309
52,5
3
0,5
2. Kommunalt stöd/
åtgärder (>7 mån)
565
168
29,7
392
69,4
5
0,9
Kvinnor
339
111
32,7
226
66,7
2
0,6
Män
226
57
25,2
166
73,5
3
1,3
3. Omvårdnad av barn (>7 mån)
205
106
51,7
98
47,8
1
0,5
Kvinnor
204
106
52,0
97
47,5
1
0,5
1
0
0,0
1
100,0
0
0,0
Män
4. Sjukdom eller funktionsnedsättning (>7 mån)
3
1
33,3
2
66,7
0
0,0
Kvinnor
1
0
0,0
1
100,0
0
0,0
Män
2
1
50,0
1
50,0
0
0,0
5. Kombination 1–4 (>7 mån)
330
100
30,3
226
68,5
4
1,2
Kvinnor
165
52
31,5
112
67,9
1
0,6
Män
165
48
29,1
114
69,1
3
1,8
2 510
558
22,2
1 938
77,2
14
0,6
6. Kombination 1–4 (3–7 mån)
Kvinnor
1 071
224
20,9
841
78,5
6
0,6
Män
1 439
334
23,2
1 097
76,2
8
0,6
7. Kombination 1–4 (0–<3 mån)
1 038
287
27,6
742
71,5
9
0,9
Kvinnor
428
132
30,8
290
67,8
6
1,4
Män
610
155
25,4
452
74,1
3
0,5
11 443
1 880
16,4
9 215
80,5
348
3,0
8. Ingen känd aktivitet
Kvinnor
4 836
814
16,8
3 835
79,3
187
3,9
Män
6 607
1 066
16,1
5 380
81,4
161
2,4
2,7
Totalt
18 980
4 723
24,9
13 737
72,4
520
Kvinnor
8 422
2 174
25,8
5 964
70,8
284
3,4
Män
10 558
2 549
24,1
7 773
73,6
236
2,2
Källa: SCB/Temagruppen Unga i arbetslivet
29
Tabell 17. Antal unga 20–25 år som varken arbetade eller studerade 2010, samt deras
etablering 2011 utifrån aktivitet och kön.
2010
Varken arbetar
eller studerar
Varken arbetar
eller studerar
Emigrerat
eller avlidit
Antal
Antal
Andel
Antal
Andel
Antal
0. Invandrat under 2010
6 943
3 900
56,2
2 505
36,1
538
7,7
Kvinnor
3 851
2 078
54,0
1 467
38,1
306
7,9
Andel
58,9
1 038
33,6
232
7,5
Män
3 092
1 822
1. Statliga arbetsmarknadsåtgärder (>7 mån)
25 494
15 028
58,9
10 314
40,5
152
0,6
Kvinnor
9 295
5 177
55,7
4 058
43,7
60
0,6
Män
16 199
9 851
60,8
6 256
38,6
92
0,6
0,8
2. Kommunalt stöd/
åtgärder (>7 mån)
7 686
2 339
30,4
5 283
68,7
64
Kvinnor
4 451
1 464
32,9
2 963
66,6
24
0,5
Män
3 235
875
27,0
2 320
71,7
40
1,2
3. Omvårdnad av barn (>7 mån)
6 091
3 832
62,9
2 234
36,7
25
0,4
Kvinnor
6 044
3 807
63,0
2 212
36,6
25
0,4
47
25
53,2
22
46,8
0
0,0
4. Sjukdom eller funktionsnedsättning (>7 mån)
12 869
1 408
10,9
11 393
88,5
68
0,5
Kvinnor
5 897
676
11,5
5 194
88,1
27
0,5
Män
6 972
732
10,5
6 199
88,9
41
0,6
Män
5. Kombination 1–4 (>7 mån)
3 402
1618
47,6
1 764
51,9
20
0,6
Kvinnor
2 180
1066
48,9
1 107
50,8
7
0,3
Män
1 222
552
45,2
657
53,8
13
1,1
6. Kombination 1–4 (3–7 mån)
7 715
4 108
53,2
3 494
45,3
113
1,5
Kvinnor
3 958
2 038
51,5
1 854
46,8
66
1,7
Män
3 757
2 070
55,1
1 640
43,7
47
1,3
7. Kombination 1–4 (0–<3 mån)
5 388
2 887
53,6
2 373
44,0
128
2,4
Kvinnor
2 412
1 284
53,2
1 067
44,2
61
2,5
Män
2 976
1 603
53,9
1 306
43,9
67
2,3
8. Ingen känd aktivitet
25 554
9 364
36,6
14 357
56,2
1 833
7,2
Kvinnor
12 277
4 560
37,1
6 736
54,9
981
8,0
Män
13 277
4 804
36,2
7 621
57,4
852
6,4
Totalt
101 142
44 484
44,0
53 717
53,1
2 941
2,9
Kvinnor
50 365
22 150
44,0
26 658
52,9
1 557
3,1
Män
50 777
22 334
44,0
27 059
53,2
1 384
2,7
Källa: SCB/Temagruppen Unga i arbetslivet
30
2011
Arbetar
eller studerar
Bilaga 3. Unga som varken arbetar
eller studerar i län och kommuner
Tabell 18. Unga (16–25 år) som varken arbetar eller studerar, antal och som andel av
befolkningen, fördelat per län, 2010–2011.
2010
2011
Antal
Andel
Antal
Andel
Stockholms län
23 566
8,9
22 860
8,5
Uppsala län
3 861
7,8
3 537
7,2
Södermanlands län
3 701
10,8
3 508
10,1
Östergötlands län
5 763
9,2
5 410
8,7
Jönköpings län
3 581
7,6
3 239
6,9
Kronobergs län
2 105
8,3
1 997
7,9
Kalmar län
2 815
9,2
2 556
8,4
Gotlands län
720
9,2
718
9,2
Blekinge län
2 049
10,5
1 960
10,1
Skåne län
18 452
11,0
17 446
10,4
Hallands län
3 124
7,9
2 926
7,4
Västra Götalands län
20 124
9,3
18 560
8,6
Värmlands län
3 703
10,2
3 347
9,3
Örebro län
3 851
10,1
3 464
9,1
Västmanlands län
3 848
11,5
3 522
10,5
Dalarnas län
3 782
10,5
3 404
9,6
Gävleborgs län
3 876
10,8
3 658
10,3
Västernorrlands län
3 239
10,9
2 990
10,1
Jämtlands län
1 708
10,3
1 398
8,5
Västerbottens län
3 122
8,0
2 868
7,4
Norrbottens län
3 132
9,6
2 760
8,4
120 122
9,5
112 128
8,9
Totalt
Källa: SCB/Temagruppen Unga i arbetslivet
31
Tabell 19. Unga (16–25 år) som varken arbetar eller studerar, antal och som andel av
befolkningen, fördelat per kommun, 2010-2011.
2010
Upplands Väsby
32
2011
Antal
Andel
Antal
Andel
478
9,2
448
8,4
Vallentuna
252
6,7
257
6,7
Österåker
339
7,2
312
6,6
Värmdö
303
6,8
293
6,5
Järfälla
736
8,7
715
8,3
Ekerö
182
6,2
194
6,4
Huddinge
1262
9,5
1255
9,4
Botkyrka
1436
12,4
1404
11,7
Salem
177
8,8
168
8,0
Haninge
1123
10,2
1105
9,9
Tyresö
422
7,6
423
7,4
Upplands-Bro
322
10,2
303
9,5
Nykvarn
71
7,0
85
8,2
Täby
431
5,7
442
5,8
Danderyd
314
8,4
328
8,4
Sollentuna
658
8,3
624
7,6
Stockholm
9505
9,0
9063
8,4
Södertälje
1404
11,4
1346
10,7
Nacka
881
8,3
883
8,0
Sundbyberg
476
9,7
494
10,0
Solna
639
7,7
633
7,5
Lidingö
328
6,6
285
5,7
Vaxholm
75
6,5
75
6,3
Norrtälje
643
9,0
599
8,4
Sigtuna
545
9,6
558
9,5
Nynäshamn
366
10,9
366
10,9
Håbo
198
7,9
202
8,0
Älvkarleby
129
12,0
122
11,4
Knivsta
110
6,5
107
6,2
Heby
205
11,4
173
9,5
Tierp
329
12,6
270
10,4
Uppsala
2365
6,9
2195
6,4
Enköping
494
9,6
463
8,8
Östhammar
229
8,3
207
7,4
Vingåker
120
11,2
121
11,2
Gnesta
120
9,7
123
9,8
Nyköping
597
9,5
524
8,3
Heby
205
11,4
173
9,5
Tierp
329
12,6
270
10,4
Uppsala
2365
6,9
2195
6,4
Enköping
494
9,6
463
8,8
Östhammar
229
8,3
207
7,4
Vingåker
120
11,2
121
11,2
Gnesta
120
9,7
123
9,8
Nyköping
597
9,5
524
8,3
Oxelösund
153
12,1
149
11,6
Flen
211
11,4
226
12,3
Katrineholm
498
11,4
437
10,0
Eskilstuna
1549
11,8
1523
11,4
Strängnäs
371
9,6
318
8,3
Trosa
82
6,2
87
6,5
Ödeshög
60
9,5
55
8,5
Ydre
29
6,7
21
5,0
Kinda
128
10,8
99
8,2
Boxholm
60
9,7
56
9,0
Åtvidaberg
129
9,8
131
10,0
Finspång
265
10,6
237
9,5
Valdemarsvik
81
9,7
73
9,0
Linköping
1867
7,4
1702
6,8
Norrköping
1891
10,1
1833
9,8
Söderköping
147
9,3
151
9,5
Motala
650
12,4
651
12,6
Vadstena
71
8,7
75
9,3
Mjölby
385
11,4
326
9,6
Aneby
81
8,8
76
8,4
Gnosjö
110
8,7
85
6,8
Mullsjö
68
7,6
70
7,9
Habo
77
6,3
77
6,5
Gislaved
363
9,2
321
8,3
Vaggeryd
110
6,6
105
6,5
Jönköping
1251
6,3
1135
5,8
Nässjö
368
9,3
338
8,5
Värnamo
324
7,8
295
7,0
Sävsjö
121
8,4
107
7,3
Vetlanda
269
8,0
224
6,7
Eksjö
179
8,8
200
10,1
Tranås
260
10,9
206
8,6
Uppvidinge
109
10,1
101
9,2
Lessebo
122
12,0
115
11,5
Tingsryd
121
8,5
127
8,7
Alvesta
252
10,7
246
10,5
Älmhult
133
7,2
132
7,1
Markaryd
117
10,0
89
7,8
33
34
Tranås
260
10,9
206
8,6
Uppvidinge
109
10,1
101
9,2
Lessebo
122
12,0
115
11,5
Tingsryd
121
8,5
127
8,7
Alvesta
252
10,7
246
10,5
Älmhult
133
7,2
132
7,1
Markaryd
117
10,0
89
7,8
Växjö
974
7,5
893
6,9
Ljungby
277
7,8
294
8,3
Högsby
76
11,2
90
13,1
Torsås
85
10,9
70
9,0
Mörbylånga
109
7,3
111
7,3
Hultsfred
195
11,0
169
9,6
Mönsterås
175
10,9
152
9,6
Emmaboda
99
8,8
88
8,3
Kalmar
718
7,1
653
6,4
Nybro
285
11,2
242
9,5
Oskarshamn
267
8,5
254
8,1
Västervik
538
12,4
475
11,1
Vimmerby
180
8,8
157
7,8
Borgholm
88
8,1
95
8,5
Gotland
720
9,2
718
9,2
Olofström
191
11,5
163
9,8
Karlskrona
813
9,5
874
10,1
Ronneby
433
12,4
364
10,9
Karlshamn
367
9,6
347
9,1
Sölvesborg
245
12,7
212
11,2
Svalöv
189
11,0
189
10,6
Staffanstorp
240
9,2
200
7,8
Burlöv
293
13,6
301
14,1
Vellinge
269
7,6
261
7,2
Östra Göinge
209
11,6
209
11,6
Örkelljunga
133
10,9
127
10,5
Bjuv
259
13,7
261
13,7
Kävlinge
282
8,9
253
8,0
Lomma
124
5,7
137
6,1
Svedala
173
7,5
190
8,4
Skurup
201
11,0
194
10,6
Sjöbo
261
12,3
244
11,5
Hörby
198
10,5
190
10,3
Höör
214
11,7
193
10,5
Tomelilla
187
11,6
166
10,6
Bromölla
176
12,0
160
11,0
Osby
173
10,9
162
10,3
Perstorp
143
14,8
140
14,4
Sjöbo
261
12,3
244
11,5
Hörby
198
10,5
190
10,3
Höör
214
11,7
193
10,5
Tomelilla
187
11,6
166
10,6
Bromölla
176
12,0
160
11,0
Osby
173
10,9
162
10,3
Perstorp
143
14,8
140
14,4
Klippan
315
15,3
284
13,8
Åstorp
247
13,1
266
13,9
Båstad
129
8,3
125
8,2
Malmö
5914
14,2
5502
13,2
Lund
1225
5,6
1134
5,2
Landskrona
887
16,0
784
14,2
Helsingborg
1904
11,0
1882
10,7
Höganäs
226
9,3
208
8,7
Eslöv
444
10,5
426
10,1
Ystad
292
9,0
244
7,6
Trelleborg
661
12,7
604
11,5
Kristianstad
1086
9,9
1059
9,6
Simrishamn
201
9,3
210
9,8
Ängelholm
424
8,6
384
7,7
Hässleholm
773
11,4
757
11,3
Hylte
129
9,6
111
8,4
Halmstad
1096
8,2
1113
8,3
Laholm
274
9,9
244
8,8
Falkenberg
485
9,1
421
7,8
Varberg
541
7,4
469
6,4
Kungsbacka
599
6,6
568
6,2
Härryda
311
7,3
267
6,3
Partille
382
8,1
346
7,4
Öckerö
109
7,3
96
6,6
Stenungsund
207
6,9
232
7,7
Tjörn
109
5,9
112
6,1
Orust
136
7,9
122
7,2
Sotenäs
68
7,3
68
7,4
Munkedal
131
10,5
138
11,2
Tanum
122
8,2
126
8,5
Dals-Ed
77
12,9
66
11,2
Färgelanda
85
10,0
80
9,5
Ale
316
9,0
299
8,4
Lerum
371
7,8
316
6,7
Vårgårda
146
9,8
151
9,9
Bollebygd
94
9,5
74
8,1
Grästorp
78
10,6
68
9,6
Essunga
85
12,6
67
10,3
35
36
Färgelanda
85
10,0
80
9,5
Ale
316
9,0
299
8,4
Lerum
371
7,8
316
6,7
Vårgårda
146
9,8
151
9,9
Bollebygd
94
9,5
74
8,1
Grästorp
78
10,6
68
9,6
Essunga
85
12,6
67
10,3
Karlsborg
77
9,9
62
7,9
Gullspång
76
12,4
69
11,4
Tranemo
128
8,8
100
7,1
Bengtsfors
128
10,8
118
10,2
Mellerud
155
14,1
143
13,0
Lilla Edet
182
11,2
158
10,1
Mark
411
9,5
412
9,6
Svenljunga
117
9,4
107
8,6
Herrljunga
143
11,7
107
8,8
Vara
195
9,6
187
9,3
Götene
153
9,8
142
9,3
Tibro
159
11,9
147
10,7
Töreboda
176
15,1
141
12,3
Göteborg
7004
9,3
6538
8,6
Mölndal
669
8,5
600
7,7
Kungälv
385
7,2
360
6,7
Lysekil
174
10,3
145
8,9
Uddevalla
706
9,9
662
9,3
Strömstad
110
7,7
102
7,1
Vänersborg
562
12,2
522
11,3
Trollhättan
964
12,0
910
11,1
Alingsås
473
9,5
426
8,6
Borås
1274
8,5
1191
7,9
Ulricehamn
277
10,2
218
8,0
Åmål
147
10,0
165
11,2
Mariestad
292
9,8
261
8,7
Lidköping
468
9,4
428
8,5
Skara
270
10,2
223
8,6
Skövde
667
8,4
619
7,7
Hjo
73
6,9
72
6,8
Tidaholm
188
10,7
163
9,4
Falköping
494
11,7
434
10,2
Kil
177
12,2
148
10,5
Eda
123
12,5
117
12,0
Torsby
188
13,0
142
9,9
Storfors
65
13,4
57
11,9
Hammarö
137
8,3
138
8,3
Munkfors
65
14,0
57
12,1
Falköping
494
11,7
434
10,2
Kil
177
12,2
148
10,5
Eda
123
12,5
117
12,0
Torsby
188
13,0
142
9,9
Storfors
65
13,4
57
11,9
Hammarö
137
8,3
138
8,3
Munkfors
65
14,0
57
12,1
Forshaga
164
12,1
169
12,7
Grums
163
14,2
146
12,9
Årjäng
111
9,7
103
8,9
Sunne
172
9,9
125
7,2
Karlstad
1081
8,0
1029
7,6
Kristinehamn
330
11,3
308
10,7
Filipstad
171
13,4
174
13,7
Hagfors
202
14,8
175
13,0
Arvika
311
9,5
250
7,8
Säffle
243
12,9
209
11,3
Lekeberg
101
13,1
75
9,8
Laxå
62
9,9
50
8,1
Hallsberg
207
10,9
197
10,5
Degerfors
150
13,3
138
12,5
Hällefors
87
9,1
75
7,7
Ljusnarsberg
70
13,4
61
11,6
Örebro
1810
8,8
1625
7,8
Kumla
266
10,5
227
8,9
Askersund
123
9,9
144
12,0
Karlskoga
458
12,7
398
11,1
Nora
136
10,8
124
9,8
Lindesberg
381
12,8
350
11,9
Skinnskatteberg
61
12,0
60
12,1
Surahammar
153
12,8
140
12,4
Kungsör
114
12,3
91
9,8
Hallstahammar
279
14,7
242
12,5
Norberg
90
12,2
82
11,6
Västerås
1900
10,0
1794
9,3
Sala
347
12,5
332
12,0
Fagersta
181
11,6
174
10,9
Köping
487
15,2
399
12,7
Arboga
236
14,6
208
12,7
Vansbro
80
9,6
62
7,8
Malung-Sälen
93
7,8
95
8,0
Gagnef
108
9,0
87
7,5
Leksand
164
8,9
151
8,1
Rättvik
104
8,7
101
8,5
Orsa
105
11,0
100
10,9
37
38
Arboga
236
14,6
208
12,7
Vansbro
80
9,6
62
7,8
Malung-Sälen
93
7,8
95
8,0
Gagnef
108
9,0
87
7,5
Leksand
164
8,9
151
8,1
Rättvik
104
8,7
101
8,5
Orsa
105
11,0
100
10,9
Älvdalen
70
8,1
59
7,4
Smedjebacken
165
14,3
115
10,2
Mora
264
10,5
238
9,8
Falun
780
9,9
669
8,6
Borlänge
895
12,3
879
12,1
Säter
115
8,7
111
8,5
Hedemora
208
10,5
174
9,0
Avesta
246
9,4
233
9,0
Ludvika
385
11,9
330
10,4
Ockelbo
84
11,5
78
10,8
Hofors
161
13,3
126
10,8
Ovanåker
131
9,8
103
7,7
Nordanstig
127
11,0
108
9,4
Ljusdal
243
10,9
224
10,2
Gävle
1365
10,0
1356
10,0
Sandviken
525
11,4
510
10,9
Söderhamn
363
11,4
353
11,3
Bollnäs
388
12,2
350
11,1
Hudiksvall
489
10,7
450
10,0
Ånge
132
10,9
137
11,5
Timrå
229
11,3
208
10,2
Härnösand
318
9,9
316
10,0
Sundsvall
1388
11,3
1286
10,3
Kramfors
265
12,6
243
11,5
Sollefteå
282
12,2
244
10,9
Örnsköldsvik
625
9,5
556
8,6
Ragunda
77
11,9
60
9,7
Bräcke
97
12,1
76
9,9
Krokom
160
9,6
139
8,5
Strömsund
191
13,2
141
9,8
Åre
107
7,6
95
6,8
Berg
118
12,8
91
9,9
Härjedalen
132
10,9
96
8,0
Östersund
826
9,8
700
8,3
Nordmaling
80
9,9
76
9,9
Bjurholm
30
9,7
26
8,7
Vindeln
50
7,8
48
8,3
Robertsfors
75
9,1
76
9,5
Berg
118
12,8
Härjedalen
132
Östersund
826
91
9,9
10,9
96
8,0
9,8
700
8,3
Nordmaling
80
9,9
76
9,9
Bjurholm
30
9,7
26
8,7
Vindeln
50
7,8
48
8,3
Robertsfors
75
9,1
76
9,5
Norsjö
55
10,6
49
9,4
Malå
28
7,2
27
7,3
Storuman
51
7,7
32
5,1
Sorsele
20
5,9
28
8,1
Dorotea
18
5,3
19
5,6
Vännäs
101
9,0
110
9,8
Vilhelmina
103
11,1
97
10,7
Åsele
38
11,3
42
11,9
Umeå
1405
6,7
1314
6,3
Lycksele
195
12,1
143
9,0
Skellefteå
873
9,6
781
8,4
Arvidsjaur
75
9,9
67
8,8
Arjeplog
46
10,7
41
10,5
Jokkmokk
48
7,6
58
9,2
Överkalix
57
13,9
39
10,2
Kalix
210
11,2
169
9,3
Övertorneå
63
11,3
48
8,7
Pajala
63
9,8
43
6,5
Gällivare
196
8,5
168
7,3
Älvsbyn
109
10,8
104
10,6
Luleå
928
8,3
801
7,1
Piteå
508
9,5
458
8,7
Boden
396
11,4
366
10,3
Haparanda
183
15,9
181
15,9
Kiruna
Totalsumma
250
8,3
217
7,1
120122
9,5
112128
8,9
Källa: SCB/Temagruppen Unga i arbetslivet
39
Rapporten du håller i din hand är den fjärde uppföljningen av unga som varken arbetar eller
studerar från Temagruppen Unga i arbetslivet. Varje år 2008–2011 har det varit över 100 000
personer 16–25 år som varken arbetar eller studerar. Gruppen är stor både i såväl dåliga som
goda tider, och motsvarar omkring 8–10 procent av ungdomsgruppen varje år.
För första gången presenterar vi uppgifter för län och kommuner, och det finns betydande
variationer beroende på var i landet unga bor. Analysen kan stödja det fortsatta arbetet kring
unga på nationell, regional och kommunal nivå. För mer information om Temagruppen Unga i
arbetslivet och våra andra rapporter se www.temaunga.se
40