Transcript Ladda ner som pdf

Ma†
10 timmars temacirkel för en
mer medveten matkonsumtion
Inspirationsmaterial
I din hand håller du ett inspirations­
material kring medveten matkonsumtion.
Materialet gör det lättare att för­djupa
sig i temat med hjälp av diskussioner,
reflektioner, studiebesök, upplevelser,
föreläsare och olika praktiska övningar
och vardagsexperiment. I detta material
hänvisar vi till Mats-Eric Nilssons bok
Den hemlige kocken, vilket bidrar till en
fördjupning av innehållet. Vi har valt
boken eftersom den på ett medryckande
sätt har fått allt flera läsare att öppna ögo­
nen för vad produkterna vi köper inne­
håller och fundera över sin egen matkon­
sumtion. Många har för första gången i
sitt liv läst förpackningspåskrifterna och
boken har fungerat som en ögonöppnare i
det nordiska samhället. Det finns många
bra böcker och broschyrer som tangerar
en medveten matkonsumtion och tips om
dem finns längst bak i häftet. Inspira­
tionsmaterialet kan även användas som
inspiration för att göra saker tillsammans
i en grupp.
Marthaförbundet kom år 2009 ut med en
programförklaring kring en hållbar livs­
stil genom medvetna val. Globaliseringen
innebär många förändringar – både
positiva och negativa. Överkonsumtion,
klimatförändringar, avfallsberg, en orätt­
vis fördelning av tillgångarna i världen
och den ekonomiska krisen som nu drab­
bar stora delar av världen är alla faktorer
som väcker oro för vart samhället är på väg.
Den livsstil vi har i dag är inte håll­
bar i ett längre perspektiv. Att ta ansvar
för framtiden och för de val vi gör låter
kanske jobbigt och tråkigt då vi samtidigt vill leva och njuta av ett så gott
liv som möjligt. Kan vi kombinera ett liv
med ansvarstänkande för framtiden med
att njuta och unna oss det goda i livet?
Marthas specialstyrka – inspiratörer
för en hållbar livsstil (i broschyren kal�­
lade Marthainspiratörer) – inledde sin
verksamhet under hösten 2010 med ett
interregionalt projekt mellan Österbot­
ten och Östra Nyland. De 30 utbildade
Marthainspiratörerna föreläser och inspirerar kring en hållbar livsstil. Temacirkeln är ett av deras material.
inspiration
Start
mat
En temacirkel har som syfte att ge utrym­
me för personlig utveckling. I gruppen
skall det finnas utrymme för att utbyta
åsikter och erfarenheter, att låta sig inspi­
reras och att få stöd för sina idéer.
Det är viktigt att lyfta fram och inse att
alla har olika utgångslägen och att mål­
sättningarna för var och en i gruppen får
och bör variera.
Inled er första träff med att disku­
tera era förväntningar inför temacirkeln
och skissa upp en enkel plan för temacirkeln. Prioritera och välj ur våra förslag
till teman och skriv gärna ner dem i en
gemensam anteckningsbok eller blogg.
Fundera gärna över vad ni i dag priori­
terar gällande mat. Kan gruppen sam­
manställa en gemensam matvision för
att under cirkelns gång utvärdera om
ens priori­teringar ändrats? Kom ihåg att
detta är en övning, det finns inga rätt
eller fel. Rättesnöret är den egna önskan
och känslan, det du vill och varför.
Ni kan fritt välja innehåll, så länge det
har med medveten matkonsumtion att
göra. Det bifogade inspirationsmaterialet
är tänkt som en idébank, inte som ett
obligatoriskt program. Ni kan träffas och
diskutera bokens innehåll eller så kan ni
bjuda in föreläsare, exempelvis en Martha­
inspiratör, som hjälper er på vägen.
Vi rekommenderar att ni träffas regel­
bundet, till exempel med två till fyra
veckors mellanrum. Slå gärna fast datum
och plats för träffarna redan under den
första träffen, och diskutera eventuella
studiebesök.
Om ni är intresserade av att veta mera
om Martha, att bilda en ny krets eller
komma med förslag på nya tema­cirklar:
tag kontakt! Kontaktuppgifter finns på
Martha.fi.
Bidrag
Sista träffen
Gruppen kan få bidrag för godtagbara,
verifierade kostnader (närmare anvis­
ningar fås då cirkeln anmäls) från Svenska
studiecentralen för sitt arbete med tema­
cirkeln om följande kriterier uppfylls:
• Gruppen består av minst 5 personer
• Gruppen är anmäld som en studiecirkel till Svenska studiecentralen
senast efter första mötet. Anmäl
studiecirkeln via webbplatsen
www.studiecentralen.fi/kurser/cirklar.
Det går även bra att sända in en
anmälan per post. Kontakta i så ­
fall Studiecentralens centralkansli,
tfn 09-612 9070.
• Gruppen träffas minst 10 x 45
minuter (t.ex. 5 kvällar á 1,5 h)
• En kontaktperson fyller i en redo­
visningsblankett och en närvarolista
och returnerar dem senast en månad
efter avslutad temacirkel till Svenska
studiecentralen.
Sammanfatta muntligt vad ni kom­
mit fram till under cirkelns gång och
ut­värdera eventuella studiebesök. Gå
igenom förväntningarna från första träf­
fen och jämför era erfarenheter. Om ni
inledningsvis gjorde en gemensam mat­
vision för gruppen (eller individuellt)
kan ni nu ta fram matvisionen igen och
reflektera kring den. Har du förändrat
din syn på matvisionen? Har du blivit
en mer medveten matkonsument? När­
varolistan med namn och datum för era
gruppen. I en studiecirkel finns det ingen
lärare, utan alla söker kunskap och
inspiration tillsammans. En cirkelledare
behöver inte kunna eller veta mer än de
andra temacirkeldeltagarna gällande
medveten matkonsumtion.
Förslag på teman
träffar skickas in till Svenska studiecentralen.
Vi på Marthaförbundet är också ny­
fikna på era erfarenheter av temacirkeln
och tar gärna del av era aha-upplevelser
och förslag till förbättring! Ni kan ut­
värdera temacirkeln utgående från vad
ni tyckte var positivt, vad som kunde ha
varit annorlunda och vad ni tyckte var
speciellt intressant. Skicka utvärderingen
till Marthaförbundet eller via epost till
[email protected].
Att vara cirkelledare
Cirkelledaren fungerar som kontakt­
person till Svenska Studiecentralen och
ansvarar för att en korrekt närvarolista
lämnas in.
Den som är ledare för en temacirkel
är samtidigt deltagare i cirkeln, en i
Vardagsexperiment
Ett inspirerande sätt att pröva tankarna i
praktiken efter varje träff är att bestäm­
ma sig för att genomföra ett vardags­
experiment mellan träffarna. I vardagen
följer vi ofta gamla rutiner och gör saker
som vi alltid gjort dem. Men när vi ser
över hur vi använder våra resurser stänger
vi av autopiloten för en stund och väl­
jer mer medvetet och prövar göra saker
­a nnorlunda: Hur blir det om jag gör så
här? Att experimentera med sina vardags­
vanor är ett sätt att få syn på vad man
verkligen behöver och vill, men också ett
sätt att skapa utrymme för förändring.
Listan ”att göra på egen hand” kan
inspirera till vardagsexperiment, men
man får givetvis själv välja nivå för sitt
åtagande. Man kan i gruppen antingen
komma överens om ett experiment som
alla på var sitt håll genomför, eller så väl­
jer man olika åtaganden.
Följande träff kan inledas med en kort
utvärdering av hur man upplevt experi­
mentet och vilka följder det fått.
4
Läs gärna Mats-Eric Nilssons bok Den
hemlige kocken innan eller under tiden
som temacirkeln pågår. Ifall alla del­
tagare inte vill läsa hela boken så kan
ni dela in sidantalen eller kapitlen sins­
emellan. En eller några personer kan läsa
inför en träff ett antal sidor eller kapitel
med syfte att presentera innehållet för de
andra. Presentationerna kan också funge­
ra som diskussionsunderlag. Man kan
till exempel diskutera insikter, tankar
och känslor som boken gav upphov till.
Tillsammans kan ni också besöka
ett inspirerande matseminarium, göra
restaurangbesök, studiebesök till lokala
ekologiska odlare eller beställa en kurs
eller föreläsning med en Marthainspira­
tör eller med Marthaförbundets hushålls­
rådgivare.
Den finlandssvenska matkulturdagen
firas årligen den 9 oktober och i samband
med den lanserar Marthaförbundet år­
ligen en matkulturbroschyr. Kanske ni
också kan fira matkulturdagen med en
gemensam måltid?
I den här broschyren har vi listat för­
slag på teman. Välj ut de som verkar
mest intressanta eller hitta på egna. Skriv
gärna upp eller ringa in vilka teman ni
tycker verkar intressanta och som ni vill
behandla. Med tiden kanske det dyker
upp nya behov, vilket är helt okej så länge
det faller inom ramen för huvudtemat:
medveten matkonsumtion.
Samtliga broschyrer
som nämns finns också
som pdf på Martha.fi.
5
Matvision
Vad vi äter har en direkt koppling till
både hälsan, miljön och privatekonomin.
Marthaförbundet har sedan 1899 före­
språkat en hälsosam, god och näringsrik
kost som betonar det närproducerade,
ekologiska och säsongsbetonade alter­
nativet. Vi jobbar för en hållbar livsstil
genom medvetna val och vår verksamhet
inom hushåll utgår från vår matvision.
Att göra på egen hand
Marthas matvision
S Större andel vegetabilier
MMindre antal tomma kalorier
AAndelen ekologiska alternativ ökas
R Rejält gott
T Transportsnålt
H Hemlagat
vision
• Det är inte enbart smaksinnet som stimuleras när man äter, även doftsinnet liksom
synsinnet påverkar helhetsupplevelsen. Pröva med att lägga upp, duka fram och servera maten ur vackra kärl samt dekorera gärna enkelt med till exempel färska blommor,
örter eller salladsblad. Hämta inspiration från bilder ur kokböcker eller Marthaförbundets
broschyrer. Reflektera över och beskriv upplevelsen för dig själv. • Tillred en måltid
utgående från Marthas matvision. Duka sedan upp (utom- eller inomhus) maten vackert
och dekorera den. Ta ett foto av måltiden som du tar med till följande träff. Ta även med
receptet. • Studera Marthas matvison. Vad betyder de olika punkterna för dig?
Att diskutera
Att göra tillsammans
Vad betyder mat för dig?
Vilka värderingar lägger du
in i begreppet mat?
Har du en egen matvision eller tankekarta kring mat? Lista allt du kommer på
som är viktigt för dig när det gäller mat.
Har ni gemensamma värderingar
i gruppen? Arbeta fram en gemensam
matvision med cirka fem kriterier som
alla i gruppen kan vara överens om
att är viktiga när det gäller mat.
Jämför er matvision med Marthaförbundets matvision.
Hur påverkar vackert upplagd mat
och ett vackert dukat bord dig?
Vilka känslor väcks?
Samla in alla foton och
recept ni tagit av era måltider.
Sammanställ era foton och recept
till ett inspirerande matblad eller
ett inspirationshäfte. Ni kan också
passa på att skapa en egen blogg
på Marthaförbundets bloggportal
där ni samlar allt det material ni
producerar under temacirkelns gång.
Starta en blogg via startablogg.
marthabloggen.fi.
7
I butiken
Det du låter bli att köpa i butiken äter
du inte heller! Gå inte hungrig i butiken,
då kan du undvika inköp på grund av
hunger och sug. Planera i stället din mat­
vardag och satsa på mat som ger dig mera
mättnadskänsla och välbefinnande.
Minns gärna skillnaden mellan vardag
och fest.
Att läsa: Den hemlige kocken, kapitel 2 och 3 (s. 16–28)
Att göra på egen hand
• Vad finns hemma som man klarar sig utan? Inventera ditt skafferi. • Inför joxköpstopp under en viss tid. (jox = det du gärna äter men egentligen inte behöver)
• Fundera vad köpstoppet betyder för dig och din vardag?
Att diskutera
”stämmer inte alls”. Läs upp ett av
nedanstående påståenden högt.
Därefter placerar var och en i
gruppen in sig själv på linjen genom
att ställa sig vid den siffra som bäst
motsvarar den egna åsikten, med
det avstånd man önskar till de två
ytterligheterna (viktigt/oviktigt).
När alla markerat sin ståndpunkt,
får man i tur och ordning beskriva
varför man placerat sig där man
står – antingen för den som står
närmast, eller för hela gruppen.
Måste man bjuda på kex och bulle,
eller finns det alternativ?
Fundera tillsammans vad ett jox-köpstopp skulle innebära för er vardag.
Hur planerar du din matvardag?
Varför gör vi som vi gör? Hur kommer
vi bort från invanda mönster?
Att göra tillsammans
bu†iken
Hitta på nya fikatips eller dela med
er av era bättre alternativ. Gör gärna
en lista som kan placeras i det egna
matbladet, inspirationshäftet eller
på er Marthablogg.
Tillred hemma de nya fikatipsen
och ta med till följande träff, så
att en person tillreder ett tips,
en annan ett annat och så vidare.
Avnjut tillsammans!
Gör upp en linje av sex papper
med siffrorna 1–6 skrivna på (en siffra
per papper). Vid linjens början skriver
ni ”stämmer bra” och vid linjens slut
För mig är det viktigt att ...
9
•
•
•
•
•
•
•
•
•
äta hälsosamt
ha en planerad veckomeny
matlagningen ska gå snabbt
matvarorna är ekologiska
jag äter enligt säsong
maten är förmånlig
maten är inhemsk
jag vet vad maten jag äter innehåller
egna frågor?
Hemlagat eller halvfabrikat?
Marthaförbundet har under lång tid ar­
betat för att främja kunskaper i huslig
ekonomi och praktisk matlagning. Där­
för är hemlagad mat någonting som vi
gärna prioriterar. För att bli en medveten
matkonsument behöver du fundera på
skillnaderna mellan hemlagad mat och
hembakat bröd samt industritillverkad
mat och industribakat bröd. Det vikti­
gaste är att du blir medveten om vad du
har för åsikter samt blir medveten om hur
du vill ha det.
hemlagat
Att läsa: Den hemlige kocken, kapitel 6 och 7 (s. 49–60) och kapitel 16 (s. 116–123).
• Den hemlige kocken, om bröd, kapitel 9 (s. 69–78). • Tips! Ni kan dela in sidantalet/kapitlen
så att varje deltagare läser ett visst antal sidor var. Då ni sedan träffas kan ni inleda med att
diskutera och berätta om innehållet för varandra.
Att göra på egen hand
• Följ upp vad och hur ni äter hemma. • Hur ofta lagar ni maten själva, hur ofta äter
ni industriellt tillverkad mat? • Hur mycket bröd äter ni och vilken sorts bröd äter ni
hemma? • Hur ofta bakar ni eget bröd? • Vilken typ av problem stöter du på i din
matvardag? Skriv upp och ta med till nästa träff!
Att diskutera
Använd följande kriterier som utgångspunkt: miljö, hälsa, pengar, smakoch doftupplevelse, estetik, tid, etc.
Baka bröd på egen hand eller tillsammans. Hämta inspiration från
till exempel Marthaförbundets
broschyr Baka bröd och gör en
innehållsförteckning genom att
lista ingredienserna. Köp sedan
motsvarande industribakat bröd och
jämför innehållsförteckningarna.
Vad behöver man för att baka gott
bröd och vad klarar man sig utan?
Räkna ut priset på det hembakta
brödet och gör en prisjämförelse
med det köpta brödet. Vilket är
billigare? Hur stor skulle skillnaden
vara i euro under ett års tid?
Gör en smak-, doft- och estetikjämförelse bröden emellan.
Vad är bra med hemlagad mat?
Vilka argument talar mot
hemlagad mat?
Vad är bra med industriellt
tillverkad mat?
Vilka argument talar mot den
industriellt tillverkade maten?
Vad är bra med hembakat bröd?
Vad är bra med industribakat bröd?
Vilka tankar väcker begreppen
matsnobberi och matsamvete hos er?
Börja med att definiera begreppen
och begrunda dem sedan tillsammans.
Att göra tillsammans
Gör en lista tillsammans över föroch nackdelar med både hemlagad
och industriellt tillverkad mat samt hem­
bakat och industribakat bröd.
11
Fynda rena råvaror
Det är bra att klargöra för sig själv
hurudan sorts mat man vill äta och varför
man vill det. Det är också bra att veta att
det finns alternativ till den industriellt till­
verkade maten. Syftet är inte att motarbeta
livsmedelsindustrin utan att bli medveten
om hur det ligger till för att kunna göra
egna medvetna val som känns rätt för en
själv. Marthaförbundet rekommenderar att
stöda och konsumera lokalt producerade
råvaror och produkter enligt säsong. Vilka
lokala produkter är viktiga på din ort?
Att läsa: Mats-Eric Nilssons bok Den hemlige kocken, repetera gärna kapitel 2 (s. 16–22) och läs
kapitlen: 5 (s. 43–48), 8 (s. 61–68), 15 (s. 110–115), 19, 20 och 21 (s. 139–162).
Att göra på egen hand
• Besök en butik och ta dig tid att utforska bättre och sämre produktalternativ bland
livsmedlen med fokus på tillsatsämnen. Granska innehållsförteckningarna särskilt på
flingor, pålägg och bröd. Välj själv åtminstone två andra livsmedel som du tycker
skulle vara intressanta att undersöka. • I slutet av boken Den hemlige kocken hittar
du mer information om tillsatsämnen och deras funktion, framställning, användningsområde och kända hälsorisker. • Bekanta dig också gärna med inköpsguiden i
Den hemlige kocken, kapitel 22 (s. 163–207)
Att diskutera
råvaror
Finns det lokal hantverksmässig
matproduktion av god kvalitet? Lista
tillsammans vilka de är och köp gärna
in och provsmaka de lokala delikatesserna. Låt er inspireras av Marthaförbundets broschyr Rena råvaror.
Besök lokala matproducenter. Gör
en utflykt tillsammans eller i mindre
grupper till en eller flera närliggande
matproducenter, exempelvis den
ekologiska bonden, grönsaksodlaren,
biodlaren, kvarnen, bageriet eller
fiskaren och köp delikatesser direkt
av dem.
Definiera ”bättre och sämre” produktalternativ med hänvisning till Den
hemlige kocken med tanke på tillsatsämnen. Utgå gärna ifrån Nilssons
korta lista över huvudkategorierna
gällande tillsatser som finns i samma
bok, kapitel 2 (s. 18–22). För mera
information om tillsatsämnen se
slutet av Den hemlige kocken.
Diskutera och reflektera på basen
av boken de fynd ni har gjort
under ert butiksbesök.
Fundera på vad som är den ”äkta
mot­svarigheten” till produkterna nedan,
hur kan dessa produkter ersättas?
•Maizena majsstärkelse, matlagnings grädde, blåbärsyoghurt, buljong tärning, margarin, citronpeppar,
vanillinsocker
Tips!
• Odla, baka, tillred eller tillverka
dina egna ätbara gåvor och ge dem
i present när du besöker en vän.
• Om du besöker en annan ort ta då gärna
med och dela med dig av de egna lokala
delikatesserna som finns på din egen ort.
• Innan du åker hem från en annan ort kan
du inhandla ortens lokala delikatesser och
ge dem som gåva till någon i din hemort.
På detta sätt är du med och sprider
de genuina lokala hantverksmässiga
produkterna eller mathantverk
på ett naturligt och
fint sätt!
Att göra tillsammans
Beställ eller skriv ut en e-kodsnyckel
till alla i gruppen från Livsmedelssäkerhetsverket Evira.
Vill vi bjuda på någonting riktigt finskt
blir valet ofta Karelsk pirog, bondost,
renkött, hjortronlikör, lingon- eller blåbärspaj eller havtorn. Men vad bjuder
vi på från vår egen by/stad/ort?
13
Mat med
alla sinnen
I Den hemlige kocken granskas
många produkter som ”icke äkta
vara”. Det handlar om kvaliteten
hos råvaran. Hur medveten är
din tunga, näsa och dina ögon?
Vi kan läsa om innehållet i
produkten, men hur upplever
vi smaken utan etiketterna?
alla sinnen
Att läsa: Den hemlige kocken, kapitel 1 (s. 10–15), 11 och 12 (s. 85–97). • Läs gärna och
begrunda det översta stycket i Den hemlige kocken på s. 92 (kapitel 12) som Rose Prince skrivit
i sin konsumentguide.
Att göra på egen hand
• Följande experiment finns utförligt beskrivna i Den hemlige kocken • Sockerkanelblandningen, s. 87, om relationen mellan tungans och lukt­sinnets smakupplevelse.
• Salt-, peppar-, tomatjämförelsen, s. 88. • Följande experi­ment kan göras
antingen på egen hand eller tillsammans. Tillred en måltid eller duka upp en liten
buffé med umamirika livsmedel från det asiatiska köket. Tillred även en europeisk måltid
eller duka upp en buffé med europeiska livsmedel och jämför sedan de båda kökens
smaker. Dokumentera och beskriv gärna smakskillnaderna och använd såväl
syn- som doftsinnet. Experimentet finns på s. 93.
Att diskutera
Provsmaka äpplen
•Välj finländska och importerade
äpplen, 3–4 sorter.
Lägg dem i skilda skålar.
•Alla väljer ett äpple.
•Beskriv dofterna (anteckna gärna).
Doftar äpplen olika?
•Fundera varför du valde just
det äpple du gjorde?
•Smaka på äpplet och beskriv
smaken, anteckna gärna.
•Stämde doft och smak överens
med förväntningarna?
Använd dina sinnen, upplev
dofter och smakskillnader, fånga
utseendet på de olika matvarorna.
Låt känslorna vara med. Upplever du
någon skillnad? Vilken/vilka i så fall?
Dokumentera gärna och använd
som diskussionsunderlag.
Begrunda varför olikheter och nyanser
framträder då ni provsmakar produkter.
Fundera på varför man föredrar en
viss produkt framom en annan.
Att göra tillsammans
Provsmaka och jämför konserverade
livsmedel med motsvarande färska
samt burk- och pulvermat med mot­
svarande färsk som till exempel
pulversoppa eller glass.
•Välj en pulversoppa som t.ex.
ost-broccoli. Koka också upp en
ost-broccolisoppa på äkta råvaror. Jämför smak, upplevelse, mättnad, tillagningstid och jämför gärna
även innehållsförteckningen.
•Jämför hemgjord glass med köpt
glass, gärna av samma sort och
smak. Detta kräver lite förberedelse
och kanske en glassmaskin, men ifall någon har en sådan och är en ivrig
glassmakare så är det inte så svårt.
15
Matfest – inspiration
i matlagningen!
Vissa saker har man övat upp sin kun­
skap om, medan andra har blivit mindre
tränade. Följande övning är praktisk och
kräver lite förberedelse och ett kök där
ni kan jobba tillsammans. Tanken är att
ni ska utveckla era kunskaper om (nya)
råvaror och tillredningen av dem. Disku­
tera och kompromissa i gruppen om vad
ni vill arbeta med. Planera en kväll med
råvarorna och recept till dem som ut­
gångspunkt. Tillred maten tillsammans
och provsmaka rätterna.
• Börja med att lista råvaror som du
upplever att du är nyfiken på och
skulle vilja pröva att använda.
• Välj tillsammans och lista de råvaror
ni inom gruppen känner intresse för
och vill bli bättre på att använda.
• Skaffa fram eventuella recept på
hur man tillreder maten eller använd
varandra som hjälplärare. Kom
ihåg att det ofta går att byta ut och
ersätta en råvara med en annan ifall
ni har något bra recept ni gärna
vill använda men som saknar
den önskade råvaran!
• Låt er gärna inspireras av Martha­
förbundets matkulturbroschyrer,
till exempel Svamp, Vilda grönsaker,
Kål, Raffiga rätter på inhemska rötter,
Kryddörter eller Bär. Eller varför inte
göra vardagsmaten festligare som i
Marthas smartha snabbmat?
• Sammanställ gärna recepten med
eventuella kommentarer och inför
dem i det inspirerande matbladet,
inspirationshäftet och/eller ladda
upp dem på er Marthablogg.
• Avsluta med att njuta av samvaron
och den gemensamma måltiden!
Tips!
På många orter finns det
kunniga, lokala matinspiratörer.
Kanske kan ni anlita en Marthainspiratör, en kock eller någon
annan lokal företagare som
kommer och inspirerar
och hjälper er med
matfesten?
16
ma†fest
17
Tack för maten!
Matkulturbroschyrer
Hushåll och näring har alltid varit ett av
Marthaförbundets prioriteringsområden.
Sedan starten år 1899 har vi spridit
kunskap om vardagshantering, att göra
näringsrik kost av det vi har samt svarat
på konsumenternas frågor gällande hus­
håll. Hushållsrådgivningen når årligen ut
till över 6 000 personer, både som indi­
viduell rådgivning och grupprådgivning.
Flera av Marthaförbundets projekt kny­
ter an till hushållet.
Av följande recepthäften finns Rena
råvaror och Vilda grönsaker i lager och
du kan beställa hem dem gratis. Minimi­
beställningen är 5 ex, postkostnad till­
Idag känner vi oro för en växande grupp
människor med knappa matlagnings­
kunskaper och vardagsfärdigheter. Där­
för vill Marthaförbundet sprida matlagningsglädje i familjen genom att erbjuda konkret handledning och kurser
som breddar kunskapen om och inspire­
rar till ett ökat intresse för hemlagat. Läs
gärna mera på Martha.fi.
Mera att läsa: Oker-Blom, Kennet: Ät hälsosamt. Tänk ekologiskt (2010) • Österåker, Maria:
Lev mer på mindre (2012) • Colliander-Nyman, Nina & Riska, Maria: Mat Rätt – om barn, mat &
hälsa (2009) • Magnusson, Carola: Carolas ekokök. Mat som smakar på riktigt (2008) Obs!
Slutsåld på förlaget. • Bille, Karin & Magnusson, Carola: Manna – en medveten kokbok (2005)
Obs! Slutsåld på förlaget. • Pollan, Michael: Till matens försvar (2008) • Lövin, Isabella: Tyst hav –
jakten på den sista matfisken (2007) • Öhman, Daniel & Olofsson, Malin: Matens pris. Boken
som matindustrin inte vill att du skall läsa (2011) • Nilsson, Mats-Eric: Äkta Vara (2008) • Sjöström,
Bodil, Persson, Mikael & Johnsson, Per: Klimatsmart: din guide till en miljövänligare vardag (2007)
kommer. Skicka din beställning och
adress till [email protected], leverans­
tiden är ungefär en vecka. Alla broschyrer
finns som pdf på martha.fi/broschyrer.
Rena råvaror
Följ med på en matresa
genom Svenskfinland.
Vi möter mjölnaren,
strömmingsfiskaren och
fårosttillverkaren och
bjuder på recept med
inhemska råvaror.
Finns i lager.
Svamp
Lär dig hur du kan
använda inhemsk
svamp och ta del
av olika recept.
Vilda grönsaker
Kapris, sirap och sallad
på maskrosor. I Vilda
grönsaker presenterar vi
ätbara vilda grönsaker
som kirskål, nässla
och natagräs och ger
dig inspiration och
anvisningar för hur du
kan använda dem i
matlagningen.
Kål
Kålen är både
mångsidig, billig
och god. Inspireras
av vår kålbroschyr
och för in mera kål
i vardagsmaten.
19
Bär
Inhemska bär
förgyller frukosten,
lunchen, middagen
och efterrätten.
M
IL J
Ö M Ä RK
T
441 763
Trycksak
Utgivare Finlands svenska Marthaförbund & Marthas
specialstyrka – inspiratörer för en hållbar livsstil med understöd av:
Finlands svenska Marthaförbund rf
Bölegatan 2, 00240 Helsingfors | Tfn 010 279 7250 | [email protected]
Marthaförbundets rådgivning
[email protected] | Tfn 010 279 7279 (tisdag till torsdag kl. 13–15)
[email protected] | Tfn 044 735 4975
[email protected] | Tfn 043 820 0073
FOTO Karin Lindroos | GRAFISK FORMGIVNING Adverbi
TRYCK Kirjapaino Uusimaa 2012 | UPPLAGA 2 000