Transcript Garderoben – Stilsmartha tips för en hållbar textilkonsumtion.

n
e
b
o
r
e
d
r
a
G
Garderoben
RT H A
S T I L SM A
r
en hållba
idéer för
mtion
klädkonsu
Textilindustrin i Finland
Vi konsumerar i medeltal 14–17 kg textilier per person och år
Totalt ger vi upphov till 90 000 ton textilavfall per år
10 % av de avlagda kläderna finner sin väg till
välgörenhetsorganisationer.
Textilåtervinningen är mycket begränsad, och därför blir stora mängder
återvinningsbar lump istället avfall. Från och med 2016 kommer alla
textilier att brännas vid avfallsförbränningsanläggningar.
Det produceras ungefär nio gånger mer kläder
än det konsumeras, globalt sett.
Toppen på avfallsberget
Varför är kläder så billiga?
Vad är problemet?
Vi handlar idag mer kläder än vi någonsin gjort
tidigare. Klädtillverkarna har svarat på efterfrågan med att producera mer kläder. I själva
verket produceras mer kläder än det konsumeras. Det innebär skärpt konkurrens och press
på sänkta priser. Därför har många kläd- och
textiltillverkare flyttat produktionen till länder
där lönerna är låga. Priserna hålls låga, men på
det här sättet kan också överproduktionen av
textilier fortsätta.
Det går åt tusentals liter rent vatten och en hel
del giftiga kemikalier för att producera 1 kg
bomull. Produktionen är till största delen förlagd i Indien och Kina där miljölagstiftningen
är bristfällig och där textilarbetare ofta får jobba i usla förhållanden för slavlöner.
Många av de konstgjorda materialen (ex. polyester, polyamid och akryl) tillverkas av bland
annat råolja som är en icke förnybar naturresurs. Produktionen, transporten och försäljningen kräver dessutom mängder av energi.
Vad är det som kostar?
Vem har ansvaret?
Klädernas väg till din garderob är ofta lång,
textilbranschen är i allra högsta grad global.
Bomullen odlas i det land där det är fördelaktigast och spinns till tråd och färgas i ett annat
låglöneland. Av plaggets hela pris är det bara
bråkdelen av en procent som går till sömmerskan som sytt plagget.
Enligt lag är det kommunerna som ansvarar för
det textilavfall vi producerar. I sista hand ligger
ändå ansvaret för textilkonsumtionen så gott
som helt på oss konsumenter. Är vi beredda att
ta detta ansvar? För att kunna ta ansvarsfulla
beslut och göra medvetna val behöver vi mer
kunskap och förändrade attityder samt praktisk förmåga att lösa våra behov på ett mer miljöanpassat sätt – på det lokala planet.
Känner du till vad man gör av gamla kläder
på den ort där du bor?
Priset på plagget (utan moms)
fördelas ungefär såhär:
33 % klädmärke
8 % råmaterial
5 % transportkostnader
50 % klädaffär
2 % Asiens textilindustri
2 % produktionskostnader,
varav 0,4 % sömmerskans lön
3
Klicka in på martha.fi
för beskrivning av hur
du gör denna t-tröja.
Kan du berätta något
om kläderna du har på dig?
Min allra första stilikon var Tjorven i Vi på råd att slentrianshoppa för att muntra upp mig,
Saltkråkan. Hon var så snitsig i dubbla tjock- men plaggen förblev anonyma för mig, lite som
tröjor och röd toppluva, och jag insåg att det en mikropizza i jämförelse med en portion
fanns alternativ till min tråkiga vinterjacka. egenodlad mat. Jag insåg också min okunskap,
Mamma hjälpte mig hitta två storstickade trö- inte bara om material och klädvård, utan också
jor, och i en garderob fann vi en röd mössa med om ursprung. Vi vill gärna att maten vi äter
skall komma från granngården, men plaggen
tofs. En egen stil var född.
Femton år senare var min garderob full- kan ha sitt ursprung i en fabrik i Kina vi inte
smockad med plagg, men varje morgon slog vet något om.
Lösningen för mig blev att hålla mig trogen
klädångesten till: “jag har ingenting att ha på
mig”, gormade jag frustrerat. Jag hade hakat på min stil och börja tänka i slow fashion-banor.
alla trender jag tyckte var kul - neonfärger, pal- Tidlöst, kvalitet, nära producerat, egen stil och
jetter, vippiga kjolar - och i trendhetsen hade rättvist är mina hållpunkter. Visserligen faller
jag för reaskyltar och färgsprakande
jag glömt min egen stil. I samma
trender nu som då, men samtidigt
veva hade jag blivit mer medveten
Tidlöst, kvalitet,
har jag flera plagg i min garderob
om maten jag åt. Jag hade insett
nära producerat,
som jag använder ofta och som är av
att jag kanske inte för egen hand
egen stil och
så god kvalitet och bekväma att jag
direkt kan stoppa den globala upprättvist är mina
inte begriper hur jag tidigare har stått
värmningen, men genom att sortera
hållpunkter
ut med illasittande och obekväma
sopor, minimera mängden kemikaplagg. Jag har också blivit bra på att
lier i mitt hem och välja inhemsk
mat, kan jag påverka på ett vardagsplan. Om lura mitt shoppingsug: att säsongsförvara och
jag är så noga med vad jag stoppar i mig, då shoppa i mitt eget källarförråd, att kombinera
borde samma gälla för vad jag klär på mig. Jag kläder framför spegeln och att testa nya trender
begrep att jag inte kan göra något för att för- jag är sugen på i andra hand, gör att min konändra arbetsförhållandena på en textilfabrik i sumtion inte längre är lika ohållbar.
För mig handlar mode om att förstärka olika
Bangladesh i en handvändning, men jag kan
se över mitt eget klädkonsumtionsmönster, och känslor, och idag kan jag göra det med ett bätti samma veva förhoppningsvis inspirera andra re samvete än tidigare. Nästa gång du går i en
klädaffär och överväger ett köp fråga dig själv
omkring mig.
Jag rensade i garderoben och började minnas vad du kan berätta om plagget du håller i. Om
vilka silhuetter, färger och material jag kände inget dyker upp, lämna det oköpt.
mig bekväm i. Jag uppfattade också de problem
som hade lett till en garderob fylld med klä- Karin Lindroos,
der, men en känsla av ingenting att ha på sig. Marthaförbundets informatör
Dagens billiga kläder hade lett till att jag hade & slow fashionista
5
Ekologisk bomull
Ekologiskt producerad bomull
innebär
Ekologiskt
pro-att man inte använt
skadliga
bekämpningsmedel
ducerad bomull
innebär
vid odlingen.
Är bomullen
att man inte använt
skadliga
rättvisemärkt
betyder
bekämpningsmedel vid odlingen. det
att de som
arbetat
Är bomullen rättvisemärkt
betyder
detmed
produktionen
har fått skäligt
att de som arbetat
med produktionen
betaltför
försitt
sittarbete.
arbete. Kläder
har fått skäligt betalt
det nordiska
Kläder märkta märkta
med detmed
nordiska
miljövänliSvanen-märket ärSvanenmärket
miljövänligareärän
gare
än märke
motsvarande
motsvarande plagg
utan
(bl.a. plagg
utan av
märke
(bland annat är
är användningen
skadliga
kemikalier användningen
begränsad). av skadliga
kemikalier begränsad).
Ekologiska textilier –
hur du klär dig ”grönt”
Det mest ekologisk plagget
är det du redan
har hemma
gare än äkta ylle, men noppas väldigt snabbt
och har så gott som inget återförsäljningsvärde.
Läderskor kan vara tredubbelt dyrare än skor
av syntetmaterial, men håller minst tre gånger
så länge som de av fuskläder. Kläder av hållbart
material blir billigare i längden.
Hur mångsidiga är dina kläder? Kan du använda dem både till fest och till vardag eller
bara någon enstaka gång? Ska du satsa pengarna på den fina festblåsan du vill ha eller de
mörka jeansen som du vet att du ofta kommer
att ha användning för? Kläder du köper ska
passa ihop med dina gamla kläder, stöda din
egen stil och bygga upp din garderob så du lätt
kan välja ut ”dagens outfit”.
Populära billighetsmärken säljer inte så bra
på loppis, speciellt inte om plagget dessutom är
noppigt och slitet. Tänk på andrahandsvärdet
redan då du köper nytt. All nyproduktion kräver både energi, vatten och tär på naturresurserna. Kom ihåg att det mest ekologiska plagget är det du redan har hemma.
Det är lätt att känna sig förvirrad när
man börjar styra sina köpvanor mot ett
mer miljövänligt håll. Vad gör ett plagg
ekologiskt? Det finns kläder av ekologisk
bomull, Fairtrade-produkter, produkter av
återvunna material etcetera. Tillverkningsprocessen av plaggets material, men
också hur du tar hand om dina kläder
bidrar till den sammanlagda belastningen av miljön och avgör i slutändan hur
ekologiska dina kläder egentligen är.
Med några handfasta marthatips som
färdkost kan du lättare göra ”gröna” val
när du köper kläder.
Mängd, material och mångsidighet avgör hur
miljövänlig din garderob är.
Är du en friluftsmänniska eller reser du
mycket i arbetet, påverkar det naturligtvis innehållet i din garderob. Men hur mycket kläder
behöver du? Vilka är dina behov? Du behöver
knappast flera par Goretex byxor, eftersom du
ändå bara kan använda ett par i taget. Kanske
kan du låna ett plagg som används mera sällan?
Räcker inte skåpen till och det ligger klädhögar
överallt, bör du se över dina köpvanor. Var ärlig
mot dig själv, ingen behöver 17 par jeans.
Val av material är också viktigt, men kan vara
knepigare än man tror. Bomull är ett naturmaterial, men kräver enorma mängder vatten och
bekämpningsmedel för att växa. Syntetmaterial
som akryl kan kännas behagligt och är ofta billi-
Majoriteten av alla kläder som säljs
i Finland produceras i fattiga länder
där arbetskraften är billig.
Läs mer om klädproduktionens
avigsidor på exempelvis
puhtaatvaatteet.fi
Information och tips om miljövänliga
och etiskt producerade kläder och
material hittar du på vihreatvaatteet.com
7
Klicka in på martha.fi
för beskrivning av hur
du gör halsbandet.
Tänk på att det är
du som ska äga
plagget, det är
inte kläderna som
ska äga dig.
Går det att vaccinera
sig mot shoppingsjukan?
är mest effektivt: konsumera mindre. Lämna
bort vartannat köp, sluta med ogenomtänkta
impulsköp, gå inte i butiker om du är deppig
och köp aldrig mer fel storlek. Om begäret efter ett plagg känns speciellt starkt, är det bäst
att ta sig en funderare. Släpp plagget. Gå ut.
Man behöver oftast inte ens sova på saken.
Det värsta ha-begäret går över väldigt snabbt,
och du kommer med allra största sannolikhet
inte att sakna plagget. Om du mot förmodan
skulle ha kvar begäret ännu efter en timme eller nästa dag, kanske det är ett plagg värt att
köpa. Tänk på att det är du som ska äga plagget, det är inte kläderna som ska äga dig.
De flesta anser att de är förnuftiga konsumenter som köper nya kläder av egen vilja
och för egna behov. Inte för att man vill vara
trendig eller är shoppingberoende. Men få
inser hur reklam, som idag fi nns praktiskt taget överallt, påverkar oss. De smala kvinnorna
i glansiga magasin, i bloggarna och i TV visar hur ”fantastisk och lycklig du blir”, bara
du köper deras produkter. Från den perfekta
garderoben fattas bara några köp. Reklam
föder ett begär som inte är verkligt, och det
gäller att skilja på begär och behov, som vid
närmare eftertanke låter svårare än det är.
Om du inte köper de nya skorna, är du då
tvungen att gå barfota?
Shoppingsjuka är en av dagens folksjukdomar, och kan vara svår att bli av
med. Det värsta är att ”symptomen” av
sjukan anses önskvärda och välkomnas
i dagens samhälle. I dåliga tider ska
vi ”köpa oss ur recessionen”, man får
komplimanger för nya inköp och man
både tröstar och belönar sig med en
shoppingrunda. Alla som betalat ett
alltför dyrt impulsköp med kreditkort visar tydliga symptom på shoppingsjuka.
Men det finns sätt att kurera sig.
Få vågar medge att de antagligen köper för
mycket, alltför ofta. Billiga kläder som tillverkats i högst suspekta förhållanden används
några fåtal gånger innan de ratas. Många umgås med sina vänner eller fördriver tid genom
att shoppa. Att ”gå ut på stan” betyder oftast att
gå i butiker och köpa hem något nytt.
Om du lär dig känna igen de typiska symptomen på shoppingsjuka, är det enkelt att
undvika dem. Som belöning får du ett renare
och mer ekologiskt samvete, mer pengar på
kontot och en garderob utan paltor du aldrig
använder. Eftersom du läser den här broschyren, antar jag att du vill göra något för att
shoppa mer medvetet.
Det enklaste tipset kanske låter lite trist men
9
Klicka in på martha.fi
för beskrivning av hur
du gör klänningen.
Du lyssnar mer på
din inre röst då
du går ensam i
klädaffären eller
loppiset
Våga hitta
din egen stil
De flesta har någon slags uppfattning om
sin egen stil. Vilka saker man inte passar
i, plagg man inte kan ha för många av
och sådant man aldrig skulle dra på sig.
Det är kanske ännu vanligare att ha ett
slags ”stilideal”, så som man vill se ut,
den look man vill utstråla. Det är roligt att
ha förebilder och sådant som inspirerar,
men kom ihåg att det är upp till dig att
hitta sättet du vill klä dig på. Tro inte blint
på reklamen, kopiera ingen rakt av. Du
spelar din egen roll här i världen, alla
andra roller är upptagna.
Ett litet tips av dem som städat ut för mycket
ur sin garderob: Har du utrymme att spara
sådant du gillar, men inte använder just nu,
spara. Regeln ”det du inte använt på två år använder du aldrig igen” gäller inte när man försöker dra ner på konsumtionen. När man försöker undvika att köpa nytt kan det vara bra att
ha en eller två lådor kläder undanstoppade att
”återupptäckas” en mulen dag när man känner
av ett litet shoppingsug.
Kom ihåg att det är inte är fel att ”alltid ha på
sig randigt”. Om du hittat något du verkligen
gillar och funkar för dig, fortsätt med det. Det
är en del av DIN stil. Men vill du ha förändring och förnya dig, ska du göra det. Pröva gärna
nya kläder eller nya stilar, var kreativ, det kostar inget att prova plaggen. Experimentera med
köp från loppisar som inte gör ett alltför stort
hål i budgeten eller ordna en klädbytarkväll
med dina vänner. Vi är många fler som har för
mycket i garderoben.
Eftersom utbudet av nya kläder numera är så
otroligt stort, kan det vara svårt att bilda sig
en uppfattning om vad som egentligen är ens
egen, unika stil. Men misströsta inte! Trend är
inte samma sak som stil. Låt dig gärna inspireras, men följ inga råd slaviskt.
Börja med att kolla igenom din egen garderob; vad använder du mest och varför? Varför
funkar plaggen för dig? Och framförallt, trivs
du i de plagg du använder? Häng en lapp på
garderobsdörren där du skriver upp sådant du
tänker att du kanske behöver. Om du tänker
på samma plagg flera gånger är chansen stor att
det handlar mer om ett behov än ett begär. Alla
plagg du inte trivs i rensar du ut ur garderoben,
likaså de i fel storlek eller plagg förknippade
med dåliga minnen. Får blusen dig att tänka
på ditt ex? Ut med den. Ger de för små byxorna du köpte som ”inspiration” dig bara dåligt
samvete, gör dig av med dem. Du ska vara nöjd
och känna dig inspirerad när du ser in i din
garderob, inte få ångest eller ont i magen.
Attraktiv blir du genom att utstråla
glädje, trygghet och spontanitet.
Snyggheten kommer alltså inifrån.
Vad betyder ordet ”snygg” för dig?
Vilken är skillnaden mellan stil och
trend?
Handlar du helst kläder ensam eller tillsammans med andra? Gå helst ensam i
klädaffären eller på loppiset. Då lyssnar
du mer på din egen inre röst.
En finlandssvensk sajt där du kan sälja
eller fynda begagnade plagg är
yrransgarderob.fi
11
Klädvård lönar sig
En fattig har inte råd att köpa billigt sägs det.
Men man behöver inte vara fattig för att uppskatta god kvalitet som håller länge. Oberoende
om du fyndar på loppis eller köper nytt lönar det
sig att kolla in materialet och tvättråden. Även ett
förmånligt plagg som vårdas och sköts rätt håller i
åratal, och ett dyrt plagg kan förstöras snabbt om
man handskas vårdslöst med det.
Det mest slitsamma för ett plagg är inte användningen
utan tvätten. Tvätten belastar också miljön i flera år
framöver, därför bör man tvätta rätt. Sänk temperaturen,
tvätta mera sällan, vädra, använd mjukgörande tvättnötter istället för vanligt tvättmedel och undvik torktumling
som sliter på materialet och är en riktig energibov.
Fläckar på kläderna ska tvättas bort så snabbt som möjligt. Gnid in fläcken med en droppe handdiskmedel eller
till exempel galltvål som är både effektiv och miljövänlig,
och tvätta normalt.
Det lönar sig att skaffa sig åtminstone grundläggande
sykunskap så att man kan sy fast knappar, lappa hål eller
fixa om ett plagg man tröttnat på. Kommer du inte ihåg
det du lärde dig i skolan, gå en Arbis-kurs, ordna klädlappningsträff med kompisarna eller anlita en sömmerska. Ett
lappat plagg är ett mer miljövänligt plagg!
Marthaförbundets bok
Smartha tips och tipsbanken på martha.fi/tips
innehåller fler effektiva och
miljövänliga klädvårdsoch fläckborttagningstips.
Gamla kläder =
användbart material
värdefulla även som ”råmaterial” när de gjort
sitt som ett vanligt plagg. Sax, klädlim och till
och med rivjärn och rostiga spikar är till nytta
när man väl börjar. Ta bort kragen, klipp hål
som bildar mönster, färga, knyt eller förkorta.
Kolla bloggar, bläddra i böcker och låt dig inspireras när du tar steget mot en mer ekologisk
och unik stil.
Alla har vi av dem i garderoben - ratade
plagg vi inte använder men som ändå
hänger kvar. Oberoende vad orsaken
är att dina kläder förblir oanvända, finns
det massor som kan göras för att de ska
bli dina nya favoriter. Vill man bli en mer
ekologiskt medveten konsument gäller det
att försöka klara sig med det man redan
har i garderoben. En kreativ och intressant utmaning som gör ditt plagg unikt!
En härlig inspirationsblogg är
underbaraclaras.com
Det är helt naturligt att tröttna på en del
av sina kläder, men med några smartha och
kreativa tips är det både lätt och billigt att
förnya sig. Utgå från din egen garderob. Vad
är det som känns fel, vad behöver förnyas?
Allt du hittar hemma kan användas i processen och det bästa är att materialet är gratis:
bylsiga tröjor, kavajer, herrskjortor av stadigt
material, gamla gardiner eller trikåtyg som
lätt kan saxas till något nytt. Ta mod till dig,
pröva dig fram även om du tror att du inte
kan. Kläder är mångsidiga och levande material, så låt dig inspireras!
På olika gör-det-själv-bloggar kan man stöta
på begreppet ”trashion”, en finurlig kombination av orden ”trash” och ”fashion”, alltså skräp
och mode. Där utgår man fördomsfritt från att
ALLT kan användas när man vill förnya och
förändra sin garderob, och att ALLA kan göra
det! Även i detta fall har man nytta av sina sykunskaper, men man behöver inte symaskinen
till allt. Ofta räcker nål och tråd, och många
gånger är inte ens det nödvändigt. Än en gång
lönar det sig att ha valt hållbara kläder som är
Böcker sprängfyllda med tips för egen
design är till exempel Trashion av Outi
Pyy (Atena förlag 2012) och Modemanifestet – de stilsmarthas handbok
av Sofia Hedström och Anna Schori
(Nordstedts förlag, 2011).
Ett plagg som du själv varit med om
att forma om ger det en unik touch och
dig en orsak att vara stolt över det.
Allt detta kan
du göra utan symaskin:
klippa | färga | måla | knyta
| limma | sandpappra | sy fast
muttrar, smycken, pärlor, spetsar,
band eller andra dekorationer för
hand | koka eller tvätta i 90 grader
| vända ut och in, upp och ner
eller bak och fram | låna kläder
eller accessoarer av en vän
eller familjemedlem
14
a
h
t
r
a
M
a
l
á
m
o
Gör
När du gör små eller stora förändringar på dina kläder blir plagget
genast mera personligt. Du får omväxling i garderoben och sparar samtidigt både miljön och din ekonomi. Då du kommer igång och börjar se
på kläderna på ett nytt sätt kommer idéerna att bli fler och fler.
Kreativiteten ökar när du använder dig av den.
T-tröja med jeanssömmar
Du behöver: T-tröja, avlagda jeans, sax, symaskin eller textillim, linjal, penna och papper
1. Förstora upp marthahjärtat i önskad storlek på ett papper (till exempel med hjälp av
kopieringsmaskin).
5. Klipp ut jeansens sidsömmar så att du får
tjocka ”band”. Passa in bandet längs hjärtats
linjer och klipp dem i lagom långa bitar.
6. Sy eller limma fast en bit i taget tills hjärtat
är komplett.
2. Klipp ut hjärtat runt de yttre kanterna.
TIPS! Om du syr - håll emot så att trikån
inte töjer när du syr fast sömmarna, då
blir det bubbligt. Om du limmar - se till
att ha något inuti tröjan så du inte limmar
ihop bak- och framstycke.
3. Placera hjärtat på t-tröjan där du vill ha det
och rita prickar i de yttre hörnen.
4. Dra streck mellan punkterna (med hjälp av en
linjal) och rita upp resten av hjärtat på t-tröjan.
17
Kudde i lappteknik
Du behöver: Avlagda jeans, symaskin, tygrester eller vadd, sax, nålar, papper och penna,
nål och tråd.
5. Sy ihop mönsterdelarna, först till större
helheter (A+B+C+D och F+G+H) och sen helt
ihop. Pressa isär sömmarna vartefter och sy
dekorativa stickningar om du vill.
1. Förstora marthahjärtat till önskad storlek på
ett papper. Enklast gör du det med kopieringsmaskin.
6. Placera kuddens fram- och bakstycke mot
varandra med rätsidorna inåt och sy ihop.
Lämna en öppning för fyllningen.
2. Tillverka först baksidan av kudden. Klipp ut
hjärtat ur pappret och nåla fast på ett enfärgat
tyg. Lägg till 1 cm sömsmån när du klipper.
7. Klipp bort lite av sömsmånen i hörnen och i
hjärtats mitt ska du klippa några hack i sömsmånen så hjärtat formar sig rätt (se illustrationen).
3. Namnge hjärtats alla bitar (A till H) och
skriv in till exempel siffror (1–7) för vilka bitar
som hör ihop var. Det kan annars vara svårt att
få ihop delarna rätt.
8. Vänd kudden rätt väg och fyll den med
vadd eller tygrester.
9. Sy ihop hålet för hand med små stygn.
4. Klipp isär mönsterbitarna för att använda dem
som mönsterdelar. Nåla fast mönsterdelarna på
jeanstygbitarna och klipp ut. OBS! Lägg till 1 cm
sömsmån då du klipper.
TIPS! För att få ett bra resultat gäller det att
vara exakt, både när du klipper och syr ihop.
19
Dekorativa hål på t-tröjan
Du behöver: Tröja eller linne i trikå, en vass
sax, penna, papper
däremellan blir minst 1 cm breda.
3. Placera pappret med det utklippta mönstret
ovanpå linnet där du vill ha hålen.
1. Förstora marthahjärtat till önskad storlek på
ett papper. Enklast gör du det med kopieringsmaskin.
4. Märk ut hålens hörn på linnet med en penna.
5. Klipp ut hålen.
2. Klipp ut hålen i pappret så att strecken
Flera gör om-projekt hittar du på martha.fi
Reflex
Kudde
Grytlapp
Brosch
21
Brosch
Kudde
5 stilsmartha tips
Man kan både gilla mode och samtidigt bry sig om miljön.
Det gäller bara att vara lite smartare och välja plaggen med
lite mer omsorg. Ett nytt begrepp är Slow Fashion – en inställning
till kläder som prioriterar färre, finare plagg, av högre kvalitet,
med mindre miljöpåverkan och gärna med en intressant och unik
design. Det handlar om att mode måste bli långsiktigt. Först då
kan vi skapa en klädindustri som är hållbar på riktigt.
1. Fynda i second-hand affärer och loppisar innan du köper nytt.
Använd det du har eller låna kläder av din syster, mamma eller dotter.
2. Var en aktiv konsument. Titta och fråga efter miljö- och fairtrade
märkningar om du köper nytt.
3. Köp färre slit o. släng kläder och satsa på mer kvalitet som håller
länge. Undvik billiga skor av fuskläder eller plagg av akryl.
4. Ta väl hand om dina kläder och reparera det som går sönder.
Tycker du inte det lönar sig har du köpt sådant du inte gillar tillräckligt.
När något plagg blir en stor favorit, tänk efter varför och försök styra
dina köp i framtiden åt det hållet.
5. Utmana dig själv i din egen garderob. Plocka ut en hög med kläder
som du inte använt på länge, använd dem på olika sätt i en vecka,
hitta på nya kombinationer eller gör om dem. Samla ihop dina
vänner till en remake- eller byteskväll. Inspirera varandra!
Finlands svenska Marthaförbund rf, 2013
Bölegatan 2, 00240 Helsingfors | Tfn 010 279 7250
[email protected]
www.martha.fi | facebook.com/marthaforbundet
TEXT Tessa Turtonen & Ida Haapamäki | FOTO Karin Lindroos
PRODUKTER Hanna Enlund | FORMGIVNING Magnus Lindström
TRYCK Oy FRAM Ab 2013 | UPPLAGA 2 000