Årsrapport 2011

Innehåll

Förbundsordföranden har ordet Förbundsdirektören har ordet År 2011 i korthet Rådgivnings- och kursverksamheten Hushåll och näring Operation skolmat Miljöhänsyn i vardagen 10 12 8 8 4 5 7 Ekonomi- och konsumentrådgivning 13 Marthainspiratörer 14 Vår- och höstmöten 15 Organisationsutveckling och medlemsvård Årets Fredrika 16 20 Tidskriften Martha Verksamhet i distrikten 21 23 Ungmartha 30 Marthaförbundets förtroendevalda och personal 34 Ekonomi 36 Resultaträkning 38 Balansräkning 39 Noter till bokslutet 40 Revisionsberättelse 41 Distriktens och förbundets kontaktuppgifter 2012 42

Förbundsordföranden har ordet

Ett år av ordförandEskap

har plötsligt gått och det är dags att utvärdera året som gick – ett väldigt aktivt år. Marthaförbundets sakkunniga har synts i flera medier, kontinuerligt i morgonprogrammet i tv, så också i förmid­ dagsprogrammet i radion för att inte tala om tidningarna. Alla reportage och intervjuer har förts i positiva ordalag och de sakkunniga har verkligen etablerat en plattform för sakkunskap och trovärdighet inom respektive områden. Områden som också följts upp i tidskriften Martha med ar­ tiklar och intervjuer med intressanta personer om aktuella teman. Förutom rådgivningen har också projekten spelat en stor roll i verksamheten under 2011. Projekten riktar sig till samhällets olika sektorer, till exempel skolelevernas lunch och hjälp för familjer att hantera vardagen. Matkultur­ dagen i Helsingfors var en glad och informativ tillställning med fina matupplevelser.

Personligen damp jag ner i förbundet mitt under dis­ kussionen om medlemsavgiftens olika kategorier och förenklandet av den. Under året har många diskussioner förts om detta, såväl i styrelsen som i distrikten och för­ eningarna. Jag är glad över centralstyrelsens beslut att ändå skynda långsamt, och att under år 2012 få förändringarna implementerade. En förändring i det nuvarande inveck­ lade systemet är helt klart nödvändig, detta främst för att underlätta det frivilliga arbetsdryga arbete som nu utförs i distrikten med medlemsregister och medlemsavgifts­ insamling.

Under året har också Marthaförbundets synlighet i de sociala medierna ökat, vilket definitivt också ökat intresset för och kunskapen om förbundets tidsenliga verksamhet och tjänster. Hemsidan är informativ och väcker nyfiken­ het och kunskapstörst. Också föreningarna har ivrigt pro­ ducerat hemsidor för att nå medlemmarna och marknads­ föra verksamheten. Ett effektivt och billigt sätt att sprida information.

Verksamhetsåret har med både utmaningar och höjd­ punkter utgjort ett positivt år för Marthorna. Synligheten, populariteten och det goda ryktet leder verksamheten i rätt riktning. Tack till er alla för ert engagemang och stöd!

Harriet Ahlnäs Förbundsordförande

4

Förbundsdirektören har ordet

år 2011 var Ett år som

ekonomiskt präglades av stor osäkerhet då det gäller framtiden. Det ekonomiska läget i samhället gav signaler om att finansieringen i framtiden inte är på något sätt tryggad, tvärtom. Budet om att stats­ andelarna för rådgivningsorganisationerna skärs ner rejält kombinerat med varningssignaler om att bidragen från fonder och stiftelser eventuellt minskar, gjorde att förbun­ det ännu tydligare än tidigare fokuserade på sina kärnom­ råden. Något som visar sig ge resultat.

Medvetna val för en hållbar livsstil var den röda tråden i all verksamhet. Att temat intresserar och engagerar är uppenbart då vi ser på antalet deltagare i vår kurs­ och pro­ jektverksamhet samt medlemstillströmningen. Kurs­ och projektverksamheten inom hushåll och näring samt miljö­ hänsyn i vardagen (ekologi) har ett stort deltagarantal. Verk­ samheten Hantera vardagen har i år på nytt överskridit alla förväntningar. Antalet deltagare är 2 005 personer, då det år 2010 var 1 512 personer. Också inom miljöhänsyn i var­ dagen har deltagarantalet klart överstigit det förväntade, då antalet deltagare var 1 961 personer (1 443 år 2010). Projektet Operation vardag, som finansierades av Gemensamt ansvar­insamlingen och förverkligades i sam­ arbete med Marttaliitto, påvisade ett stort behov av var­ dagshjälp i barnfamiljer. Sammanlagt 285 personer har deltagit i verksamheten som omfattat såväl kurser som hembesök. Under året har vi också inom ekonomirådgivningen lyft upp såväl downshifting som degrowth i vår avsikt att belysa temat för år 2012 Mera med mindre. Satsningarna på lunchseminarier visade sig vara ett lyckat koncept. Medlemsarbetet har fokuserat på större gemensamma evenemang samt en förbättring av bland annat medlems­ sidorna, hemsidor för föreningar och medlemsbrev. Under året inleddes projektet Österbottens Marthadistrikt som ett försök att över distriktsgränserna i Österbotten ordna verksamhet för medlemmarna. Avsikten är att minska byrå­ kratin och därmed kunna öka resurserna för innehåll i verk­ samheten. Under året inleddes också beredningen av en medlemsreform och en förenkling av medlemskategorierna i avsikt att tidskriften Martha skulle ingå i medlemskapet. Målet är att reformen behandlas på vårmötet 2012 och träder i kraft från januari 2013.

Marthaförbundets verksamhet år 2011 visar på en vital verksamhet, som gjorts möjlig tack vare aktiva med­ lemmar, centralstyrelse och personal. Stort tack till er! Och ett varmt tack till alla finansiärer som möjliggjort verksamheten och en fortsatt martharörelse i Finland. Marthaförbundet går in på sitt 113:e år med tillförsikt.

Christel Raunio Förbundsdirektör

5

å r 2 011

År 2011 i korthet

vErksamhEtEn år 2011 har

visat på en tydlig efter­ frågan på Marthaförbundets verksamhet. Cirka 7 600 har deltagit i kursverksamhet och över 950 har tagit del av rådgivningen. Samtidigt räknar vi med att över 30 000 personer tagit del av vår information via material, mässor, webben med mera. Vår vision är att 10 x 10 000 marthor gör medvetna val för en hållbar livsstil och vi är en aktiv samhällspåverkare och opinionsbildare för vår tids största utmaning: en hållbar livsstil genom medvetna val. I all vår verksamhet synliggör vi kvinnorna i samhället och tar samhällsansvar, sprider kunskap och skapar nätverk såväl nationellt som internationellt. Operation Vardag inledde sin konkreta verksamhet år 2011. Medlen för projektet kom ur Gemensamt ansvar­ insamlingen år 2011 och har förverkligats i samarbete med Marttaliitto. Inom projektet har vi kunnat erbjuda barn­ familjer stöd och hjälp med praktisk vardagskunskap och vardagsrutiner. I februari utsågs Svenskfinlands bästa skolkök som en avslutning på första delen av projektet Operation skolmat. Priset tillföll Mikaelskolan i Ekenäs och flera hedersom­ nämnanden delades ut. Arbetet med projektet Marthas specialstyrka – inspira- törer för en hållbar livsstil (Marthainspiratörer) inledde utbildningen av Marthainspiratörer under året. Intresset för utbildningen var stort och grupperna i Östra Nyland och Österbotten fylldes snabbt. Den finlandssvenska matkulturdagen firades år 2011 för 20:e gången. Broschyren blev en matkulturresa genom Svenskfinland och vi valde att lyfta fram rena råvaror. Under hösten medverkade både personal och frivilliga på otaliga matmarknader för att lyfta fram Marthaförbundets matkulturarbete.

I samarbete med både distrikt och föreningar har inspira- tionskvällar ordnats runt om i Marthafinland. Målet har varit att Möta Martha under en kväll av inspiration, glädje och kunskap. Många är de nyfikna som kommit med för att snusa på verksamheten och många är de marthor som lite extra stol­ ta gått ut från tillfället med flera människomöten i bagaget.

Marthaförbundet vill förenkla sin struktur och öka insyn och samhörighet. Därför har också en organisationsreform diskuterats flitigt på såväl vår­ som höstmötet. Pilotprojektet Öster bottens marthadistrikt är ett led i utvecklingen och en förenkling av organisationens struktur har diskuterats. Sammanfattningsvis kan man säga att Marthaförbun­ dets verksamhet år 2011 har präglats av kunskap, glädje, gemenskap och kvinnokraft. 10 088 marthor är ett starkt bevis på detta.

7

Rådgivnings- och kursverksamhet Hushåll och näring

UndEr 2011 har hUshållsrådgivningEn varit

väldigt eftertraktad. De sakkunniga inom huslig ekonomi Elisabeth Eriksson och Solveig Backström har föreläst, fortbildat och erbjudit kurser både för medlemmar och i samband med bland annat projekten Operation vardag och Hantera vardagen. Rådgivarnas kunskaper har också spridits via telefon­ och mejlrådgivning, Martha.fi, mat­ kulturbroschyrerna, medverkan på flera matmässor och genom extra stor synlighet i medierna. Solveig Backström har varit ansvarig för projekten Hantera vardagen och Operation vardag, medan Elisabeth Eriksson koordinerat matkulturdagen, föreläst, hållit kurser och även i sam­ arbete med Ungmartha hållit mellanmålskurser och del­ tagit i projektet Matsnack med Anders Slotte. Den personliga rådgivningen via e­post och telefon har under 2011 nått ut till sammanlagt 730 personer. Den all­ männa rådgivningen i form av kurser och föreläsningar har nått tusentals, se närmare siffror i tabellen på sid 13. Det syns tydligt att Marthaförbundets linje vad gäller hushåll och näring ligger i tiden, och att kunskapen är eftertraktad just nu.

hantera vardagen projEktEt hantEra vardagEn

fortsatte under 2011 att nå ut till nya delar av Svenskfinland. Den målgrupp bland våra kunder som stadigt fortsatt att öka är gruppen nyfinländare, till vilken hör invandrare, kvotflyktingar och asylsökande. Nya grupper med invandrare startade i Malax i Sydösterbotten och i Oravais. Förutom de nya grupperna har Marthaförbundet aktiva invandrargrupper i Helsing­ fors och Kristinestad. Inom ramen för projektet ordnades under året praktiska matlagningskurser, kurser i hemvård och kostföreläsningar med tips och idéer för vardagsmaten. Hösten 2011 var andra året i följd ett bra svampår vilket innebar många svampkurser och svampexkursioner i sko­ gen. Svamprådgivning gavs i många regioner, allt från Lovisa i öster till Jakobstad i norr. Bland kursdeltagarna fanns invandrare, arbetslösa, personer med olika handi­ kapp samt unga barnfamiljer.

Hantera vardagen finansierades av RAY (Penning­ automatföreningen) och målsättningen är att genom pre­ ventiva åtgärder och ökad kunskap inom huslig ekonomi kunna förhindra utslagning och ohälsa på såväl individ­ som familjenivå. Projektets uppgift är också att främja integrering i samhället för grupper som annars löper risk för utslagning. Också den sociala samhörigheten med andra kursdeltagare och finländare har en positiv inverkan på individens välmående. Genom verksamheten ger man deltagarna kunskap och resurser för att främja en hållbar utveckling.

operation vardag år 2010 inlEddEs projEktEt opEration vardag

med en penninginsamling inom ramen för kyrkans årliga insamling Gemensamt Ansvar. Tjugo procent av de insam­ lade medlen tillföll projektet. Under år 2011 har Martha­ förbundet tack vare den aktiva kampanjen kunnat erbjuda barnfamiljer stöd och hjälp med praktisk vardagskunskap och vardagsrutiner. Hjälpen har skräddarsytts utgående från familjernas behov. Den konkreta verksamheten har varit synnerligen aktiv under 2011.

Familjerna har erbjudits möjlighet att delta i en mat­ lagningskursserie med fyra tillfällen och fyra till sex hem­ besök. Handledaren har väglett familjerna i frågor som har anknytning till kost och näring, praktisk matlagning, familjens ekonomi och rengöring. Marthaförbundets roll var att ge praktisk handledning i kundernas hem och ge färdigheter och kunskap inom området hem och hushåll.

Frågor som väckts både på kurserna och vid hembesö­ ken har bland annat varit hur man inför mera grönsaker i maten, hur man får ner kostnaderna i hushållet, hur man får variation i vardagsmaten och hur man involverar alla familjemedlemmar i mat­ och hushållssysslorna. Till varje matlagningsträff användes 80 euro till ingredienser. Vid det sista kurstillfället fick varje familj en matkasse värd 50 euro. Den innehöll råvaror som deltagarna blivit bekanta med under kursens gång. För många var det över­ raskande hur mycket god mat man får för 50 euro, då man utgår från råvaror och lagar maten själv.

fortbildning och kurser ElisabEth Eriksson och solvEig backström

nått sammanlagt kring 80 personer. har hållit fortbildning för bland annat Kommunförbundets anställda i Helsingfors och Vasa, Kårkullas kökspersonal i Pargas och Axxells vuxenstuderande. Fortbildningen har I samband med den fria bildningen (FAMI), har kost­ föreläsningar och matlagningskurser under rubrikerna Vad tusan äter vi?!, Marthas matkorg och SMARTH mat för kvinnor hållits i Österbotten. Kurserna har lockat sammanlagt drygt 300 åhörare. 8

h U s h å l l

rena råvaror och matkulturdagen dEn årliga

, av Marthaförbundet instiftade, Finlands­ svenska matkulturdagen firades i år för tjugonde gången. Detta firades med en jubileumsbroschyr, synlighet på flera matmässor och en jubileumsbrunch för inbjudna och beta­ lande gäster. Jubileumsbroschyren blev en hyllning till de inhemska råvarorna, med intervjuer med finlandssvenska matpåverkare och ­företagare i kombination med nytän­ kande recept. Broschyren har spridits till alla Marthadistrikt, på flera olika evenemang och man har också kunnat beställa den via Martha.fi. Broschyren delades ut på Ekenäs matmarknad (200 besökare), slow food­mässan Smaka på Västnyland i Fiskars, med ett publikrekord på uppskattningsvis 12 000– 15 000 beökare, Delikatessernas Finland på Järnvägstorget i Helsingfors (över 50 000 besökare) och matmarknader i Närpes, Vasa samt Jakobstad där lokala marthor delade ut broschyren. Den delades också ut under skördefesten på Åland. Drygt 400 broschyrer har beställts och postats från kansliet. Broschyren har även sänts till 2 000 svensklärare i finska skolor i samarbete med projektet Svenska nu. Jubileumsbrunchen firades i Helsingfors på galleri Kalhamo & Piippo, Marthaförbundet stod bakom arran­ gemanget. Under ledning av kocken och matinspiratören Louise Mérus tillreddes all mat på Marthaförbundet för att sedan fraktas och serveras på festplatsen. Där väntade hundra brunchgäster på att bli serverade en handfull specialkomponerade rätter. Tillställningen blev på samma gång festlig och familjär. För musikunderhållningen stod duon Järvinen & Strang. Många av de intervjuade i bro­ schyren ställde upp och intervjuades av Peppe Öhman. På programmet stod också utdelning av det årliga matkultur­ stipendiet, i år på 2 000 euro, som i år tillföll ekobonden Anna Alm på Mörby gård.

broschyrer UndEr vårEn spriddEs matkUltUrbroschyrEn

Martha.fi och via Facebook. Hundratals broschyrer pos­ med en reviderad upplaga av broschyren Lätt som en plätt, i samarbete med Ungmartha. Vilda växter (2010) genom aktiv marknadsföring på tades till ivriga växtätare. Under hösten inleddes arbetet

rådgivarna i massmedierna UndEr årEt har rådgivarna

medverkat aktivt i flera olika medier. Marthaförbundets sakkunniga i huslig eko­ nomi har uttalat sig i, blivit intervjuade för och gjort recept till bland annat Radio Vega, Radio X3M, Martha, 4H­tid­ ningen, DUV­tidningen, Snellmans personaltidning, Hbl, Närbild, Respons, Min morgon, Löntagaren och Skattkis­ tan. Teman har varit bland annat sportlovsmat, sommarkö­ ket, textilvård, LCHF, smörkrisen och klimatsmart julmat.

9

Operation skolmat 2011

opEration skolmat är

Finlands svenska Martha­ förbunds satsning på att förbättra offentlig måltid. Hittills har vi kunnat bevisa att det i de lägre klasserna blir billi­ gare att servera grönsaksbuffé vid sidan om industribase­ rad varm mat. Barnen äter ungefär hälften mindre av dyr industrimat och konsumtionen av grönsaker och bröd ökar med en tredjedel. Eleverna i högstadiet som deltog i projek­ tet år 2010 åt ungefär lika mycket varm mat som en vanlig matvecka men åt fem gånger mer grönsaker och bröd.

det bästa skolköket i svenskfinland i fEbrUari 2011

delade Operation skolmat ut det första priset i Finland för skolkök och premierade det bästa skolköket i Svenskfinland. Priset delades ut till Mikael­ skolan i Ekenäs i samband med ett seminarium som arrangerades den 15 februari på Prakticum i Helsingfors. Hedersomnämnande delades ut till Såka skola, Högstadiet i Petalax, Ekenäs högstadieskola och Övernäs skola. För­ utom en fin prisutdelning bjöds det på framgångshistorier och smakprov ur grönsaksbuffén. Följande kriterier sökte vi bland de nominerade skolorna som var 13 stycken. • Här sprider man matglädje • Här satsar man på mat och kvalitet • Här får man hemgjort bröd • Här satsar man på ett rikt grönsaksbord • Här finns det en matsal som man trivs i Operation Skolmat har väckt många diskussioner runt om i Svenskfinland och under våren sonderades terrängen för den fortsatta verksamheten. Många är de engagerade för­ äldrar som tagit kontakt och på sitt håll bidragit till att sprida de slutresultat projektets första del uppnått.

operation skolmat hösten 2011 projEktEt fortsattE

på hösten efter ett litet uppehåll. Björn Helsing anställdes som projektledare från och med den 1 oktober. Under de tre sista månaderna på året struk­ turerades projektet upp och kontakter med de deltagande kommunerna Pedersöre kommun och Raseborgs stad etablerades. Projektet har bemötts med stort intresse i de berörda kommunerna. Intresset för projektet har också varit stort i övriga Svenskfinland och många förfrågningar om engagemang har kommit. Under hösten deltog Opera­ tion skolmat i ett flertal skolmatsdebatter, bland annat i Degerby, Virkby och Lappträsk.

information om operation skolmat finns på operationskolmat.fi och facebook.com/operationskolmat. 10

m i l j ö h ä n s y n i va r d a g E n

Miljöhänsyn i vardagen

syftEt mEd EkologirådgivningEn

är att sprida Marthaförbundets värderingar om en hållbar livsstil genom att erbjuda både medlemmar och allmänheten kun­ skaper, färdigheter och attityder för en mer hållbar livsstil i vardagen på ett högkvalitativt och intressant sätt.

Ekologirådgivningen hade en sakkunnig anställd, Tessa Turtonen, som förutom rådgivningsverksamheten arbeta­ de halvtid under hela året med projektet Marthas special­ styrka – Marthainspiratörer (se sida 14). Efterfrågan under år 2011 var stor och kalendern fylldes snabbt. Efter hand som Marthainspiratörerna utbildades kunde de ställa upp och ta sig an en del av uppdragen. Ändå steg antalet uppdrag med nästan 50 tillfällen under året med spridning i så gott som hela Svenskfinland. Förutom basorten Österbotten förverkligades föreläsningsresor till Åland (Mariehamn), Åbo, västra Nyland och Östnyland, samt några tillfällen i Esbo, Kyrkslätt och Helsingfors.

kurser och workshoppar i sEptEmbEr

ordnade Finska kemistsamfundet vid Hel­ singfors universitet en tillställning för allmänheten. Till­ ställningen inleddes med filmen Underkastelsen och därpå följde en paneldebatt där Tessa Turtonen medverkade. Bland annat dryftades frågan om vems ansvaret för upplys­ ningen om de antropogena kemikaliernas följder för hälsa och miljö egentligen är. Förfrågningar kom också från utbildningshåll och bland annat ett samarbete med Gerby skola etablerades. Skolan planerade att arbeta med temat Grön vardag under läsåret och önskade få råd och tips om metoder att arbeta med. Tillsammans med ett arbetsteam på skolan utarbetade Tessa Turtonen ett undervisningsmaterial. Därefter följde några fortbildningstillfällen för lärarkollegiet, ett föräldra­ möte och en morgonsamling för skolans elever och per­ sonal. Turtonen planerade och höll också två uppskattade föreläsningar för studerande inom social­ och hälsovård vid Novia i Vasa under hösten.

Övriga kurser, workshoppar, fortbildningstillfällen och föreläsningar under året har gått under rubrikerna Shop-

pingsjuka, Hållbar livsstil genom medvetna val, Ekostäd ning, Kemikalier i vardagen – ett hot?, Naturkosmetik, Tjejer och kemikalier, Grön vardag, Konsumtion av prylar,

Hållbar livsstil, Östersjön – vårt gemensamma hav och Det ekologiska hushållet. Kurser och föreläsningar har för­ utom i egen regi också hållits i samarbete med UngInfo, Svenska Studie centralen och lokala bildningsorganisatio­ ner såsom medborgar­ och vuxeninstitut samt arbis och skolor.

kurser i naturkosmetik marthaförbUndEts satsning

på kurser om natur­ kosmetik kom som en följd av ett tidigare projekt med nam­ net Kvinnor och kemikalier (2007–2008). Föreläsningar na inom projektet Kvinnor och kemikalier var allmänna och fokuserade främst på problemen med de kemikalier kvin­ nor använder. Syftet med kurserna om naturkosmetik är att ge deltagarna en fördjupning i ämnet samt konkreta verktyg för att minska totalkonsumtionen av kemikalier i vardagen. Parallellt med kurserna i naturkosmetik ordnas också andra kurser och föreläsningar om konsumtionen av kemikalier och dess följder för hälsa och miljö, bland annat Ekostädning och Vardagens kemikalier – ett hot? (numera Hemmets kemikaliekompott).

synlighet i medier EkologirådgivningEn

hade under året en god mediasynlighet med ett flertal intervjuer i både press och radio och Turtonen har varit en återkommande gäst i Radio Vegas Måndagsklubben. Intervjuerna har handlat om allt från vilda grönsaker, ekologiskt myggspray och ekostädning till sluta slösa­veckan, återanvändning och naturkosmetik. Under hösten följde en arbetsgrupp från YLE Turtonen under hennes arbete i tre dagars tid på olika platser. Resultatet visades på FST5 i mars 2012 i den finlands­ svenska dokumentären Kemikaliecocktail. 12

E k o n o m i

Ekonomi och konsumtion

Ekonomi- och konsUmEntrådgivningEn

återuppliva mentornätverket och aktivera det.

har som målsättning att sprida kunskap om balans i vardags­ ekonomin och hållbar ekonomisk livsstil till klienter och åhörare. Årets fokusering på konsumtion skedde bland annat genom att klargöra begreppen degrowth och down­ shifting för marthorna. År 2011 planerade vi dessutom

personlig och allmän rådgivningsverksamhet dEn individUElla

rådgivningen skedde per telefon, e­ post, via webben och som personliga rådgivningstillfällen på kansliet. Cirka 80 personer fick individuell rådgivning.

Information och rådgivning skedde också via mass­ medier. Ekonomispalter publiceras i tre nummer av tid­ skriften Martha. Janine Smeds, sakkunnig i ekonomi på Finlands svenska Marthaförbund, medverkade även i andra tidningar, radio och tv, bland annat intervjuer i Radio Vegas Nyheter, Radio Folkhälsan och Vasabladet. Snabblån och det nya lagförslaget diskuterades i Min morgon och rådgivaren medverkade i Nyländsk förmid­ dag i Radio Vega med ekonomiska tips inför julen. Infor­ mationsmaterial skapades för Martha.fi, bloggen Janine.

marthabloggen.fi, Facebook och för kurser och föreläs­ ningar. Nya upplagor av broschyrerna Spartips för mat och Spartips trycktes upp.

kurs- och föreläsningsverksamhet UndEr år 2011

lyfte vi fortsättningsvis upp begreppet ekonomihantering i vardagen på föreläsningarna. Mål­ grupper var arbetssökande, studerande och unga föräldrar. Vi ordnade även föreläsningar och lunchseminarium om degrowth (nerväxt) och downshifting i Helsingfors, Marie­ hamn och Åbo (i samband med höstmötet). Totalt nåddes drygt 300 personer av verksamheten.

samarbetspartners EkonomirådgivarEns

samarbetspartners under året var bland annat Marttaliitto, Konsumentverket, Kyrkan, arbetslöshetsverkstäder samt övriga organisationer som arbetar med konsumentfrågor och ekonomirådgivning. Ekonomirådgivaren var med i planeringsgruppen för KKOP­dagen och deltog i internationella dagen för konsu­ menträttigheter den 15 mars.

rådgivnings- och UtbildningsvErksamhEt UndEr år 2011

Individuell kundrådgivning

Kurser och seminarier

Antal tillfällen Antal deltagare

Skolbesök och föreläsningar

Antal tillfällen Antal deltagare

Materialproduktion

Nya broschyrer Artiklar, radio/tv-inslag * Inklusive Matsnack med Anders

Totalt

957 958 4454 15 3182 6 96

Hushåll & näring

730 897 2971 7 2398* 1 65

Ekonomi

80 8 300 2 8

Ekologi

147 53 1183 8 784 3 23 13

m a r t h a i n s p i r a t ö r E r n a marthainspiratörer i östra nyland.

Marthas specialstyrka

för att på Ett människonära och EffEktivt sätt

sprida Marthas värderingar, kunskaper och färdig­ heter om hållbar livsstil beslutade man redan år 2010 att skapa ett nätverk av kvinnor som ville vara med och inspi­ rera andra: Marthas specialstyrka. Sammanlagt 47 personer visade intresse för utbild­ ningen. 37 personer antogs i regionerna östra Nyland och Österbotten och i slutet av mars påbörjades Martha­ inspiratörsutbildningen.

Under 2011 har den planerade femstegsutbildningen genomförts och cirka 30 deltagare beräknas vara klara med sin utbildning i mars 2012.

Dessa Marthainspiratörer har förbundit sig till att på olika sätt sprida information och inspiration så att allmän­ heten gör fler medvetna val för att på så sätt nå en mer hållbar livsstil. De konkreta teman som Marthainspira­ törerna för fram har de själva fått välja och utforma, medan Marthaförbundet har erbjudit dem en möjlighet att själva fördjupa sig i temat hållbar livsstil med hjälp av föreläs­ ningar, diskussioner, litteratur och olika övningar. Hållbar livsstil i olika former är det övergripande temat och har omfattat allt från pysseltips av återanvänt mate­ rial för julkalendrar, föreläsningar om Mindfulness och Smarth mat till ledande av temacirklar och grundande av nya grupper med hållbar livsstil som tema. Marthainspira­ törerna utgör ett viktigt led i spridande av praktisk och jordnära kunskap för en mera hållbar vardag. En viktig inspirationskälla för dem som vill göra en förändring, men inte vet hur. Marthainspiratörerna har bland annat bloggat, skrivit artiklar, hållit föreläsningar och workshoppar för både marthor, skolelever och allmänheten. Marthaförbundet har, utöver arrangerandet av utbildningen, under år 2011 arbetat med att sprida information om Marthainspiratörerna och marknadsföra dem. Därtill har förbundet erbjudit inspira­ törerna handledning beträffande metoder och innehåll. Närmare information om Marthas specialstyrka finns på Marthaförbundets medlemssida på Martha.fi/medlem. Där finns information om de enskilda inspiratörerna och hur man kan gå tillväga för att träffa en Marthainspiratör.

14

vå r - o c h h ö s t m ö t E

Vårmöte 2011

marthaförbUndEts vårmötE

i stadshuset i Karleby samlade drygt 300 marthor från hela Svenskfinland. För arrangemangen stod Karlebynejdens Marthadistrikt. Först ut i talarstolen var ordföranden för Karlebynejdens Martha­ distrikt Christina Omars. Hon underströk hur viktigt det är att marthorna tillsammans arbetar för moderna meto­ der och fräscha idéer. Festtalet hölls av rektor Kajsa Kouvo, som konstaterade att marthorna alltid har spelat en stor roll för samhällsutvecklingen i Finland. Innan det var dags för lunch fick marthorna Ann­Catrin Hagnäs från Karlebynej­ dens Marthadistrikt och Karin Grönlund från Bromarvs Marthaförening hedersbenämningen Årets martha. Förbundsordförande Harriet Ahlnäs inledde vårmötes­ förhandlingarna. På höstmötet i fjol framfördes en önskan om en utredning över medlemsavgiften så som den skulle se ut ifall alla marthor vore medlemmar med tidning. Utredningen presenterades för vårmötet och gick till vidarebehandling i centralstyrelsen, för att sedan tas upp på nästa höstmöte.

EU­kommissionens förslag att momsbelägga allmännyt­ tiga föreningar väckte under 2011 starka reaktioner bland finländska frivilligorganisationer. Vårmötet fick ta del av ett uttalande där Marthaförbundet begär att kommis­ sionen ser över sina planer och garanterar föreningarna en karlebymarthan ann-catrin hagnäs och bromarvmarthan karin grönlund blev årets marthor.

fortsatt livskraftig verksamhet genom att även i fortsätt­ ningen bevilja dem undantag från momsbeskattningen. Den traditionella kvällsfesten gick av stapeln i idrotts­ huset i Kronoby där marthorna fick avnjuta en trerätters­ meny som Årets martha 2011, Ann­Catrin Hagnäs, hade komponerat och tillrett i samarbete med sitt kocklag.

Höstmöte 2011

Ett hUndratal marthor

från hela Svenskfinland mötte upp till Marthaförbundets höstmöte som i år hölls i Åbo Akademis utrymmen vid Fabriksgatan i Åbo. För­ bundsdirektör Christel Raunio hälsade alla marthor väl­ komna. Hon överlämnade därefter ordet till professor eme­ ritus Jan Otto Andersson som hade inbjudits för att dryfta det tema som kommer att prägla förbundets verksamhet 2012: Mera med mindre. Följande gäst, företagaren och läraren Lina Laurent, berättade om sina personliga erfaren­ heter av downshifting. Efter kaffepausen tog höstmötesförhandlingarna vid. Styrelsens förslag till ny struktur för Marthaförbundet kommer att presenteras på vårmötet 2012. Godkänner vår­ mötet förslaget, som också inbegriper en ändring av med­ lemskategorierna så att alla marthor blir medlemmar med tidning, förs organisationsreformen vidare till höstmötet. Under våren kommer förslaget till ny struktur att tas upp till behandling i alla distrikt.

Höstmötet beslöt enligt centralstyrelsens förslag att förbundet nästa år fokuserar på temat Mera med mindre. Målet är att arbeta vidare med att föra ut budskapet om en hållbar livsstil på alla nivåer i samhället och förhindra att en allt större befolkningsgrupp drabbas av utslagning på grund av lågkonjunkturen.

Eftersom en 14–16­procentig nedskärning av stats­ bidragen har aviserats, har förbundets budget bantats med 7 procent jämfört med förra verksamhetsperio­ den. Nästa år lanseras projektet Operation hem som ska fungera som en sammanhållande länk för ekonomihan­ teringen, Kemikalier i vardagen samt projekten Han­ tera vardagen och Operation vardag. Marthaförbundets projekt Operation skolmat fortsätter och går in på sitt tredje år. Mötet godkände också centralstyrelsens förslag att hålla medlemsavgifterna på samma nivå, med undantag av av­ giften för familjemedlemmar, som höjdes från 10 till 12 euro, och avgiften för understödjande medlemmar, som höjdes till 200 euro.

Jakobstads Marthadistrikts motion om en åldergräns för inköp av energidrycker behandlades och godkändes. 15

Organisationsutveckling och medlemsvård

En viktig dEl av vår livskraftiga vErksamhEt

är våra 450 föreningar och kretsar. De är ett viktigt led i vår vision om att 10 x 10 000 marthor gör medvetna val för en hållbar livsstil. Under år 2011 har både inspirationskväl­ lar och föreläsningar anordnats runt om i Svenskfinland, likaså har Marthapartyn arrangerats för nya intresserade grupper och inspirations­ och utvecklingskvällar för existe­ rande föreningar och kretsar. Medlemstillströmningen har varit stabil under hela år 2011. För att underlätta styrelse­ arbetet ute på fältet har även Aftonskolor kring förenings­ teknik och påverkan ordnats.

Medlemskontakt

UndEr höstEn 2011

ordnades inspirationsvågen i några distrikt. Målet var att samla marthor och dem som är intresserade av verksamheten till en kväll av inspiration, kunskap och glädje. Tillställningarna förverkligades under devisen Möt Martha och förverkligades i Västra Nylands, Mellersta Nylands, Ålands och Borgå Marthadistrikt. Heidi Salonen föreläste om Snällhet som begränsar för både Mellersta Nylands och Borgå Marthadistrikt, medan vi i Ekenäs hade svamp och Martha på nätet som övergripande tema. På Åland dryftades temat Mera med mindre ur olika perspektiv. Vid alla tillfällen har även Marthaförbundets verksamhet presenterats.

För redan etablerade föreningar och kretsar har ordnats inspirationskvällar. Marthaförbundets historia har även diskuterats och frågeställningar och tankar kring martha idag och martha i morgon har väckts. Infokvällar i sam­ band med förbundets projekt har även hållits. En viktig del av all vår verksamhet är den direkta kon­ takten till medlemmen. Dels når vi ut via våra kurser och evenemang, men även via telefon­ och mejlkontakt. Frågor som behandlats är allt från föreningsteknik till nya med­ lemmar som vill komma med. Medlemssidan är en viktig informationslänk.

År 2011 valdes Camilla Hautala, distriktsordförande för Åbolands svenska Marthadistrikt, till ny ordförande för medlemsutskottet. Utskottet samlades till ett möte till­ sammans med Frida Nylund och Petra Högnäs där pla­ nerna för år 2012 sammanställdes och dryftades. Utskottet utökas år 2012 med Marthamedlemmar.

Marthapartyn

intrEssEt för marthaförbUndEt

och förbundets verksamhet är stort och de kvinnor som vill veta mera om 16

org an isa tion sUt vEc klin g Martha har haft möjlighet att delta i så kallade Martha­ partyn. På ett Marthaparty har deltagarna möjlighet att be­ kanta sig med förbundets verksamhet och ta del av tidning­ en, broschyrer och annat material och tillsammans fundera på vad de innebär att vara Martha i dag. De får också kon­ takt till lokala föreningar eller kretsar eller praktisk hjälp med att starta nya grupper. Sammanlagt 17 Marthapartyn har hållits under året med cirka 300 deltagare.

Temacirklar

marthaförbUndEt har

i samarbete med Svenska studiecentralen erbjudit temacirklar med temat Lev enk- lare och Äkta vara – medveten matkonsumtion. Med hjälp av inspirationsmaterial och böcker och genom diskussion, före läsningar och olika praktiska uppgifter har cirkel­ deltagarna haft möjlighet att fördjupa sig i förbundets verksamhetsområden. Marthaförbundet har distribuerat böcker, Lev enklare av Gisela Linde och Den hemlige kocken av Mats­Eric Nilsson, och inspirationsmaterial samt hållit kontakten till Svenska studiecentralen som bekostat böck­ erna såvida cirklarna uppfyller de krav som studiecentralen ställer på en cirkel. Cirklarna har varit öppna för alla, inte bara marthor. Intresset för dessa två teman har varit stort. Drygt 60 kretsar och föreningar har deltagit i cirklarna. Arbetet med en studiecirkel om kemikalier i vardagen har inletts.

Österbottens Marthadistrikt

projEkt östErbottEns marthadistrikt

är ett pilotprojekt som inleddes år 2011. Samtliga fem distrikt i Öster botten, det vill säga Karlebynejdens, Jakobstads, Nykarlebys, Vasabygdens och Sydösterbottens Martha­ distrikt, deltar i projektet som har som avsikt att utreda hur man på bästa sätt kan samarbeta och huruvida kontakten mellan medlemmar, föreningar, distrikt och förbund på detta sätt förenklas eller försvåras.

Projektet leds av en styrgrupp med en representant från varje distrikt. Tillsammans planeras gemensamma träffar och evenemang, och gruppen har möjlighet att koordinera så att händelserna inte konkurrerar ut varandra. Tvärtom vill man uppmana medlemmar och föreningar att ta del av det som ordnas på annat håll och besöka även andra distrikt än sitt eget. Det lokala initiativet är fortfarande minst lika viktigt och värdefullt som tidigare. Österbottens Marthadistrikt ordnade under fjolåret bland annat en föreläsningsserie i Kristinestad, Jakobstad 17

och Vasa med den svenska kocken och föreläsaren Alexand­ ra Zazzi. Distriktet deltog i olika typer av mässor under året, såg föreställningen Ängland på Wasa Teater, och arrangerade föreläsningar och diskussionstillfällen kring den offentliga maten. Maria Österåker föreläste i Vasa och i Närpes under temat Att våga. Österbottens Marthadistrikt deltog även i den österbottniska Matfesten som arrangera­ des i Jakobstad, Vasa och Närpes. Många österbottniska marthor åkte med gemensam buss ner till Helsingfors och firade Marthaförbundets matkulturdag och deltog i jubileumsbrunchen.

Evenemang

årEts förEningsfEstival

gick av stapeln i kultur­ huvudstaden Åbo den 2–3 september 2011 med temat Integration, generation och jämställdhet – Förening för alla! Under fredagen ordnades intressanta föreläsningar, work­ shoppar och diskussioner kring dessa frågor och kvällen avrundades med mingel och buffé på Arken. Många var de som slöt upp och passade på att nätverka bland andra föreningsaktiva.

På lördagen fyllde föreningarna den centrala Universi­ tetsgatan med aktiviteter, underhållning och information. Marthaförbundet, tillsammans med Åbolands svenska Marthadistrikt och Ungmartha, hade ett gemensamt stånd och ställde ut svampar, broschyrer och erbjöd del­ tagarna tillfälle att vara med om att virka världens största lapptäcke. Världsrekordsförsöket presenterades på den allmänna scenen av ordförande för Åbolands svenska Marthadistrikt Camilla Hautala och utvecklingschef Frida Nylund. Föreningsfestivalen ordnades av Finlandssvenska Festi­ valförening rf till vilken Marthaförbundet anslöt sig år 2012. Frida Nylund har år 2011 fungerat som viceord­ förande för föreningen.

Förbundspaketet 2011

år 2011

riktade Svenska kulturfonden ett föreningsstöd direkt till Marthaförbundet. Centralstyrelsen för Martha­ förbundet fastställde kriterier för ansökningarna och en skärpning samt förtydligande i kriterierna skedde för att undvika onödiga ansökningar. Föreningsstödet kunde sökas under perioden 15.1–28.2.2011 via hemsidan eller på enskild blankett.

År 2011 prioriterades ansökningar som var välgjorda och som uppfyllde de uppställda kriterierna. Som tyngd­ punktsområden hade man speciellt lyft fram den 20:e matkulturdagen och hållbar livsstil genom medvetna val. Dessutom prioriterades innovativ och nyskapande projekt­ verksamhet. Understöd betalades inte för anskaffningar av utrustning, renoveringskostnader, fasta hyreskostnader och uteblivna löner samt ej heller resebidrag, bidrag för uppgörandet av historiker eller måltidskostnader. Inom ut­ satt tid inflöt sammanlagt 47 ansökningar om sammanlagt 86 661,28 euro. Svenska Kulturfonden beviljade Martha­ förbundet sammanlagt 45 000 euro i föreningsstöd, vilket i sin helhet beviljades våra medlemsföreningar.

Internationell verksamhet

marta centrs arbEtEt mEd

att stöda och verka för Marta Centrs i Riga, Lettland har fortsatt. Under året har arbetet med en stra­ tegi för centrets verksamhet och dess fortsatta finansiering gjorts inom centrets styrelse, som leds av Marthaförbun­ dets förbundsdirektör. Marta Centrs arbetar för att stödja kvinnor och arbetar för jämställdhet och jämlikhet. I det direkta stödarbetet har 330 kvinnor fått hjälp i frågor som berört bland annat våld i hemmet och människohandel. Av dessa var 289 nya klienter. Juridisk, social­ och psyko­ logrådgivning har gett 1895 konsultationer. Marta Centrs har aktivt deltagit i frågor som berör jämställdhet, trygg vardag för kvinnor och barn samt förbättrande av kvinnors ställning. Exempelvis lyckades Marta Centrs samla ihop 16 000 namn för en adress för att stoppa människohandel av barn, unga och kvinnor. Adressen inlämnades under en större demonstration till lettiska parlamentet.

nordens kvinnoförbund samarbEtEt

med Nordens kvinnoförbund fortsatte med gemensamma möten och kurser. Nordens kvinnoförbund har som uppgift att hålla gemensamma kurser och ta initiativ i olika samhällsfrågor med fokus på kvinnor och hälsa, kost och näringsfrågor, familjen och miljön. Nor­ dens kvinnoförbund har drygt 60 000 medlemmar och tillsammans kan kvinnorna inspirera varandra i dessa frå­ gor, påverka och lyfta fram dem till diskussion i samhället.

Förbundet ordnar årligen återkommande sommarkonfe­ renser kring teman som berör vår välfärd. I augusti 2011 stod det svenska systerförbundet Hem och samhälle värd för sommarkonferensen som denna gång på olika sätt behandlade temat Vatten.

18

Fredrikastipendiat 2011

astrid thors, jUr.kand. och riksdagslEdamot

Fredrika Runeberg­fonden valde att utse henne för hen­ nes mångåriga arbete och outtröttliga engagemang i sam­ främlingsfientliga strömningar.

erkänsla men också förpliktigar för framtiden. Stipendie­ och Föreningen för Drama och Teater, DOT. Tillsam­ , är årets Fredrika Runeberg­stipendiat. Kommittén för hällsmoderlig anda. I motiveringen lyfter kommittén fram Thors utsatta post som migrations­ och Europaminister, ett jobb hon skötte med stor sakkunskap och som krävde att hon stod upp för en mänsklig väg och attityd i en tid av Thors sade att hon känner en oerhörd tacksamhet för att bli uppmärksammad på det här sättet, att det är en summan på 10 000 euro gick oavkortad till Unga Teatern mans skall de utföra dramaarbete i skolor. Astrid Thors säger att man genom drama kan hjälpa barn att uttrycka sig. Det har i andra nordiska länder också använts som antimobbningsmetod. Thors valde att stödja barn genom drama eftersom teatern spelar en viktig roll i hennes liv. Hon har varit ordförande för Unga Teatern och räknar teater till ett av sina favoritintressen.

I sitt arbete som politiker har hon kämpat mot den hätska samhällsdebatten mot invandrare. Under sin tid som Europa­ och invandringsminister mordhotades hon på det sociala mediet Facebook. Hotet togs på allvar och ledde till ett åtal på fyra punkter. Insikten att hon bara är toppen av ett isberg skrämmer henne. Det är inte bara hon som berörs av hatet. Det berör flera yrkesgrupper, bland annat forskare, myndighetspersoner och journalister som är väldigt utsatta när de har uttalat sig eller skrivit om invandrare. Ofta blir de uthängda på diskussionsspalter. Det handlar om ett systematiskt trakasseri som Thors poängterar att man bör ta på allvar.

fredrika runeberg-stipendiet delas årligen ut till en person som utfört en sammhällsmoderlig insats. i priskommittén finns represen- tanter från svenska kulturfonden, svenska folkskolans vänner, svenska kvinnoförbundet och finlands svenska marthaförbund. stipendiet instiftades år 1986 av fil. dr karin allardt Ekelund.

20

Martha – till nytta och nöje

tidskriftEn martha

har en lång tradition att falla till­ baka på. Redan år 1903, då Föreningen Martha började ge ut en tidning som hette Husmodern, var avsikten att

sprida nyttiga kunskaper till kvinnorna och hos dem väcka

intresset för framåtskridande. Den snabba utvecklingen inom medievärlden, och framför allt inom de sociala medierna, återspeglar sig i det dagliga arbetet på redaktion, men än i dag arbetar vi med samma nyckelord för ögonen: nyttiga kunskaper och framåtskridande. År 2011 uppgick upplagan till cirka 6 000, men an­ talet läsare var mångdubbelt större, eftersom Martha är en tidning man gärna vill dela med sig av till släkt och vänner. Läsarna finns spridda över hela Svenskfinland och är i huvudsak kvinnor, även om tidskriften också läses av många män: en tredjedel av läsarna uppger att deras män regelbundet eller ibland bläddrar i tidningen. Omkring 20 procent av prenumeranterna är inte marthor.

Under året utkom Martha med sex späckade nummer om mat, miljö, konsumentfrågor och hemmets ekonomi. Ett genomgående tema var hållbar livsstil och i tidningens spalter lyfte vi fram personer som valt olika hållbara sätt att leva i korsdraget av de begär och behov som konsum­ tionssamhället skapar. Ett medlemscirkulär ingick som ett instick i tidningen en gång på våren och en gång på hösten.

Året inleddes med ett temanummer om det goda livet där vi bland annat presenterade förändringsråd som funge­ rar, diskuterade kvinnors kroppsuppfattning samt avslöja­ de hemligheten bakom ett gott kaffe. Övriga temanummer under året var Fint hemma, Klimatsmart, Mer smak samt Pengar och jobb. Med anledning av att år 2011 hade utlysts till Europeiska frivillighetsåret ingick i årets alla tidningar en artikel om en person eller organisation som ägnar sig åt volontärarbete.

Marthaförbundets sakkunniga har i expertkolumnen regelbundet svarat på läsarnas frågor om hållbar livsstil, privatekonomi samt hem och hushåll. Ett nytt inslag är Marthas läkarspalt där marthorna flitigt har utnyttjat möj­ ligheten att ställa frågor om hälsa, välmående och sjukdomar. Personintervjuer och reportage har varit en annan viktig del av Martha, och redaktionen fick under året också ta emot många bidrag från distrikt, föreningar och kretsar som i ord och bild rapporterade om intressanta händelser på fältet.

I kolumnen gästspelade under året journalisten Bitte Westerlund, prästen Maria Sundblom Lindberg och journa listen Isabella Holm.

Vi har gjort Martha:

Christel Raunio, ansvarig huvudredaktör Mikaela Groop, redaktionschef Annéa Forss, ekonomichef Bodil Fredriksson, prenumerationer Mats Haglund, formgivning Tilinurkka Kb, annonsförsäljning

Redaktionsråd:

Harriet Ahlnäs, ordf. Ylva Forsblom­Nyberg Mikaela Groop Kenneth Nars Christel Raunio Andrea Svanbäck Bitte Westerlund 21

d i s t r i k t E n

Verksamhet i distrikten Borgå svenska Marthadistrikt

mEdlEmmar 695

|

nya mEdlEmmar 27 förEningar 19

|

krEtsar 6 har ordnat årsmöte samt åtta styrelsemöten under året. BB i Borgå har fått en prenumeration på Marthabladet av distriktet.

distriktets år 2011

Under året har distriktet varit medarrangörer i föreläs­ ningen Snällhet som begränsar, haft ett matlag som träf­ fats en gång i månaden, deltagit i kykbåtsrodden med två lag, arrangerat en resa till Kanontian i Ekenäs samt ordnat kokkurser för barn under sommaren. Martha­ lokalens nya kök har varit i flitig användning. Distriktet

föreningarnas år 2011

Föreningarna har donerat pengar till bland annat lucia, byskolor och FBK samt leksaker till Ryssland. Till aktivi­ teterna har bland annat hört tillverkning av tvål, bondost och ljusstakar, gymnastik i olika former samt presentation av olika alternativa behandlingsmetoder. Flera föreningar har gjort utflykter, bland annat till mässor, teaterföreställ­ ningar, Pokrova kloster, Stensböle gård och Pörrös halm­ verkstad.

Helsingfors svenska Marthaförening

822 mEdlEmmar

|

22 nya mEdlEmmar 45 krEtsar Föreningens årsmöte hölls i mars i Hemvrån. Andrea Hasselblatt fortsatte som föreningens ordförande. För ­ e ningen har en deltidsanställd verksamhetsledare.

Under året har föreningen ordnat kurser och föreläs­ ningar för såväl marthor som icke­marthor i mötesloka­ lerna Hemvrån och Kokvrån. Bland föreläsningarna kan nämnas en kväll om kvinnligt företagande med inlägg av föreningens egna marthor Andrea Hasselblatt, Bibbi Pomoell och Daniela Yrjö­Koskinen och föreläsning om narcissism på arbetsplatsen med psykoterapeuten Britt­ Mari Perheentupa. I samarbete med Marthaförbundet arrangerades ett lunchseminarium om nerväxt i november. Under året har många marthor inom föreningen deltagit i olika kortkurser, bland annat en kurs i pilates, en i hur man tillverkar en surdeg och en om feministiskt självförsvar. I början av året besöktes föreningen av Iluta Lace från Marta Centrs i Riga som berättade om arbetet mot män­ niskohandel. I början av september åkte 40 Helsingfors­ marthor till Riga på ett förlängt veckoslut. Den viktigaste programpunkten under resan var besöket på Marta Cen­ trs, som är grundat av Marthaförbundet och som Martha­ förbundet och dess medlemmar aktivt stöder. Föreningen gjorde även en inbetalning så att centret kunde köpa flytt­ bara värmeelement. Man har även åkt på traditionell vårutfärd till Malm­ gård i Pernå och ordnat brunch med närmat som tema på Café Piritta vid Tölövikens strand. Mottagaren av Martha­ förbundets matkulturpris 2011 Anna Alm från Mörby gård talade om sin passion för närmat och om närmatens framtid i Finland. Under året har marthorna aktivt handarbetat. Helsing­ forsmarthorna hoppade på projektet med mormorsrutor i mars då föreningen höll öppet hus i tre dagar i Hemvrån för att lära ut hur man virkar mormorsrutor. Tillfällena uppskattades och under hela våren och hösten var det öppet hus och virkning varje onsdag. 23

24

Mellersta Nylands Marthadistrikt

mEdlEmmar 1219

|

nya mEdlEmmar 56 förEningar 11

|

krEtsar 44

distriktets år 2011

Årsmötet hölls på Hemvrån i Helsingfors i mars. Stilkonsult Claire von Schantz höll en uppskattad föreläsning och demon­ stration under rubriken ”Klä dig personligt – tips och råd”.

Höstträffen hölls i oktober på Hemvrån i Helsingfors med 43 deltagare. Heidi Salonen föreläste om ”Snällhet som begrän­ sar”. Under förbundets höstmöte i Åbo återvaldes distrikts­ ordförande Camilla Estlander till medlem i centralstyrelsen. Inom distriktet har 14 matlagningskurser för samman­ lagt 170 skolbarn hållits. Kursarrangörer har varit martha­ föreningar i Kyrkslätt, Kyrkslätt­Estby, Sibbo, Sjundeå, Sommarö och föreningen Marthakransen.

föreningarnas år 2011

Under året har flera föreningar och kretsar firat jubi­ leumsår. Esbo marthaförening fyllde 105 år och har tagit emot gäster från en isländsk kvinnoorganision och stickat sockor till beväringar i Dragsvik. Mattbykretsen har fått så många nya medlemmar att möteslokalen har blivit för liten. På olika kurser och temakvällar har man bekantat sig med läsplattor, zumba, kettlebell och sushi. I Sjundeå har Elisabeth Rehn berättat om kvinnoöden i Bosnien och i Sommarö marthaförening har Victoria Webster skildrat den handikappades väg att bli läkare i Finland. I Kyrkslätt­Estby har man ordnat farsdagslunch och Marthakransen har ställt upp med servering på minnes­ stund. Under året har många virkat mormorsrutor, och i Kyrkslätt har man också stickat sockor till brand­ kårister. I Helsinge har man kommit ihåg de allra minsta på barnkliniken och gjort mjukisbon och cytomös­ sor. Barnen har också fått läsning av föreningen Lupus som prenumererat på tidningarna Nalle Puh och Kalle Anka. All sorts fysisk aktivitet förekommer och vissa för­ e ningar och kretsar träffas främst kring motion som tema. Andlig spis får marthorna på marthornas kyrkosöndag och frågan är vad teatrarna skulle göra utan sin trogna marthapublik.

Västra Nylands Marthadistrikt

mEdlEmmar 1044

|

nya mEdlEmmar 43 förEningar 18

|

krEtsar 24 Höstmötet hölls på Björkliden i Täktom och 120 medlem­ mar mötte upp. Museichef Marketta Wall föreläste om emi­ grationen från Hangö från slutet av 1800­talet till 1930­talet.

distriktets år 2011

Året inleddes med årsmöte på Hembygdsgården i Ingå i början av mars. Förbundsordförande Harriet Ahlnäs höll festtalet. Sommarresan gick i år till Gotland i månadsskiftet augusti–september. Med på resan var 40 marthor med vänner och familj.

föreningarnas år 2011

I de mindre kretsarna har man varit nöjd över att få träffa varandra över en kopp kaffe. Bland aktiviteterna finns bland annat skapandet av egna hemsidor och almanackor med bilder från den egna byn. Många kretsar och föreningar har aktiv kontakt med sin församling. Inom föreningarna har det ord­ nats närmare tio matlagningskurser för barn och ungdomar i byarna. Man har även stickat och virkat, drygt 2 200 sockor för rekryter i Dragsvik och mormorsrutor för lapptäcken. 25

Åbolands svenska Marthadistrikt

mEdlEmmar 867

|

nya mEdlEmmar 27 förEningar 15

|

krEtsar 36

distriktets år 2011

Åbolands svenska Marthadistrikt valde Camilla Hautala till ny ordförande på årsmötet i Framnäs föreningshus i Nagu. Den tidigare verksamhetsledaren Kristina Brander och avgående ordförande Hannele Johansson avtackades. Under deras tid har distriktets medlemsantal ökat och verksamheten utvecklats. Distriktet har under år 2011 satsat både på utåtriktad verksamhet och evenemang för medlemmarna. Tillsam­ mans har över 500 personer deltagit i tillställningar anord­ nade av distriktet. Distriktets verksamhet har även lockat många icke­medlemmar och därmed utgjort god reklam för Martharörelsen. Verksamhetsåret inleddes med en brödbakningskurs med surdeg på Westers trädgård i Kimito. I februari föreläste Mia Törnblom för ett fullsatt auditorium i Åbo. Distriktet ordnade också en kurs i webbverktyget Digi­ stoff 2 i mars, för att lättare kunna hantera de förnyade hemsidorna. För att samla in material och göra sidorna mer användarvänliga togs även hjälp av två studerande från yrkeshögskolan Novia. Marthorna i Åboland är även aktiva på Facebook.

För att fira Matkulturdagens 20­årsjubileum höll Åbolands Marthadistrikt en egen matkulturdag i Pargas i september. I oktober besökte distriktets marthor Carl Larsson­utställ­ ningen på Åbo Konstmuseum och en egen träff ordnades för de yngre kretsarna i Åboland. I november föreläste addiction­ experten och författaren Bitten Jonsson. I november samlades hela landets marthor i Åbo för Marthaförbundets höstmöte.

Distriktets marthor deltog även i kampanjen för världens största lapptäcke av mormorsrutor, sammanlagt sändes långt över 100 filtar till jippot i Helsingfors.

föreningarnas år 2011

Marthorna i Åboland dansar, lagar mat, håller föredrag, prövar viner, läser böcker, anordnar modeshower, gör natur­ kosmetik, klättrar upp i kyrktorn, städar och sorterar, byter plantor, går på svampkurser, promenerar, musicerar och har det trevligt tillsammans. Många av marthaföreningarna har även hjälpt ortens åldringar och skolbarn genom att bjuda på lunch, kaffe och annat program. För alla marthaföreningar i Åboland är välgörenhet en mycket viktig del av verksamheten. Man skänker bidrag till bland annat diakonin och kyrkans olika hjälpinsamlingar, Hoppets Stjärna, Martha Centrs i Lett­ land, Röda Korsets katastroffonder, Folkhälsans Lucia­ insamling, Hembygdens vänner, Näsdagsinsamlingen och till ÅUCS barnavdelning. Många marthaföreningar under­ stöder dessutom fadderbarn, sänder julpaket till behövande samt stickar babykoltar och – sockor.

Ålands Marthadistrikt

mEdlEmmar 358

|

förEningar 19 krEtsar 1

distriktets år 2011

Årsmötet hölls i mars, där projektet Hantera vardagen presenterades. Sommarmarthadagen firades i Lappo och tyngdpunkten låg på umgänge över föreningsgränserna. Höstmötet hölls på Ålands museum och i samband med det utsågs Årets martha. Marthorna Charlotte Solax och Aida Andersson fick utmärkelsen, och i och med detta ville man markera att martharörelsen går in i en ny fas. Man uppskattar och värderar högt den ”gamla stammen” men öppnar samtidigt upp för yngre kvinnor och lite moder­ nare verksamhet.

Pilotprojektet Hantera vardagen påbörjades i mars. Kata­ pult var samarbetspartner och som projektledare fungerade hushållstekniker Leila Smulter. Ann Gustafsson, som un­ der året jobbat som projektkoordinator för Ålands martha­ distrikt, stod för administration samt assistans under kursen. Distriktet har medverkat på Save the planet­mässan med bildspel och intresseförfrågningar kring Hantera vardagen. Distriktet ordnade även en minimässa om hur man smin­ kar sig tryggt i solen. Förbundets inspirationsvåg tog sin start i Mariehamn. Temat för kvällen var Mera med mindre, och handlade bland annat om downshifting och återvinning. Årets Fanny Sundström­stipendium delades i år ut till Geta Marthaförenings ordförande Margareta Källström.

26

föreningarnas år 2011

Hjälpverksamheten är viktig för föreningarna. Flera har fadderbarn i olika länder, och man samlar aktivt in pengar för bland annat Rosa bandet och Läkare utan gränser och skickar moderskapslådor till Kaliningrad och Litauen. Flera föreningar har stickat sockor och filtar till behövande. Den sociala samvaron är även viktig och man har umgåtts i samband med olika aktiviteter. Marthorna har bland annat deltagit i olika föreläsning, lärt sig om surdegsbröd, åkt på ut­ färder, virkat mormorsrutor, ordnat med pyssel i pensionärs­ hemmet, sålt Ålands pannkaka, deltagit med försäljning på olika marknader och evenemang och fungerat som drivkraft kring både midsommar­ och julfirande i den egna byn.

Österbottens Marthadistrikt Jakobstad

mEdlEmmar 725

|

nya mEdlEmmar 20 förEningar 18

|

krEtsar 3 silvermärket. Distriktets höstmöte hölls i november på Svenska gården. Förbundets Tessa Turtonen föreläste om kvinnor och kemikalier.

Under året fortsatte projekt babytossor och många fören­ ingar har virkat mormorsrutor till filtar som sedan donerats till olika stödboenden.

distriktets år 2011

Året inleddes med årsmöte i februari på Svenska gården i Jakobstad. Under året har styrelsen varit samlad till sju möten. Distriktet har erhållit understöd från Kulturfon­ den och Citygruppen i Jakobstad. Distriktet har understött högstadier med kokböcker och därtill donerat stipendier till Kyrkans ungdom, Midsommarfestivalen i Pörkenäs och församlingarnas diakoniarbete. Sommarfest hölls i augusti på Essegården. Förbundets ordförande Harriet Ahlnäs höll festtalet och två med­ lemmar erhöll lilla guldmärket och sex medlemmar stora

föreningarnas år 2011

Föreningarna har varit samlade till regelbundna med­ lemsmöten under året. Ett plock ur årets program: laxfile­ ringskurs, svampplockning, må bra­kvällar, mångkulturell handarbetskväll, teaterresor, flera föreläsningar, relaxyoga med mera. Marthorna har även donerat stipendier till sko­ lor. Marthorna är måna om sina och byns föreningshus och ordnar olika talkokvällar. Man har även ordnat olika tillställningar, besökt äldreboendet och stickat tröjor till behövande i Etiopien.

Karlebynejden

mEdlEmmar 737

|

nya mEdlEmmar 6 förEningar 5 program hölls i Kronoby idrottshall. Lokaltidningen skrev om mötet: ”martharörelsen är en unik, finländsk kvinno­ rörelse som de nordiska grannländerna sneglar med stort intresse på.” Mötet avslutades på söndagen efter andakt och kaffe i församlingscentret i Karleby.

distriktets år 2011

Årets stora utmaning för distriktet var förbundets vår­ möte den 14–15 maj. Mötet hölls på stadshuset i Karleby och samlade ungefär 300 marthor. Inledningsvis bjöd Remells orkester på musik. Distriktsordförande Christina Omars hälsade alla välkomna, innan Stefan Andersson, stads styrelsemedlem i Karleby, hälsade välkomna å stadens vägnar. Festtalet hölls av Kajsa Kouvo. Middagen med

föreningarnas år 2011

På programmet har stått social verksamhet i form av besök på åldringshem med pratstunder och föreläsning, fadder­ barnsverksamhet och också inom Karleby marthaförening en ”pool” med marthor som kan ställa upp som ”fammo” för dem som behöver. Ytterligare programpunkter har varit olika föreläsningar, servering vid olika tillfällen, fågelskåd­ ning, blomstervandring och allsång. 27

Nykarleby

mEdlEmmar 373

|

nya mEdlEmmar 2 förEningar 14

|

krEtsar 3

distriktets år 2011

Årsmötet hölls i mars på Nykarleby Folkhögskola och höstmöte i Kovjoki i oktober med besök av Petra Högnäs och Maria Österåker. Distriktet har under året arrangerat en föreläsning med Mary Andrén­Pada i Ytterjeppo och en med Tessa Turto­ nen om eko­städning i Forsby.

Styrelsemötena har besökts av bland annat ortens flyktingkoordinator som informerade om de nykomna afghanska kvotflyktingarna och hur föreningarna kan ta kontakt med dem. Distriktet har medverkat i Marthakalendern som ges ut i Vasanejden. Därtill har det inom distriktet skickats iväg sockor till Dragsvik och cirka 100 stycken filtar av mor­ morsrutor för världsrekordet i Helsingfors. Representanter från Nykarleby representerar alla Martha­ distrikt i Österbotten i gruppen för specialsjukvårdens bevarande i Österbotten. Från distriktet understöds månatligen ett fadderbarn i Indien, och man har även donerat pengar till olika insam­ lingar och hjälpt till att samla in pengar för bland annat Cancerinsamlingen, Hungerdagen och Gemensamt ansvar.

föreningarnas år 2011

Aktiviteterna inom föreningarna är många. Bland annat sköter man om kommunens motionslådor. Flera marthor har deltagit på föreläsningar ordnade av det lokala distrik­ tet och Österbottens Marthadistrikt. Marthorna har också fungerat som eskorter i och med den av distriktet ordnade gudstjänsten för personer på äldreboendet. Föreningarna har också deltagit i sommarmarknaden på Nykarleby torg med servering.

Sydösterbotten

mEdlEmmar 579

|

nya mEdlEmmar 6 förEningar 28

|

krEtsar 5

distriktets år 2011

Distriktets första begivenhet var julfesten den 9 januari i Kaskö kyrkas församlingssal. Årsmötet hölls den 2 mars i Kristinestads svenska församlingshem. Styrelsen omval­ des i sin helhet och bokslut, verksamhetsberättelse, verk­ samhetsplan och budget godkändes likaså i sin helhet. Till vårprogrammet hörde också en teaterresa till Wasa Teater. Distriktet har tillsammans med Marthaförbundet, Öster­ bottens Marthadistrikt och Vuxeninstitutet ordnat flera föreläsningar under året. Föreläsningarna med Alexand­ ra Zazzi och Maria Österåker var uppskattade och väl­ besökta. Under hösten arrangerades en friluftsdag på läger gården Jonnsborg i Sideby med Ulla­Maj Storsjö som ciceron. Marthainspiratören Hanna Enlund var också på plats och berättade om sina idéer och planer. Distriktet har även i år medverkat i Marthakalendern som Vasabygdens Marthadistrikt gett ut.

föreningarnas år 2011

Marthorna har deltagit i flera evenemang och räckt ut en hjälpande hand till medmänniskor i både närområdet och grannländer. Detta genom att bland annat sända värman­ de plagg och matpaket till behövande via Hoppets Stjärna, Röda Korset, diakonin eller direkt till behövande. Det egna välbefinnande har också varit i fokus, med bland annat föreläsningar om hållbar livsstil och utflykter i naturen. Den sociala samvaron och att inspirera varandra är av stor vikt då marthorna träffas. På hemorterna har man deltagit i olika evenemang och stått för kaffe och matlagning, och man har även skött om bya­ och marthagårdar.

Flera av föreningarna delar årligen ut stipendier och del­ tar i insamlingar både i den egna byn och i större sam­ manhang. Två av föreningarna har haft jubileumsår. Föreningen i Väster­Yttermark firade 90 år och föreningen i Träskböle 70 år. 28

Vasabygden

mEdlEmmar 903

|

nya mEdlEmmar 74 förEningar 35

|

krEtsar 13

distriktets år 2011

Årsmötet ordnades på Academill i Vasa i mars. Efter års­ mötet hölls föreläsning med Alexandra Zazzi från Sverige.

I februari ordnades aftonskola, där förbundet var hu­ vudarrangör tillsammans med distriktet. Föreläsare var Frida Nylund från förbundet som tog upp föreningstek­ niska frågor.

Under året har distriktet arrangerat flera olika evene­ mang och träffar. Bland annat sommarmarthadagen på Segelpaviljongen i Vasa, höstträff på Evangeliska folkhög­ skolan, en modevisning i Korsholms kulturhus i september och en julkonsert i Korsholms kulturhus tillsammans med Folkhälsan i Korsholm. Distriktet tryckte även i år en marthakalender som utkom i november. Med i kalendern i år var de övriga martha­ distrikten i Österbotten. I kalendern fanns material från alla föreningar, tips och idéer, råd och några recept. Kalendern har sålts av främst föreningarna och bokhandlar i Vasa. Redaktör för kalendern var distriktets ordförande Susanne West. Upplagan var 800 exemplar.

föreningarnas år 2011

Distriktet uppmanade föreningarna att under året sticka sjalar och besöka åldringshemmen och då ge sjalarna som gåva. Många föreningar har uppmärksammat projektet och många sjalar har hittat till åldringshem och äldrebo­ enden. Det visade sig vara en lyckad satsning som upp­ skattades mycket av mottagarna. Flera marthor har också virkat mormorsrutor under året. Matkulturdagen firades i år i Helsingfors i oktober. Flera marthor deltog i resan som ordnades av det österbottniska marthadistriktet. Resan var lyckad och omtyckt av alla.

Östra Nylands Marthadistrikt

mEdlEmmar 507

|

förEningar 18 krEtsar 5

distriktets år 2011

Marthor har åter under året fått vara med om mycket, lärt sig mycket av varandra och fått uppleva en enastående marthagemenskap. Detta är någonting man vill föra vidare och sprida omkring sig i samhället och med den positiva inställningen locka med sig många nya marthor!

föreningarnas år 2011

Under året har föreningsmedlemmarna inom distrik­ tet deltagit flitigt i kampanjen världens största lapptäcke. I oktober 2011 samlades täckena till världens största lapp­ täcke på Storkyrkans trappa i Helsingfors. Medlemmarna i Östra Nylands Marthadistrikt bidrog med 34 stora täcken och 26 små täcken. Täckena delades sedan ut till väl­ görande ändamål. Några föreningar stickade också tröjor, mössor och sockor som skickades till Black Lion Hospital i Addis Abeba i Etiopien. Dessa tröjor skall locka mammor i Etiopien att föda på sjukhus. Under året har medlemmarna fått ta del av ett mång­ sidigt program. Vid möten har man fått höra reseskild­ ringar, föredrag, högläsning, handarbetat, gymnasti serat med mera. Dessutom har några föreningar ordnat utfär­ der för sina medlemmar eller varit på utfärd tillsammans med andra marthaföreningar, bland annat till S:t Michel, Borgå, Lovisa, Kotka och färd på Kymmene älv. Marthorna deltar ofta i välgörenhetsarbete på olika sätt. Man hjälper till vid serveringar, ordnar talkon och byafester och donerar medel till olika ändamål. De flesta föreningar har avslutat marthaåret med en julfest. På detta sätt har man knutit ihop ett år tillsammans som fyllts av mångsidig verksamhet och trevlig samvaro. Den sociala samvaron är en viktig del av marthaföreningarnas verksamhet. 29

Ungmartha

UndEr år 2011 har Ungmartha

erbjudit en mång­ sidig verksamhet som nått barn och ungdomar runtom i Svenskfinland. Utöver grundverksamheten har Ung­ martha år 2011 satsat på två olika projekt, boken Hoppa, hoppa hage – en bok om att vara flicka på 1930–1950-talet samt ståupp­föredraget Matsnack med Anders Slotte.

organisationen

Ungmartha hade årsmöte den 18 mars 2011. Styrelsen har 2011 bestått av ordförande Maja Ottelin, vice ordförande Eva­Helén Ahlberg samt Mia Kamila, Camilla Holmström, Jonna Skand, Frida Nylund och Elise Hindström. Ung­ marthas arbetsutskott har år 2011 bestått av ord förande Maja Ottelin, vice ordförande Eva­Helén Ahlberg, Frida Nylund och Elise Hindström med Jonna Skand som ersät­ tare. Under 2011 sammanträdde styrelsen fyra gånger och arbetsutskottet fyra gånger. I Marthaförbundets central­ styrelse har Ungmartha representerats av Maja Ottelin med Eva­Helén Ahlberg som ersättare.

Ungdomsrådet har vilat år 2011 och återkommer med en ny start från och med våren 2012.

Ungmarthas personal har bestått av en heltidsanställd verksamhetsledare samt till och med den 30 september en deltidsanställd koordinator (50 %) med placering i Vasa. Ungmartha har köpt kanslitjänst av Marthaförbundet, motsvarande fyra timmar per vecka. Därtill har Ung­ martha anställt extern personal på timbasis enligt behov.

Den 13 september ordnades en strategidag för Ung­ marthas personal och styrelse på Marthaförbundet i Hel­ singfors.

verksamhet

För att lyfta fram viktiga nyckelområden inom Ung­ marthas verksamhet har temadagar och workshoppar ord­ nats utgående från efterfrågan och behov. Ungmartha har ordnat kurser för barn och unga i hälsosam kost, hantverk och naturkosmetik. En del av dessa har ordnats i samarbete med andra organisationer. Kurserna har arrangerats både som kortkurser och som längre kurshelheter.

Under sommaren 2011 ordnade Ungmartha 29 läger runt om i Svenskfinland. Sommarlägren hade matlagning och hantverk som huvudteman. Två läger hade förutom matlagning också drama som ett tema. En del av lägren har gjorts i samarbete med Mellersta Nylands marthadistrikt, 4H och Kyrkslättsnejdens ungdomsförbund KNUF. Sam­ manlagt hade de 29 lägren 364 deltagare.

Ungmartha har föreläst för barn om vett och etikett och om hälsosam kost. Barnen har också fått bekanta sig med Sapere­metoden, där de bland annat har lärt sig känna sina egna sinnen och sin egen smak bättre. Föräldrar har erbju­ dits föreläsningar om hälsosam kost. Därtill har tre öppna föreläsningar ordnats i samarbete med övriga organisatio­ ner, två om självkänsla och en om ungas nätanvändning. Ståupp­föredraget Matsnack med Anders Slotte turnerade i Svenskfinland och besökte många svenskspråkiga gym­ nasier och yrkesskolor samt ett par högstadieskolor. Syftet med föredraget var att på ett humoristiskt och ett för ung­ domar tilltalande sätt lyfta fram ett allvarligt budskap om kostens betydelse för hälsan. Kurserna och temadagarna som ordnats på olika orter i Svenskfinland har sammanlagt haft 2 855 deltagare.

Evenemang

Ungmartha har deltagit i fyra mässor. Två av mässorna har riktats till studerande, varav en på Prakticum och en på Arcada. Dessutom deltog Ungmartha i Fritidsmässan i Kristinestad samt Bokmässan i Helsingfors. På bokmässan marknadsfördes den då pinfärska boken Hoppa, hoppa hage – en bok om att vara flicka på 1930–1950-talet. I september deltog Ungmartha tillsammans med Mar­ thaförbundet i Föreningsfestivalen i Åbo. Under lördagen marknadsfördes Ungmarthas verksamhet på gågatan i Åbo tillsammans med andra föreningar. I oktober deltog Ungmartha på ett hörn i arrangemangen kring Matkultur­ brunchen i Helsingfors.

I november deltog Ungmartha i Höstdagarna 2011 som ordnades i Lempäälä. Ungmarthas verksamhet marknads­ fördes och broschyrer delades ut bland deltagarna. Deltagar­ na ombads skriva anonymt om vad som får dem att må bra. Av de cirka 80 ungdomar som svarade tyckte största delen att det är vänner, familj och trygghet som får dem att må bra. Kulturkarnevalen ordnades i november 2011 i Närpes och Ungmartha fungerade även detta år som medarrangör. Sammanlagt 500 ungdomar deltog i Kulturkarnevalen varav 25 ungdomar i Ungmarthas kombinationslabb i Naturkosmetik och Vegetarisk matlagning och desserter. Kulturkarnevalen är ett finlandssvenskt kulturevenemang som lockar unga deltagare från olika delar av Svenskfinland.

Ungmartha deltog tillsammans med DUA, Hem och Skola och Unginfo i Ge mig tid­dagen. Ge mig tid­dagen den 15 september uppmärksammar och påminner vuxna att ge tid åt unga. Ungmartha, DUA, Hem och skola 30

samt UngInfo planerar att tillsammans synliggöra och uppmärksamma den svenskspråkiga delen av kampanjen ytterligare under kommande år.

julkalendern 2011

För åttonde året i rad sammanställde Ungmartha en elek­ tronisk julkalender med tips och recept på bakverk, pyssel och övriga julklappsidéer. Pysslen och recepten har utar­ betats med tanke på att de skall kunna användas på eftis, daghem, skolor samt hemma med familjen. De vuxna har kunnat beställa luckorna på förhand för att förbereda nästa dags pyssel eller bakverk vid behov. Julkalendern mark­ nadsfördes på såväl Ungmarthas som Marthaförbundets hemsida, på Facebook, i olika tidningar (bland annat Hbl, Martha och ÅU) samt via olika nätverk och övriga orga­ nisationer.

under motsvarande tidsperiod. Boken publicerades i slutet av oktober och skickades till alla svenskspråkiga lågstadie­ skolor i Finland i början av december 2011.

Broschyren Tjejer och kemikalier (om kemikalier och hur de påverkar vårt välmående) som utkom 2010 har delats ut även år 2011. Även broschyrerna Rätt ska va Rätt och Lätt som en Plätt har delats ut bland kursdeltagare och övriga intresserade. En ny upplaga av Lätt som en plätt utkom i januari 2012.

information

Medlemscirkulär har skickats ut till M­klubbarna två gånger under året. Ungmartha har också informerat om verksamheten i tidskriften Martha, på Ungmarthas hem­ sida samt på Facebook. Vissa evenemang och kampanjer har också marknadsförts i de finlandssvenska medierna.

material

På hösten 2011 utkom boken Hoppa, hoppa hage – en bok om att vara flicka på 1930–1950-talet. Boken är riktad till barn i åldern 8–12 år och beskriver hur det var att som flicka växa upp i mitten av 1900­talet. Boken baserar sig på intervjuer med kvinnor, främst marthor, som vuxit upp

m-klubbar 2011

År 2011 har fem nya M­klubbar startat och två har avslutat sin verksamhet. Boxby M­klubb, Musketörklub­ ben, Valhalla M­klubb, Stjärnkockarna och Vasa M­klubb har påbörjat verksamheten 2011. Totalt finns det nu 20 M­klubbar. 32

Fristående medlemmar Borgå svenska Marthadistrikt Helsingfors svenska Marthaförening Jakobstads Marthadistrikt Karlebynejdens Marthadistrikt Mellersta Nylands Marthadistrikt Nykarleby Marthadistrikt Sydösterbottens Marthadistrikt Vasabygdens Marthadistrikt Västra Nylands Marthadistrikt Åbolands svenska Marthadistrikt Ålands Marthadistrikt Östra Nylands Marthadistrikt Ungmartha

TOTALT

marthaförbUndEts mEdlEmsantal

2011 23 695 822 725 737 1219 373 622 903 1044 867 358 507 1193 10 088

2010 24 702 800 730 754 1220 402 648 900 1036 875 365 536 1 154 10 145 Nya medlemmar 27 22 20 6 56 2 6 74 43 27 39 322 33

Marthaförbundets personal och förtroendevalda Centralstyrelsen 2011

Harriet Ahlnäs Susanne West , Förbundsordförande Andrea Hasselblatt , 1 Viceordförande (Kitty Schulman), Helsingfors svenska Marthaförening , 2 Viceordförande (Marita Ehnström), Vasabygdens Marthadistrikt Ann-Mari Koivula Susanne Ahlqvist Camilla Estlander Catharina Hindrén Ragni Eriksson Camilla Hautala Ulla Smeds Christina Nybäck Gun Forsén Maja Ottelin (Gunnel Laukas), Östra Nylands Marthadistrikt (Janette Englund), Borgå svenska Marthadistrikt NY (Lisbeth Rantala NY), Mellersta Nylands Marthadistrikt (Agneta Lindroos), Västra Nylands Marthadistrikt (Lisbeth Bergman NY), Ålands Marthadistrikt NY (Susanna Ginström-Vuorio NY), Åbolands Marthadistrikt (Elsi Sörhannus), Sydösterbottens Marthadistrikt NY (Eva Kullas), Nykarleby Marthadistrikt NY (Maj-Britt Sandnäs NY), Jakobstads Marthadistrikt Christina Lillhonga (Gunilla Witting-Isaksson), Karlebynejdens Marthadistrikt NY (Eva-Helen Ahlberg NY), Ungmartha rf

Arbetsutskottet 2011

Harriet Ahlnäs Andrea Hasselblatt Catharina Hindrén Susanne West Susanne Ahlqvist Ersättare: Christina Lillhonga , Camilla Estlander

Centralstyrelsen för år 2012

Harriet Ahlnäs Gun Forsén , Förbundsordförande Andrea Hasselblatt , 1 Viceordförande (Kitty Schulman), Helsingfors svenska Marthaförening , 2 Viceordförande (Maj-Britt Sandnäs) Jakobstads Marthadistrikt Ann-Mari Koivula Susanne Ahlqvist Camilla Estlander Catharina Hindrén Ragni Eriksson Camilla Hautala Ulla Smeds Susanne West Christina Nybäck Maja Ottelin (Gunnel Laukas), Östra Nylands Marthadistrikt (Janette Englund), Borgå svenska Marthadistrikt (Tina Ingman NY), Mellersta Nylands Marthadistrikt (Agneta Lindroos), Västra Nylands Marthadistrikt (Lisbeth Bergman), Ålands Marthadistrikt (Susanna Ginström-Vuorio), Åbolands Marthadistrikt (Elsi Sörhannus), Sydösterbottens Marthadistrikt , (Marita Ehnström), Vasabygdens Marthadistrikt (Eva Kullas), Nykarleby Marthadistrikt Christina Lillhonga (Gunilla Witting-Isaksson), Karlebynejdens Marthadistrikt (Eva-Helen Ahlberg ), Ungmartha rf

Arbetsutskottet för år 2012

Harriet Ahlnäs Andrea Hasselblatt Catharina Hindrén Gun Forsén Camilla Hautala Ersättare: Christina Lillhonga , Camilla Estlander

Hedersordförande

Anna Ehrnrooth

Hedersmedlemmar

Margit Aromäki Disa Flythström Anita Gustafsson Martina Harms-Aalto Marit Mickels Ingegerd Wikström

Guldmärken

Marthaförbundets lilla guldmärke har under år 2011 tilldelats följande personer: Asikainen Benita, Aura Göta, Baarman-Antell Birgitta, Björk Margareta, Boström Maj, Fyhrqvist Kristina, Gustafsson Berit, Gädda Lisbeth, Heino Benita, Hellman Margaretha, Hellström Lise, Holmberg Stina, Holm-Leppälä Rigmor, Holmström Camilla, Jansson Brita, Juslin Ann-Mari, Karlsson Birgitta, Krogell Solveig, Lillhonga Christina, Lindblad Inger, Malmsten Ulla, Rosenqvist Elve, Rosqvist-Johansson Stina, Smeds Inger, Snickars Lena, Westberg Helena, Vesterholm Anita, Wickström Ebba, Wikström Ingegerd.

34

Personal och fortbildning

personalstyrkan 2011

Hushåll och näring 1

sakkunnig i huslig ekonomi för hushållsrådgivningen

, matkultur samt kurser inom Hantera vardagen och 1 Vardagscoachen (vardagsänglar)

projektledare

(inkluderar kurs- och föreläsningsarbete samt 0,8 3 fältarbete) för Hantera vardagen samt Operation vardag

projektledare

för Operation skolmat (Harriet Strandvik t o m 28.2.2011, Björn Helsing fr.o.m. 1.10.2011) + diverse timlärare för ovanstående Personer sammanlagt Miljöhänsyn i vardagen 1

sakkunnig i ekologi rådgivning

för rådgivnings-, kurs– och föreläsningsverksamheten, inkluderande

projektarbete

för Marthainspiratörer Ekonomi 0,5

sakkunnig i ekonomi

för rådgivnings-, kurs- och föreläsningsverksamhet Medlemskontakt och organisationsutveckling 1 Regional verksamhetsledare/projektchef för projektet Distrikt Österbotten 1 Utvecklingschef 1 Projektkoordinator 3 Personer sammanlagt Information och marknadsföring 1 Redaktionschef (och informationschef) 0,5 Informatör/webbansvarig/marknadsförare 1,5 Personer sammanlagt Administration 1 Förbundsdirektör 1 Ekonomichef 1 3 Ekonomi/byråsekreterare – varav 10 % till Ungmartha Personer sammanlagt

12 PERSONER TOTALT

UndEr år 2011

hade Marthaförbundet 13 anställda, varav fyra på deltid. Av personalen var fyra stationerade i Vasa och resten i Helsingfors där också Ungmarthas verksamhetsledare är stationerad. Projektledaren Harriet Strandvik slutade den 28 februari och den nya projekt­ ledaren Björn Helsing började den 1 oktober. Regionala verksamhets ledaren Camilla Pihlgren blev alterneringsledig från första oktober 2011 och är ledig till slutet av juni 2012. Petra Högnäs vikarierar som regional verksamhetsledare.

Under år 2011 har personalens fortbildningsverksam­ het och personalutbildningsdagar fokuserat på att förkovra kunskaperna inom våra kärnområden, hållbar livsstil, kommunikation samt ledningssystem i praktiken, såsom kurser och seminarier i näringsfrågor, vuxenutbildning och degrowth. Målet med personalens fortbildning är garantera en fortsatt utveckling av verksamheten och ge­ digen kunskap inom våra verksamhetsområden. Därför uppmuntras personalen att aktivt ta del av utbildning som hänför sig till deras yrkesområde.

Representation i andra organisationer

cEntralUtskottEt för marthaförbUndEn i finland Harriet Ahlnäs , Ingegerd Wikström , Christel Raunio dElEgationEn för hUshålls- och konsUmEntorganisationEr dhk Christel Raunio , Janine Smeds Ungmartha (styrelse) Frida Nylund (ordinarie), Mikaela Groop (ersättare) frEdrika rUnEbErgs stipEndiEfond Harriet Ahlnäs , Christel Raunio frivillig räddningstjänst Åsa Mattson kvinnobErEdskapsförbUndEt rf (styrelse) Anita Paulig (ordinarie), Christel Raunio (ersättare) kvinnoorganisationErnas cEntralförbUnd – förEningsmötEn Anita Paulig (styrelsemedlem), Ingegerd Wikström , Christel Raunio kvinnoorganisationErnas cEntralförbUnd (styrelsen) Anita Paulig lisi Wahls stiftElsE (styrelsen) Katarina Rejman , Christel Raunio naistEnkartano rf Stina Forsberg (ordinarie), Anita Paulig o Christel Raunio (ersättare) förEningshUsdElEgationEn Frida Nylund (representerar Marthaförbundet och Marttaliitto) svEnska lantbrUkssällskapEts förbUnd – årsmötEsrEprEsEntant Susanne Ahlqvist svEnska sEmEstErförbUndEt i finland (styrelsen) Ingegerd Wikström , Annéa Forss , Frida Nylund , Andrea Hasselblatt (ersättare) svEnska stUdiEcEntralEn (styrelse) Frida Nylund , ersättare svEnsk-finlands tExtilarkiv Siv Långstedt prodUktsäkErhEtsdElEgationEn vid handEls- och indUstriministEriEt Janine Smeds (ordinarie), Christel Raunio (suppleant) cEntrEt för hälsofrämjandE vErksamhEt (styrelsen) Christel Raunio – upphör 31.12.2011

marta cEntrs styrElsE Christel Raunio , ordförande finlandssvEnsk fEstivalförEning rf Frida Nylund , Camilla Pihlgren (ersättare) 35

Ekonomi

finlands svEnska marthaförbUnd rf:s

259,57 euro.

bokslut för 2011 uppvisar efter nedskrivning av värdepapper med 125 981,34 euro ett underskott om 112 070 83. Fonder­ nas resultat visar ett underskott om 4 715 euro efter ned­ skrivning av värdepapper med 9 975 euro. I resultatet för förbundet ingår ett överskott för tidskriften Martha om stil och medveten konsumtion har också i år väckt stort medialt intresse. En viktig del av verksamheten har riktat sig till grupper och individer som behöver stöd i vardags­ hantering: en verksamhet vars efterfrågan stadigt ökar och där antalet deltagare i verksamheten ökat med 33 procent.

verksamheten år 2011 vErksamhEtEn år 2011

har fokuserat på de tyngd­ punktsområden och projekt som fastställts i verksam­ hetsplanen. Tyngdpunktsområdena var vardagshantering, medveten konsumtion och livsstil, medlemskontakt­ och rekrytering samt utveckling av förbundets verksamhet. Marthaförbundet har haft ett synligt och aktivt samhälls­ engagemang, vilket synts bland annat i projektet Opera­ tion vardag, inom det nya projektet Marthainspiratörerna och inom miljöhänsyn i vardagen. Efterfrågan på rådgiv­ ning inom alla områden har ökat betydligt de senaste åren. Marthaförbundets målsättning är fortsättningsvis att vara en stor finlandssvensk organisation med ett stabilt medlemsantal och ett tydligt samhällsengagemang. Med­ lemsantalet för år 2011 uppgår till 10 088 medlemmar, vil­ ket är en liten minskning från 2010 på grund av att flera föreningar med hög medelålder avslutat sin verksamhet. Marthaförbundets engagemang i bland annat hållbar livs­

Ekonomin år 2011 intäktErna

uppgick till sammanlagt 1 139 857,54 euro. De av distrikten erlagda medlemsavgifterna som höjdes med 2 euro per medlem år 2011, exklusive den andel som tillfaller tidskriften Martha, uppgick totalt till 123 098 euro, vilket utgör en ökning på cirka 24,5 procent jämfört med föregående år. Förmedlingsverksamheten utvecklades sämre än väntat. Resultatet för förmedlingsverksamheten blev, efter att varulagret skrevs ned med föråldrade pro­ dukter, ett överskott om 2 790,56 vilket är cirka 68 procent mindre än föregående år. Ränte­ och dividendintäkterna uppgick till 128 493,55 euro, vilket är en ökning på cirka 7,9 procent jämfört med föregående år. Omplaceringar av värdepapper resulterade i en försäljningsvinst på 14 118,86 euro. En del av de sålda värdepapprens värde har tidigare nedskrivits med 34 388,78 euro.

De totala kostnaderna uppgick till 1 125 947,03 euro (exklusive nedskrivningen av värdepapper på 125 981,34 euro). Personalkostnaderna inklusive lönebikostnaderna uppgick till 629 598,25 euro, vilket är cirka 56 procent 36

f ö r b U n d E t s E k o n o m i av de totala kostnaderna. Under året hade förbundet 13 anställda, varav 4 personer på deltid.

Maskiner och inventarier avskrevs enligt plan med 10 104 euro.

medlemmar med tidning ingick i medlemsavgiften på 32 euro. Medlemmar som valt att vara medlem utan tidning men ändå ville prenumerera betalade 30 euro. Prenumera­ tionspriset för icke medlemmar var 36 euro i Finland och Norden och 40 euro till utlandet.

Understödsverksamhet som UndErstöd

för ungdomsverksamheten år 2011 be­ viljades Ungmartha rf ett anslag om 63 848 euro. Till nya kretsar betalades 300 euro i startbidrag. Insamlingen till förmån för Marta Centrs i Riga uppgick till 4 269,55 euro.

fonderna fondErnas bokslUt

för 2011 uppvisar ett underskott om 4 715 euro. I underskottet ingår en nedskrivning av värdepapper på 9 975 euro.

Erhållna anslag och donationer i statsUndErstöd

erhölls 169 000 euro för verksam­ heten av undervisningsministeriet. Övriga bidrag uppgick till 513 270,29 euro. Förbundet erhöll också 45 000 euro i föreningsstöd av Svenska kulturfonden, varav 20 000 euro till Ungmartha rf och 25 000 euro att delas ut för verksamhet i förbundets distrikt, föreningar och kretsar. Bidragsgivarna framgår av förteckningen i slutet av års­ rapporten under rubriken Vi tackar.

tidskriften martha mEdlEmstidningEn martha

uppvisade ett överskott på 259,57 euro. Prenumerationsavgiften för kategorin

Uppskattning av den framtida utvecklingen marthaförbUndEts vErksamhEt

utvecklas hela tiden för att ännu bättre svara på de utmaningar och behov som finns i samhället. En medlemsorganisation ska också kunna engagera och attrahera, samtidigt som förbundet i egenskap av vuxenutbildnings­ och rådgivningsorganisa­ tion även i fortsättning ska betjäna allmänheten. Martha­ förbundets ekonomi är till stor del beroende av understöd från olika fonder och stiftelser samt av avkastningen som erhålls på förbundets egna placeringar. Detta innebär också att verksamheten förverkligas därefter i den mån det är möjligt. Under år 2012 kommer en flyttning från den nuvarande hyreslägenheten att innebära extra kostnader för bland annat flytten men också ökade hyreskostnader. 37

ORDINARIE VERKSAMHET

Intäkter Bidrag Övriga intäkter Kostnader Personalkostnader Hyror Övriga kostnader Avskrivningar Tidskriften Martha Uthyrning och catering Ordinarie verksamhetens underskott

MEDELANSKAFFNING

Medlemsavgifter Förmedlingsverksamhet

PLACERINGSVERKSAMHET

Intäkter Kostnader Försäljningsvins/-förlust på värdepapper

2011

rEsUltaträkning

2010

513 270,29 77 391,78 590 662,07 483 066,56 75 117,05 558 183,61

FONDERNA

Marthafonden Intäkter Beviljade bidrag -629 598,25 -54 151,43 -316 660,23 -1 000 409,91 -10 104,00 259,57 - -557 226,37 -49 500,28 -375 670,05 -982 396,70 -11 632,20 -2 527,43 -

Lisi Wahls Minnesfond

Intäkter

Morsdagsfonden

Intäkter Kostnader -419 592,27 -438 372,72 123 098,00 2 790,56 125 888,56 98 822,00 8 699,75 107 521,75 128 493,55 -3 998,19 14 118,86 119 132,74 -3 828,48 95 873,32

Ellen von Julins fond

Intäkter

Anna Ehrnrooths fond

Intäkter

Disa Flythströms fond

Intäkter

Ulla-Kristina Frigrens fond

Intäkter Beviljade bidrag Övriga kostnader Upp-/nedskrivning av värdepapper

Årets resultat

Upp-/nedskrivning av värdepapper -125 981,34 15 607,48 12 632,88 226 785,06

ALLMÄNNA UNDERSTÖD

Undervisningsministeriet Räkenskapsperiodens resultat 169 000,00 -112 070,83 169 000,00 64 934,09

2011 2010

2 876,37 -1 500,00 1 376,37 2 225,33 -1 500,00 725,33 269,95 229,30 1 093,09 -1,00 1 092,09 610,01 1 295,37 935,58 -3,40 932,18 518,17 1 020,94 199,98 2 918,14 -2 000,00 -501,91 -9 975,00 -9 558,77 1 470,10 2 855,27 -599,10 3 775,00 6 031,17

-4 715,00 9 927,19

38

balansräkning

AKTIVA

bEståEndE aktiva Immateriella tillgångar Övriga långfristiga utgifter ADB-program

31.12.2011

31.12.2010

4 346,61 4 184,93

PASSIVA

EgEt kapital Låneamorteringsfond 01.01

Årets ökning/minskning

31.12.2011

2 522,82 2 522,82 -

31.12.2010

2 522,82 2 522,82 Materiella tillgångar Maskiner och inventarier 36 075,16 39 948,63 Testamentsdonation 132 942,13 132 942,13 Placeringstillgångar Aktier och andelsbevis fondEr mEd EgEn täckning Värdepapper Banktillgodohavanden Tillgodohavanden hos FSM FM-Sommarbarn 1 974 000,78 41 457,94 2 893,34 127 044,86 25 305,85 196 701,99 2 127 236,78 51 432,94 2 892,04 121 786,16 26 225,32 202 336,46 Verksamhetskapital Kapital från tidigare år Årets resultat Kapital från Marthas Bokförlag Kapital från Marthas Catering och uthyrning 1 978 538,59 -112 070,83 1 866 467,76 1 823,24 183,10 1 913 604,50 64 934,09 1 978 538,59 1 823,24 183,10 1 868 474,10 1 980 544,93 fondEr mEd EgEn täckning 01.01

Årets resultat 176 111,14 -4 715,00 171 396,14 166 183,95 9 927,19 176 111,14 FM-Sommarbarn Medel som skall användas för sommarbarnsverksamhet och förvaltas av Marthaförbundet 25 305,85 26 225,32 rörliga aktiva Omsättningstillgångar Varulager 59 323,18 67 815,76 Fordingar Kontofordringar Övriga fordringar 38 752,45 57 863,81 96 616,26 54 986,47 34 781,10 89 767,57 främmandE kapital Kortfristigt Förskottsbetalningar Kontoskulder Övriga kortfristiga skulder Skuld till egna fonder Resultatregleringar Kassa och banktillgodohavanden Kassa och banktillgodohavanden 253 538,77

2 620 602,75

175 828,86

2 707 118,99

176 062,65 27 995,12 29 335,83 127 044,86 59 523,25 419 961,71

2 620 602,75

164 000,00 14 194,09 27 779,14 121 786,16 61 013,26 388 772,65

2 707 118,99

39

Noter till bokslutet

UndEr år 2011 införskaffadEs

20 procent. inventarier till ett värde av 5 144,53 euro. Tidigare anskaffning av maskiner och inventarier samt anskaffningar under året avskrevs med Under året såldes 811,098 andelar i Nordea Sicav 1 Euro­ pean Value Fund, 10244,9569 andelar i Nordea Europeis­ ka Aktier avkastningsfond samt aktier i Neste Oil 1875 st. och Vaisala 1800 st. Dessutom såldes 21250 st. Teliasonera försäljningsrätter. Försäljningarna resulterade i en försälj­ ningsvinst på 14 118,86 euro. En del av de sålda värde­ pappren har tidigare nedskrivits med totalt 34 388,78 euro. Varulagret i omsättningstillgångarna har värderats till inköpspris eller i vissa fall lägre utgående från det sanno­ lika försäljningspriset. Bokföringsvärdet på aktier och andelar som finns i balansräkningen är värderade enligt anskaffningspriset eller enligt ett lägre värde. I värdepappersförteckningen ingår aktier och andelar som under tidigare år nedskrivits med 122 481 euro och år 2011 gjorda nedskrivningar på 125 981,34 euro, totalt 224 812,07 euro. Marknadsvärdet för de officiellt noterade värdepappren vid årsskiftet var 2 810 191,83 euro, det vill säga 836 191,05 euro högre än bokföringsvärdet vid tidpunkten för bokslutet.

säkerheter och ansvarsförbindelser som hyrEsgaranti

för kansliutrymmen på Lönnrots­ gatan 3 A 7 är 930 st. Stockmann B aktier pantförskrivna till Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse.

övriga förbindelser är leasingavtal med: sampo rahoitUs/xErox

WC 7435FBX per 30.4.2014 ca 15 500 euro Siemens Financial Services/Frankeringsmaskin DM175i per 30.11.2015 ca 4 600 euro En garanti för Marta Centrs kredit hos Nordea Bank i Riga, Lettland på 70 000 euro för år 2012. 40

41

k o n t a k t U p p g i f t E r

Distriktens kontaktuppgifter 2012

Borgå svenska Marthadistrikt rf Susanne Ahlqvist, ordförande Näsebackavägen 1 D, 06100 Borgå 040 752 8788 [email protected]

www.borga.martha.fi

Helsingfors svenska Marthaförening rf Simonsgatan 12 A, 00100 Helsingfors Kansli må–to kl. 10–15 09 694 3902, fax 09 694 3931 [email protected]

Åsa Mattson, ordförande Notkarlsvägen 2 A, 02230 Esbo 0440 650 705 [email protected]

www.helsingfors.martha.fi

Jakobstads Marthadistrikt rf Gun Forsén, ordförande Nissvägen 45, 68920 Forsby 050 467 4976 [email protected]

www.jakobstad.martha.fi

Karlebynejdens Marthadistrikt rf Christina Omars, ordförande Kronobyvägen 15, 68500 Kronoby 06 834 5448, 050 537 7760 [email protected]

www.osterbotten.martha.fi

Mellersta Nylands Marthadistrikt rf Camilla Estlander, ordförande Kölgränd 4, 00890 Helsingfors 09 877 7128, 0500 778 219 [email protected]

www.mellerstanyland.martha.fi

Nykarleby Marthadistrikt rf Inga-Britt Lindvall, ordförande Forsby byväg 301, 66900 Nykarleby 06 722 0360, 0500 663 076 [email protected]

www.osterbotten.martha.fi

Sydösterbottens Marthadistrikt rf Ulla Smeds, ordförande Lidtåget 79, 64220 Yttermark 06 225 6498, 050 402 4184 [email protected]

www.osterbotten.martha.fi

Vasabygdens Marthadistrikt rf Susanne West, ordförande Lamaslotvägen 37, 66540 Petsmo 06 346 0545, 050 469 2550 [email protected]

www.osterbotten.martha.fi

Västra Nylands Marthadistrikt rf Agneta Lindroos, ordförande Vättvägen 3, 10440 Bollsta 050 542 1827 [email protected]

www.vastranyland.martha.fi

Förbundets kontaktuppgifter 2012

Åbolands svenska Marthadistrikt rf Camilla Hautala, ordförande Kuppisgatan 186, 20810 Åbo 040 530 9376 [email protected]

www.aboland.martha.fi

Ålands Marthadistrikt rf Styrmansgatan 10, 22100 Mariehamn Kansli ti och to kl. 12–14 018 19 411, 045 7343 5511 [email protected]

Ragni Eriksson, ordförande Östanträskvägen 10, 22240 Hammarland 018 33 607, 040 762 5372 [email protected]

www.aland.martha.fi

Östra Nylands Marthadistrikt rf Gunnel Laukas, ordförande Svenäsvägen 4, 07900 Lovisa 019 515 149, 0400 507 513 [email protected]

www.ostranyland.martha.fi

Ungmartha rf Maja Ottelin, ordförande Aspholmsvägen 5 E 180, 00960 Helsingfors 040 756 4477 [email protected]

Harriet Ahlnäs , förbundsordförande 050 530 7489 [email protected]

Marthaförbundets kansli i Helsingfors Lönnrotsgatan 3 A 7, 00120 Helsingfors Tfn 010 279 7250, fax 09 680 1188 Kanslitid må–to 10–13, [email protected] www.martha.fi, [email protected]

Christel Raunio , förbundsdirektör 050 911 2050 Annéa Forss , ekonomichef 040 505 2818 Frida Nylund , utvecklingschef 040 715 1579 Marika Seger , ekonomiassistent 044 735 4971 Mikaela Groop 043 820 0071 , redaktionschef för tidskriften Martha [email protected]

Karin Lindroos , informatör 050 361 6081 Hushållsrådgivning Ti–to kl. 13–15, 010 279 7279 Solveig Backström , sakkunnig i huslig ekonomi 043 820 0070 Elisabeth Eriksson , sakkunnig i huslig ekonomi 050 408 9179 Janine Smeds , sakkunnig i ekonomi 043 820 0073 Teresa Turtonen , sakkunnig i ekologi 044 735 4975 Björn Helsing , projektledare Operation skolmat 050 385 0836 Ungmartha rf i Helsingfors Lönnrotsgatan 3 A 7, 00120 Helsingfors Elise Hindström , verksamhetsledare för Ungmartha 044 280 6813 Marthaförbundets kansli i Österbotten Sandögatan 6, 65100 Vasa [email protected]

Petra Högnäs , verksamhetsledare, Österbotten 044 280 6609 42

tack!

finlands svEnska marthaförbUnd rf riktar Ett varmt tack till följandE donatorEr som UndErstött vår vErksamhEt Lisi Wahls stiftelse Svenska kulturfonden Undervisningsministeriet Gemensamt ansvar insamlingen RAY (Penningautomatföreningen) Föreningen för främjande av huslig utbildning Stiftelsen Emilie och Rudolf Gesellius Svenska Folkskolans Vänner Helsingfors stad, Socialverket William Thurings stiftelse Eugène, Elisabeth och Birgit Nygréns stiftelse Föreningen Konstsamfundet Grundtvig, Doing2Learn ELY-centralen i Österbotten Aktion Österbotten rf Silmu rf

finlands svenska marthaförbund rf

Lönnrotsgatan 3 A 7, 00120 Helsingfors | Tfn 010 279 7250 Fax (09) 680 1188 | [email protected] | www.martha.fi

grafisk formgivning Adverbi | tryck WhyPrint 2012 | Upplaga 120 foto Astrid Lindroos, Karin Lindroos, Emilia Nyberg