Viltstängsel – underlag för en åtgärdsstrategi Andreas Seiler, SLU

Download Report

Transcript Viltstängsel – underlag för en åtgärdsstrategi Andreas Seiler, SLU

Viltstängsel
underlag för en åtgärdsstrategi
Andreas Seiler
SLU, Grimsö forskningsstation
J-O Helldin
SLU, Centrum för Biologisk Mångfald
Mattias Olsson
EnvironPlanning AB
Bakgrund
• Stängsel är i första hand en trafiksäkerhetsåtgärd!
•
•
•
•
4
Var och när bör stängslas ?
Hur bör stängslet utformas ?
Vilka komponenter bör ingå i stängselsystem ?
Kompletterande åtgärder ?
© Helge Corneliussen
Viltstängsel - historik
• VIOL-projekt 1980:
–
–
–
–
varningsskyltar: inte effektiva
viltspeglar, doftrepellenter, skrämmor: inte effektiva
siktröjning: dyr, men ökar säkerhet med 25%
nätstängsel: hindrar 70-90% älgar från att komma ut på
vägen
– Olycksminskning: älg 66% (Wiberg & Meirik 1987)
• =>
– 1980-2010: mer än 7000 km väg har stängslats (> 4 Mrd kr)
– men: viltolyckor ökade trots allt
– älgstängslet ej anpassad för rådjur, vildsvin, grävling, …
– nackdelar: vandringshinder, betesskador, dödsfällor
5
Målsättning 1(2)
• VGU 1994: Viltstängsel
– […] hindra klövvilt från att komma in på vägområdet.
– […] bör endast sättas upp i viltrika områden.
• Krav på kostnadseffektivitet:
– Nollvision: minska antalet dyra personskador
– => lönsamt främst vid trafiktunga vägar med hög hastighet
– => målart: älg (orsakar flest personskador)
• => effekt: ingen numerär effekt på antalet viltolyckor ?
6
Trafikslag i jämförelse
Infrastruktur
Statliga vägar **
Järnvägar
Väglängd
(km)
98467
11456
Art
Olyckor *
per år 20082010
Olyckor /
10km
Älg
4376
0.44
Rådjur
21640
2.20
Älg
1424
1.24
Rådjur
1685
1.47
* Enbart rapporterade olyckor
** Andelen olyckor på enskilda vägar 24%
8
2.66
2.71
Samhällskostnader viltolyckor
(med lägre mörkertal)
ca. 2 Mrd kr per år
9
Samhällskostnader viltolyckor
(externa effekter)
• + Jaktvärdesförluster (ca 200 Milj. kr)
• + Utryckning, handläggning, förvaltning av
data
• + Eftersökskostnader
• + Städning
• + Olyckor med andra viltarter
=> totalt ca 3 Mrd kr i kostnad per år - på väg!
10
Lönsamhet av viltstängsel
11
Lönsamhet av viltstängsel 1
Antal klövviltsolyckor per km och år
1.0
0.9
0.8
50 km/h
0.7
0.6
70 km/h
0.5
0.4
90 km/h
0.3
110 km/h
0.2
0.1
0.0
100%
Rådjur
12
Effektivitet:
- Älg < 70%
- Rådjur och andra < 50%
0.1
0.2
0.3
0.4
0.5
0.6
Andel älg i viltolyckor
0.7
0.8
0.9
1.0
100%
Älg
Antal klövviltsolyckor per km och år
Lönsamhet av viltstängsel II
3.0
Andel älg i viltolyckor = 17%
2.7
vid 90 km/h
2.4
Effektivitet för rådjur
2.1
20%
1.8
Olycksfrekvens
ÄLG
RÅDJUR
2008-10
Max.
100 %
0.50
1.99
90 %
0.18
0.99
Kvartil
75 %
0.09
0.46
+95%CI
0.07
0.38
Medel
0.06
0.34
-95%CI
0.05
0.29
30%
1.5
40%
1.2
50%
0.9
0.6
0.3
0.0
-
0.1
0.2
0.3
0.4
0.5
Effektivitet för älg
13
0.6
0.7
0.8
0.9
Viltolyckshotspots på väg 1990-1999
15
16
Effektivitet av stängsel
• Höjd olycksrisk vid stängselslut, samlad effekt ~2555%
(Elvik m fl. 2009)
• FIN: Ingen (liten) effekt av korta stängsel (< 2km)
(Väre 1995, Tiehallinto 2007)
• DK: stängsel ej lönsamt; bara vid viktiga
korsningsplatser
(Vejdirektoratet 2011)
17
Målsättning 2(2)
• VGU 2004: Viltstängsel
– […] skall styra djur till lämpliga passager.
(se även Vejdirektoratet 2011, Tiehallinto 1998)
• Passager ökar effektivitet av stängsel
(Clevenger m fl 2001, Elvik & Erke 2006)
• passager i plan: < 40%
• passager, planskilt: < 80%
• Fler konventionella vägbroar =
färre olyckor
(Seiler 2004, Alves & Seiler 2011)
18
Stängselsystem
• Bara stängsel är inte god nog!
• Kompletterande åtgärder behövs:
– uthopp, one-way grindar
– självstängande grindar eller färist
vid vägkorsningar
– faunastängsel: finmaskigt, nedgrävt, förankrat
– säkra passager (planskild, i plan, hastighetssänkning)
20
Åtgärdsstrategi
Förutsättnignar
22
Åtgärder
Hög olycksfrekvens
Stort
vandringsbehov
Hög trafikbelastning
⊕
⊕
⊕
+
⊕
-
⊕
-
⊕
-
Planskilt
Övergång
viltpassage
i plan
Konvent.
vägbro
Stängsel
Hastighetssänkning
Öppen
väg
Förarinformation
-
o
+
o
-
o
+
o
+
+
o
-
+
⊕
+
o
o
+
-
-
+
-
⊕
-
-
+
+
o
o
+
⊕
-
-
o
o
+
o
+
o
+
⊕
⊕
-
+
+
o
-
+
+
+
-
-
-
-
o
+
-
o
+
o
Återstående
• Kvantifiera olycksreducerande effekt för fler arter
• Räkna in kostnad för kompletterande / alternativa
åtgärder
• Kartlägg olyckshotspots och områden med “viktigt
vandringsbehov”
• Skapa bättre dataunderlag:
–Förbättra stängseluppgifter i NVDB
–Förbättra olycksdatabas och registrering
24