Transcript Projektplan Åldersbedömning av älg (Alces alces

Projektplan
Åldersbedömning av älg (Alces alces) baserad på radiologisk
undersökning av tandutveckling i underkäkar
Ola Magnell
Historisk osteologi
Institutionen för arkeologi
och antikens historia
Lunds universitet
Inledning
Älg är det största och viktigaste viltet i de norra delarna av Sverige idag liksom det var under
förhistorisk tid. Trots att älgens biologi till stora delar har blivit grundligt undersökt har inte
artens tandutveckling blivit undersökt såsom hos annat klövvilt som rådjur, kronhjort, dovhjort
och vildsvin (Brown & Chapman 1991a, b, Carter 1997, Carter & Magnell. I tryck.). Tidpunkten
för de permanenta tändernas frambrott och ersättning av mjölktänderna finns beskriven, men
inte hela tandutvecklingen från bildningen av tandanlag i käken tills rotbildningen (BroméeSkuncke 1952, Peterson 1955).
Anledningen till tandutvecklingen är av intresse att studera är att den som
åldersbedömningsmetod ger den mest detaljerade och tillförlitliga åldersbedömningen av juvenila
och
subadulta
djur.
Tandbildningen
är
inte
lika
påverkad
av
miljöfaktorer
och
populationsskillnader som andra åldersbedömningsmetoder som exempelvis tandframbrott,
tandslitage och epifyssammanväxning (Hillson 1986, Magnell 2006).
En förfinad åldersbedömning är av stor betydelse för analyser av osteologiska material från
arkeologiska utgrävningar. Åldersfördelningen kan användas för att belysa jaktstrategier och urval
av bytesdjur. Utifrån dödsåldern är det möjligt att fastställa när på året som djur har jagats. Detta
kan ge information om jaktsäsonger, men framför allt fastställa när på året en boplats har
utnyttjats. Säsongsutnyttjandet av boplatser spelar en central roll i vår förståelse för människans
utnyttjande av olika områden och bosättningsmönster under stenåldern. Exempelvis för att
belägga när människan blev bofast och när boplatser vid kust respektive inland utnyttjades.
Studier av Richard Carter baserade på underkäkar av kronhjort och rådjur från mesolitiska
boplatser är goda exempel på hur åldersbedömning baserad på tandframbrott kan ge indikationer
på säsongsutnyttjande (Carter 1997, 2001).
Konkreta exempel på där en utveckling av åldersbedömningen av älg kommer ha en
betydelse är för sökandes forskningsprojekts med titeln; Ageröd –människan, boplatserna, jakten
och faunan i centrala Skåne under mesolitikum. I benmaterial från dessa boplatser finns tänder
och underkäkar från älg och där åldersbedömning baserad på tandutveckling kommer att ge viktig
information om säsongsutnyttjande av dessa boplatser. I ett annat projekt kring en vikingatida
offerplats från Frösö kyrka, Jämtland, kommer metoden att kunna ge mer specifika uppgifter om
när på året som det blotades på denna plats.
En utveckling av åldersbedömningen av älg skulle även kunna vara till nytta för viltbiologer
för att exempelvis vid fynd av kadaver fastställa mer exakt när på året älgar dött av sjukdom, svält
eller som dödats av rovdjur respektive vid illegal jakt.
Resultaten av studien planeras att bli presenterat som en artikel i någon internationell
biologisk tidskrift som exempelvis Journal of Zoology eller Journal of Wildlife Management.
Material
Studien kommer att baseras olika samlingar av underkäkar av älg med känd ålder. Då älgen kalvar
under en begränsad period finns det möjlighet att med en månad som marginal fastställa djurens
ålder om tidpunkt för djurets död är känd. De samlingar som är aktuella är Naturhistoriska
riksmuseets liksom samlingar hos jägarförbundet och jaktvårdsföreningar av älg från Hällefors
området och Jämtland som undersökts av Elisabeth Iregren i samband med olika studier (Iregren
1975, Iregren 1985). Av speciellt intresse är de samlingar av trafikdödade älgar från Jämtland,
eftersom det rör sig om djur som dött under olika delar av året. Merparten av samlingarna utgörs
annars av underkäkar från djur som dödats under jaktsäsongen på hösten.
Metod
Tandutvecklingen hos älg kommer att undersökas genom att röntgenbilder tas av underkäkar från
djur i olika åldrar. De tänder som kommer att studeras är premolarer och molarer av både den
första tanduppsättningen av mjölktänder liksom de permanenta tänderna. De tio olika
tandutvecklingsstadier som definierats av Brown och Chapman (1991a, b) vid deras studie av
tandutvecklingen hos kronhjort och dovhjort kommer att användas. Genom att ge olika poäng
för tandutvecklingen av varje tand från ett (formering av en krypta) till tio (rot apex är sluten) ges
för varje underkäke en total summa poäng som sedan kan sättas i samband med djurets ålder.
Baserat på detta kan sedan utformas tabeller över vid vilken ålder olika tandutvecklingsstadier
förekommer. Skall åldern på en underkäke bestämmas så undersöks tandutvecklingen och sedan
kan det utifrån tabellerna avgöras i vilket ålder djuret underkäken kommer ifrån måste ha dött.
Tillgänglig röntgenutrustning i anslutning till samlingarna kommer att användas. I de fall
där inte sådan utrustning finns att tillgå kommer underkäkar att lånas för att undersökas i
Lund/Malmö. Vid institutionen för arkeologi och antikens historia finns ingen röntgenutrustning,
men genom samarbete med röntgenavdelningen vid odontologiska fakulteten, Malmö högskola
finns möjlighet att få tillgång till lämplig utrustning. Sökande har tidigare undersökt ett hundratal
underkäkar av vildsvin vid denna institution i samband med en studie av tandutvecklingen hos
denna djurart (Carter & Magnell, I tryck).
Kostnadsmotivering
Kostnaden för projektet gäller material, vilket utgörs av röntgenfilm och framkallning. Det är inte
möjligt att de någon exakt uppgift om hur många underkäkar som kommer att undersökas och
mängden röntgenfilm som kommer att behövas. Generellt gäller ju fler desto tillförlitligare
underlag, men detta kommer att styras av tillgången på underkäkar från djur i olika åldrar.
Inledningsvis krävs en del experimenterande för att få fram de inställningar som ger de tydligaste
röntgenbilderna, vilket beror på röntgenapparaturen, röntgenfilmen och densiteten på
benvävnaden i underkäkarna som i sin tur varierar med ålder.
Det mest omfattande arbetet med studien blir att besöka samlingar för att välja ut
underkäkar lämpliga att undersöka. En kostnad i projektet blir således de resor till samlingarna
som krävs och transport av underkäkar för att möjliggöra att de kan undersökas radiologiskt. Det
är svårt att de exakta uppgifter över kostnaden för resor och transport, eftersom det beror på hur
många samlingar det krävs att undersöka för att få ett representativt underlag samt mängden
underkäkar som kan undersökas vid samlingar respektive krävs transport för till tillgänglig
röntgenutrustning.
Referenser
Bromée-Skuncke, F. 1952. Über Zahnentwicklung und Zahnabnutzen beim Rentier. Arkiv för zoologi. Utgiven av
svenska vetenskapsakademien. Serie 2, band 4, nr 1, Stockholm
Brown, W. A. B & Chapman, N. G. 1991a. Age assessment of Red Deer (Cervus elaphus): from a scoring
scheme based on radiographs of developing permanent molariform teeth. Journal of Zoology 225: 8597.
Brown, W. A. B & Chapman, N. G. 1991b. Age assessment of fallow deer (Dama dama): from a scoring
scheme based on radiographs of developing permanent molariform teeth. Journal of Zoology 224: 367379.
Carter, R. J. 1997. Age estimation of roe deer (Capreolus capreolus) mandibles from Mesolithic site of Star
Carr, Yorkshire, based on radiographs of mandibular tooth development. Journal of Zoology 241: 495502.
Carter, R. J. 2001. Dental indicators of seasonal human presence at the Danish Boreal sites of Holmegaard
I, IV and V and Mullerup and the Atlantic sites of Tybrind Vig and Ringkloster. The Holocene 11:
359-365.
Carter, R. & Magnell, O. I tryck. A new method of age estimation in wild boar (Sus scrofa) based on
molariform mandibular tooth development and its application to Mesolithic NW Europe. I: U.
Albarella, K. Dobney & P. Rowley-Conwy (red.). Pigs and Humans. Papers Presented at the Conference on
the Archaeology and History of Pigs, Walworth 2003.
Iregren, E. 1975. Age-dependent changes in the lower extremities of the elk (Alces alces) in Central Sweden.
I: A. T. Clason (red.). Archaeozoological Studies. Papers at the Archaeo-zoological Conference 1974,
Groningen. Amsterdam.
Iregren E. 1985. An example of how mammalian species may vary biometrically during different climatic
conditions. A study of teeth from modern moose (Alces alces L.) together with teeth from dwelling
sites in northern Sweden. ISKOS 5: 217-225.
Hillson, S. 1986. Teeth. Cambridge: Cambridge University Press.
Magnell, O. 2006. Tracking Wild Boar and Hunters. Osteology of Wild boar in Mesolithic South Scandinavia. Lund:
Acta Archaeologica Lundensia Series in 8o, No 51, Studies in Osteology 1.
Passmore, R. C., Peterson, R. L. & Cringan, A. T. 1955. A study of mandibular tooth-wear as an index to
age moose. I: R. L. Peterson. North American Moose. University of Toronto Press.