Transcript En ny svensk älgförvaltning: Adaptiv ekosystembaserad förvaltning

En ny svensk älgförvaltning:
Adaptiv ekosystembaserad
förvaltning
Göran Ericsson
Sveriges lantbruksuniversitet
Varför?
En ny älgförvaltning. Vad är
problemet enligt lagstiftaren?
Problem/brister i det tidigare systemet
• Älgen som resurs och problem
• Betesskador
• Trädslag och biologisk mångfald
• Trafikolyckor
• Arbetsintensiv administration
• Bristande helhetssyn
• Bristande styrning
• Källa: Prop. 2009/10:239
Varför? Exempel skogsbruk
Nackdelar med det ”gamla”
• Ingen överblick på älgpopulationsnivå
• Bristfällig kunskap – förtroende för
inventeringar
• Fördelning av kostnader och nytta
• Inflytande
• Otydlig ansvarsfördelning mellan
aktörer/nivåer
• Sanktioner
Vilka är lösningarna enligt lagstiftaren?
Problem
Lösningar
(identifierade brister i det ”gamla” systemet)
Älgen som resurs och problem
Betesskador på skog och grödor.
Betets inverkan på
trädslagssammansättning och biologisk
mångfald
Trafikolyckor med älg
Arbetsintensiv administration
Bristande helhetssyn
Bristande styrning
Ekosystemansatsen
Adaptiv förvaltning
Ekosystembaserad lokal
förvaltning
Nyckelbegrepp
• Lokalt förankrad: engagera berörda för att
kunna balansera lokala och allmänna
intressen.
• Ekosystembaserad: ett geografiskt område
och en arbetsmetod = adaptiv förvaltning
Prop. 2009/10:239, NFS 2011:7)
Ekosystemansatsen – vad är det?
• Helhetssyn på förvaltningen av land, vatten
och levande resurser.
• Kunskapsbaserad (vetenskap, lokal och
traditionell)
• Människan en del och beroende av
ekosystemtjänster för sin överlevnad.
• Decentraliserat beslutsfattande -> Regionalt
Fördelning av ansvar mellan olika
nivåer
Förvaltningsnivå
Formella regler
Nationell
Myndigheter
Regional
Länsstyrelsen (VFD)
Ekosystem
Älgförvaltningsområden (ÄFO)
>50 000; > 100 000 ha
Lokal
Frivilliga regler
Älgskötselområden
(ÄSO)
Jaktlag
Ramverket
1. LÄNSSTYRELSEN
• Beslutar om indelning i älgförvaltningsområde (ÄFO) och förordnar
ledamöter till älgförvaltningsgrupp (ÄFG)
• Registrerar älgskötselområden (ÄSO) och licensområden
• Fastställer planer, mål och jakttider och beslutar om arealgränser
2. ÄLGFÖRVALTNINGSOMRÅDE (ÄFO )(>50 000; >100 000 ha)
• Tar fram älgförvaltningsplan med råd och vägledning
• Föreslå, inhämta, sammanställa och analysera inventeringar av älg
• Beakta fodertillgång och skador på skog
• 3 markägare, 3 jägare. Ordf markägare
3. ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN (ÄSO)
• Tar fram älgskötselplan
• Samråd med markägare, jägare
Licensområden
Oregistrerad mark
Ex. Södermanlands län – 9 st ÄFO:
älgförvaltningsområden
Regeringsuppdrag till
Naturvårdsverket,
Skogsstyrelsen och
Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU)
Ett adaptiv arbetssätt
MÅL
Sikta på SMARTA mål…
Effektmål
VFD/ Älgförvaltningsgrupp/Regional nivå;
Län
>50 000, 100 00 ha
Effektmål
VFD/ Älgförvaltningsgrupp/Regional nivå;
Län
>50 000, 100 00 ha
Regeringsuppdrag.
Inventeringsmetoder
- bör, rutinmässigt,
kostnadseffektivt
Systematiska observationer &
Inventeringsmetoder
Basmetoder
1. Avskjutningsstatistik för älg
2. Älgobservationer (Älgobs)
3. Spillningsinventering av älg
4. Älgkalvvikter
Utökade metoder
5. Flyginventering av älg
6. Åldersstruktur och reproduktion för älg utifrån skjutet
material
7. Hälsostatus för älg
8. Genetisk övervakning av älg
9. Nationella referensområden för älg
Avskjutningsstatistik
Älgobs
Spillningsinventering
Kalvvikter
Utökade metoder
5. Flyginventering av älg
6. Åldersstruktur och reproduktion för älg utifrån skjutet
material
7. Hälsostatus för älg
8. Genetisk övervakning av älg
9. Nationella referensområden för älg
Flyginventering av älg
Åldersstruktur och reproduktion för
älg utifrån skjutet material
Hälsostatus för älg
Genetisk övervakning älg
Nationella referensområden - älg
Regeringsuppdrag: Utbildning i
adaptiv älgförvaltning
www.slu.se/algforvaltning
Tack!
[email protected]