Inte bättre för att det går fortare
Download
Report
Transcript Inte bättre för att det går fortare
■■ innehåll nr 6 februari 2014
reflexion
Inte bättre
för att det går
fortare
I
nförandet av »fast-track«-konceptet« (en koordinerad perioperativ
handläggning i syfte att minska
den påfrestning operationen innebär,
samt underlätta återhämtning efter
ingreppet) har inneburit avsevärda
framsteg för flera olika grupper av patienter. Allt fler patienter behandlas
nu efter fastlagda protokoll, med förbättrade både subjektiva och objektiva resultat som följd. Det har också
visats vara möjligt att förkorta behandlingstiderna. Efter hand har fokus delvis kommit att riktas mer på de
kortare behandlingstiderna, snarare
än på de förbättrade resultaten.
Men kan det gå för fort? Kan »fasttrack« i själva verket visa sig vara
»slow-track«?
I höstas publicerades i Spine en artikel [Oestergaard et al, Spine
2013;38:1979–85] som jämför utfallet
vad avser effekt och kostnader för att
påbörja hembaserad rehabilitering 6
och 12 veckor efter genomförd lumbal
spinal fusion på grund av degenerativ
disksjukdom eller spondylolistes. Behandlingen som innebar start av rehabilitering efter 6 veckor visade sig
vara sämre för individen, i form av
sämre livskvalitet och utebliven vinst
av kvalitetsjusterade levnadsår, men
också dyrare för samhället på grund
av större sjukvårdsbehov. Författarna
drar slutsatsen att tidpunkten för påbörjande av hembaserad rehabilitering avsevärt påverkar kostnadseffektiviteten för rehabiliteringen.
Studien är tankeväckande. Det kan
alltså gå för fort. Och generellt är det
troligen så att det inte blir bättre därför att det går fortare. Mer sannolikt
är att det går fortare därför att det blir
bättre.
Pelle Gustafson
medicinsk redaktör
[email protected]
läkartidningen nr 6 2014 volym 111
Foto: Fotolia/IBL Bildbyrå
»Behandlingen som innebar
start av rehabilitering efter 6
veckor visade sig vara sämre
för individen … men också
dyrare för samhället.«
Under det år som landets tolv vårdåklagare har varit
verksamma har de hanterat drygt 150 ärenden. Endast
en handfull har gått till åtal. aktuellt Sidan 198
reflexion
191 Inte bättre för att det går fortare
Pelle Gustafson
signerat
195 IT- system ska vara användbara
klinik och vetenskap
kommentar
204 Självskadebeteende är vanligt och
stigmatiserande. Nationella självskadeprojektet arbetar för bättre bemötande
och vård Clara Hellner Gumpert, Brjánn
Karin Båtelson
Ljótsson
lt debatt
196 Dokusåpa på sjukhus? Landstingen
bör tänka sig för två gånger Ulrika Sandén
206 Stärkt roll för statiner vid primär
prevention av hjärt–kärlsjukdom
197 Apropå! Den kommande ökningen av antalet
sjuka äldre Vårda livet! Hanna Dahl
nya rön
208 Kirurger måste få stöd efter
vårdskada Magna Andreen Sachs
nyheter
198 154 ärenden hos vårdåklagare
– bara handfull till åtal
200 Fler riskindivider bland läkare har
inte upptäckts med ny lag
Brottslighet vanlig orsak till återkallad
legitimation
202 Upplevd diskriminering vanligt
bland underläkare
203 Utvärdering pekar på brister i
läkarutbildningar
Peter M Nilsson
Artroskopisk meniskresektion på
smärtindikation tycks onödig
Lars Adolfsson
209 Exponering för nötallergen i fosterstadiet kan minska allergirisk
Anders Hansen
2 000 extra steg minskar kardiovaskulär risk Anders Hansen
Osäker nytta av endovaskulär behandling vid rupturerat bukaortaaneurysm
Ebba Lindqvist
Icke-suicidalt självskadebeteende är vanligt förekommande och ett växande problem.
Det skiljer sig från suicidförsök genom att
sällan vara livshotande och ha en annan
funktion. Men det är en viktig riskfaktor för
Foto: IBL Bildbyrå
självmord. Sidorna 204 och 210
191
■■ innehåll nr 6 februari 2014
artiklar
210 Översikt Behandling vid icke-suicidalt självskadebeteende kräver tydlig
struktur. Randomiserade kontrollerade
studier visar evidens för DBT och MBT
Organ för Sveriges läkarförbund
Box 5603, 114 86 Stockholm
Besöksadress: Östermalmsgatan 40
Telefon: 08-790 33 00
Lars-Gunnar Lundh
Fax: 08-20 76 19
214 Utbildning och forskning Hög andel godkända ST-rapporter i FoU-programmet
VESTA. Utvärdering av allmänmedicinskt program för det obligatoriska
projektarbetet Jan-Eric Olsson,
E-post: [email protected]
[email protected]
219 Originalstudie Ökat omvårdnadsbehov
främsta orsak till lång vårdtid på medicinklinik. Retrospektiv journalstudie
styrker att tidig vårdplanering skulle
kunna ge bättre platstillgång Rut Skärby,
Elin Chorell, Pontus Karling
Chefredaktör och ansvarig utgivare
Pär Gunnarsson 08-790 34 00
Medicinsk huvudredaktör
Jan Östergren (internmedicin) 08-790 34 31
Foto: Colourbox
Ylva Skånér
Webb: Läkartidningen.se
kultur 2 000 extra steg minskar kardiovaskulär risk. Sidan 209
224 Vår gemensamma venereologiska
framtid – vidgade vyer och vettiga val
Per Anders Mjörnberg
225 Var tredje underläkare har upplevt
sig diskriminerad Emma Spak,
Jonas Ålebring
Mer debatt på Läkartidningen.se
kultur
226 Förkämpen Magnus Hirschfeld och
svenska läkares syn på homosexualitet
Leif Öjesjö
228 Krönika: Säkerhet – och tänkande
Jakob Endler
Webbchef
Elisabet Ohlin 08-790 34 97
Marknads- och annonsdirektör
Ulf Jansson 08-790 35 47
231 platsannonser
245 meddelanden
Sekretariat
Inga-Maj Lagerholm 08-790 34 11
229 lediga tjänster
246 information från
läkarförbundet
endast på webben
Fler artiklar på Läkartidningen.se
Vetenskapliga artiklar har genomgått referentbedömning. Varje manuskript granskas av minst en
(ofta fler) av Läkartidningens stab av vetenskapliga
experter. Granskningen av manuskript sker enligt
internationella rekommendationer (www.icmje.org).
läsarkommentarer på läkartidningen.se
»Patientmaktsutredningens förslag om ett
utvidgat vårdval riskerar leda till en alltmer
fragmenterad och ojämlik vård, där den kontinuitet som människorna önskar knappast
kan tillgodses«, skrev Ylva Vladic Stjernholm
i ett debattinlägg i LT 5/2014 (sidan 158).
att förstå det märkligt förändrade offentliga
verksamhetslandskap jag landat i. Det man
förstår, kan man göra något åt. Bodil Carlsson,
överläkare, VG-regionen
Många tänker det du säger, men vi är för
få som framför det offentligt. Vi måste börja
nu! För alla intresserade rekommenderas Colin Crouchs bok »Postdemokrati«, som är en
socialdemokrats väl pålästa beskrivning av
»marknadifieringen« av allt, inte minst vården, i samma process som smälter samman
ekonomiska och politiska elitgrupper till
en gemensam klick många världar ovanför
vanliga medborgares tillvaro. Är man inte
attraherad av det bredare samhällshistoriska perspektivet, så går hela boken att läsa
som en plågsamt träffsäker beskrivning av
ett landsting nära dig ... För min egen del
var det som att plötsligt få en kompass för
Håller med om analysen. Vårdvalet är delvis
fingerat. Det positiva med »privatisering« är
dock att nya, bra idéer från vårdgivare lättare
kan omsättas i praktiken och att man som
arbetstagare kan välja en annan huvudman!
Denna valfrihet tycker jag vi ska värna om.
Dock förutsätter det att vi har moraliskt kloka ledare i vården som styrs av sin idé och
inte primärt av att tjäna pengar. Många av
oss har nog känt oss »fångade« och inlåsta
i landstingens byråkratiska organisationer!
Det var inte bättre förr! Birgitta Gottfries Dahlberg, företagsläkare,
»fri från landstingets styre sedan 1998«,
Eskilstuna kommun
192
Tf medicinsk redaktionschef
Michael Wilczek 08-790 34 87
Medicinska redaktörer
Anne Brynolf, vik underläkare
Margaretha Bågedahl-Strindlund, docent
(psykiatri)
Ylva Böttiger, docent (klinisk farmakologi)
Pelle Gustafson, docent (ortopedi/organisation)
Mikael Hasselgren, med dr (allmänmedicin)
Stefan Johansson, med dr (pediatrik)
Lena Marions, docent (obstetrik/gynekologi)
Carl Johan Sundberg, professor (fysiologi)
debatt och brev
223 WHO-initiativ för kirurgi i resursfattiga områden Håkon A Bolkan, Hampus
Holmer, Lars Hagander
Redaktionschef och stf ansvarig utgivare
Karin Bergqvist 08-790 34 91
Administration/ekonomi
Yvonne Bäärnhielm 08-790 34 74
Produktion
Mats Kardell (IT) 08-790 33 38
Bo Svensson (IT) 08-790 33 19
Grafik: Typoform (där inget annat anges)
Korrektur: Lennart Werner
Redaktion
Miki Agerberg (reporter) 08-790 34 62
Björn Enström (webbredaktör) 08-790 34 81
Doris Francki (medicinsk redigering)
08-790 34 67
Sara Holfve (AD) 08-790 34 63
Gabor Hont (kultur) 08-790 34 80
Carin Jacobsson (meddelanden) 08-790 34 78
Ewa Knutsson (debatt, medicinsk redigering)
08-790 34 83
Jan Lind (debatt) 08-790 34 84
Michael Lövtrup (reporter) 08-790 35 26
Marie Ström (reporter) 08-790 34 29
Madeleine Ramberg Sundström (redigering)
08-790 34 82
Birgit Wilhelmson (medicinsk redigering)
08-790 34 94
Marknads- och annonsavdelning
Britt-Marie Aronsson (annonskoordinator)
08-790 34 95
Irene Balsam (annonsservice) 08-790 34 90
Håkan Holmén (säljare) 08-790 35 28
Eva Larsson (säljare) 08-790 35 06
Göran Sterner (säljare) 08-790 35 03
Prenumerationsavdelningen
Hélène Engström 08-790 33 41
[email protected]
Läkartidningen Förlag AB
Håkan Wittgren (vd)
TS-kontrollerad upplaga: 42 400 ex
ISSN: 0023-7205 (pappersutgåva)
1652-7518 (webbupplaga)
Tryckeri Sörmlands Grafiska AB
organ för
sveriges läkarförbund
grundad 1904
läkartidningen nr 6 2014 volym 111