Transcript • Hjälp mig (inte)! • Familjehemskonferensen 2013 • Nätverksarbete

En tidning för och om familjevård
• Hjälp mig (inte)!
• Familjehemskonferensen 2013
• Nätverksarbete för familjehem
och fler intressanta artiklar
Årgång 31 • Nr 3 • oktober 2013
I detta nummer
Nr 3 2013
De placerade barnens rätt
till sina två familjer .....................................................   4
Hjälp mig (inte)! ..........................................................   6
Nannanannanananaa… eller med andra ord:
boktips med privata reflektioner ................................  7
Barnhemsbarnen ...........................................................  8
Familjehemskonferensen 2013 ................................... 10
NOFCA möte i Oslo 2013............................................. 12
När ett barn placeras handlar det om... .................  13
Nätverksarbete för familjehem .................................  15
Hej alla medlemmar
ute i vårt avlånga land! ..............................................  16
Pricken över i:et ..........................................................  17
Vad tycker barn i familjehem? ..................................  18
Familjehemmens Riksförbund ..................................  19
Har du ...
◦ engagemang
◦ tid och rum
◦ ordnade förhållande
Tillsammans med oss kan du göra en insats
r
Erbjude
Vi söker ...
Stabila familjer som kan tänka sig bli familjehem
för barn- ungdomar eller vuxna för längre eller
kortare tid.
Vi erbjuder dig ...
Regelbunden utbildning och handledning. Våra
konsulenter besöker dig varannan vecka och du
når oss dygnet runt om du behöver råd och stöd
i ditt uppdrag.
Ring oss så berättar vi mer
0224 – 773 83
www.fimab.nu
2 Familjehemmet 3-2013
* Konsulentstödd familjehemsvård i utredda familjehem.
* Stöd och handledning till kommunens egna familjehem.
* Utbildning för verksamma familjehem i bland annat
BBIC, att samtala med biologiska föräldrar, att få teamarbetet i skolan att fungera.
* Lediga jourhem
Läs mer www.scholinkonsult.se
070-560 13 78
Tenntrådssmyckeriet Snåret
www. tenntradssmyckeriet.se
Ordföranden
har ordet!
Familjehemmet
Ansvarig utgivare
Roland Oscarsson
Produktion och tryck
Linderoths Tryckeri,
Vingåker, tel. 0151-130 90
Manusstopp
Till nästa nummer: 1/12 -2013
BBIC i all ära!
Jag har under denna vackra sommar och höst fyllt på rejält med nya
intryck.
Först var det Almedalsveckan med allt vad det innebär. Starkast intryck
på mig gjorde nog personerna som representerade Familjehemmens
Unga Röster (FUR), Riksförbundet Ungdom för Social hälsa (RUS),
Unga Kris och Excon. Trots alla hinder och vuxna som svikit finns
det positiv framtidstro som för dessa människor vidare i sina liv. Lite
starkare att möta nya hinder. Att tillhöra en förening kan också vara
en styrka. Människor mår bättre av att ge en av att få! Och det är det
dessa människor gör, jag fick många fler nya tankar och funderingar
än jag kan påstå att jag gav.
Jag har tagit itu med en mera personlig sak också. Jag tog tid och
mod att äntligen besöka och intervjua min äldsta morbror. Han var väl
förberedd med lådan av gamla fotografier. Vi gick igenom lådan med
kort som jag visserligen hade sett förut, men nu fick jag både namn
och beskrivning på personer som var med på fotografierna. Jag håller
på med att ta reda på var jag kommer ifrån. Det gör jag mest för att
förstå vart jag är på väg.
STOJ och FUR lägret var som vanligt en av sommarens höjdpunkter.
Jag och andra vuxna skapar ramarna och förutsättningen för dessa
unga personer att samlas under några dygn på samma ställe. Det som
händer där är en vitamininjektion av stora mått. Jag kan bara konstatera att alla barn i familjehem är också vår framtid.
Nordiska Familjerådslagskonferensen i Helsingfors gav en än mer
övertygelse om att vi måste börja arbeta mera aktivt och metodiskt för
att de placerade barnen har tillgång till sitt biologiska nätverk under
hela placeringstiden. Av erfarenhet vet vi att det är svårt att ersätta ett
biologiskt nätverk och därför ska vi förstå skillnaden och möjligheten
med att komplettera det biologiska nätverket.
Familjehemskonferensen i Göteborg i år lyfte bl a fram språkets betydelse i utanförskap och innanförskap. Kattis Ahlström sa i sitt öppningstal att barnen saknades på denna konferens och det är rätt. Det
var inga barn representerade. Inte ens någon liten bebis var med
denna gång. Jag kunde konstatera att det inte bara var barnen utan
även familjehemmen som var exkluderade från familjehemskonferensen. Visst var vi några stycken där som har varit eller är familjehem,
men konferensen riktar sig i huvudsak mot dem som arbetar med
familjehem. Ska denna konferens även i fortsättningen kunna kallas
för Familjehemskonferens måste även vi vanliga familjehem ha möjlighet att kunna ta del av både evidens och erfarenhet.
BBIC i all ära, men den blundar för en viktig förutsättning för förändring. Relationer.
Jag önskar oss alla en svamprik höst.
Telle Söderberg
Annonspriser 2013
Svartvitt
Helsida
6 800:Halvsida
3 900:Kvartssida
2 300:180 mm bred 35,00:-/mm
85 mm bred 20,00:-/mm
Priser baseras på färdigt annons­
material. Moms uttages ej.
Annonser 0150-780 10
Prenumeration
400:-/år
Plusgiro 86 52 68 – 7
Medlemsavgift inkl. tidning
375:-/år
Plusgiro 86 52 68 – 7
Redaktion och FR-Kansli
Roland Oscarsson
Stora Malmsvägen 7
641 50 Katrineholm
Tel. 0150-780 10, 070-516 02 33
E-post: [email protected]
Hemsida:
www.familjehemmensriksforbund.se
Rätt adress?
Har ni bytt adress så skicka både
den nya och den gamla till:
[email protected]
Tack på förhand!
Foto
Alla bilder används som illustrationer. Personerna på bilderna har
ingen anknytning till ämnet om
det inte står speciellt angivet.
Tidningen med samtliga artiklar
och annonser mm läggs också ut
på FR:s hemsida:
www.familjehemmensriksforbund.se
ISSN 02821346
Familjehemmet 3-2013 3 De placerade barnens rätt
till sina två familjer
Vi har tagit emot 20 barn och ungdomar i vårt hem under de senaste dryga 23 åren. Sex
av dem har bott hos oss största delen av sina liv och resten har bott hos oss varierande tid
mellan 2 veckor till tre år.
Idag har vi två barn kvar hemma.
Vi har också sammanlagt tre biologiska numera vuxna barn. Som ni
förstår har våra liv kretsat väldigt
mycket kring barn, mest andras
barn och då förstår ni också att två
vuxna hade aldrig klarat av den uppgiften ensamma. Speciellt för att vi
har arbetat i stort sett alla de åren
också med undantag några år när vi
hade små barn hemma. Att vara fosterförälder räknas ju inte som arbete
utan bara som ett uppdrag som kan
skötas vid sidan av sitt arbete. Vi har
haft tur som har haft flera vuxna
som har funnits till för dessa barn.
Deras biologiska föräldrar och släktingar, våra släktingar och våra biologiska barn.
Nu börjar den tiden närma sig när de
flesta av våra barn är stora nog att
stå på egna ben. Ensamma räknar vi
inte att bli för det, tolv av dem som
har bott hos oss räknar oss som sina
föräldrar. De har 2-4 föräldrar var
och det är de glada för med tanke på
att flera av dem redan har hunnit bli
föräldrar själva. Jag har aldrig känt
ett behov av att äga något av barnen,
inte ens min biologiska son. För mig
är det en självklarhet att barn, i de
allra flesta fall, älskar sina föräldrar,
men jag har varit ganska övertygad
om att de älskar mig också. Barn i
en viss ålder hatar sina föräldrar och
lika mycket har jag även fått känna
av det.
Samarbete
Alla barn mår bäst av att bo hos sina
föräldrar, tillräckligt väl fungerande
föräldrar. Alla vi som är föräldrar
vet att vi ibland brister i det, men
som väl är har många av oss andra
vuxna i vår närhet som tillfälligt kan
träda in och komplettera oss för våra
barn. Det är så jag ser på mig själv,
som fosterförälder, kompletterande
Välkommen till Sveriges största nätverk av familjehem!
FamiljehemsGuiden
Familjehemsguiden söker efter nya samarbetspartner, både erfarna och nya familjer.
Kontakta oss gärna för mer information.
Vi kan erbjuda socialtjänsten......
Förstärkt familjehemsvård.
Professionell handledning till yrkesverksamma inom psykosociala området.
Extern handledning till kommunens egna familjehem för kortare eller längre perioder efter behov.
Familjehemsguidens handledare är utbildade enligt handledarföreningens krav.
Kontakta FamiljehemsGuiden
www.sposit.se
familjehem@ telia.com
Tel.vx. 0156-170 25 Box 3, 619 21 Trosa Besöksadress: Industrigatan 5, 619 33 Trosa
4 Familjehemmet 3-2013
vuxen för de barn som bor/har bott
hos oss. Ibland har jag fått komplettera till 100% och i flera år, men de
biologiska föräldrarna har alltid varit
tillåtna att delta så mycket de orkar
och förmår.
Ställ krav
Alla familjer har olika sätt att leva
sina liv och jag vill påstå att alla sätt
att leva passar inte fosterfamiljer. Det
skall t ex inte finnas missbruksproblematik, för långvarig osämja, ekonomiska problem, psykisk sjukdom,
kriminalitet, fanatisk religiositet eller
låg tolerans mot andra människor.
Som fosterförälder skall man tåla att
bli kränkt av barnen, deras föräldrar
och även av sina uppdragsgivare i
perioder. Man skall tåla kritik och att
andra anser sig ha/ har rätt att lägga
sig i utan att påverkas i sin trygghet för barnen. Vi fosterföräldrar är
också bara vanliga människor, men
förhoppningsvis människor som har
haft verktyg att hantera de svårigheter vi mött i livet.
Medvetet arbete med de viktiga
familjerna
Min erfarenhet är att de biologiska
föräldrarna och släktingarna till de
placerade barnen får inget eller alldeles för lite stöd och hjälp att våga
och orka fortsätta vara föräldrar och
släkt till barnen när de placerats.
Fosterföräldrarna får ofta för lite hand­­ledning eller handleds av per­­­­soner
som inte har kompetens att handleda
fosterföräldrar.
De som blir mest lidande i det är
huvudpersonerna, barnen/ungdomarna som vi alla skall göra livet bättre
för. Många handläggare och fosterförälder tror eller t o m påstår att de visar
hänsyn till barnen och deras föräldrar
genom att försköna verkligheten,
men jag tror att det handlar ofta om
att man inte vågar vara ärlig. Ärlighet
sårar också, men ofta bara så länge
tills man vågar ta det till sig. Oärlighet
sårar för evigt.
Det finns metoder
De båda nätverken och de professionella kan samlas i Nätverksmöten.
Det är ett bra forum för att diskutera
den viktiga vardagen och de konflikter som kan uppstå i och med många
inblandade personer som vill det
placerade barnet väl.
Familjerådslag är en annan metod
som kan användas för att få fram
förslag på möjliga lösningar när problem uppstår.
Både Nätverksmöten och Familje­råd­
slag skall naturligtvis ledas av personer som har en god kunskap av
dessa metoder.
Nätverksmöten och Familjerådslag be­­
skrivs mera ingående i en annan artikel i tidningen.
Metoder som med fördel kan användas på familjehemsvårdens arena. Det
räcker naturligtvis inte bara med olika
metoder, det som ändå är mest verksamt är de goda relationerna. Med
hjälp av de goda relationerna kan
man sätta sig i vilket möte som helst
och gå ut med känslan av att även just
jag kan bidra med något bra.
Den bästa metoden för att skapa de
goda relationerna är att träffas regelbundet och prata med varandra.
Våga vara nyfikna på varandras tankar och erfarenheter och att ha en
gemensam beskrivning på vad målet
är och hur vi ska nå dit.
Telle Söderberg
[email protected]
Telle Söderberg, Britt Moberg,
Katarina Martin
och Ia Nilsson vid FfF och
RFF;s informationsbord vid
Familjehemskonferensen
Göteborg.
Familjehemmet 3-2013 5 Hjälp mig (inte)!
I vårt samhälle är det fint att klara
sig själv. När jag jobbade med stöd
till personer med neuropsykiatriska
skörheter inom landstinget trodde
jag under flera år att mitt uppdrag
gick ut på att folk skulle ha ett bra
liv som de kunde känna sig nöjda
med. Så var det inte, huvudsyftet
med mitt uppdrag var att hjälpa
människor att bli självständiga. Som
sagt, det anses fint att klara sig själv.
Att vara självständig innebär ett oberoende, frihet. Att vara hjälpsökande
innebär beroende, kontrollförlust,
ibland kanske en känsla av skam?
Att vara hjälpare innebär… Ja, vad?
Kontroll? Makt? Gödsel till självkänslan? Glädje att kunna dela med sig
till andra? Kanske lite av varje i en
godisblandning med såväl sött som
surt.
För några år sedan läste jag, i något
mindre litterärt magasin, att det där
med att kunna be andra om hjälp är
en del av att ha en god självkänsla. I samband med det började jag
reflektera rätt mycket om hjälp och
hjälpande. Jag insåg att om det där
med att be om hjälp ligger i en god
självkänsla så var nog min ganska
låg, kanske till och med obefintlig.
Jag bestämde mig för att pröva, att
exponera mig för att vara beroende.
Det är rätt okej. Folk gillar att hjälpa
till. Det verkar som om det är lättare
att hjälpa än att be om hjälp. Kanske
bevarar man som hjälpare lättare sin
integritet och värdighet, medan man
som hjälpsökare blir mer bar, blottad i sina behov. Och för att stå bar
inför andra behövs det nog en hel
del självkänsla. Jag reflekterar vidare och funderar på hur det blir för
många av dem som vi hjälpare möter
i våra uppdrag. Hur hög självkänsla
har 14-åriga Alice när hon kommer
till ett nytt familjehem efter att ha
fått lämna sitt förra och kanske även
det dessförinnan? Hur hög självkänsla har 18-åriga Kevin som fortfarande undrar om det är hans fel
att mamma dricker så mycket att hon
inte klarar att vara mamma. Hur hög
självkänsla har 8-åriga Jakob som
inte har en aning om varför han inte
kan bo hemma med sina föräldrar
och gå i sin vanliga skola? ”Hen vill
inte ta emot vår hjälp. Vi har provat
allt”, säger vi frustrerat. Kan det vara
så att vi börjar i fel ände? Att äran
att få hjälpa kommer först när vi förtjänat den. Att den som blivit blottad i sitt hjälpsökande, lämnad bar
och tilltufsad så småningom börjar
skydda sig med ett ”jag vill inte ha
din hjälp” eftersom det gör för ont
att säga ”jag kan inte ta emot din
hjälp, jag är rädd för att du ska göra
mig illa om jag blir beroende av dig”.
Kanske kan ett sätt att jämna ut makt­­
balansen mellan hjälpare och hjälpsökande vara hur vi pratar om det. I
stället för att be att få hjälpa till kan
vi prova att prata om att hjälpas åt,
att samarbeta eller göra något tillsammans. Ett annat sätt kanske kan vara
att själva utsätta oss, att känna pirret
i magen när vi ställer frågan, ”snälla,
kan du hjälpa mig?”.
Carolina Lindberg
Handledare, utbildare
och författare
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården
Knäck koden och öka ditt barnperspektiv! Under konferensen presenteras konkreta exempel på idéer och
initiativ och processer som startats i de sju regioner som medverkat i ett utvecklingsarbete. Nya arbetssätt har
utvecklats bl.a. inom områden som; • utredningsarbetet • socialtjänstens tillgänglighet för barn • ta tillvara
barns synpunkter • samla kunskap från barn för att utveckla socialtjänstens arbete. Konferensen äger rum
den 13 mars 2014 i Stockholm.
Utvecklingsprojektet syftar till att utveckla arbetssätt och hållbara strukturer för en ökad brukarmedverkan
i socialt arbete för barn och ungdomar. Sju FoU-enheter deltar i projektet. Nu finns regionala rapporter från
projektets första fas.
Läs mer om projektet och ladda ner rapporter!
http://www.allmannabarnhuset.se/
6 Familjehemmet 3-2013
Nannanannanananaa…
eller med andra ord: boktips med privata reflektioner
Wallroth Per, Mentaliseringsboken.
Stockholm: Karneval förlag 2010
De viktigaste slutsatserna av forskningen presenteras med språk som
är lätt att ta till sig. I boken beskrivs
vardagliga händelser, den ger praktiska råd och utmanar med enkla
övningar som hjälper läsaren mentalisera bättre.
Juul Jesper, Aggression– ett nytt och
farligt tabu (övers. Ulrika Junker
Miranda). Wahlström & Widstrand
2013.
synen på barnuppfostran och inspi­­­­rerat många med sina åsikter och
tankar.
Idag söker många föräldrar och lärare tips för hur de ska hantera aggressivitet hos barnen. Enligt Juul måste
vi vuxna istället för att få våra barn/
elever att bli lätthanterliga hjälpa
barnen att förstå sina känslor och ta
ansvar för dessa.
Den här boken riktar sig också till
den breda allmänheten. Läs boken,
reflektera och dela gärna med dig av
dina tankar.
Läs gärna Ditt kompetenta barn och
Din kompetenta familj av Jesper
Juul.
Det pratas mycket om mentalisering
inom familjehemsvården. Den Nya
Kälvestensutredningen lägger stor
fokus på mentaliseringsförmågan hos
människor som vill bli familjehem.
Jag har dock varken hört eller läst
om hur viktigt det anses vara att socialtjänstens personal skall äga den
förmågan.
Att mentalisera- det är att försöka se
sig själv utifrån och andra människor
inifrån.
Jag tycker att Per Wallroths Menta­
liseringsbok är en bok som lämpar
sig att läsas av alla som är läskunniga.
Jesper Juul är för många bekant som
familjeterapeut, författare och föredragshållare. Han har revolutionerat
Är Du familjehem, släktinghem,
kontaktfamilj/person?
Vi finns för Dig!
Bli medlem nu!
Familjehemmens Riksförbund (FR)
tel 0921-649 88, 0150-780 10
www.familjehemmensriksforbund.se
[email protected]
Telle Söderberg
IDRE FJÄLL
uthyres:
8-bäddslägenheter, typ 9C,
mycket hög standard och­
bästa läge.
bertil 070-6531717
[email protected]
www.familjehem.se
Familjehemmet 3-2013 7 BARNHEMSBARNEN
Mellan 1920 och 1995 placerades
minst 250 000 barn i fosterhem och
barnhem av den sociala barnavården
i Sverige. Många fick det bra, medan
andra utsattes för misshandel, sexuella övergrepp och slavarbete. Idag
är dessa barn vuxna och har fått
komma till tals i en statlig utredning,
Jag är själv ett av alla dessa vanvårdade barn, men i mitt fall var det så att
jag fick bo kvar mitt i misären. Det
skriver författaren Lisbeth Pipping.
Mellan 1920 och 1995 placerades
minst 250 000 barn i fosterhem och
barnhem av den sociala barnavården
i Sverige. Många fick det bra, medan
andra utsattes för misshandel, sexuella övergrepp och slavarbete. Idag
är dessa barn vuxna och har fått
komma till tals i en statlig utredning,
Jag är själv ett av alla dessa vanvårdade barn, men i mitt fal var det så
att jag fick bo kvar mitt i misären. Jag
växte upp med en mamma som var
utvecklingsstörd och en pappa som
valde flaskan istället för sina barn.
utredning, Barnavårdsutredningen,
skall därför utgöra underlag för
Jag var osynlig i alla de utreden ny lagstiftning gällande
ningar som socialtjänsbarns status och sociten och skolan gjorde,
Historien börjar när en tre
ala situation. BBIC
allt fokus låg på min
veckor gammal flicka och
är ett begrepp och
mamma, hon som
hennes elva månader gamla bror
en metod som skall
gjorde så gott hon
hjälpa
ansvariga att
blev tvångsomhändertagna...
kunde. Därför kan
ta
rätt
beslut.
jag idag inte vara tyst
när jag ser barn som
Trots intentionerna i de här
vanvårdas.
två ut­redningarna, och en ökad medVanvårdsutredningen, för att få upp­­­­
rättelse men också för att förhindra
att barn råkar illa ut i dagens Sverige.
Det senare har varit ett starkt motiv
för att delta i utredningen – man vill
medverka till att dagens barn inte
drabbas av samma kränkningar och
övergrepp. Dessvärre kommer vanvårdade barn fortfarande att behöva
placeras i ett nytt hem, men inget
barn ska behöva få sin barndom söndertrasad för att socialtjänsten agerar oöverlagt eller misslyckas med
att sörja för barnets bästa. En annan
vetenhet om barns sociala behov, har
ett socialtjänsten i Marks kommun,
agerat på ett sätt som grovt åsidosätt­
er två små barns behov av trygghet
och kontinuitet. Fallet visar dels på
hur egenmäktigt socialsekreterare
kan agera, dels på vikten av kommunikation mellan två kommuners
socialtjänster.
Historien börjar när en tre veckor
gammal flicka och hennes elva månader gamla bror blev tvångsomhändertagna eftersom deras mamma inte
hade förmåga att ta hand om dem.
Utbildning, konsultation, handledning
och förstärkt familjehemsvård
Handledarutbildning med inriktning
mot familjehem
Familjehemsutbildningar
Aleris Nåjden söker
just nu erfarna
familjehem i Skåne
För mer info kontakta:
Familjehemsrekryterare
Anna Jernkrook 060-17 05 12
alt. [email protected]
Handledning till professionsgrupper
och familjehem
Förstärkt familjehemsvård
Börje Lindberg - [email protected]
Gull-Britt Lindberg - [email protected]
Lindberg Utveckling AB
019-184000 • www.luvab.se
IFCO 2014 EUROPEAN+ CONFERENCE
11-14 May 2014 / Kyiv / Ukraine
www.ifco2014.kiev.ua
8 Familjehemmet 3-2013
Socialsekreterarna genomförde ett
korrekt och nödvändigt omhändertagande, men behövde hjälp av
femton poliser på grund av de hot
som socialsekreterarna utsattes för.
familjehemmet inte varit samarbetsvilligt. Detta var inget som den
placerade kommunen uppfattat.
Något formellt underlag för beslutet har inte presenterats.
Syskonen placerades i ett familje­­
hem som långsamt och varsamt
lyckades bygga upp deras trygghet. Barnen träffade sin biologiska
mamma två gånger om året under
tillsyn, ett um­­gänge och en umgängesform som bedömts rimlig med
hänsyn tagen till omständigheterna,
då det av olika orsaker var riskfyllt för barnen att träffa mamman.
Mamman, pappan och storebrodern
i familjehemmet blev de allra viktigaste personerna i barnens liv, de
som tröstade när de trillat och slagit
sig, de som nattade och som vakade ut deras mardrömmar. Barnens
identitet skyddades dessutom för
deras och familjehemmets säkerhet.
Familjehemmet är också skadat.
Sonen förstår inte varför hans familjehemssyskon inte får vara med
honom. Familjehemsföräldrarna
har chockat tvingats inse att de inte
har någon rätt att bevaka barnens
intressen. Deras uppdrag upp­­hörde
nämligen med omedelbar verkan.
Fyra års engagemang var plötsligt
värdelöst.
Efter nästan fyra år, sommaren
2009, flyttade mamman till en annan
kommun och fick ett sjätte barn med
en ny partner. Socialtjänstsekreterare
i den nya kommunen ifrågasatte nästan omgående målsättningen med
placeringen och började agera för
att ge den biologiska mamman en ny
chans att visa att hon nog klarar av
att vara förälder. Dock utan hänsyn
till barnens historia, situation, trygghet eller familjehemmets uttalade
oro för barnens reaktioner på det nu
ut­ökade umgänget.
Den 28 oktober 2009 hade socialtjänsten gett familjehemmet besked om att
förbereda barnen för några timmars
umgänge med den biologiska mamman. Innan familjehemsföräld­rarna
lämnade över barnen till de väntande socialsekreterarna frågade pojken
om och om igen: ”Ni kommer väl och
hämtar mig sedan, visst hämtar ni
mig?” Familjehemsmamman kramade
hårt och sa: ”Vi syns om några timmar.” Pojken vinkade så länge han
kunde se dem.
Fyra timmar senare möts familjehems­
föräldrarna av två socialsekreterare
Fallet är anmält till Socialstyrelsen,
nu har vi fått svaret kommunen
gjorde fel, men oavsett granskningens resultat är de här barnens tillit
till vuxenvärlden med all sannolikhet knäckt för all framtid.
som bryskt meddelar att barnen om­­
händertagits med omedelbar verkan
och att de aldrig kommer att få träffa
dem igen.
Den 28 oktober 2009 hände det som
pojken fruktade mest av allt. Pojkens
och hans lillasysters mamma, pappa
och storebror är plötsligt borta.
Pojken och hans lillasyster fick inte
ens ta avsked. De fick inte heller
sina gosedjur med sig, de som kanske kunde ha tröstat åtminstone lite
grann då de förtvivlat gråtande skulle
somna i det helt främmande jourhemmet någonstans i Sverige. Vem ska de
nu lita på – vad händer dem härnäst?
Fallet visar att barn fortfarande ut­­
sätts för myndighetsövergrepp.
Inget barn ska någonsin behöva
uppleva någonting liknande. Det
går inte att skylla på okunskap, då vi
i dag klart vet behovet av anknytning
och trygghet. Något varenda socialsekreterare som arbetar med barn borde
se som det viktigaste Socialtjänsten är
en viktig del av det svenska trygghetssystemet och ska garantera kommuninnevånarna trygghet I en del
kommuner är det precis tvärtom,
socialtjänsten skapar otrygghet och då
kan bli riktigt otäckt för den enskilde
och särskilt utsatta är barnen.
Ibland måste man omhänderta barn
snabbt. Det ska enbart ske när barn
är i akut livsfara och åtgärden skall
godkännas av länsrätten inom två
veckor.
De här barnen rycktes upp helt i
onödan från en omsorgsfullt uppbyggd trygghet dit de tagits för att
skydda dem från livsfara. Som motiv
har socialtjänsten låtit meddela att
Lisbeth Pipping,
författare och föreläsare
FAMILJEVÅRDSGRUPPEN I JÖNKÖPING
Konsulentstödd familjehemsverksamhet för barn och ungdomar
Kontakta oss gärna! Tfn: 036-16 00 30, 036-16 90 30, E-post: [email protected]
eller besök vår hemsida www.familjevardsgruppen.se
Familjehemmet 3-2013 9 Familjehemskonferensen 2013
Den 7:e familjehemskonferensen ägde i år rum den 11-13 september
på Clarion Hotell Post i Göteborg.
Jag åkte dit för första gången tillsammans med Telle Söderberg som varit
med på alla tidigare konferenser.
Dag 1 började med uppgång i ottan,
03:45 ringde klockan eftersom bussen till Katrineholm gick 05:35. Det
var så mörkt ute att jag hade flera
reflexer på mig och min väska + att
jag blinkade med ficklampan när
bussen kom. Precis som jag misstänkte brukar det inte gå på någon
vid vår hållplats, Larslund så dags på
morgonen. Busschauffören sa förvånat: Här har ingen gått på under de
tre år jag kört denna sträcka, det var
tur du syntes så bra för annars hade
jag nog missat dig! Alldeles ensam
med chauffören i bussen åkte jag
den dryga timmen till Katrineholm
för att sedan ta tåget till Göteborg.
Tågresan gick smidigt och redan
efter dryga två timmar var vi framme i Göteborg. Efter att ha lämnat
in våra väskor på vårt hotell bar det
sedan av mot konferenshotellet där
Roland Oscarsson väntade på oss.
FfFs monter (Forum för Familjevård)
liksom RFFs monter (Riksförbundet
för Förstärkt Familjehemsvård)byggdes snart upp, det var i de montrarna
Telle och Roland skulle vara. Det var
27 utställare på plats, varav de flesta
var privata företag som bedriver förstärkt familjehemsvård i familjehem
samt på olika typer av institutioner.
600 deltagare var det på konferensen
och de allra flesta kom ifrån olika
socialförvaltningar runt om i landet.
Under de tre dagar som konferensen
hölls var det 13 olika föreläsningar,
10 seminarier som man kunde välja
att deltaga i förutom storföreläsningarna som var gemensamma.
Konferensen invigdes av Kattis
Ahlström generalsekreterare i BRISBarnens Rätt I Samhället. Därefter
spelade Anna Mannheimer och Peter
Apelgren upp ett avsnitt från deras
föreställning ”Kidz”, något som lockade till många igenkännande skratt
bland deltagarna. Resten av dagen
var det seminarier och föreläsningar.
Jag var på Psykologen Lasse Janssons
föreläsning om Traumatiserade barn
och ungdomar, samt seminariet som
10 Familjehemmet 3-2013
handlar om Socialstyrelsens nya
utbildning för jour- och familjehem:
Ett hem att växa i. Solveig Freby,
från Socialstyrelsen, Eva Kollberg,
utb. ansv. Familjehem i Göteborgs
Stad och Cecilia Moore, regional
utvecklingsledare i Sörmland berättade om den utbildningen. (Eftersom
jag blev nyfiken på den utbildningen efter seminariet skyndade
jag mig att beställa materialet ifrån
Socialstyrelsens hemsida och ska
tjuvläsa det innan det är vår tur att
få gå kursen.)
Klockan 18 var det så slut på dag 1
och jag och Telle kunde bege oss trötta till vårt hotell för att äta middag.
Dag 2 började slagkraftigt med gruppen Body Beat Box som fick alla
600 att slå på våra kroppar och göra
diverse ljud tillsammans med dem.
Vill du veta mer om dem gå in på
YouTube och titta på deras häftiga
show. Nästa gemensamma föredrag
hölls av inspiratören och kommunikatören Leo Razzak som bland annat
arbetat på Fryshuset i Stockholm.
Vilken fantastisk bild han gav oss
hur vi kan dra nytta av det mångkulturella Sverige som växer fram med
sitt eget liv som referensram. När
Leo var färdig stod alla 600 upp och
jublade och applåderade helt tagna.
Efter en kaffepaus var det så dags för
nästa fantastiska föreläsare: Mustafa
Can som berättade om mötet med ett
nytt land, nya kulturella koder, nytt
språk. Om utanförskap och vägen in.
Om vikten av att ha ett språk och
dess betydelse.
Båda dessa två människor satte ett
djupt avtryck hos mig och får du
någonsin chansen att lyssna på någon
av dessa GÖR DET!! Båda två var
sommarpratare på SR1 i somras och
deras program kan man lyssna på i
efterhand via datorn.
Resten av eftermiddagen var det
före­­läsningar kring kulturmöten och
forskning kring socialt arbete. Jag
lyssnade på Ingrid Höjer som forskar
kring barn och familjer med särskild
fokus på den sociala barnavården.
Hennes föreläsning handlade om
Goda skolprestationer för placerade
barn och unga, Vilka faktorer medverkar till att det går bra i skolan? När
så dag 2 var över var jag fulltankad
med intryck och det var skönt att gå
tillbaks till hotellet och äta en god
middag.
Dag 3 började med skön musik framförd av Hannah Tolf & Christoffer
Johansson, därefter höll Lars Lillhed
Specialiserade på
konsulentstödd familjehemsvård
sedan 1990
Stiftelsen Credo är en icke vinstdrivande
stiftelse som är
politiskt och religiöst obunden.
Målgruppen är barn, ungdomar och vuxna
enligt SoL, LVU, LVM, LSS, LPT,
LRV och KvaL
Lisbeth Pipping, årets FSF pristagare.
en kåserande föreläsning om kraften i våra föreställningar. Allt vi gör och tänker finns i ett landskap av våra
föreställningar som gör oss både vid- och trångsynta.
Nästa föredragshållare var Susanna Alakoski som bland
annat skrivit boken Svinalängorna, hon berättade om sin
nya bok oktober i Fattigsverige.
Den sista konferensdagen avslutades med utdelningen av FSF priset 2013 (Föreningen Socionomer
inom Familjehemsvården) Årets pristagare var Lisbeth
Pipping: För hennes banbrytande arbete för att göra
barn som bor i familjehem mer synliga.
När så konferensen var över var jag full av intryck efter
dessa dagar och förhoppningsvis får jag möjlighet till att
åka iväg på nästa som är 2015.
Resan hem gick lika smidigt med snabbtåget till
Katrineholm och ensam på bussen hem mot Nyköping.
Hemma igen var jag klockan 19 till vardagen med man,
barn och hundar.
Bakom datorn:
Britt Moberg
Familjehemsmamma
i Nyköping
Vi erbjuder:
• Drygt 100 utredda och kompetenta
familjehem
• Kontinuerlig handledning och utbildning till
våra familjehem
• Välutbildade familjevårdskonsulenter med
gedigen erfarenhet
• Väldokumenterad verksamhet som
kvalitetssäkras kontinuerligt på individoch verksamhetsnivå (skandinavisk
sjukvårdsinformation Kvalitetsindex)
• Ramavtal med 80-tal kommuner
samt Kriminalvården
• Internationella erfarenheter
Vill Ni veta mer?
Kontakta oss på
[email protected] eller 08-402 54 70
Familjehemmet 3-2013 11 NOFCA möte i Oslo 2013
Årets möte i Oslo hölls i Norska
Foster­­h jemsföreningens lokaler i
central staden. (Måste notera den
himmelsvida skillnaden till våra före­­­­
ningars omständigheter när det gäller
resurser). Deltagare från Dan­­mark,
Finland, Färöarna, Sverige och Norge
deltog.
Vi hälsades välkommen av Tove Wahl­­
ström och Torunn Aks Hauen och
programmet inleddes av statssekreteraren Kjetil A Ostling från Barne-, och
likestillnings- Integreringsdeparte­
mentet med tema ”Barnevernslöftet”,
vilket innebär ett löfte om mer resurser till barnavårdarbetet. Han berättade att man satsar på att förbättra
familjehemsvården genom att lyssna
E F T E R LY S N I N G
Vi behöver foton som vi kan
använda som illustrationer i
tidningen Familjehemmet eller
i FR:s Almanacka för 2014.
Vi behöver lämpliga foton;
natur, djur, barn och ungdomar - men ej foton på identifierbara placerade personer.
Tyvärr kan vi ej betala någon
ersättning på publicerat foto.
Skicka oss foton till:
[email protected]
eller FR, St. Malmsvägen 7,
641 50 KATRINEHOLM.
12 Familjehemmet 3-2013
till de placerade barnens egna önskemål och erfarenheter.
ett barn ska kunna adopteras efter
ett års placering om det är under
18 månader och för barn mellan 18
månader till 4 år gäller 2 års placeringstid som grund för en adoptionsmöjlighet. Man föreslår också
att Barnevernslagen ska bli en rättighetslag för barnen.
Vi fick ta del av en statlig utredning ”Bedre beskyttelse av barns
utvikling” NOU 2012:5, som gjorts
med den kände forskaren Magne
Raundalen som huvudsekreterare.
Utredning handlar bland annat om
Nästa föreläsare var psykoett skifte i tanken om små
log Heidi Jacobsen från
barns behov i samband
Barnet behöver en
Nasjonalt kompetens­
med placering i familanknytningsperson som är
netverk for sped-og
jehem ”den biolosmåbarns psykiske
giska principen” där
nödvändig för att dess hjärna
helse.
Hon berättade
man i lagstiftningen
ska utvecklas.
om ett forskningprohittills satt föräldrajekt som hette Utvikling
rätten och de biologisog tilknytning hos fosterbarn
ka banden i första hand även
ved 2-3 års ålder. Projektet följde
när det gäller spädbarn. Psykologen
utvecklingen hos placerade barn
Vigdis Bunkholdt berättade för oss
utifrån många olika aspekter och
om hur man resonerar runt dessa
omfattade 60 placerade barn och en
frågor. Hon påpekade att ett spädkontrollgrupp på 42 barn. Barnen
barn struntar helt i biologin då det
testades med många olika metoär totalt beroende av att någon ger
der. Både barnens och fosterförälddet omsorg och mat. Barnet behöern anknytningsmönster testades
ver en anknytningsperson som är
under projekttiden. Fosterföräldern
nödvändig för att dess hjärna ska
fick stöd och skrev bland annat
utvecklas. Det goda samspelet är en
”Anknytningsdagbok”och fick bedögrund för en sund utveckling och
ma barnen och följa deras utveckhjärnan kan skadas av att spädbarling systematiskt. Fosterföräldrarna
net utsetts för stress. Detta styrks av
kunde få stöd och se sin egen betyforskning och går att bevisa vetendelse för barnet. Resultatet av proskapligt. Det biologiska kommer
jektet är omfattande och stödjer
senare i livet då de flesta är intresantagandet att barn som placeras
serade av sitt ursprung och är behov
tidigare får oftare trygg anknytning.
av att känna till sin bakgrund. Det
Det visar sig att det är viktigt att fosär naturligtvis så att i de allra flesta
terföräldern får vägledning. Tidiga
fall sammanfaller det biologiska och
insatser för barn och deras fosterförpraktiska så att föräldrarna kan ge
äldrar gör att barnen halter av stresssina barn en anknytning som stöder
hormon minskar till normala nivåer.
utvecklingen.
Utredningen säger att det inte finns
någon forskning som stödjer tron
om att den biologiska principen är
viktigare för ett barns utveckling än
att det får en trygg omsorgsperson
oavsett om denne är släkt eller inte.
Utredningen förslår en ny princip
om utvecklingsstödjande anknytning
rörande de svåra besluten i barnskyddet. Diskussionen har blivit att
gälla ”barnets bästa”, vilket gör att
alla anser sig alltid tänka på ”barnets
bästa” ur sin egen synvinkel. Kanske
är orden ”barnens behov” mer adekvat utifrån barnens rätt till vård och
utveckling. En lagändring som utredningen föreslår handlar om att man
i samband med en hemflytt av ett
barn ska värdera anknytningen till
familjehemmet. Man föreslår också
ändringar i adoptionslagen så att
Heidi Jacobsen redovisade mycket
forskning runt detta tema och jag
skulle önska att detta område fick
mer uppmärksamhet även i Sverige i
samband med att små barn placeras
i familjehem.
Vi fick också del av vad som händer
i de andra nordiska länderna och
erfar igen att vi har mycket att lära
oss av våra grannar.
Pirkko Nilsson
När ett barn placeras handlar det om
att lägga till anknytningar, inte ta bort det som redan finns
Anknytning, det är ett sånt där ord
som ofta används när det pratas om
småbarn och deras föräldrar, anknytning är en förutsättningen för att den
nyfödda ska bli omhändertaget och
utvecklas, men det är mer än så och
påverkar oss hela livet. Det är en
medfödd instinkt som handlar om
att söka och hålla kvar närhet, den
känslomässiga anknytningen behövs
för att barnet ska kunna mogna
och bli en självständig individ. Ju
äldre barnet blir desto viktigare
blir anknytningen eftersom anknytningsrelationen är förutsättningen
för lärandet, vi lär oss av de vi är
anknutna till. Den vuxne blir barnets orienteringspunkt, som en stor
fyr finns den vuxne och lyser upp
farvattnet så att barnet inte seglar
vilse. Barnet behöver den här orienteringspunkten, det är med hjälp av
den som han/hon kan skapa en uppfattning om vilken de själva är, lär
sig veta vad som är verkligt, varför
saker händer, vad som är bra och
vad som är dåligt.
När det finns en anknytning mellan
barnet och den vuxne, fungerar det
som ett skydd mot sårbarhet och
dessutom är anknytningen den mest
kraftfulla motivationen i världen: Vi
vill göra bra saker för den som vi är
anknuten till, vår intention är att vara
god för den vi är anknuten till. Vi vill
uppmärksamma och lyssna, vi vill ta
råd från, vi vill vara lojal, vi vill leva
upp till förväntningarna, vi vill få
saker och ting att fungera, vi vill
kunna undvika hemligheter.
Problemet är att anknytningen inte
har en inbyggd censur, den kan inte
sålla bort personer som är dåliga
orienteringspunkter utan de fungerar också som en fyr och lär barnet
hur det ska vara.
När ett barn omhändertas och placeras blir det inte automatiskt en plats
för oss att vara de föräldrar/vuxna
som ska fostra barnet. Det spelar
ingen roll om du råkar vara vuxen,
verkligen älskar barnet, att du tror
att du vet vad som är bäst för barnet
och verkligen bara vill att barnet ska
ha det bra.
När anknytningen fördjupas fungerar den ungefär som en magnet, du
vet att på en magnet är en sida +
och den andra sidan är -, det handlar om närhet och avstånd vilket
kallas för polarisering. Om ett barn
inte kan vara fysiskt nära den vuxna
som barnet knutit an till, det kan
handla om att den ena föräldern
”försvinner” vid en skilsmässa eller
om barnet blir familjehemsplacerad
och barnet inte hunnit bli tillräckligt mogen, måste hjärnan välja en
vuxen före den andra att uppleva
närhet till d v s biologiska mamman
eller familjehemsmamman.
När barnet är omoget finns det inte
möjlighet att känna djup närhet till
två motpoler, barnet kan inte knyta
an till familjehemsmamman eftersom hjärnan uppfattar det som
ett hot mot den befintliga anknytningen till biologiska mamman.
Anknytningsinstinkten i barnet blir
som minussidan på en magnet och
stöter bort familjehemsmamman.
När det handlar om barn från trasiga
sammanhang, är det viktigt att INTE
TA BORT en anknytning utan i stället LÄGG TILL EN anknytning.
Även om idealet är att barnet inte
längre ska träffa sin biologiska
mamma eftersom det kan vara farligt för barnet, behöver barnet få ha
sin närhet till den primära anknytningen (mamman eller pappan).
Familjehemsföräldrarna behöver bli
som en bro mellan barnet och den
biologiska mamman, de behöver
vara en skyddare av anknytningen
eftersom separationen från den biologiska föräldern annars blir för sårbart och traumatiserande för barnet.
Hur kan familjehemmet göra? Jo,
hitta likheter mellan det placerade
barnet och dess biologiska förälder:
”Jag ser på det här fotot att du har
precis likadana fina ögon som din
mamma” och hjälpa barnet att hitta
tillhörigheten ”Jag är säker på att din
Familjehemmet 3-2013 13 mamma tycker väldigt mycket om
dig, hon har det svårt nu, men jag
tror att när hon kan så tänker hon
på dig”.
Stockholms stad söker
familjehem och jourhem
När familjehemmet låter biologiska
Vi söker familjer i Stockholmsföräldern vara psykologiskt nära
barnet, hamnar de vuxna på samma
trakten för barn och ungdomar.
”+ sida” av magneten och risken för
Vi erbjuder stöd och handledning
att familjehemsföräldern ska stötas
bort minskar, för att ett barn ska vara
samt ett intressant utbildningsöppen för att låta sig fostras av en
program.
vuxen, så måste barnet Vi
aktivt
knytafamiljehem / fosterfamiljer i Stockholmstrakten för barn
söker
an och vilja ha närhet av den vuxne
Familjehemskonsulterna
ochdetungdomar.
vilket är väldigt svårt om
plarekryterar och utbildar
Vi erbjuder stödfamiljehem
och handledning
samt ett intressant utbildningscerade barnets anknytningsinstinkt
och jourhem
klassar familjhemsföräldrarna
som
program.
till Stockholms stad.
ett hot. Efter en tid kan anknytningFamiljehemskonsulterna
rekryterar och utbildar familjehem
en till den biologiska föräldern bli
Ring
08-508
25
221
eller besök
allt mindre viktig, dess roll
blir mer
åt Stockholms
stadsdelsnämnder.
www.stockholm.se/familjehem
som en ”faster” i utkanten av barnets
Ring 08-508 25 221 eller besök www.stockholm.se/familjehem
anknytningar och familjehemsföräldern blir den primära och viktigaste
Resursteamen
barn och ungdom
anknytningen, barnets orienteringsR ESURSTEAMEN BARN
OCH UNGDOM
F
amiljehemskonsulterna
punkt och därmed den som
fostrar.
F AMILJEHEMSKONSULTERNA
Stockholms stad söker familjehem
Socialförvaltningen
•
Tfn: 08-508 25 221
SOCIALTJÄNST - OCHE-ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
post: [email protected]
T FN : 08-508 25 facebook
221 - EPOST
: FAMILJEHEM @ SOT . STOCKHOLM . SE
.com
/familjehemstockholm
Eva-Lena Edholm, Föreläsare,
handledare och konsult
Aktuell med föreläsningen
” Relationer ger framgång - anknytning ger både
förståelse och möjlighet till förbättring”
www.evalenaedholm.se
Facebook: Eva-Lena Edholm: föreläsare
Känner du engagemang och
intresse för barn och ungdomar?
Vi har en ökad efterfrågan på platser för barn och ungdomar i alla åldrar
och behöver därför utvidga verksamheten med flera familjer, både som
jour- och familjehem.
Förutom ett gott stöd från våra familjehemskonsulenter erbjuder vi:
• Ersättning som gör det möjligt för en person att vara hemma på
hel- eller deltid
• Regelbunden handledning
• Återkommande utbildningsdagar
• Stöd från ett erfaret jour- och familjehem den första tiden
• Tillhörighet i en arbetsgrupp av konsulentstödda jourhem och
familjehem
• Gemensamma konferensresor och sociala aktiviteter
Vill du veta mer – ring gärna någon av familjehemskonsulenterna vid Gryning
Vård, gå in på vår hemsida www.gryning.se
Stefan Larsson, 031-405 432, 0703-21 21 86, Göteborg
Susanne Bödker, 0500-38 18 46, 0708-48 72 40, Skövde
Ylva Spetz, 0521-57 57 93, 0709-50 64 78, Vänersborg
www.gryning.se
Gryning har ett trettiotal verksamheter i Västra Götalands län
och är landets största företag inom hem för vård och boende.
Gryning ägs gemensamt av länets kommuner och är ett icke
vinstdrivande företag. Eventuella överskott används för att
utveckla verksamheten.
14 Familjehemmet 3-2013
0287_122x155_Gryning_U&S_TP_MP+ST+KuP.indd 1
2010-04-09 15:21:42
Nätverksarbete för familjehem
Nätverksmöte
Familjerådslag
Inför mötet ska finnas en sammankallande, som tillsammans med klienten förbereder sammankomsten.
Man går igenom vilka som ska bjudas och gör upp om tid och plats.
Man bestämmer sig för syftet med
mötet. Det är huvudpersonen som i
sista hand avgör vilka som ska vara
med och vad syftet ska vara. Till
Nätverksmötet bjuder man in professionella och från det personliga
nätverket.
Brevet till de inbjudna innehåller
följande information: Vem mötet
gäller, mötets syfte, inbjudna och
vem som är nätverksledare resp.
sammankallande.
Nätverksledaren leder mötet, och
ser till att alla kommer till tals och
lyssnar på varandra. Nätverksledaren
skall vara nyfiken och uppmärksam
och ställa frågor till var och en. En
frågeteknik har utvecklats som hjälpmedel för detta. Med frågor, svar och
lyssnande får nätverksledaren igång
samtliga deltagare och startar en dialog dem emellan.
Nätverksledaren ska vara opartisk och lika uppmärksam på alla
del­­tagare.
Avslutning man diskuterar om ett
eventuellt behov av ytterligare ett möte.
Man gör då upp om när nästa möte
ska bli, vem som ska vara sammankallande och kanske redan nu vilka
som ska vara med.
(eng. family group
con­­
ference) utvecklades i Nya Zee­
land i slutet av 1980-talet och har an­­
vänts i barnavårdsutredningar i Sve­
rige sedan 1996.
Familjerådslag samlar barnet och
dess familj samt andra närstående
för att enas om en handlingsplan där
barnets behov står i centrum.
Syften är att minska risken att barnen utsätts för vanvård och övergrepp samt att tillvarata familjers
styrkor och tillgodose deras rätt att
medverka i beslut som rör dem och
förbättra samarbetet mellan familj,
familjehem och socialtjänst.
Grundidén för familjerådslag är en
tro på att barnet, familjerna och de
närstående har en förmåga att planera och genomföra lösningar som
fungerar i barnets situation(eng.
empowerment). Detta förväntas i sin
tur leda till ett bättre samarbete mellan familjer och myndigheter. Genom
den utvidgade familjens kunskaper
om sina egna styrkor och svagheter
antas valen av insatser bli mer hållbara och effektiva.
När en familj har tillfrågats och samtyckt till insatsen utses en utomstående och oberoende samordnare
för att organisera familjerådslagen.
Samordnaren kartlägger i samråd
med barnet och vårdnadshavarna vilka närstående som bör delta,
bjuder in och förbereder samtliga deltagare inför det kommande
rådslaget. Samordnaren ansvarar även
för mötes­strukturen.
Familjerådslagets tre faser:
Informationsfasen. Här beskrivs
barnets behov och syftet med familjerådslaget sammanfattas i form av
öppna frågor till familjen. Eventuella
myndighetsrepresentanter lämnar
sin information. Om vårdnadshavaren eller barnet har en annan bild av
situationen än socialtjänsten kan de
presentera den.
Rådslagsfasen. Den utvidgade familjen överlägger enskilt för att komma
fram till en handlingsplan. Eftersom
inga professionella närvarar är tanken att känslig information kan diskuteras mer öppet och beaktas i de
beslut som tas. Socialarbetaren och
samordnaren finns tillgängliga om
familjen behöver hjälp.
Fas 3. Familjen redovisar sin handlingsplan för samordnaren och socialarbetaren, som kontrollerar att alla
är överens om innehållet. Familjens
handlingsplan ska godkännas av
myndigheterna om den inte bedöms
utsätta barnet för risk att fara illa.
Insatsen omfattar tid för förberedelser, familjerådslagsmöte samt uppföljningsmöte. Tidsåtgången varierar
med familj och behov.
Fritt sammanfattat från olika källor.
Telle Söderberg,
Familje- och nätverksterapeut
CECILIA SJÖLANDER utses till ny chef
för Stiftelsen Allmänna Barnhuset
Individ- och familjehemsvård
Nu utökar vi verksamheten och söker därför fler
engagerade familjer. Välkomna att höra av er så
berättar vi mer.
Aditia individ- och familjehemsvård
Hörjesås Mellangård 5, 574 74 Ramkvilla
Medlemmar i RFF
Verksamhetsansvarig Ia Nilsson
0474- 63030, 070-3714247
www.aditia.se
Cecilia Sjölander tillträder i början av
2014 tjänsten som chef för Stiftelsen
Allmänna Barnhuset.
Cecilia kommer närmast från Barn­
ombudsmannen där hon är programoch utredningschef och sitter med
i ledningsgruppen.
Familjehemmet 3-2013 15 Hej alla medlemmar ute i vårt avlånga land!
I skrivande stund har sommaren gett
vika och börjat ge plats för hösten.
Säkerligen klätt i olika nyanser beroende på vart i landet vi bor. I norr
har säkert löven börjat gulna och i
södra delen kläs träden ännu gröna!
Förbundsstyrelsen har efter en sommar som verkligen gav hela landet
sol, börjat en ny ”säsong” med en
arbetshelg! Helgens ”arbets schema”
innehöll bland annat: Socialstyrelsens
organisation bidrags ansökan, Riks­
förbundets verksamhet för tre år
framåt, Samtal kring utbildning och
fortbildning, vad behövs för våra
Rådgivare för att kunna bistå så bra
information och stöd till de medlemmar som tar kontakt, Hemsidan behöver förnyas och uppdateras, Kansliet
viktiga funktion och för att inte tala
om vår tidning; familjehemmet (kom
gärna med insändare!) Sena kvällar
och mycket skratt fick även plats!
-------------------------Planering inför sen höstens ordförande och funktionärs träff är igång,
som i år planeras tillsammans med
FUR (Familjehemmens Unga Röster)
och kommer att hållas i Södertälje
trakten. Även viss liten planering
inför nästa års kongress som vi hoppas kommer att kunna hållas någonstans i mellersta Sverige. Kan även
tala om att FUR (Familjehemmens
Unga Röster) har under året bildat
en egen sektion, och vi får önska att
fler ungdomar kontaktar FUR för ett
medlemskap.
-------------------------Arbetet i förbundet är spännande
och vi som i skrivande stund sitter
i olika poster och ansvars områden
har under åren givits möjlighet att
förhoppningsvis gett familjevården
”röster” i olika forum. Vi ges möjlighet att delta i olika event och sammankomster för familjevård. Under
förra året gavs bland annat en möjlighet att delta hos socialstyrelsen
kring deras nya utbildningsmaterial
synliggöra och utveckla familjevården, för familjehem, kontakt familjer
och personer som är till gagn för de
placerade barn och ungdomarna.
Många av oss har suttit med i förbundet många år och vi hoppas på
att bli flera ”nya” in i den fortsatta
framtiden då vi tålmodigt står upp
för en god familjevård, där vi ser till
våra rättigheter och lika mycket våra
skyldigheter. Känner du för att…eller
vet du någon som skulle vilja stiga
in i ett förbundsarbete i framtiden så
gör Er ”röst” hörd…vi vill gärna bli
fler och möta ”nya” krafter som vill
verka för familjevårds frågor!
En önskan om en härlig höst och
som med inte allt för lång tid kvar
övergår till en riktigt God Jul som
snart står vid vår dörr!
”Ett hem att växa i”.
--------------------------Åren går…
Och FR består och tålmodigt vill verka
och arbeta för att tillvarata, stödja,
Förbundsstyrelsen
genom
Maria Bergman
Barnrättsdagarna 2014
Tema: Psykisk ohälsa bland barn
8-9 april 2014
skapaorr
m
e
h
a
g
g
y
Tr rka människ
sta
RING 0515-180 30
så berättar vi mer.
16 Familjehemmet 3-2013
Gör en intresseanmälan redan nu
Skicka ett mail till
[email protected]
med ditt namn och din emailadress.
Din intresseanmälan ger dig en möjlighet
att anmäla dig innan alla andra. Du får
även löpande information kring tema
och bokade föreläsare.
Plats:
Conventum i Örebro
Pricken över i:et
I familjehemsvården är vi många
som arbetar för barnets bästa. Nät­­
verket blir ganska stort när det
utökas med BuP, Skolhälsovården,
handledning, resurs i skolan, mm.
Nätverksarbetet är det allra viktigaste för att barnet ska få det bästa.
Vi har alla olika roller och när detta
arbete fungerar bra mellan framför
allt familjehem, socialtjänst och biologiska föräldrar då kan vi göra det
absolut bästa för barnet.
Vår resa startade för fyra år sedan
och vi ser en god framtid i den här
resan. Vi har haft stora motgångar
och ibland bestigit berg men vi gillar
utmaningar och har mycket kärlek
att ge och ta av. Vi har ibland haft
svårt att få skolan att förstå behoven
och svårt att få remisser till den professionella hjälpen. Men med stor
vilja och kunskap och mycket stöd
av socialtjänsten så har vi hamnat
där vi ska vara för att få den behandling och det stöd som behövs, för
att barnet ska få sina behov tillgodosedda både i familjehemmet och
i skolan.
Under resans gång har vi haft många
nätverksmöten, vi skulle kunna kal�ladom service och uppdatering av
mjukvara, på BuP där man har diskuterat problematiken och fått det
förklarad för sig. Mötena har också
innehållit diskussioner och beslut
om vem som gör vad och hur det
gemensamma förhållningsättet ska
se ut för barnets bästa och dennes
utveckling.
pricken över i:et. Barnet hinner med
att uppfatta vad som händer i och
om kring sitt liv. Inga stora utbrott
för vi vuxna hinner med att förklara
Vi har gått igenom utredningar, be­­­
och barnet stannar upp och lyssnar
handlingar och samtal. Vi har varit
och förstår…..barnets egna ord är
på många läkarbesök och det har
att ”jag känner själv nu när jag blir
gjorts många bedömningar av bartrött då går jag undan”. Dessutom
nets beteende och behov. Dessa
kan barnet försatå varför
utredningar och bedömdet blir rörig i huvudet
ningar har varit myckibland: ” Förut i skoVi
började
med
medicinen
et grundliga innan
lan kunde jag allt då
behandling har sats
och fick ett mycket mer tillgängligt
behövde jag inte lära
in. BuP har varit i
barn allra helst känslomässigt.
mig
något nu kan jag
skolan och observeinte
allt
utan behörat miljön och barnet
ver
tänka
hur
man ska
tillsammans med pedagöra”.
Detta
är
ett
barn
som
gogerna. Barnet och jag som
går
i
andra
klass
och
har
lärt
sig
att
familjehemsmamma har observerat
läsa
och
skriv
utan
att
behöva
tänka.
i vårt samspel och i vårt anknytningsmönster. Inget har lämnat åt
slumpen.
Efter detta var vi framme vid en
hållplats på resan ett resultat på alla
olika spår som de proffessionella
har varit inne på. Svaret blev problematiken är mycket komplex med
många delar som inte är utvecklade om man ser till barnets ålder.
Det som var det mest konkreta var
ADHD problematiken och skulle vi
behandla med medicin.
Så nu går vår resa vidare och det
kommer säkert nya utmaningar men
just nu känns det som ett stort mirakel det som skett. Dessa resor är ju
så härliga just för att dom aldrig tar
slut och spänningen i att man inte
riktigt vet var man hamnat. Det ända
man vet säkert är att vi arbetar för
barnets bästa!!!!
Familjehem GW
Vi började med medicinen och fick
ett mycket mer tillgängligt barn
allra helst känslomässigt. Vi var på
återbesök och fick ytterligare en
ADHD medicin i låg dos och är kom
e-post: [email protected]
telefon 0122-210 60
mobil 0706-31 03 90
Med förstärkt familjehemsvård menas att familjehemmen får särskilt stöd av familjehemskonsulenter
som är tillgängliga dygnet runt och året om.
I förstärkt familjehemsvård får familjehemmen god service, handledning, utbildning, ett tätt teamarbete
mellan socialtjänst, familjehem och familjehemskonsulent samt med ett tydligt fokus på säkerhet och kvalitet.
Familjehemmet 3-2013 17 Vad tycker barn i familjehem?
Regeringen vill ta reda på hur
barn upplever sin tillvaro som placerade i familjehem. Det är viktig
kunskap för att utveckla en trygg
och säker situation för barn och
unga. Barnombudsmannen har
fått i uppdrag att, tillsammans
med Socialstyrelsen, göra en förstudie för att ta fram frågor som
är relevanta att ställa till barnen.
Vi ska även föreslå en modell som
kan användas i undersökningen.
Regeringen tycker att det är angeläget att löpande följa upp hur barn
och unga upplever att vara placerade
i ett familjehem. Barnen ska själva
få komma till tals. Den kunskapen
är en förutsättning för att kunna
utveckla och säkerställa en trygg
och säker vård för de barn som bor i
familjehem. Barnombudsmannen har
stor erfarenhet av att lyssna på barns
erfarenheter av samhällets stöd i
utsatta situationer.
Uppdraget är att ta fram relevanta frågor att ställa till barnen och föreslå en
metod för genomförandet. Förstudien
ska ligga till grund för en pilotundersökning som Socialstyrelsen ska
genomföra. Arbetet ska resultera i en
modell som ska användas regelbundet
LVU-utredningen
tar hjälp av unga
2013-07-25 | Regeringen vill veta hur vården kan
förbättras för barn som är placerade av samhället.
Därför har vi öppnat en brevlåda för barn som
får, eller har fått vård enligt LVU, Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga.
Hit kan alla som har erfarenheter och synpunkter
om vården, informationen, skolan eller annat som
är viktigt skriva. Synpunkterna ställs samman och
ingen kommer att få reda på vem som skrivit vad.
Du som har något att berätta, skriv kort till
[email protected]
framöver, för att följa upp hur barn
upplever sin vistelse i familjehem.
Undersökningarna ska göras löpande, likt de brukarundersökningar som
görs inom äldrevården.
Från BO:s hemsida
Stockholms län
Våra planerade aktiviteter
HÖSTEN 2013
22 okt. kl. 19-21 Tema: Inte bara tak över huvudet
Myrstuguvägen 283, 143 32 Vårby
19 nov. kl.18.30-20.30 Bowling med tacobuffé, en familjeaktivitet
Bäckgårdsvägen 47, 143 41 Vårby
Anmälan senast den 11 november
till Telle Söderberg 0705-20 40 87.
Begränsat antal platser.
Kostnad 50 kr vuxen, 20 kr för barn upp till 15 år.
VÅREN 2014
28 jan. kl.19-21 Tema: konsulentstödda verksamheter
Myrstuguvägen 283, 143 32 Vårby
4 mars kl.19-21 Årsmöte
Myrstuguvägen 283, 143 32 Vårby
Välkommen!
Har du frågor så hör gärna av dig till Telle Söderberg 0705-20 40 87
E-post: [email protected]
18 Familjehemmet 3-2013
Familjehemmens Riksförbund
Länsföreningar, Lokalföreningar och Förbundsstyrelsen
Stockholm – AB
Halland – N
Norrbotten – BD
VA. Östergötland
Södermanland – D
Örebro – T
Dalarna – W
Ödeshög
Östergötland – E
Värmland – S
Södertälje – AB
Christina Jansèn
08-740 24 07
Calle Bonath
0735-39 44 54
Ann-Christin Larsson
0157-408 63
Gizela Wizell
070-514 70 59
Maria Bergström
0141-810 44
Kronoberg – Kalmar– GH
Annette Andréen
0485-722 98
Telle Söderberg
08-550 947 07
Maria Bergström
0141-810 44
Margot Pettersson
0144-318 97
Maria Bergman
070-848 71 40
Västmanland – U
Maria Bergman
070-848 71 40
Gotland – I
Västernorrland – Jämtland
– XYZ
Torsten Lindqvist
0498-380 21
Monica Fahlén
0611-607 91
www.familjehem-xyz.se
Blekinge – K
Eva Folin
0454-32 36 49
Västerbotten – AC
Västsverige – P+O
Rolf Ringsell
090-390 43
www. familjehemsforeningen.se
Gudrun Atleflo
0320-594 04
FamiljehemsGuiden
Tel. 0156-170 25
Ylva Gavell Söderström
073-640 42 68
Stig-Roland Carlzon
0911-24 01 28
www.sposit.se
[email protected]
Forum för familjevård
www.forumfamiljevard.se
Förbundsstyrelsen
Ordförande: Telle Söderberg,
Glasbergavägen 44, 152 59 SÖDERTÄLJE
08-550 947 07, 070-520 40 87
[email protected]
V. ordf.: Maria Bergman, Gullvivsstigen 20,
153 31 JÄRNA, 08-551 711 73, 070-848 71 40
[email protected]
Kassör: Hans Larsson, Lugnet,
640 30 HÄLLEFORSNÄS, 0157-408 63, 070-554 08 63
[email protected]
Sekreterare: Susann Vikberg, Snårvägen 7,
961 44 BODEN, 0921-649 88, 070-323 14 29
[email protected]
Ledamot: Roland Oscarsson, Dimbo Dala,
643 95 VINGÅKER, 0151-602 42, 070-516 02 33,
[email protected]
Ledamot: Gizela Wizell, Lännäs 1312,
715 93 ODENSBACKEN, 019-45 81 45, 070-514 70 59
[email protected]
Ledamot: Magnus Lorentzon,
Ramviksby Rönstorpet 142, 870 16 RAMVIK,
0612-403 07, 070-603 93 33 [email protected]
Rådgivare
Du kan ringa någon av dessa FR-utbildade rådgivare om
Du har frågor mm kring dina uppdrag:
Carita Stenbacka-Tenezakis
Maria Bergman, Järna
Telle Söderberg, Södertälje
Yvonne Nordström-Pettersson, Stjärnhov
Ulrika Boklund, Trekanten
Hans Larsson, Hälleforsnäs
Calle Bonath, Hyssna
Gizella Wizell, Odensbacken
Ylva Gavell Söderström, Arvika
Rolf Ringsell, Umeå
Britt Bergman, Kalix
Susann Vikberg, Boden
08-18 76 02
070-848 71 40
08-550 947 07
0158-410 66
0480-503 55
0157-408 63
0320-390 36
019-45 8145
0570-153 16
090-390 43
0923-137 21
0921-649 88
Suppleant: Ulrika Boklund,
Mejerigatan 1 A, 388 40 TREKANTEN
0480-503 55 [email protected]
Suppleant: Carita Stenbacka-Tenezakis,
Telefonvägen 15, 126 37 HÄGERSTEN
08-18 76 02 [email protected]
Suppleant: Monica Fahlén,
Ytterskog 208, 870 10 ÄLANDSBRO, 0611-607 91
070-624 34 98, [email protected]
Revisor: Christina Jansèn, Myrstuguvägen 283,
143 32 VÅRBY, 08-740 24 07
Revisor: Carina Wahlström, Södervägen 11,
696 73 ASPABRUK, 0583-504 63
Valberedningens sammankallande:
Britt Bergman, Hallonstigen 8, 952 41 Kalix,
0923-137 21, [email protected]
Familjehemmet 3-2013 19 Familjehemmens Riksförbund
St. Malmsvägen 7
641 50 KATRINEHOLM
Konsulentstödd familjehemsvård i
mellersta och södra Sverige
Familjehemspoolen har arbetat med Konsulentstödd familjehemsvård sedan 1992.
Konsulenter med gedigen kompetens och erfarenhet.
Hög tillgänglighet och fördelaktig prisbild.
Kontakta vår samordnare
Caroline Åkerhielm
0142 - 121 15
www.familjehemspoolen.com
FAMILJEHEM SÖKES
Familjevårdsstiftelsen i Göteborg söker familjer som har plats i sitt hem
och hjärta för någon av de människor – ungdomar, föräldrar med barn
och vuxna - som vi möter i vårt arbete.
Som familjehem hos oss ingår ni i ett team tillsammans med terapeuter och handledare.
Ni får regelbunden handledning och den som bor hos er får terapeutiska samtal.
Läs mer på vår hemsida www.familjevardsstiftelsen.se.
Vi har lång erfarenhet, gedigen kunskap och en tillit till det som sker när människor kommer
samman och tar del av varandras erfarenheter och livsvillkor.
Reseavståndet till Göteborg med bil bör ej överstiga 2 timmar. Ersättning utgår.
Ring oss så berättar vi mer eller maila till Lena Lundqvist på [email protected].
Familjevårdsstiftelsen i Göteborg
www.familjevardsstiftelsen.se Telefon 031-69 84 01