Transcript RFF:s etiska regler - Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvård

RFF – Riksförbundet för förstärkt familjehemsvård
RFF:s Styrdokument
RFF:s Styrdokument reglerar RFF:s medlemsenheters arbete
Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvård, RFF:s etiska regler antagna 1989, reviderade 1997,
2003, 2006,
RFF:s Styrdokument 2010
RFF:S styrdokument reglerar medlemsenheternas arbete
1 RFF:s syfte .............................................................................................................. 3
2 Villkor för medlemskap ............................................................................................ 3
3 Förstärkt familjehemsvård ....................................................................................... 3
4 Familjevårdsenheten ska ......................................................................................... 4
Gentemot de placerade ...................................................................................................... 4
Stå för god vård ................................................................................................ 4
Försäkringsskydd ............................................................................................. 4
Gentemot familjehemmen .................................................................................................. 4
Stå för stöd, god service, kontinuitet och tillgänglighet ...................................... 4
Stå för utbildning, handledning och fortbildning ................................................ 5
Avtal och ansvarsfördelning.............................................................................. 5
Uppdrag ........................................................................................................... 5
Försäkringsskydd ............................................................................................. 6
Gentemot andra enheter .................................................................................................... 6
Respekt mellan enheterna inom RFF ............................................................... 6
Gentemot uppdragsgivare .................................................................................................. 6
Kompetens ....................................................................................................... 6
Öppenhet, insyn och etik .................................................................................. 6
Matchning, samarbete och ansvarsfördelning................................................... 7
Avtal ................................................................................................................. 7
Ekonomi ........................................................................................................... 7
Arbetsrättsliga förhållanden .............................................................................. 7
Försäkringsskydd ............................................................................................. 8
5 Familjehemmen ....................................................................................................... 8
6 Konsulenten............................................................................................................. 8
Utbildning och lämplighet ................................................................................................................ 9
Stödet till familjehemmen ................................................................................................................ 9
Professionellt förhållningssätt......................................................................................................... 9
Handledning och vidareutbildning.................................................................................................. 9
Arbetsbelastning ............................................................................................................................... 9
Tystnadsplikt ..................................................................................................................................... 9
7 Kvalitetsarbete ......................................................................................................... 9
Utvärdering, dokumentation och klagomål ................................................................................. 10
Förbättringsarbete .......................................................................................................................... 10
Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvård, RFF:s etiska regler antagna 1989, reviderade 1997,
2003, 2006,
RFF:s Styrdokument 2010
2
1 RFF:s syfte
Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvård - RFF - är en sammanslutning av
enheter som bedriver konsulentstödd familjehemsvård.
Stödmedlemmar kan vara olika organisationer och intressenter inom
familjehemsvården.
RFF är politiskt och religiöst obundet och bygger på en humanistisk människosyn.
RFF:s enheter ska följa svensk och internationell lagstiftning och FN:s
kärnkonventioner avseende barns och vuxnas rättigheter samt behov av stöd och
skydd .
RFF har till syfte att verka för god kvalitet inom familjehemsvården genom att stödja,
utveckla och företräda den förstärkta familjehemsvården för vuxna med
missbruksproblem och annat behov av vård och stöd samt för barn och ungdomar
med behov av vård och fostran.
RFF ska verka som opinionsbildare och pådrivare avseende viktiga frågor inom
familjehemsvården samt marknadsföra och representera anslutna
familjevårdsenheter.
RFF ska vidare hålla sig uppdaterade om nya relevanta metoder som utvecklar och
kvalitetssäkrar familjehemsvården.
RFF ska också utgöra en gemensam plattform för anslutna familjevårdsenheter för
träffar, utbildningar och erfarenhetsutbyte.
2 Villkor för medlemskap
RFF:s styrdokument är skrivna för medlemmarna och ska ses som en hjälp i strävan
efter medveten kvalitetssäkring. Enheter anslutna till RFF förväntas arbeta i enlighet
med RFF:s stadgar, styrdokument och policy. Eventuella brister som uppenbaras
behandlas av RFF:s styrelse. Det är alla medlemmars sak att hålla styr- och
policydokument aktuella och på ett positivt sätt stötta varandra.
3 Förstärkt familjehemsvård
Familjehemsenheter eller konsulentstödd familjehemsvård är begrepp för
verksamheter som arbetar med att rekrytera, utreda, utbilda, stödja och handleda
familjehem och jourhem samt att förmedla dessa hem och tjänster till socialtjänst
och/eller kriminalvård.
Verksamheterna bedrivs i olika verksamhetsformer, i privat regi i olika
företagsformer, som stiftelser och inom kommunal verksamhet.
En familjevårdsenhet är inte en tillståndspliktig verksamhet men står ändå under
Socialstyrelsens tillsyn.
Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvård, RFF:s etiska regler antagna 1989, reviderade 1997,
2003, 2006,
RFF:s Styrdokument 2010
3
Familjehemsvård innebär att barn eller vuxna med sociala, psykiska och/eller andra
problem, tas om hand och får en plats i en annan familj än sin ursprungsfamilj under
en längre eller kortare tid. Grundtanken är att den trygga sociala gemenskapen och
relationerna i familjehemmet möjliggör en positiv utveckling. Vårdformen används för
kortare placeringar och vid akuta kriser likaväl som för uppväxtplaceringar där syftet
är en varaktig relation.
4 Familjevårdsenheten ska
Gentemot de placerade
Stå för god vård
Den förstärkta familjehemsvården är till för att stödja barn, ungdomar
eller vuxna till ett fullvärdigt liv. Det innebär att vården är till för dem och
att deras behov måste stå i centrum.
Vård i familjehem har som mål att förändra människors livssituation
genom att bl.a. påverka attityder och beteenden samt att ge vård och
fostran. Den som vårdas har rätt till delaktighet och hög kvalitet i vården
och ska informeras om sina rättigheter och skyldigheter.
Genom en noggrann matchning mellan den som skall placeras och
familjehemmet och genom att engagera olika kringresurser kan
familjehemsvården anpassas till vars och ens individuella behov. Denna
matchning är därmed av avgörande betydelse för familjehemsvårdens
kvalitet.
Placeringar ska genomföras enligt uppgjorda genomförandeplaner där
behov, delmål samt mål kontinuerligt ska följas upp och utvärderas för att
den enskilde ska få sina individuella behov tillgodosedda.
Enheten ska ha metoder och arbetsformer som gör det möjligt för den
placerade att vara förberedd vid både in- och utslussning.
Försäkringsskydd
Vuxna i familjehemsvård omfattas inte av familjehemmens
hemförsäkring utan rekommenderas att teckna egen hem- och
olycksfallsförsäkring.
Gentemot familjehemmen
Stå för stöd, god service, kontinuitet och tillgänglighet
Konsulenten utgör en brygga mellan placerande myndighet och
familjehemmet. I många fall finns flera myndigheter och handläggare
inblandade i ett enskilt ärende. Familjehemmet ska se konsulenten som
sitt ombud i kontakten med berörda myndigheter även om det alltid
måste finnas öppna kanaler mellan familjehemmet och den placerande
myndigheten. Rollerna och uppdraget ska vara tydliga.
Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvård, RFF:s etiska regler antagna 1989, reviderade 1997,
2003, 2006,
RFF:s Styrdokument 2010
4
Familjevårdsenhetens uppgift är att stödja familjehemmen i deras arbete.
Enheterna ska hålla en hög servicenivå och tillgänglighet gentemot
familjehemmen. Detta innebär bland annat stöd även utanför kontorstid.
Familjehemmen ska ha familjevårdsenhetens kontinuerliga stöd även när
allting fungerar. Regelbundna träffar/hembesök – minst en gång per
månad samt täta telefonsamtal är ett grundkrav. I initialskede samt vid
jourplaceringar bör kontakterna vara betydligt tätare.
Geografisk närhet mellan familjevårdenhet och familjehem underlättar
samarbetet.
Det är av vikt att enheterna har fungerande administrativa rutiner för
exempelvis löpande information och utbetalningar.
Stå för utbildning, handledning och fortbildning
Familjehemmen ska innan de tar emot sin första placering få någon form
av introduktion av professionell personal. Det kan ske genom
grundläggande utbildning och genom att nya familjehem ges möjlighet
att under en period träffa andra mer erfarna familjehem för att på så sätt
få en realistisk bild av vad familjehemsvård innebär.
Familjehemskonsulenten handleder familjehemmen i vardagen genom
att med familjen diskutera lösningar på de situationer och problem som
kontinuerligt dyker upp. Familjehemmen förväntas delta i regelbundna
handledningsträffar arrangerade av enheten. När problemen blir mer
komplicerade kan extern handledning behövas.
I sitt uppdrag behöver familjehemmen kontinuerlig kompetensutveckling
och stimulans. Ett sätt att ge detta är träffar där familjehem träffas för att
utbyta erfarenheter och få utbildning och fortbildning i relevanta ämnen.
Avtal och ansvarsfördelning
I avtalet mellan familjehemmet och familjevårdsenheten ska tydliga
villkor och ansvarsfördelning för uppdraget framgå.
Förhållandet mellan familjevårdsenheten och familjehemmet bör regleras
så att familjehemmet får ett uppdrag gällande varje enskild placering.
I den placerades genomförandeplan ska anges vad som ingår i
familjehemmets uppdrag från den placerande myndigheten.
Familjehemmet och socialnämnden ska också ha ett
avtal/ansvarsförbindelse sinsemellan.
Uppdrag
Arvode och omkostnadsersättning för familjehemsuppdrag utgår endast
till privatpersoner. Detta innebär att familjehem inte kan uppbära
ersättning för sitt uppdrag via F-skattsedel.
Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvård, RFF:s etiska regler antagna 1989, reviderade 1997,
2003, 2006,
RFF:s Styrdokument 2010
5
Försäkringsskydd
För att inte familjehemmet ska lida ekonomisk skada om något skulle
hända på grund av att de tagit emot någon för vård i sitt hem uppmanas
de skaffa sig ett fullgott försäkringsskydd. I de fall placeringar av barn
och ungdomar är mantalsskriva i familjehemmet omfattas de av
familjehemmets hemförsäkring efter information till berört
försäkringsbolag. Familjehemmen uppmanas kontakta sitt
försäkringsbolag för att säkerställa att samtliga boende har fullgott
försäkringsskydd.
Uppdragstagare omfattas ej av arbetsskadeförsäkring varför de själva
bör ombesörja att teckna motsvarande försäkring.
Familjehemmen uppmanas se över hemmets säkerhetsutrustning.
Gentemot andra enheter
Respekt mellan enheterna inom RFF
Samtliga enheter har ett ansvar för vårdformen. Därför bör samarbete
baserat på respekt för andra kollegors arbete vara centralt.
På många områden är enheterna inom RFF också konkurrenter till
varandra. Detta gäller såväl mot uppdragsgivare som mot familjehem.
Det är viktigt att ha respekt för varandra och främja öppenhet och
samarbete.
Enheterna får inte bilda kartell kring dygnskostnader gentemot
uppdragsgivare. RFF ska lyfta frågor om konkurrens, kritik och etiska
frågor mellan och med enheterna.
Gentemot uppdragsgivare
Kompetens
Uppdragsgivaren har rätt att kräva professionellt fungerande
familjevårdsenheter både strukturellt och ekonomiskt. En god
organisation med kompetent personal samt att familjehemmen är
utredda enligt vedertagna modeller är ett grundkrav.
Öppenhet, insyn och etik
Familjevårdsenhetens grundläggande syfte är att erbjuda
familjehemsvård av hög kvalitet vare sig det gäller barn, ungdomar eller
vuxna. I de fall organisationsformen liknar det kommersiella företagets
får målet med verksamheten inte vara att vårdintresset underställs
vinstintresset.
Eftersom familjehemsvården arbetar med vård är kraven på öppenhet,
insyn, kvalitet och etik höga. Den placerande myndigheten har möjlighet
till insyn i enhetens ekonomi.
Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvård, RFF:s etiska regler antagna 1989, reviderade 1997,
2003, 2006,
RFF:s Styrdokument 2010
6
Matchning, samarbete och ansvarsfördelning
Uppdragsgivaren ska i samarbete med konsulenten göra en bedömning
av den placerades behov och möjlighet att tillgodogöra sig
familjehemsvård. De ska bedöma familjehemmens lämplighet. Utifrån
dessa bedömningar matchar uppdragsgivaren och familjevårdsenheten
den som ska placeras med rätt familj. Uppdragsgivaren ansvarar för de
utredningar som krävs inför en familjehemsplacering och beslutar om
medgivande för familjehem och jourfamilj.
Uppdragsgivaren ska ansvara för att upprätta en genomförandeplan. Av
den ska tydligt framgå det uppdrag som familjevårdsenheten och
familjehemmet har fått. Den ska undertecknas av alla parter. Av planen
skall framgå vilka mål som gäller för placeringen både på kort och på
lång sikt, vilka medel som skall användas för att uppnå målen och hur
uppgifterna ska fördelas mellan parterna. Planerna är grunden för
möjlighet till uppföljning och utvärdering av vården och ska följas upp och
revideras vid regelbundet återkommande uppföljningsmöten.
Uppdragsgivare har det lagstadgade yttersta vårdansvaret för
placeringarna. Myndighetsutövningen kan aldrig överlåtas till
familjevårdsenheten.
Familjevårdsenheterna har skyldighet att regelbundet rapportera
utvecklingen av vården samt om eventuella förändringar i familjehemmet
till uppdragsgivaren.
Avtal
Socialnämnden och enhetens arbete regleras ofta genom ramavtal och
ett avropsavtal för varje enskild placering. I annat fall regleras
placeringen av ett tjänsteköpsavtal mellan enheten och uppdragsgivaren.
Familjevårdsenheten har i sin tur avtal med familjehemmet.
Familjehemmet och socialnämnden ska ha ett avtal/ansvarsförbindelse.
Ekonomi
Ersättningen till familjehemmen administreras av familjevårdsenheten.
Enheten debiterar den placerande myndigheten en samlad vårdavgift
utifrån ett ingånget ramavtal/tjänsteköpsavtal. Vårdavgiften avser
enhetens kostnader, omkostnadsersättning för den placerade och
arvode inklusive skatt och sociala avgifter för familjehemmet.
De familjevårdsenheter som är anslutna till RFF följer rekommendationer
från Sveriges kommuner och landsting avseende omkostnadsersättning.
Arvodet kan däremot variera och flera enheter kontrakterar familjehem
och ersätter dem även då de inte har något uppdrag.
Arbetsrättsliga förhållanden
Arbetsrättsliga frågor uppkommer inom familjehemsvården i två
förhållanden. Dels det mellan familjevårdsenheten och familjehemmet
och dels om det gäller en vuxen placerad person, mellan familjehemmet
Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvård, RFF:s etiska regler antagna 1989, reviderade 1997,
2003, 2006,
RFF:s Styrdokument 2010
7
och den placerade. Inte i något av dessa fall bör ett
arbetstagarförhållande råda. Den placerade får alltså inte ersätta
arbetskraft som annars måste anställas. Därmed utgår inte heller
ersättning för arbetet. De fickpengar som de vuxna placerade erhåller
ska inte vara kopplade till prestation.
Försäkringsskydd
Försäkringsfrågor inom familjehemsvården är komplicerade men det
givna målet är att familjehemmet inte skall lida ekonomisk skada på
grund av att familjen tagit emot någon för vård i sitt hem.
De flesta kommuner har en så kallad kommunförsäkring med en särskild
klausul för familjehemsvård som är avsedd att täcka de skador den
placerade kan tänkas åstadkomma på grund av uppsåt eller ovarsamhet.
Enheten bör kontrollera att den placerande kommunen har en sådan
kommunförsäkring eller motsvarande åtagande. Enheten ska ha en
fullgod företagsförsäkring.
5 Familjehemmen
Familjehemmet utgör familjehemsvårdens bas som genom sitt omhändertagande av
den placerade avgör vårdens kvalitet. Därför är rekryteringen av familjer en
nyckelfråga för familjevårdsenheten. Familjehemmen ska utredas av den placerande
enheten med erkända utredningsmetoder och av två familjehemskonsulenter.
Följande förmågor bedöms av RFF viktiga vid bedömning av ett familjehems
lämplighet. Förmågan att:
o vårda och fostra barn och/eller vårda och stödja vuxna
o möta barns och vuxnas utvecklingsbehov
o stödja relationerna mellan den placerade och dess nätverk
o ge den placerade tillgång till trygga utvecklande relationer avsedda att bestå
livet ut
o arbeta som medlem i ett professionellt team
Familjerna bör inte förekomma i vare sig polisens brotts- och misstankeregister,
socialregister eller kronofogdens register. Vid behov bör även försäkringskassan
kontaktas.
6 Konsulenten
Konsulentens uppdrag är att fungera som samordnare mellan de aktörer som är
inblandade i en placering samt att ge familjehemmet stöd i sitt uppdrag.
Konsulenten ska vara en professionell socialarbetare, handledare och pedagog.
Det är samarbetet mellan familjehemmen och konsulenten som ger den
konsulentstödda familjehemsvården dess speciella karaktär.
Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvård, RFF:s etiska regler antagna 1989, reviderade 1997,
2003, 2006,
RFF:s Styrdokument 2010
8
Utbildning och lämplighet
Konsulenten ska ha motsvarande minst 180 Bolognapoäng från universitet/högskola
inom beteendevetenskap samt bör ha erfarenhet av familjehemsvård och annat
socialt arbete.
Stödet till familjehemmen
Konsulenten står för det vardagliga och kontinuerliga stödet till familjehemmen. I sitt
arbete kan konsulenten bedöma när det behövs ytterligare resurser till stöd för
familjehemmet. Det kan handla om terapeuter, läkare, psykologer, handledare,
utbildningsresurser och liknande.
Professionellt förhållningssätt
Konsulenten, som förutsätts ha ett starkt engagemang i arbetet, ska ha ett
professionellt förhållningssätt gentemot familjehem, uppdragsgivare och den
placerade. Förtroende är en förutsättning för ett gott samarbete och förutsätter stor
försiktighet med integritetskänslig information.
Handledning och vidareutbildning
Konsulenten samarbetar både med familjehem och med uppdragsgivare. För att
kunna upprätthålla ett professionellt arbete krävs därför att konsulenten får
kompetenshöjning genom regelbunden handledning och vidareutbildning. Det är
vikigt att konsulenten får ta del av nya kunskaper inom sitt verksamhetsområde.
Det är familjevårdsenhetens uppgift att möjliggöra detta.
Arbetsbelastning
För att upprätthålla en hög kvalitet i vården är det nödvändigt att begränsa det antal
familjer som varje enskild konsulent ansvarar för. Erfarenheten visar att ett lämpligt
antal placeringar per konsulent är 7-10 i årsgenomsnitt förutom vid jourplaceringar
där antalet placeringar kan vara fler. Det är också viktigt att konsulenten inte lämnas
ensam i de svåra bedömningar denne ofta tvingas göra. Om enheten skulle bestå av
endast en familjehemskonsulent skall enheten garantera att det finns ytterligare en
person knuten till enheten för att säkerställa att verksamheten genomförs enligt
RFF:s styrdokument.
Tystnadsplikt
Konsulenten har tystnadsplikt jämförbar med den som finns i sekretesslagstiftningen
avseende information om den placerade. Konsulenten får i sitt arbete även
information om familjehemmet som är viktig för bedömningen av stödet till
familjehemmet och som inte är avsedd att spridas vidare till icke berörda.
7 Kvalitetsarbete
Kvalitet inom familjehemsvården är en grundpelare för RFF. Att utveckla
kvalitetssäkringen inom familjehemsvården är en av de viktigaste uppgifterna inom
RFF:s arbete. Detta innebär också ett ansvar för enheterna att genom RFF verka för
familjehemsvårdens utveckling.
RFF vill stå som garant för att medlemmarna står för kvalitet i vården och följer
överenskomna riktlinjer.
Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvård, RFF:s etiska regler antagna 1989, reviderade 1997,
2003, 2006,
RFF:s Styrdokument 2010
9
Utvärdering, dokumentation och klagomål
Enheterna ska regelbundet utvärdera sin verksamhet. Därför krävs planering och
dokumentation av verksamheten. Detta är en förutsättning för att familjehemsvården
ska kunna utvecklas kvalitativt. Olika parter som ingår i en placering ska ha möjlighet
att på ett enkelt och strukturerat sätt ge sina synpunkter på hur placeringen fungerat.
Enheterna bör även ha en fungerande klagomålshantering.
Förbättringsarbete
En del av enheternas kvalitetsarbete är klagomålshanteringen. Det är viktigt att ta
synpunkter på anslutna familjevårdsenheters brister seriöst för att rätta till eventuella
felaktigheter och samtidigt lära sig av de klagomål som kommer till RFF:s kännedom
för utveckling av familjehemsvården.
RFF: s styrelse hanterar frågor rörande tillämpning av RFF:s styrdokument. Den
enhet ärendet rör deltar inte i beslutsfattandet utan frågan hanteras av övriga
styrelsen. Dock ska frågor i första hand tas upp med ansvariga på berörd
familjevårdsenhet som kan ges tillfälle att rätta till missförhållanden.
Detta gäller dock inte de ärenden där det föreligger anmälningsplikt.
Enhet som inte längre uppfyller kriterierna i styrdokumentet kan få ett års
interimistiskt medlemskap för att rätta till brister.
Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvård, RFF:s etiska regler antagna 1989, reviderade 1997,
2003, 2006,
RFF:s Styrdokument 2010
10