Transcript Hela tidningen - Familjehemmens Riksförbund

Familjehemmet
En tidning för och om familjevård
Årgång 28 • Nr 4 • december 2010
SKL:s rekommendationer 2011 • Att förstöra en barngrupp
Alla barn ska ha det bra • IFCO, BO, FfF
och fler intressanta artiklar
Välkommen till sjätte
Familjehemskonferensen i Göteborg
7 – 9 september 2011
Familjehem Göteborg rekrytering & utbildning har åter glädjen att hälsa dig välkommen till Göteborg. Nästa år firar konferensen 10-års jubileum! Vår ambition är att konferensen skall vara ett forum och en mötesplats för alla som arbetar och verkar
inom familjehemsvården. Dagarna kommer att vara fyllda med föreläsningar, seminarier och utställningar. Kvällstid kan du
mingla, festa och umgås med kolleger från hela landet. Även i år är konferensen förlagd till Radisson Blu Scandinavia Hotell,
som ligger centralt, bara ett stenkast från Centralstationen och flygbussar.
Call - for - papers
Ta chansen att presentera ert projekt, er verksamhet eller forskning! Vi tycker att det är viktigt
att lyfta fram det spännande utvecklingsarbetet som pågår runtom i landet och att så många
som möjligt får utbyta kunskap och erfarenheter. Alla seminariehållare får 500 kronors rabatt
på konferensavgiften och gratis festmiddag (erbjudandet gäller 2 personer per presentation).
Varje presentation skall vara 60 minuter och vi vill ha ditt bidrag senast 21 januari 2011.
Utställare
Vill du ställa ut på konferensen? Kostnaden är densamma som deltagaravgiften, se nedan.
Information
Den praktiska delen av konferensen sköts av Thomas Kollberg på Dalheimers hus,
Social resursförvaltning, Göteborgs Stad.
Det är till honom du vänder dig till när det gäller call-for-papers,
anmälan, utställarmedverkan och allt annat praktiskt.
Konferensavgiften är 3950 kronor (exkl. moms). I avgiften ingår föreläsningar, seminarier, lunch på
onsdag och torsdag, pausförfriskningar och mingelkvällen. Hotell och festmiddag ingår inte i priset.
Om du skall bo på konferenshotellet Radisson Blu Scandinavia Hotell, så ring 031- 758 50 40.
Uppge att du skall delta i familjehemskonferensen.
Det färdiga programmet kommer att vara klart i mitten av mars 2011.
Om du vill reservera plats på konferensen redan nu, så går det utmärkt på
www.goteborg.se/dalheimershus (se under aktuella konferenser),
eller maila Thomas Kollberg direkt. Anmälan är inte bindande, men du är garanterad en plats.
Kontaktuppgifter
Thomas Kollberg når du på [email protected]. se
Telefon: 031-367 97 75, mobil: 0707- 85 46 03
Övrig information
Lotte Hasselgren 0707-80 04 95 och Eva Kollberg 0704 - 83 81 20
Familjehem Göteborg rekrytering & utbildning är innehållsmässigt ansvariga för konferensen.
2 Familjehemmet 4-2010
Ordföranden
har ordet!
Familjehemmet
Ansvarig utgivare
Roland Oscarsson
Produktion och tryck
Linderoths Tryckeri,
Vingåker, tel. 0151-130 90
Omslagsbild
Foto: Nathalie Petersson
Att lyckas med uppdraget som familjehem kan delas
i många olika faser
Först måste man lyckas att bli ett familjehem. Det brukar tyvärr inte
vara så svårt.
Nästa steg är att kunna etablera en bra relation med alla inblandade,
den som jag är familjehem åt, de biologiska föräldrarna och handläggare. Det här momentet kan vara lite mera komplicerat och framför­
allt att odla bra relationer med alla under hela placeringen.
Sedan skall man lyckas att avsluta placeringen.
Men hur vet jag att jag har lyckats med mitt uppdrag som familjehem?
Jag vet inte det rätta svaret, men har funderat ut några kriterier för
min egen del som tecken på att jag har lyckats. Barnen:
–skall inte behöva omplaceras.
–skall ha fortsatt kontakt med både sitt biologiska och familjehems
nätverk till den graden att de lär känna dem och själva kunna bilda
sig en uppfattning och göra egna val på vilket sätt de vill ha (eller
inte ha) dem i sitt liv.
–skall ha klarat av skolan på ett sätt som möjliggör val för fram­
tiden.
–skall vara kapabla att sköta ett arbete.
–skall kunna klara av sitt eget boende.
–skall välja när de ska bli föräldrar själva och (det största beviset) att
själva kunna ta hand om sina egna barn på ett tillräckligt bra sätt.
–skall veta att vi fortsätter att vara en familj även när de har flyttat
hemifrån.
Stora krav?
Nej, varken på barnen eller på familjehemsföräldrar. Bara vanliga och
självklara mål för ett föräldraskap.
Telle Söderberg
PS. Angående bilderna på Facebook. Jag har fått samma reaktion från
både familjehemsföräldrar och handläggare. Alla säger att vi skall
gemensamt vara observanta på nya situationer som uppstår, så att vi
minskar risken att de placerade barnen/ungdomarna hamnar i kläm.
Hålla Lågan Levande
Föredragsföreställning för familjehem
med allvar och humor, sketcher och sång av och med;
Solveig Bergqvist-Larsson föreläsare, författare,
och Cecilia Bergqvist sångerska, skådespelare mm.
Bl.a i Katrineholm den 26 febr 2011
Närmare uppl. genom FR-kansliet 0150-780 10,
eller www.familjehemmensriksforbund.se
Redaktion
Carina Wahlström
Södervägen 11
696 73 Aspabruk
0583-504 63
[email protected]
Manusstopp
Till nästa nummer: 15/2 -2011
Annonspriser 2011
Svartvitt
Helsida
6 800:Halvsida
3 900:180 mm bred 35,00:-/mm
85 mm bred 20,00:-/mm
Priser baseras på färdigt annons­
material. Moms uttages ej.
Annonser 0150-780 10
Prenumeration
400:-/år
Plusgiro 86 52 68 – 7
Medlemsavgift inkl. tidning
375:-/år
Plusgiro 86 52 68 – 7
FR-Kansli
Roland Oscarsson
Stora Malmsvägen 7
641 50 Katrineholm
Tel. 0150-780 10, 070-516 02 33
E-post: [email protected]
Hemsida:
www.familjehemmensriksforbund.se
Rätt adress?
Har ni bytt adress så skicka både
den nya och den gamla till:
[email protected]
Tack på förhand!
Foto
Alla bilder används som illustrationer. Personerna på bilderna har
ingen anknytning till ämnet om
det inte står speciellt angivet.
ISSN 02821346
Familjehemmet 4-2010 3 För placerade barn och unga
Det är kommunens socialtjänst som har det övergripande ansvaret för barn i familjehem eller i ett hem
för vård eller boende (HVB).
Socialstyrelsen har tillsyn över socialtjänsten. Det
betyder att de ska kontrollera att brister och dåliga
förhållanden rättas till.
Placerade barn och unga uppmanas ta kontakt
med Socialstyrelsen. I Mars 2010 inrättades ett
särskilt telefonnummer.
Om du känner att något fungerar dåligt i det familjehem, HVB, eller särskilda ungdomshem du bor på,
kan du berätta detta för oss på Socialstyrelsen.
Du kan mejla oss på [email protected]
eller ringa 020-120 06 06, så får du prata med en
person som kan hjälpa dig.
I detta nummer
Nr 4 2010
Lyssnar vi verkligen
på barnen i alla lägen? .........................................    5
Behöver man ha en trygg uppväxt
för att lyckas i livet? ..............................................    6
Att förstöra en barngrupp ....................................    7
Barn som väcker funderingar ..............................    8
Är fisken till för alla? .............................................    9
Omhändertagna barns rättssäkerhet ..................   12
Familjehem ..............................................................   13
SKL:s rekommendationer .....................................   14
Landet Runt .............................................................   17
FfF:s seminarium ........................................................   19
Örebro seminarium ................................................  25
Alla barn ska ha det bra ...................................   26
Senaste nytt från FUR!..........................................26
Familjehemmens Riksförbund ..........................   27
Utbildning, konsultation, handledning
och förstärkt familjehemsvård
Handledarutbildning med inriktning
mot familjehem
Familjehemsutbildningar
Handledning till professionsgrupper
och familjehem
Förstärkt familjehemsvård
Börje Lindberg - [email protected]
Gull-Britt Lindberg - [email protected]
Lindberg Utveckling AB
019-184000 • www.luvab.se
aparr
k
s
m
e
h
a
Trygrgka människo
sta
Tenntrådssmyckeriet Snåret
www. tenntradssmyckeriet.se
4 Familjehemmet 4-2010
0515-180 30
Lyssnar vi verkligen
på barnen i alla lägen?
Det skrivs just nu en hel del om
placerade barn och ungdomars rättigheter. Socialstyrelsen har tryckt
små foldrar och blad med information om barns rätt att få berätta hur
de har det, att bli lyssnade på och
att respekteras. Det belyses att barn
i HVB- och familjehem har rätt att
träffa föräldrar och syskon. Att de
har rätt bl.a till att ”få känna trygghet i familjehemmet” samt ”mötas
med vänlighet och respekt och att
behandlas på samma sätt som andra
barn och ungdomar i familjehemmet”. Samtidigt pekar forskning på
att våra placerade barn/ungdomar är
en ungdomsgrupp som mår väldigt
dåligt. Varför är det så?
Idag då många av landets kommuner
allt mer arbetar med BBIC – Barns
Behov I Centrum – och även profilerar sig med detta i sitt jobb med
att rekrytera nya familjehem. Hur
bemöts då de barn som inte orkar
med, eller önskar en alltför tät föräldrakontakt? Hur skyddar och stödjer BBIC och våra lagar dessa barn?
Är det ens möjligt att med de lagar
och regler som finns idag hjälpa
dessa barn?
Precis som med många andra saker
i en placering, handlar det i många
fall om den enskilde handläggarens
synsätt och agerande. Vi har mött
handläggare som trott på oss som
lever med barnet, som vågat lyssna på barnets behov och som sedan
tagit – ibland obekväma – beslut. Att
under kortare eller längre perioder
begränsat umgängena och på så sätt
gett barnet lugn och ro att orka klara
av sin vardag. En vardag med skolgång, kompisrelationer, kanske ett
fritidsintresse OCH arbetet med att
känslomässigt acceptera och fungera
i sin livssituation. Vi har även mött
handläggare som saknat förmåga,
eller ibland inte bemödat sig med
att lyssna på familjehemmet, se barnets signaler och försökt ”höra mellan raderna” på det som sägs utan
ord från barnet. Där vi som familjehem fått veta att föräldrarätten är
mycket starkare än barnkonventionen och barnens rätt.
Vad gör man då som
familjehem?
Är man stark i sitt uppdrag, då
försöker man finna en medelväg. Man följer och uppfyller umgängesplaneringen
som är upprättad utifrån förälderns önskan och behov,
men man ser till att barnet
är så tryggt det går att bli.
Som familjehem är mitt uppdrag att följa och fylla det här
barnet. Vi ska ge det trygghet
att växa till en självständig
individ, stolt över sig själv.
Enkelt sagt: vi ska se till att
barnet mår bra!
Om ett sånt barn, inför varje
um­­gänge, gråter, visar ilska
eller blir känslokallt och hårt. Då är
det vi som familjehem som har
ansvaret att trösta, trygga och lyssna.
Man får aldrig säga: ”det är väl inte
så farligt..:” Det är barnets känslor
och dom måste vi respektera.
Om ett sånt barn, inför varje um­­
gänge, ställer frågan till familjehemmet ”Ni lämnar mig väl inte ensam”?
Måste svaret bli ”vi lämnar dig aldrig
om Du inte vill det”
Ett starkt familjehem som vågar stå upp
för barnets välbefinnande, blundar då till
orden i umgängesplaneringen som säger
att barnet ska lämnas ensamt. Oron finns
där, vi som ser barnet ledsenhet och
rädslor känner att vi inte har fullt mandat
att skydda fullt ut…
Vad händer om ett familjehem inte är
så starkt? Om de vuxna som är utvalda att beskydda och vägleda barnet
inte kan/vågar stå upp för barnet
behov av stöd och skydd, vem ska
då göra det? Då spelar det ingen roll
hur mycket man älskar barnet – det
räcker inte med bara kärlek. I den
stund man tillåter barnet att fara
känslomässigt illa, t.ex genom att
lämna det ensamt trots att man vet
att det är otryggt, då sviker man. Hur
ska barnet sedan veta i vilken situation de kan lita på oss?
I socialstyrelsens lilla häfte kan
man läsa att placerade barn har rätt
”att mötas med vänlighet och respekt och att behandlas på samma
sätt som andra barn och ungdomar
i familjehemmet” Vi som är familjehem och även har bio-barn, skulle vi utsätta våra barn för att gång
på gång bli lämnade i situationer
där vi vet att de far känslomässigt
illa? Förmodligen inte…och varför
ska vi då göra annorlunda mot våra
bonusbarn.
Till sist vill jag återknyta till vad
jag anser vårt uppdrag som familjehem är: Vi ska fostra barnen till
kloka och sunda människor, Vi ska
ge dem trygghet så de lär sig känna
tillit. Vi ska se barnens behov HÄR
och NU och utgå från det och leda
dem framåt. Det gör vi genom att
Lyssna på vad det säger, vilka signaler de skickar och hur de mår. Det
gör vi genom att finnas där då barnet behöver oss.
Monica Fahlén, familjehem
Familjehemmet 4-2010 5 Behöver man ha en trygg
uppväxt för att lyckas i livet?
Det finns alltför många människor
som dömer ut oss som startat livet
under s.k. svåra förhållanden. Alltså
barn som kommer till världen utan
att vara välkomna eller barn som
föds i fattiga hem med missbruk
eller barn med dolda funktionshinder som inte upptäcks.
Ofta stöter jag på människor som i
min tidiga barndom betraktades som
udda eller vilsna eller lite dumma
och som i vuxen ålder bär på ett rikt
liv i form av familjeliv och yrkesliv.
De utstrålar också trygghet till sin
läggning.
Vad har då hänt med dessa personer? I en del fall är det så enkelt att
de föddes med dolda funktionshinder och som när det upptäcktes blev
de hjälpta och kunde starta upp tillvaron på nytt och skaffa sig utbildning och självförtroende. I andra
fall var de intelligenta utan att det
upptäcktes utan de betraktades som
lite udda och blev mobbade till en
ensam tillvaro. I vissa fall var hemförhållandena besvärliga så att de
inte kunde koncentrera sig på skolarbetet. I dessa hem var uppmärksamheten på föräldrarnas beteende
6 Familjehemmet 4-2010
från de sociala myndigheterna så
avgränsad att de intelligenta barnen
inte blev upptäckta.
Man kan också träffa sådana som
man avundsjukt beundrade i sin
ungdom för att de hade sådana fördelar i livet genom rika föräldrar
som hade en hög status i samhället.
Många av dessa barn kan man nu
som vuxna hitta på samhället baksida om de lever eftersom droger ofta
tar deras liv i unga år när samhällets
förväntningar blir för stora på dem.
Däremot de barn som är uppväxta i
störda familjer och har ett bra intellekt att luta sig mot ofta strävar mot
mål vars utsträckning har skapats av
de missförhållanden som de upplevt i sina uppväxtfamiljer. De har
upptäckt farorna i tid och kan gardera sig när tuffa händelser uppstår
i livet. De barn som däremot burits
fram på guldvåg står med garden
nere och har inget skydd mot livets
verklighet som ofta består av ränkor,
angiveri, falskhet och förtal inlindade i silkeslena kommentarer. Vad ger detta för slutledning? Jo, det
är inte kört för något barn att hitta
rätt i samhället trots en dålig start
i livet och det är ingen given succè
för dem som fötts in i en framgångsrik familj. När föräldrarna är borta
skall de klara sig själva och vara stabila mot kraven och då har de som
upplevt tuffa tag som barn en stor
fördel, men då skall de ha klarat sig
egenom sin uppväxten utan alltför
stora sår i själen.
Alf Karlman
[email protected]
Fotnot: Alf Karlman bor numera på bondgården Pilo, som ligger vid Hjälmarens norra strand
utanför Eskilstuna. På gården bor också hustru,
två söner med sambos och tre barnbarn och deras
två syskon. Alltså en koloni på elva personer. Alf
är i dag aktiv Miljöpartist efter att tidigare suttit som gruppledare för Kristdemokraterna i 7 år
i Eskilstuna och även kampanjat för Junilistan
under EU-valet 2009.
Att förstöra en barngrupp
En fin höstdag är jag ute i joggingspåret. På långt håll hör jag barna­
vrål. Argt, starkt och frustrerat. Inte
uppgivet, men uppfodrande. Jag ser
rätt snabbt att här är det en som ligger illa till. Och denna någon är inte
barnet. Tösen är i tvåårsåldern, lockhårig och sockersöt har något mycket intressant att berätta. Tyvärr är
hennes förälder alldeles för korkad
för att förstå vad. Jag ler lite för mig
själv och känner så väl igen situationen. Det är en frustrerande tid för
både barn och förälder innan språket lossnar och barnet har så många
spännande, svindlande, fantastiska
tankar att förmedla, men ut kommer
bara korta rumphuggna varianter av
detta rika, flödande, virvlande. Det
kanske är lite taskigt att le, men jag
vet ju att det alldeles snart släpper.
Och frustration i liten dos är ju inte
farligt, om än…ja…frustrerande.
En annan fin höstdag hörs vrål över
skolgården. Argt, starkt och fru­st­re­­
rat. Uppgivet och uppfodrande. Man
förstår på långt håll att här är det
en som ligger illa till. Det är Linus.
Linus är 11 år och har Aspergers syndrom och ADHD. Han är inte lockhårig och inte sockersöt. Sockersöt
är inte heller hans lärare som är
den som för tillfället vrålar åt Linus.
Läraren har nyss givit klassen en ganska om­­fattande instruktion om papier
machéprojektet som de ska göra tillsammans. Linus har på grund av sina
funktionsnedsättningar inte förmåga
att uppfatta och utföra instruktion i
flera led och har i stället påbörjat ett
eget projekt som innefattade bland
annat klister och strumpor. Linus blir
då utskickad i korridoren och upplever detta som mycket kränkande.
Han räcker upp långfingret åt sin
lärare som då brister ut i de vrål som
sedermera hörs eka över skolgården.
Ingen ler. Det finns inget glädjande i
en situation där en vuxen människa
lever ut sin frustration över att inte
ha hittat ett språk som Linus kan förstå. För det är just vad det handlar
om. När Linus inte förstår sin lärare
gör han något annat. I stället för att
ge Linus en förklaring som han kan
begripa så blir läraren irriterad. Den
irritationen tar han ut över Linus.
Man kan undra hur han hade gjort
om Linus i stället haft en syn- eller
hörselnedsättning.
att ta Linus i nackskinnet och trycka
ner honom i ett hörn. Frustration
känner vi alla till mans lite då och
då. Men vi vuxna har ett ansvar i hur
vi hanterar vår frustration.
Jag önskar att situationen med Linus
var ett undantag, men jag vet att
den inte är det. Alltför många barn
och ungdomar berättar om liknande behandling i skolan och i hemmen. Inlåsningar, fasthållningar och
utskällningar är vardag. Varför man
tar sig rätten att behandla barn med
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som något som katten släpat
in är för mig en gåta. Att det är en
omöjlig situation att bedriva klassrumsundervisning i en klass med 28
elever varav fem har neuropsykiatriska diagnoser kan vem som helst
räkna ut. Men att skolsystemet ser ut
på det sättet är inget som Linus har
bestämt.
”En sådan där kan förstöra en hel
barngrupp” sade en pedagog till mig
en gång. Hon syftade på ett fyraårigt
barn med tydlig ADHD. ”Ja”, svarade
jag, och syftade på en viss pedagog.
Det är förståeligt att en tvååring som
inte hittat språket blir frustrerad och
ibland till och med bankar på sin
förälder. Enligt min mening är det på
inget sätt försvarligt att en 35-åring
med universitetsutbildning på liknande sätt tar ut sin frustration med
Carolina Lindberg
Handledare och utbildare
inom autismspektrumtillstånd
www.brizad.se
r
Erbjude
* Konsulentstödd familjehemsvård i utredda familjehem
* Stöd och handledning till kommunens egna familjehem
* Utbildning för verksamma familjehem i bland annat
BBIC, att samtala med biologiska föräldrar, att få teamarbetet i skolan att fungera.
* Lediga jourhem
Läs mer www.scholinkonsult.se
070-560 13 78
Familjehem
Vi söker familjer som har tid, plats och engagemang att ta emot barn/ungdomar i sitt hem.
Vi arbetar med kraftigt förstärkt familjehemsvård med många års erfarenhet inom området.
Vi kan erbjuda ett nära och regelbundet konsultstöd, 24-timmars tillgänglighet, handledning
och övriga professionella tjänster av läkare, psykolog och terapeuter.
Vi arbetar i ett team för den placerade där familjehemmet är den viktigaste i länken.
Ring oss så berättar vi mer!
Kontoret kl. 08.00-17.00, 0650-59 53 22
Lena Maria Grandin, 070-837 21 78
Christina Kråke, 070-837 19 01
Elisabeth Bexell, 070-837 64 33
Familjehemmet 4-2010 7 Barn som väcker funderingar
– se, förstå och hjälpa förskolebarn med en annorlunda utveckling
Av: Gunilla Gerland, Ulrika Aspeflo
och Pavus Utbildning AB 2009
Boken är en faktabok som är skriven
av två personer som har lång erfarenhet av människor med autism­
spektrumtillstånd.
Gunilla Gerland, författare, föreläsare och debattör. Debuterade 1996
med den självbiografiska boken En
riktig människa som handlar om att
växa upp med Asberger Syndrom(AS)
i en oförstående miljö. Har genom
sina böcker, debattinlägg, föreläsningar och medverkan i media blivit
något av en representant för personer
med AS i Sverige. Gunilla Gerland driver företaget Pavus Utbildning AB.
Ulrika Aspeflo är leg. logoped med
mångårig erfarenhet av att arbeta
Känner du engagemang och
intresse för barn och ungdomar?
Vi har en ökad efterfrågan på platser för barn och ungdomar i alla åldrar
och behöver därför utvidga verksamheten med flera familjer, både som
jour- och familjehem.
Förutom ett gott stöd från våra familjehemskonsulenter erbjuder vi:
• Ersättning som gör det möjligt för en person att vara hemma på
hel- eller deltid
• Regelbunden handledning
• Återkommande utbildningsdagar
• Stöd från ett erfaret jour- och familjehem den första tiden
• Tillhörighet i en arbetsgrupp av konsulentstödda jourhem och
familjehem
• Gemensamma konferensresor och sociala aktiviteter
Vill du veta mer – ring gärna någon av familjehemskonsulenterna vid Gryning
Vård, Familjehem Göteborg eller se vår hemsida www.gryning.se
Stefan Larsson, 031-703 39 59, 0703-21 21 86, [email protected]
Ulla Olsson Lesage, 031-703 39 51, 0761-16 63 34, [email protected]
www.gryning.se
Gryning har ett trettiotal verksamheter i Västra Götalands län
och är landets största företag inom hem för vård och boende.
Gryning ägs gemensamt av länets kommuner och är ett icke
vinstdrivande företag. Eventuella överskott används för att
utveckla verksamheten.
0287_122x155_Gryning_U&S_TP_MP+ST+KuP.indd 1
8 Familjehemmet 4-2010
med personer med autismspektrumtillstånd. Hon driver sedan jan -06 en
egen firma (Ulrika Aspeflo Utbildning
Autism) men arbetar fortfarande delvis för RFA samt för Pedagogiskt
Perspektiv AB.
Ulrika beskriver på sin hemsida sitt
synsätt genom att säga att:
•Jag har ett sociokulturellt synsätt
där jag utgår från en utvecklingspsykologisk grundsyn integrerat
med senare tids kunskaper inom
det kognitiva området.
Med detta synsätt är samspelet med
omgivningen avgörande för utveckling och lärande. Omgivningen
ansvarar för att ge personen med
autism möjlighet att kunna ta till sig
redskap för förståelse och lärande,
samt för att se över vad det krävs för
några anpassningar och hjälpmedel
för att personen ska kunna vara så
delaktigt som möjligt i sin vardag.
Lärande och utveckling är ett gemensamt ansvar och sker i alla naturliga miljöer. Det är alltså lika viktigt
att ha mål för omgivningen som för
personen med autism.
•Med Respekt, Intresse, Närhet och
Glädje vill jag arbeta med personen med autism!
I förskolan finns barn, ibland med
en diagnos, oftare utan, som väcker funderingar. Det kan vara barn
som inte riktigt fungerar i samspelet, som verkar ha ett annorlunda
sätt att förstå, eller som rusar från
det ena till det andra och inte ”kan
lyssna”. Gunilla Gerland och Ulrika
Aspeflo visar konkret i denna lättillgängliga och tydliga bok hur man
med kännedom om funktionsnedsättningar som autismspektrumtillstånd och ADHD kan göra stor
skillnad för de här barnen. Genom
kunskap om de utvecklingsområden som kan vara försenade, och de
funktioner som kan vara nedsatta
kan du som pedagog tolka barnens
beteende och hjälpa dem utvecklas.
Med rätt hjälpmedel och bemötande
kan de här barnen också vara en tillgång för gruppen.
Denna bok innehåller många ahaupplevelser men också mycket man
känner igen. Boken riktar sig både
2010-04-09 15:21:42
till föräldrar och förskolepersonal
till barn som väcker funderingar. Det
som är så bra med boken att författarna lyfter fram det positiva och
visar att det går med ganska enkla
medel att förändra verksamheten
och familjelivet efter barnets individuella behov. Framför allt fokuserar
författarna på att alla som finns runt
barnet/barnen ska kunna se, förstå
och kunna hjälpa. Finns dessa tre
kunskaper så går det att vara steget
före och förhindra många misslyckanden som annars dessa barn får
uppleva i sin vardag.
Boken kan läsas från sida till sida
men kan mycket väl användas som
en handbok i den dagliga verksamheten. Boken är uppbyggd på
ett tydligt sätt där varje kapitel är
avgränsat med många underrubriker
så man lätt kan hitta vad man söker.
Denna bok kan alla ha glädje av
som har barn som väcker funderingar runt om kring sig. Den är lätt läst,
lätt att förstå och det är mycket lätt
att få ett positivt tänkande i bemötandet till barnen med en annorlunda utveckling.
Gizela Wizell
Är fisken till för alla?
De senaste åren har antalet så kallaungdomar som frågar efter möjligde ensamkommande barn och ungheten att placeras i ett familjehem
domar ökat och Migrationsverkets
från samma etniska eller språkliga
prognos visar att det kommer att öka
grupp.
ytterligare. En del av dem ensamFlera ungdomar som har blivit plakommande har släktingar som bor
cerade i svenska familjehem så
i Sverige och brukar bli placerade
småningom har bett om att bli
hos dem, men de allra flesta känner
omplacerade och helst till ett familingen och placeras på PUT-boende.
jehem med etnisk minoritetsbakNär de har fått permanent uppehållsgrund. Ungdomarna har berättat att
tillstånd övertar kommunen ansvaret
de inte trivdes eftersom familjehemför dem som är under 18 år. Det
met inte motsvarade deras
är socialtjänsten som ansvaförväntningar. De trodde
rar för deras boende.
att det skulle vara som
Ungdomarna
Möjligheten till boenatt bo i en familj som
deformer är begränberättar att de hade
i hemlandet. De försad till PUT-boende
förväntat sig att det
väntade sig att känna
eller familjehemssig som en i familjen,
skulle
bli
som
i
en
placering. Eventuell
som
en adoption; att
vanlig familj.
släkt ska också utrede
skulle
vara mer deldas och godkännas, likaktiga i familjehemmets
som ett familjehem, innan
vardag; att de kunde äta vad
en långvarig placering kan be­­
de
ville
och när de kände för det; att
viljas. Detta kallas släktplacering.
de också skulle följa med på semesFöreningen Skyddsvärnet i Stock­holm
terresa; att de skulle behandlas som
arbetar med att stödja utsatta medsyskon av familjehemmets egna barn
människor och har bland annat enheoch ta del av deras prylar och även
ten ”Familjevården” som på uppdrag
få vara med när de umgicks med
av socialtjänsten och Kriminalvården
sina kompisar.
placerar ungdomar och vuxna i familDe ensamkommande upplevde att
jehem. Det förekommer även placede inte var en fullvärdig familjemedringar av ensamkommande. För att
lem och kände att de var utestängda
en familjehemsplacering ska fungera
från familjens privata svär. De uppär det viktigt för familjehemskonsulevde ”vi och de”. Flera har påpekat
lenterna att hitta ”rätt” familjehem.
att de inte lärde sig så mycket svensDe ensamkommande som erbjuds
ka i och med att familjehemmet inte
familjehemsplacering brukar för det
umgicks så mycket med dem.
mesta själva vilja bo i ett svenskt
familjehem med motiveringen att
Med anledning av detta genomde vill lära sig det svenska språket
för Skyddsvärnet ett treårigt prooch den svenska kulturen. Det finns
jekt i samarbete med sju etniska
en vilja att snabbt komma in i samRiksförbund. Syftet är att rekrytehället och klara sig själva. Det är få
ra familjehem bland förbundens
medlemmar för att ha en bred bank
med familjehem. Projektet har producera boken ”Att hitta hem” – en
bok om och för familjehem i det
mångkulturella samhället. Boken
innehåller bland annat intervjuer
med åtta familjehem och sju personer som har bott eller bor i familjehem varav tre är ensamkommande.
Huvudfrågan som ställdes i intervjuerna var: hur är det att vara familjehem respektive att bo i familjehem
idag?
Socialstyrelsen har också uppmärk­
sammat problemet och TV4 Nyhet­
erna berättade den 27 september
2010 att myndigheten anser att
familje­­hemmen inte är förberedda
att bemöta ensamkommande ungdomar på deras villkor, vilket leder till
konflikter och missförstånd på grund
av okunskap. Enligt TV4 Nyheterna
anser Socialstyrelsen att det behövs
utbildning för familjehem som ska ta
emot ensamkommande.
Detta bekräftas även av intervjuerna som jag har gjort i ovan nämnda
bok. Samtliga tre intervjuade ensamkommande bodde först i svenska
familjehem, efter egna önskemål,
men ingen av dem kände sig riktigt ”hemma” i familjehemmet. De
upplevde vistelsen som en förvaring. De fick eget rum och mat,
men ingen värme eller gemenskap.
Ungdomarna berättar att de hade
förväntat sig att det skulle bli som i
en vanlig familj.
I vanliga fall görs en placering i
familjehem som en åtgärd för att
ungdomarna har problem, oftast
med kriminalitet, droger och dålig
Familjehemmet 4-2010 9 gängpåverkan, eller för att deras föräldrar har problem, oftast med missbruk eller psykiska diagnoser. Det
är inte ovanligt att det förekommer
flera av dessa problem samtidigt.
Då är det viktigt att familjehemmet
visar tydliga regler, rutiner och hjälper med uppfostran av de placerade ungdomarna. Familjehemmen
är inställda på att ungdomarna bär
med sig olika problem och är beredda på att de exempelvis även försöker lura till sig mildare regler. De
ensamkommande har oftast haft en
välfungerande storfamilj och stor
släkt i hemlandet. De är vana med
en helt annan hemmiljö. De placeras
inte av samma anledning och behöver inte ”uppfostras” så som övriga
ungdomar som kommer från en problematisk familjemiljö, vilket en del
familjehem glömmer bort.
Ensamkommande ungdomar flyr till
Sverige på grund av helt andra orsaker. Många av dem bär på trauma
och hemska upplevelser. De behöver
en mild övergång, från att ha vandrat
runt, blivit hårt hållna av stränga människosmugglare, utnyttjade och till
och med fängslade, till ett familjehem
med främmande språk, kultur, seder
och familjeregler, även detta tycks
glömmas bort av familjehemmen.
De ensamkommande kommer från
kollektiva samhällen där hela stora
släkten ansvarar för barnens och ungdomarnas uppfostran. Ansvaret och
bördan för samtliga medlemmar delas
av hela kollektivet. Individsamhällets
regler är främmande för dessa ungdomar och de behöver en introduktion
om hur en svensk familj fungerar;
varför vi uppskattar ett eget rum,
egen matplats, egen tid, egen planering, egna kompisar etc. De är vana
att allt görs och ägs tillsammans och
ju fler det är desto roligare, vilket
gör att de lätt känner sig exkluderade i ett familjehem där individen är
central. De ensamkommande ser inte
sig själva som självständiga individer
utan som en pusselbit av hela familjen och helst av hela familjehemmets
släkt.
Beteendet kring mat och ägodelar är
kollektivt till skillnad från den västerländska individualismen. De yngre
uppmuntras av de äldre att äta vad
de vill och när de vill. I Sverige uppfostrar vi redan små barn att äta på
bestämda tider och följa regler. Att
tillämpa våra regler på ensamkommande innan de har hunnit bekanta sig med den svenska traditionen,
kommer att tolkas som ogästvänlighet av dem.
Vi är vana vid att följa veckomatsedlar och planera inköpen, i andra
länder är det vanligt med spontanitet och att använda sig av det som
finns. I kollektivsamhällen finns det
oftast en äldre person som är hemma
om dagen och kan avlasta familjen
genom att småhandla.
Adem ger ett konkret exempel i
intervjun på en situation som bland
annat bidrog till att han inte trivdes.
Han kom hem hungrig en dag och
ingen var hemma. Det fanns fisk i
kylskåpet och han lagade den och åt
av den. Senare fick han en utskällning av familjehemmet eftersom
fisken var köpt till en middagsbjudning. Han gick till affären och köpte
ny fisk och förstod inte uppståndelsen kring händelsen. Han tog illa åt
sig och tolkade det som att han inte
fick äta av fisken, den var förbehållen endast för andra, och han kände
sig inte längre välkommen.
Adem trivdes inte i familjehemmet på
grund av flera kulturkrockar och bad
om att bli omplacerad. Han hamnade
hos en ensamstående sydamerikansk
man och kände sig genast välkommen. Det var som hemma trots att
Adem kommer från östasien. Inga
regler, inga restriktioner. Ät vad du
vill, var du vill, när du vill, berättade
Adem med ett leende. En överraskning för Adem var att familjehemmet följde med honom till kiosken
där de gjorde en överenskommelse om att Adem får äta vad han vill,
när han vill så kommer familjehemmet och betalar för honom en gång i
veckan. Självklart var kioskägaren en
invandrare, påpekade Adem med ett
skratt och tillade att han trivdes jättebra med sydamerikanen och stannade hos honom tills han blev myndig.
Flera ungdomar med etnisk minoritetsbakgrund som intervjuades
ångrade sitt val att bli placerade i
svenska familjehem och bad om att
bli omplacerade.
De trivdes bättre i familjehem med
annan etnisk bakgrund, trots att de
inte tillhörde samma språk- eller
etniska grupp, och stannade där
tills de fick eget boende. De berättar att de kände sig hemma och som
en familjemedlem. Reglerna var som
hemma vad gäller maten, tiden och
hur man samtalade och hjälptes åt
med hushållsarbetet. Det var betydligt flexiblare och det gick att samtala och diskutera sig fram till en
gemensam lösning. Flexibiliteten var
obegränsad så länge man följde avtalets regler om det fanns sådana.
I Sverige finns en exkluderande kultur, vi värnar om egen tid. Det är
inget ovanligt att det anordnas tjejmiddagar eller att det kommer en
kompis som ska fika ensam med
någon i familjen. Sam, en annan
ensamkommande kille, upplevde detta som kränkande, då han
inte fick vara med och fika. Av
10 Familjehemmet 4-2010
intervjuerna framkommer att flera
ungdomar med etnisk minoritetsbakgrund, inte bara de ensamkommande, upplever tvärtemot vad man
kan tro, att svenska hem är väldigt
strikta. När man äntligen kommer
hem från skola eller jobb, vill man
bara slappna av och göra lite som
man känner för. Kanske sitta i soffan
och äta framför tv:n eller äta det som
finns i kylskåpet istället för just ärtsoppa för att det råkar vara torsdag.
För att underlätta vistelsen både
för familjehemmen och för ungdomar med etnisk minoritetsbakgrund
borde familjehemmen få en introduktion först. Adem kommer från
östasien, men kände sig hemma
hos en sydamerikan. De kulturella skillnaderna går inte att mäta
genom geografisk distans. Det är
intressant att människor som kommer från olika kontinenter och flyttar till Sverige, förstår varandra och
upplever en samhörighet, trots stora
språkbrister, på grund av vanan att
uttrycka sig genom kroppsspråk
samt inte begränsa sig av strikta regler. Fyrkanten är rund och går att
tänja åt alla håll.
Ur ett svenskt perspektiv tolkar vi
det som att ungdomarna är bortskämda och otacksamma för allt vi
gör för dem. När jag påpekade detta
för ungdomarna, blev de förvånade
att det kunde tolkas så. Från deras
perspektiv är det självklart att vi
borde veta att de är jättetacksamma
för allt vi gör för dem, de trodde att
detta var givet för oss. De förväntade
sig inte att maten ska vara centralt.
Värme och gemenskap är viktigare för dem för att känna gästvänlighet och att man delar med sig av sitt
familjeliv på en bred front när man
väl har bestämt sig att vara familjehem. Varför har de blivit familjehem?, undrade ungdomarna.
inte en fråga om att vara snäll och
tacksam, det ses som en möjlighet att dela med sig och vara givmild. Under Tsunami-katastrofen gav
lokalbefolkningen sina sista klädesplagg direkt från sina kroppar till
turisterna för att utnyttja möjligheten att vara givmilda och därmed få
en bättre karma. De tog helt enkelt
chansen att begå goda gärningar. Munkar och nunnor tar emot all
mat och gåvor som de får för att ge
chans åt dem som vill göra en god
gärning. Det är givarna som är tacksamma för chansen att begå en god
gärning.
I det svenska språket finns tacksamheten inbyggd. Vi tackar för maten,
tackar för senast, tackar på förhand,
dubbel-tackar, tusen-tackar och svarar med ”tack själv”.
I kollektivsamhället tas det för givet
att dela med sig av sin mat, det är
Isabella Canow
Kontakta
FAS-föreningen
för gemenskap,
stöd och råd
om barn med
alkoholrelaterade
fosterskador
FAS-föreningen
Norra Långgatan 8
261 31 Landskrona
tel 0418-48 11 50
[email protected]
www.fasforeningen.nu
Familjehemmet 4-2010 11 Omhändertagna
barns rättssäkerhet
Vid en LVU-rättegång möts tre parter: barnet, föräldrarna och socialtjänsten. Barnet har sitt eget ombud
som ska föra dess talan och man
kan även förhöra barnet så att dess
egen röst finns med i rättsalen. Men
det finns en lucka i lagstiftningen.
Vid omplacering från ett familjehem
hörs inte barnet och barnet har inget
eget ombud. Familjehemmet företräds överhuvudtaget inte och eftersom socialtjänsten i sådana här fall
ensamt för barnets talan finns brister
i upprätthållandet av rättsäkerheten.
Avsaknad av ett rättssäkert förfarande
har tyvärr blivit uppenbara i Marks
kommun där socialtjänsten agerat
på ett förödande sätt utan att någon
undersökte ett par barns faktiska situation i ett välfungerande och engagerat familjehem, vilket resulterade i
katastrofala beslut om ökat umgänge
med den biologiska modern och ett
flertal nya och traumatiska placeringar i jour- och familjehem.
Det aktuella ärendet visar också på
ett behov av en instans dit familjehem kan vända sig om det uppstår
konflikter mellan ett familjehem och
ett barns socialsekreterare. I fallet i
Mark gick det prestige i ärendet och
två barn rycktes upp från sin trygga miljö eftersom socialsekreteraren
och familjehemmet inte drog jämt.
Därutöver saknade socialnämnden
kompetens, integritet och lyhördhet
i sin bevakning av ärendet, vilket
lämnade fritt spelrum för socialsekreterarnas godtycke. Hanteringen
av ärendet visar också på vådan av
att bortse från familjehemmets kunskap om barnen, grundat på erfarenheter från en lång tids dagliga vård
av och kontakt med barnen.
I sådana här tillfällen behöver ett
familjehem kunna vända sig till en
tredje part som för familjehemmets
talan och man bör också upparbeta
rutiner så att socialsekreterare kan
avlösa varandra utan prestigeförlust
om samarbetssvårigheter med ett
familjehem uppstår. Lösningen på ett
samarbetsproblem kan inte i första
hand vara att flytta barn från ett fungerande och engagerat familjehem.
sitt ansvar för placerade barn och de­­
ras välbefinnande.
Trots intentionerna i Vanvårdsut­­red­
ningen och i Barnavårds­utred­ning­en,
och en allmänt ökad med­­veten­­het om
barns sociala be­­hov, saknas garantier för att tillgodose barns behov av
trygghet och kontinuitet när de är
placerade i familjehem.
Brister samhället i sitt ansvar är det
dessutom rimligt att barn ska ha rätt
att utkräva skadestånd om politiker i nämnder och tjänstemän inom
socialtjänsten missköter sina uppgifter och utsätter barn för risker och
vanvård.
Vi vill därför att socialminister Maria
Larsson ser över skyddet för placerade barn. Ansvaret för vården av
dessa har övertagits av samhället och
då är det också samhällets skyldighet
att garantera placerade barns trygghet. De politiker och tjänstemän som
äventyrar barns säkerhet ska kunna
ställas till svars och möjligheter till
snabba åtgärder mot tjänstemän och
politiker som ansvarar för barn bör
införas snarast. Det är inte rimligt att
barn som vuxna får höra ”Vi hade
ingen aning” från nämnder och socialtjänst som därmed kommer undan
Lisbeth Pipping
Författare, sakkunnig
Stockholms stad söker familjehem
Vi söker familjehem / fosterfamiljer i Stockholmstrakten för barn
och ungdomar.
Vi erbjuder stöd och handledning samt ett intressant utbildningsprogram.
Familjehemskonsulterna rekryterar och utbildar familjehem
åt Stockholms stadsdelsnämnder.
Ring 08-508 25 221 eller besök www.stockholm.se/familjehem
R ESURSTEAMEN BARN OCH UNGDOM
F AMILJEHEMSKONSULTERNA
SOCIALTJÄNST - OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
221221
– E--post
: familjehemskonsulterna
@ stockholm
Tfn
FN: :08-508
08-5082525
E- POST
: FAMILJEHEM @ SOT. saf
STOCKHOLM
. SE . se
12 Familjehemmet 4-2010
Familjehem
Från SKL:s Cirkulär
08-81, 2008-12-01
1. Definition av familjehem
Familjehem definieras i 3 kap. 2 §
socialtjänstförordningen (SoF) på
följande sätt ”Med familjehem avses
ett enskilt hem som på uppdrag
av socialnämnden tar emot barn
för stadigvarande vård och fostran
eller vuxna för vård och omvårdnad
och vars verksamhet inte bedrivs
yrkesmässigt.”
Familjehemmet har, genom att inte
vara anställda, en fri ställning när
det gäller vilken eller vilka kommuner de vill ta uppdrag ifrån och vilka
barn de vill ta emot i sitt hem.
Familjehem kan ha uppdrag åt flera
kommuner samtidigt. Det finns inte
reglerat i lag hur många barn som
samtidigt får tas emot i ett familjehem. Den socialnämnd som placerar
ett barn kan i avtalet med familje-
Det kan sålunda noteras att ett
familjehem inte kan bedrivas
yrkesmässigt till skillnad från
HVB där det enligt 3 kap. 1 §
SoF krävs att verksamheten
bedrivs yrkesmässigt. Med yrkesmässighet avses i detta sammanhang att verksamheten bedrivs
kontinuerligt och i förvärvssyfte
(prop. 1996/97: 124 s. 146).
Blankett för avtal kan inköpas från
Kommentus förlag.
Uppsägningen bör ske skriftligen och ske i så god tid att sista
dagen för placeringen sammanfaller med uppsägningstidens
sista dag.
4. Former för utbetalning av
ersättningarna
Inkomster från uppdraget som familjehem är per definition inte inkomster från yrkesmässig verksamhet (3
kap. 2 § SoF) och ska beskattas som
inkomster av tjänst.
2. Uppdraget som familjehem
Familjehemsföräldrar är uppdragstagare åt socialnämnden och är således
inte anställda. Det finns inget kollektivavtal som reglerar deras ersättningar och arbetsinsatser. Det går
därför inte att anställa personer som
familjehemsföräldrar. Familjehemmet
kan inte lämna uppdraget vidare till
annan fysisk eller juridisk person.
Av avtalet ska framgå vad uppdraget
omfattar, ersättningar, skatter, tidpunkt för utbetalningar, försäkringar, uppsägningstider m.m.
Det är rimligt med en uppsägningstid på en månad. I ärenden där
nämnden krävt att en person är
tjänstledig för att vara hemma med
barnet under en bestämd period
kan det finnas skäl att bestämma en
längre uppsägningstid, dock högst
3 månader.
I 2 § förordningen till lagen om stöd
och service till vissa funktionshindrade (LSS) anges att denna definition även gäller för familjehem
som en insats enligt LSS.
Uppdraget att vara familjehem är
knutet till den eller de personer
som socialnämnden har utrett och
bedömt vara lämpliga för ett visst
barn, 6 kap. 6 § socialtjänstlagen
(SoL). Ett familjehem består vanligen av en familj eller en ensamstående person. Deras uppdrag är att
ta hand om barnet på det sätt som
ett barns föräldrar normalt gör d.v.s.
att fungera som goda föräldrar. Om
familjehemmet separerar och/eller
ombildas tillsammans med en ny
partner måste en ny familjehemsutredning göras eftersom förändringarna har betydelse för barnet, se även
sid. 36 i boken Barnet och familjehemmet en handbok om socialnämndens ansvar som är utgiven av
Svenska Kommunförbundet 2003.
veta vad som gäller i olika avseende bör ett skriftligt avtal ingås som
reglerar var och ens rättigheter och
skyldigheter.
hemmet reglera att inga ytterligare
barn eller endast ett visst antal barn
får tas emot i hemmet samtidigt.
Uppdraget ersätts med ett arvode
som varierar i storlek beroende på
hur omfattande arbetsinsatsen och
tidsåtgången bedöms vara. De kostnader som familjehemsuppdraget
för med sig ersätts dels genom barnbidraget/studiebidraget dels i form
av en omkostnadsersättning.
3. Avtal
Uppdraget att vara familjehem
bör grunda sig på bl.a. den plan
som upprättats rörande barnet
eller den unge, (11 kap. 3 § SoL). I
Socialstyrelsens allmänna råd om
handläggning och dokumentation
av ärenden som rör barn och unga
(SOSFS 2006:12) används begreppet genomförandeplan och med det
avses begreppet behandlingsplan
som använts tidigare.
För att parterna – socialnämnden
respektive familjehemmet – ska
Det är således inte möjligt att utbetala ersättningen som en vårddygnsavgift till familjehemmets eventuella
näringsverksamhet. Socialnämnden
kan därför inte acceptera ett familjehems hänvisning till att de innehar F-skattsedel och därför anser
sig har rätt att få utbetalning till sin
näringsverksamhet. Ett avtal om att
familjehemmet själv ska betala skatt
och sociala avgifter kan inte godtas
skattemässigt.
Nämnden bör informera familjehemmet om att nämnden ska göra
avdrag för preliminärskatt och betala sociala avgifter. Kontrolluppgift
ska lämnas över utbetalda arvoden och omkostnadsersättningar.
Familjehemmet ska uppmanas att
inlämna en A-skattsedel.
Det är möjligt för dem att ha såväl
A-skattsedel som F-skattsedel
Se vidare SKL:s hemsida;
www.skl.se - familjehemsvård
Familjehemmet 4-2010 13 Utdrag från SKL:s cirkulär 10:73, 72, 71
Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, m.m.
Ersättningar och villkor vid familjehemsvård är av stor betydelse bl.a. när det gäller att rekrytera och behålla familjehem.
Familjehemmet ska genom social­tjänsten ges en god information om de ersättningar och de villkor som gäller för deras uppdrag. Lagstiftningen ger inte mycket stöd i denna handläggning och det finns i kommu­n­erna behov av rekommendationer och
vägledning gällande ersätt­ningar och villkor. Mot bl.a. denna bakgrund har Sveriges Kommuner och Landsting sammanställt
denna information om ersättningar och villkor vid familjehemsvård. Informationen i cirkuläret är användbar även i de fall vårdnaden om barnet flyttas över till familje­hems­föräldrarna.
Eftersom det är generella rekommendationer bör de ses som ett stöd för utveck­lande av kommunens egna riktlinjer för handläggningen av dessa ärenden.
Ersättningar vid familjehemsvård av
barn och ungdom enligt SoL, LVU och LSS för år 2011
Familjehemsersättning vid förälder/barnplacering
enligt SoL, LVU och LSS för år 2011
Omkostnadsersättning
Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år
2011. Beloppen är beräknade på 2011 års prisbasbelopp,
42 800 kronor och inkluderar barnbidrag alternativt studiebidrag som ska dras av då det går direkt till familjehemmet alternativt ungdomen. Individuell bedömning måste
göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Omkostnadsersättningen är till för att täcka de merkostnader som familjehemmet får när det tar emot barnet i sin
familj. Ersättningen utgörs dels av en åldersförde­lad schablon, som kallas grundkostnad, dels av tilläggskostnader
som beräknas individuellt. Omkostnadsersättningen höjs
när barnet fyller 13 år. Konsumentverkets beräkningar av
kostnader för olika hushåll och för barn i olika åldrar har
beaktats vid beräkningen av omkostnadsersättningens storlek. Nivån är satt med beaktande av att de placerade barnen
har stora behov. Hänsyn har också tagits till att familjehemmen vanligen har en högre standard än den som ligger till
grund för Konsumentverkets beräkningar.
Omkostnadsersättning
Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning per
förälder för år 2011. Beloppen är beräknade på 2011 års
prisbasbelopp, 42 800 kronor, och är per månad fr.o.m.
januari 2011. Individuell bedömning måste göras utifrån
vilka kost­nader som kan komma i uppdraget.
Ålder
Grundkostnad
Kronor
  0-12
3 745 kr
13-19
4 280 kr
Tilläggskostnad högsta skattefria
inklusive grundkostnad
% av
Kronor
prisbasbel.
105
5 350 kr
120
6 063 kr
% av
prisbasbel.
150
170
Arvodesersättning
Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år 2011.
Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper
inom vårdsektorn, utgår från aktuell löne­statistik och är per
månad fr.o.m. januari 2011. Arvodet har räknats upp med
4.1 % för år 2011. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver.
Ålder
Grundarvode
Exempel på förhöjt arvode
inklusive grundarvode
  0-12
13-19
8 177 kr
8 177 kr
5 126 kr
6 649 kr
9 715 kr
9 715 kr
11 501 kr
11 501 kr
Beloppen inkluderar inte höjningen av
omkostnads­ersättningen 130 kronor per månad
och uppdragstagare utan läggs på den ordinarie
omkostnadsersättningen.
14 Familjehemmet 4-2010
Grundkostnad
Tilläggskostnad högsta skattefria
inklusive grundkostnad
Kronor
4 280 kr
Kronor
6 063 kr
% av prisbasbel.
120
% av prisbasbel.
170
Arvodesersättning
Beräkning av rekommenderad arvodesersättning per förälder för år 2011. Ersätt­ningen grundar sig på löneläget för vissa
yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr.o.m. januari 2011. Arvodet har
räknats upp med 4.1 % för år 2011. Individuell be­dömning
måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver.
Grundarvode
Exempel på förhöjt arvode
8 177 kr
9 715 kr
11 501 kr
Vid förälder-/barnplaceringar utgår arvode- och omkostnadsersättning även för barnet.
Familjehemsersättning vid placering av vuxen enligt
SoL för år 2011
Omkostnadsersättning
Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för
år 2011. Beloppen är beräknade på 2011 års prisbasbelopp, 42 800 kronor, och är per månad fr.o.m. januari 2011.
Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader
som kan komma i uppdraget.
Grundkostnad
Tilläggskostnad högsta skattefria
inklusive grundkostnad
Kronor
% av prisbasbel.
4 2480 kr 120
Kronor
6 063 kr
% av prisbasbel.
170
Arvodesersättning
Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år
2011. Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik
och är per månad fr.o.m. januari 2011. Arvodet har räknats
upp med 4.1 % för år 2011. Individuell bedömning måste
göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver.
Grundarvode
Exempel på förhöjt arvode
inklusive grundarvode
8 177 kr
9 715 kr
11 501 kr
Ersättning till kontrakterade jourhem enligt
SoL och LVU för år 2011
Ersättning till kontaktpersoner för barn och vuxna enligt
SoL år 2011
Omkostnadsersättning
Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för
år 2011. Beloppen är beräknade på 2011 års prisbasbelopp, 42 800 kronor, och är per månad fr.o.m. januari 2011.
Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader
som kan komma i uppdraget.
Omkostnadsersättning
Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år
2011. Beloppen är beräknade på 2011 års prisbasbelopp,
42 800 kronor. Individuell bedömning måste göras utifrån
vilka kostnader som kan komma i uppdraget.
1
2
Fast omkostnadsersättning 1
Rörlig
omkostnadsersättn.2
1-2 platser
  892 kr
Enligt rekomend. för
omkostnadsersättningar
för familjehem
% av 3-4 platser
prisbasbel.
25
1 783
% av
prisbasbel.
50
Då inga barn finns placerade
Då barn finns placerade
Arvodesersättning
Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år
2011. Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik
och är per månad fr.o.m. januari 2011. Arvodet har räknats
upp med 4.1 % för år 2011. Ersättningen är fast och utgår
oavsett om barn är placerade eller inte, inget tillägg utgår
vid placering. Individuell bedömning måste göras utifrån
vilken arbetsinsats uppdraget kräver.
1 plats
2 platser
3-4 platser
11 501 kr
16 600 kr
22 988 kr
Ersättning till kontaktfamiljer enligt SoL år 2011
från SKL:s cirkulär 10:72
Omkostnadsersättning
Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år
2011. Beloppen är beräknade på 2011 års prisbasbelopp,
42 800 kronor, och är per dygn som barnet eller den vuxna
är i kontaktfamiljen. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras
utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget.
Ålder
Grundkostnad
Tilläggskostnad
inklusive grundkostnad
  0-12
13l år
% av
prisbasbel.
150
170
% av
Kr/dag
prisbasbel.
105
123
120
141
Kronor/månad
10%
25%
40%
  357
  892
1 427
Arvodesersättning
Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år
2011. Beloppet är beräknade på 2011 års prisbasbelopp,
42 800 kr. Arvodet varierar utifrån hur omfattande och krävande uppdraget bedöms vara. Individuell bedömning
måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver.
Kategori
Arvode i procent
av prisbasbelopp
Kronor/månad
Kategori 1
kontakt minst en gång/vecka
10 – 35  357 – 1 248
Kategori 2
kontakt flera gånger/vecka
20 – 45  713 – 1 605
Kategori 3
kontakt i stort sett dagligen
30 – 55
1 070 – 1 962
Gällande kontaktperson vid umgänge efter dom i tingsrätt har Sveriges Kommu­ner och Landsting inga specifika rekommendationer gällande arvodesersättning. Om
bedömning görs att insatsen är av professionell karaktär kan arvodesersätt­ning ges i den övre delen av rekommendationen eller motsvarande lön per timme som t.ex.
behandlingsassistent.
Hur ser det ut i din uppdragskommun?
Vad har Du för erfarenheter ang. ersättningar, avtal mm
till familjehem, släktinghem, kontaktpersoner/familjer?
Maila till FR: [email protected] el. ring
Susann Wikberg 0921-649 88
Roland Oscarsson 0150-780 10
Kr/dag
176
199
Arvodesersättning
Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år
2011. Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik
4.1 % för 2011 och är per dag, 1/30 av månadsarvodet för
familjehem. På lördagar, söndagar och helgdagar utgår dubbelt arvode. Om vistelsen varar sammanhängande mer än 14
dagar, vid t.ex. skollov, ges dubbelt arvode på helger enbart
inom ramen för de första 14 dagarna. Om vistelsen är fredag
till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning
måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver.
Ålder
Grundarvode
Exempel på förhöjt arvode
inklusive grundarvode
  0-12
13l år
Kr/dag
273
324
Kr/dag
171
222
Procent av prisbasbelopp
Kr/dag
384
384
Uppdraget som familjehem
Familjehemsföräldrar är uppdragstagare åt social­nämnden
och inte anställda. Uppdraget ersätts med ett arvode som
varierar i storlek beroende på hur omfattande arbetsinsatsen
bedöms vara. Arvodet är skattepliktig inkomst, som beskattas som inkomst av tjänst. Socialnämnden drar preliminärskatt och betalar sociala avgifter. Uppdraget berättigar inte
till semesterlön eller semesterersättning.
Arvodet är såväl sjukpenninggrundande som pensionsgrundande. Det berättigar däremot inte till tjänstepension.
Tiden med familjehemsuppdraget ger inte rätt till A-kassa.
Se också SKL:s rekommendationer
www.familjehemmensriksforbund.se
/rekommendationer 2011
Familjehemmet 4-2010 15 Utdrag från SKL:s cirkulär 10:73, 72, 71
Ersättning till kontaktfamilj/stödfamilj enligt LSS år 2011
från SKL:s cirkulär 10:71
Omkostnadsersättning
Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år
2011. Beloppen är beräknade på 2011 års prisbasbelopp,
42 800 kronor, och är per dygn som barnet eller den vuxna
är i kontaktfamiljen. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras
utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget.
Ålder
Grundkostnad
Tilläggskostnad
inklusive grundkostnad
  0-12
13l år
% av
prisbasbel.
150
170
% av
Kr/dag
prisbasbel.
105
123
120
141
Kr/dag
176
199
Arvodesersättning
Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år 2011.
Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och
är per dag. På lördagar, söndagar och helgdagar utgår dubbelt arvode. Om vistelsen varar sammanhängande mer än 14
dagar, vid t.ex. skollov, ges dubbelt arvode på helger enbart
inom ramen för de första 14 dagarna. Om vistelsen är fredag
till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning
måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver.
Ålder
Grundarvode
Exempel på förhöjt arvode
inklusive grundarvode
  0-12
13l år
Vuxen
Kr/dag
273
324
324
Kr/dag
171
222
273
Ersättning till kontaktperson för barn enligt LSS år 2011
Omkostnadsersättning
Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år
2011. Beloppen är beräknade på 2011 års prisbasbelopp,
42 800 kronor. Individuell bedömning måste göras utifrån
vilka kostnader som kan komma i uppdraget.
Procent av prisbasbelopp
Kronor/månad
10%
25%
40%
  357
  892
1 427
Arvodesersättning
Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år
2011. Beloppet är beräknade på 2011 års prisbasbelopp,
42 800 kr. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken
arbetsinsats uppdraget kräver.
Kategori
Arvode i procent
av prisbasbelopp
Kronor/månad
Kategori 1
kontakt minst en gång/vecka
10 – 35  357 – 1 248
Kategori 2
kontakt flera gånger/vecka
20 – 45  713 – 1 605
Kategori 3
kontakt i stort sett dagligen
30 – 55
1 070 – 1 962
Kr/dag
384
384
384
Är Du familjehem, släktinghem, kontaktfamilj/person?
Vi finns för Dig!
Bli medlem nu!
Forum för familjevård
stöder, utvecklar och företräder familjehemsvården
och närliggande områden som exempelvis biologiskt
nätverk, kontakt­­per­­soner och kontaktfamiljer.
Forum för familjevård
är religiöst och partipolitiskt obunden samt bygger
sin verksamhet med en humanistisk människosyn.
All familjevård, både offentlig och privat, ska ske med
fokus på den placerades (barn, ungdom eller vuxen)
och deras familjers behov och rättigheter.
www.forumfamiljevard.se
[email protected]
16 Familjehemmet 4-2010
Familjehemmens Riksförbund (FR)
tel 0921-649 88, 0150-780 10
www.familjehemmensriksforbund.se
[email protected]
det gäller utbildning, handledr lämnat ett yttrande över beör barn och unga (LBU), SOU
cialstyrelsen tillstyrker förslaget
kyldig att tillhandahålla utbild-
amilj i ett hem. En familj som så
med ställföreträdande föräldrar
syskon. Ett familjehem ska fungch för deras föräldrar) som blir
ehöver också vara ”så mycket
bildade i förståelsen av vad det
vårt skadade att göra. De måste
andling och begreppet behanda behandlare eller ens tänka sig
, syftar till att ge familjehemskså till att ge dem något konkret
got blir bekymmer. Den ger en
m kan vara bra för familjehemsöker ge en beskrivning av hur
relationen till familjehemsbarn
enerellt.
77911-1-3
•••••••••••••••••••••••••
Runt
FR-Norrbotten
I huvudet på en familjehemspappa.
Under gårdagen blev vi familjehem inbjudna att vara
på konferens i Luleå. Dagen handlade om ADHD och
Asperger.
Ovanstående diagnoser är inte ovanliga i familjehem.
Hur skall vi då som familjehem agera för att lyckas när vi
möter detta i vårt uppdrag. Vilka förväntningar kan kommunen, biologföräldrar, skolan m.fl. ha på oss.
Undertecknad har varit på ett flertal utbildningar i detta
ämne men det finns alltid nya saker som kommer fram
som man bör tänka på. Vissa saker kommer däremot som
regel upp. Att man tänker, reagerar och förstår annorlunda än vad många andra gör. Behovet av struktur
och framförhållning är också något som man poängterar. Kärlek är något som anses som en självklarhet men
hur är det i praktiken? Är det så att vi lever efter mottot
”Älska mig mest när jag förtjänar det minst för det är då
jag behöver det bäst”. För att orka leva upp till detta kan
man som familjehem behöva mycket stöd.
Ett sätt som kan bidra till att vi lyckas är att vi förses
med de ”verktyg” som behövs. Ett av problemen kan vara
att det ibland behövs många verktyg från många olika
verktygslådor.
som möter människor i beroendeställning skriven av Per
Martinsson. Den boken skulle jag kunna rekommendera att man gärna läser i studiecirkelform. Ingen har hela
sanningen men man kan finna en hel del matnyttigt i
den. Gruppens kompetens skulle dessutom komplettera
boken på ett fint sätt.
Ett Gott Nytt År önskar jag er alla.
Nätverksträffar kan vara vad som behövs ibland för att få
tillgång till de olika verktygen. Det förvånar mig de gånger jag kommer i kontakt med familjehem som håller på
att ge upp att ytterst få har haft tillgång till nätverksträffar. En annan sak som förvånar mig är att många än idag
saknar handledning.
Bra handledning borde vara en självklarhet med tanke
på de många gånger mycket svåra uppdrag som familjehemmen får.
Att följa ett barn, ungdom eller vuxen människa genom
olika stadier kräver ofta mycket tid , engagemang, kärlek, materiella resurser och kunskaper, för att alla parter
skall bli nöjda.
Träffar med andra familjehem är något som också kan
vara av avgörande betydelse för hur vi lyckas. Per­
sonligen är jag mycket tacksam över det nätverk som
familjehemsföreningen utgör. Det är en stor kunskapsbank eftersom där finns mycket erfarenhet och kompetens.
I Familjehemstidningen finns
telefonnummer till många er­­
farna personer.
HHAANNDBOK
DBOKEN
EN
r familjehem
möter människor
tällning
Landet
”HANDBOKEN”för familjehem
och alla andra som möter människor i beroendeställning
Bra böcker ger också en hel
del men jag tror att man skall
se de som smörgåsbord som
man äter av mer eller mindre.
Jag har nyligen läst en bok
som heter ”Handboken”, för
familjehem och alla andra
Stig-Roland Carlzon
Ordf, FR Norrbotten.
PS. bifogar en vinterbild
från fjolåret. DS
Riksförbundet för Förstärkt
Familjehemsvård, RFF
I RFF:s förstärkta familjehemsvård får familjehemmen:
•särskilt stöd av familjehemskonsulenter tillgängliga
dygnet runt och året om.
•god service, handledning, utbildning och ett tätt team­
arbete mellan socialtjänst, familjehem och familjehems­
konsulent.
•kvalitetssäkring av verksamheten.
Läs mer om oss och våra medlemsorganisationer: www.rff.se
Kontakta oss:
[email protected]
019-31 03 98
Familjehemmet 4-2010 17 Barn i samhällsvård utmanar oss!
8 - 9 mars 2011 på Conventum i Örebro
Bli behandlingsförälder
- ett heltidsarbete där du gör en viktig, kanske av­
görande insats, för barn och ungdomar med psykosocial problematik. Som behandlingsförälder har du
fast anställning och heltidslön för att ta emot barn
och ungdomar för boende och behandling i ditt hem.
Behandlingsföräldrarnas arbete sker under handledning av, och i ett nära samarbete med erfarna
psykologer och psykoterapeuter på Barn och
Familjejouren där behandlingsföräldrarna också får
gedigen utbildning.
Behandlingsföräldern Cessan beskriver sitt arbete
så här:
-”Vi behandlingsföräldrar arbetar med miljöterapi där
vardagens sysslor är våra verktyg. Det är ett spännande
och utvecklande arbete som kräver en medveten närvaro
och reflektion. Genom arbetet med barnen har jag dels
lärt mig hur jag ska hitta framkomliga vägar i relationen
till barnen, dels fått nya värdefulla insikter om mig själv”.
Har du varit familjehem eller arbetat med barn i
andra sammanhang och ser en glädje i att arbeta
med utsatta barn och dessutom bor i Stockholms
län får du gärna höra av dig till:
Barn och familjejouren i Enskede, tel. 08-600 46 96
eller maila till: [email protected]
Barn och Familjejouren; en alternativ
HVB-verksamhet för kvalificerad
behandling av barn och ungdomar.
www.barnochfamiljejouren.se
IDRE FJÄLL
uthyres:
8-bäddslägenheter, typ 9C,
mycket hög standard och­
bästa läge.
bertil 070-6531717
[email protected]
www.familjehem.se
18 Familjehemmet 4-2010
2011 års barnrättsdagar har barn i samhällsvård
som tema. Barn som av olika skäl är placerade utanför hemmet har samma rätt till utbildning, hälsa och utveckling som
alla andra barn. Men så är inte alltid fallet. Det är inte alltid
helt självklart hur deras rättigheter ska tas hänsyn till. Socialtjänst, skola, hälso- och sjukvård - alla har ansvar för att alla
barn får sina rättigheter tillgodosedda. Det krävs vilja, kunskap
och förståelse för att skapa en förändring till det bättre.
Under 2011 års barnrättsdagar kommer du få ta del av ungas
egna erfarenheter, aktuell forskning, spännande projekt och
debatt med makthavare.
www.barnrattsdagarna.se
SPAM. Förlaget med positiv attityd.
Och med glimten i ögat!
SPAM startades 2007 av mig Per Martinsson, av
den enkla anledningen att det ”stora” förlaget inte
var så intresserat av de ”mindre författarna”. Det
gjorde mig arg! Jag skriver och ger själv ut böcker
efter eget tycke och smak. Innehållet i böckerna
hittills, handlar om mina erfarenheter som konsult
bland människor. Jag träffar bland andra, familjer
med barn och ungdomar, andra vuxna, HVB hem
och familjehem. Därför har jag skrivit Miljötekniker som handlar om bemötandet av människor
inom barn- och ungdomspsykiatrin, Tankar
om… ditt liv, din vardag som handlar om olika
tankekorn som kan vara bra att tänka på i livet. Jag
har vidare skrivit Gympa för det mentala, en glimt
i ögat som är en sorts coachande bok (”alla skriver sådana” därför ville jag också det) fast med en
skämtsam inriktning (allt i boken är faktiskt ändå
väldigt användbart). Jag har just gett ut Handboken, för familjehem och alla andra som möte
människor i beroendeställning. En bok, Emellan
Curling och Bowling och som främst vänder sig till
föräldrar och deras barn, ges ut våren/sommaren
2011. Uppskattande konversationer består av 65
frågor som handlar om Allmänt, Dig själv, Etik
och Filosofi och de är väldigt användbara i många
olika sammanhang inte minst när ”orden tryter”.
Samtliga dessa böcker, konversationskorten och
lite till beställes enklast
via [email protected]
Prislista finns på
www.pemcon.se
Forum för familjevård
Seminarium
2 november 2010
Plats Kulturhuset i Örebro
Dagen började, efter välkomstkaffet,
med att Pirkko Nilsson från Forum för
Familjevård hälsade välkommen och
presenterade dagens talare och FfF:s
närvarande styrelsemedlemmar.
Dagens första talare
var Barn­ombudsmannens två representanter: Christopher Carlson och
Marina Gunmo Grönros.
De började med ett litet rollspel (för
att illustrera hur de kan arbeta) där
två familjehems-placerade barn fick
komma till tals med motpolerna
”bara den biologi­ska släkten är bra”
respektive ”allt är toppen men jag
saknar pappa”. De påtalade att BO
som myndighet är skyldig att följa
upp barn och ungdomars rättigheter
eftersom Sverige ratificerat Barnkon­
ventionen.
Den person, Fredrik Malmberg, som
just nu innehar tjänsten som barnombudsman, är den tredje barnombudsmannen i ordningen
Barn­­ombuds­­mannen är både en
tjänsteman och en myndighet. Totalt
arbetar ca 20 stycken på BO:s kontor. De anställda på myndigheten
BO är mycket nöjda med att ha tydliga mål för sin verksamhet. BO ska
kontinuerligt ifrågasätta vilka grupper av barn och ungdomar, som inte
får sina rättigheter tillgodosedda i
Sverige. BO få varje år ett regeringsuppdrag att arbeta med. Förra året,
2009, frågade BO barn och ungdomar på SIS-institutioner, s.k ”§12hem” hur de själva tycker att de har
det. Resultatet presenterades i häftet
”I´m sorry”. Under 2010 har BO haft
uppdrag att lyssna på barn och ungdomar placerade i familjehem och i
HVB (Hem för Vård och Boende).
Detta arbete har fått namnet ”Unga
direkt”. Presentationen av detta uppdrag gjordes senare på efter­m id­
dagen.
Marina och Christoffer betonade
att BO inte kan jobba med enskilda ärenden. Däremot har de rättsliga befogen­heter. Det betyder att om
BO kallar någon myndighet, landsting eller kommun till en träff så
måste de komma. Av detta följer att
BO:s enkäter också måste besvaras.
Som exempel på detta beskrev de
att en del landsting har låtit barn,
som blivit kallade men inte kommit
på exempelvis läkarbesök eller inte
betalt hyra för hjälpmedel, bli skuldsatta redan innan de fyllt 18 år. Efter
att ha haft kontakt med alla landsting så ändrades dessa regler och
i somras kom det en ny lag om att
omyndiga barn inte får skuldsättas
av myndigheter.
En fråga BO tagit sig an i år är de
ensamkommande flyktingbarnens
situation. Det beräknas att det kommer ca 3 000 ensamkommande flyktingbarn till Sverige i år. Efter kritik
om hur Sverige tar emot dem från
FN:s Barnrättskommitté förra året,
så har BO skrivit brev till alla kommuner och dessutom kallat till sig
10 kommuner till ett möte i december i år för att förhoppningsvis få till
stånd ett bättre bemötande.
BO försöker just nu att identifiera
andra grupper av myndigheter och
offentliga förvaltningar än socialförvaltningen, som tidigt kan reagera vid vanvård av barn, exempelvis
tandläkare. Tandläkarna har liksom alla myndigheter, som kommer
i kontakt med barn och ungdomar,
även idag anmälnings­skyl­dighet men
använder den inte så ofta som man
borde.
Delat boende och umgänge för barn
med föräldrar som inte bor tillsammans är alltid på agendan för BO.
Marina och Christoffer betonade att
man måste ta hänsyn till barnets vilja
och därmed givetvis följa principen:
att lyssna på barnen. Och just det att lyssna på barnen är ett stort problem. Vilka är det som borde lyssna
men inte gör det? Både socialförvaltningarna och domstolarna är tyvärr
dåliga på det. Ofta är det dessutom
vattentäta skott mellan olika enheter
inom samma socialförvaltning/kommun, enligt BO.
Förr hade BO kontaktklasser utspridda i Sverige där man träffade och
diskuterade med barnen och ungdomarna. Nu har man övergått till
att ha grupper med barn i olika åldrar, så kallade ”expertbarngrupper”,
knutna till sig och som har uppdraget i avgränsade tidsperioder.
Christopher Carlson och Maria Gunnmo Grönros.
Avslutningsvis gjorde BO:s representanter reklam för att en skrift,
Familjehemmet 4-2010 19 ”Upp till 18”, med fakta och statistik
om barns levnadsför­hållanden, som
tagits fram i samarbete med SCB och
som kommer att presenteras den 25
november i år.
Nästa talare var IFCO:s president
Chris Gardiner
Chris är engelsman men bor sedan
mycket länge i Tjeckien. Chris har
varit familjehem i 17 år och började med en syskonskara på fem barn
när han var 26 år och hans dåvarande fru 28 år. Syskonskaran hade
åkt ut och in i fosterbarnssystemet
14 gånger på 4 år innan de placerades hos dem. Detta var anledningen till att Chris startade IFCO.
Hans och hans familjs behov av
stöd och vägledning var så stora.
Chris bestämda åsikt är att syskon
inte ska delas! Enligt honom så visar
forskningen att syskonen traumatiseras mer av syskonförlusten än av
föräldraförlusten. Dessutom påpekade Chris med glimten i ögat att normala familjer inte blir familjehem!
IFCO, the International Foster Care
Organisation bildades 1979, och
har således funnits i 31 år. Den första internationella konferensen
hölls 1981 i Nederländerna då 900
personer kom, varav 300 var barn.
Det var en mycket intensiv konferens där alla pratade och bidrog
till en lyckad konferens! Från tretton års ålder kan man bli medlem
i IFCO. Styrelsemedlem kan man
bli först efter att man har fyllt arton
år. IFCO är en frivillig organisation och har ingen anställd personal. Styrelsemedlemmarna kommer
från hela världen. Man har styrelsemöten via Skype, förutom då det är
kongress en gång per år någonstans
i världen. Det är bara då de möts i
verkligheten. Styrelseledamöterna
har inga arvoden och reser helt
på egen bekostnad. IFCO:s största fokus är givetvis på barnens rättigheter. (Se gärna IFCO:s hemsida
www.ifco.info för mer information.)
Som kuriosa berättade Chris att UK
FCO, dvs brittiska IFCO, har 50 000
medlemmar och 36 000 familjehem.
FN:s Barnkonvention står i centrum för IFCO:s internationella arbete. Man arbetar för att allt fler länder
skall uppfylla konventionens krav
på barns rättigheter. När det gäller
barn som är placerade utanför det
egna hemmet har IFCO deltagit i
FN:s arbete att ta fram riktlinjer för
barn placerade i familjehemsvård.
Numera kallar man familjehemsvård in­­ternationellt för ”Children
in alternative Care”. Dessa riktlinjer
antogs av FN i juli 2010.
Chris pratade också om att alla län­­
der, som har ratificerat FN:s Barn
­­konvention, är skyldiga att skicka in
regeringsrapporterna till Barnrätts­
kommittén i Genève vart femte
år. Enligt Chris är dessa rapporter
skrivna med rosafärgade glasögon.
Frivilliga organisationer kan dessutom skicka in alternativa rap­por­ter.
De ger en bättre bild av den riktiga
verkligheten. Chris har läst alla, så
han vet. Han påpekade att de alternativa ­rappor­terna kan vara anonyma,
men då bygger det på att 10-12 organisationer lämnar en gemensam rapport. Detta är viktigt i bl a Östeuropa
för att de frivilliga organisationerna
inte ska riskera att få repressalier.
Han uppmanade frivilliga organisationer i Sverige att skicka in alternativa rapporter och gärna gå samman
om en sådan. Frivilliga organisationer kan också begära att muntligt få tala med Barnrättskommittén
och dessa samtal är konfidentiella. Chris påpekade att alla världens
länder utom Somalia och USA har
ratificerat Barnkonven­tionen. Polen,
som har flest familjehem i världen,
var det land som först ratificerade
barnkonven­tionen.
Familjehemscenter i Östergötland AB
0122-210 00 • www.familjehemscenter.nu • Kontaktperson: Andreas Ramlöv 0122-26 10 27
20 Familjehemmet 4-2010
OBS! Alla siffror är inte jämförbara
mellan länderna i Europa. Moldavien
är till exempel fattigare än Indien men
har fantastiska resultat inom alternativ vård för barn och ungdomar.
Ett område där IFCO engagerat sig
mycket är de handikappade barnens situation. Varför ska handikappade och äldre bo på institutioner?
Och absolut inga stora institutioner.
Ofta kränks handikappade barns
rättigheter. Det är allt för vanligt ute
i Europa/världen att handikappade
barn inte bor i sin biologiska familj.
Britta Schölin och IFCO:s ordförande Chris Gardiner
Och ändå - efter katastrofen på Haiti
så åkte tält in och barn ut – trots
FN:s riktlinjer! Chris fick 243 telefonsamtal den första dagen efter
katastrofen från folk, som sade
sig gilla färgade barn (för adoption). Katastrofsiffrorna att 30 000
barn hade blivit föräldralösa efter
Tsunamin visade sig i verkligheten
”bara” vara 1 000 barn. Det folk verkar glömma är att det finns internationella regler vid katastrofer. Alla
placeringar ska vara det bästa alternativet för det enskilda barnet och
man ska alltid undersöka vilka möjligheter som finns i barnets nätverk.
FNs Barnrättskommitté består av 18
ledamöter som möts tre gånger per
år under en månad i taget i Genève
för ett arvode på hela 1$/år. Nu ligger
kommittén 2 år efter i sitt arbete. Vid
utfråg­ningen av länderna i Genève
tillåts numer videolänkar och power
point-presentationer. Allt fler unga
under 18 år kommer till tals. Nytt
from 1/10 2010 är att länderna måste
skriva både en allmänmänsklig rapport och barnrätts­rapport vart fjärde
år. Senaste barnfattigdomsrapporten
kom 2005 och nästa kommer 2011.
I Barnkonventionens artikel 12 står
att barn och unga ska både lyssnas
på och konsulteras i frågor som rör
dem själva. Varför inte unga konsulteras i någon större utsträckning är
något som IFCO försöker att få svar
på. En förklaring kanske kan vara
att det ofta är tufft/tungt att lyssna
på unga för att de är så rakt på sak.
Ukraina har byggt upp verksamheten för fosterhemsplaceringar och
till och med uppfunnit ett nytt ord
för fosterbarnsplaceringar. Tjeckien
har ca 10 miljoner invånare och
har vart 87:e barn på institution.
Chris påminde om att artikel 14 i
Barnkonventionen säger att fattigdom inte ska vara orsak till placering. Sverige kritiserades av FN 2009
för att många placerade barn har
utländsk härkomst. Sverige svarade
att de familjerna har en sämre socio­
ekonomisk situation… I Tjeckien
berättade Chris att en fru med alkoholiserad och våldsam make kom
efter med hyran med ca250-300 €.
Mannen övergav familjen och resterande familjemedlemmar vräktes vilket resulterade i att barnen
omhändertogs. Först efter fyra (4!)
år fick mamman tillbaka barnen. Då
hade det kostat miljoner att ha barnen på två olika institutioner 20 mil
från varandra. Chris tyckte också att
afrikanska barnhushåll ska ha stöd.
IFCO är med i ett nätverk inom EU,
Eurochild, för bland annat placerade
barn och som ska ta tillvara barnens
rätt i Europa. Bland annat har man
tagit fram ”Quality4Children” som är
riktlinjer för de villkor som ska gälla
för barn som är placerade utanför sin biologiska familj. Dessa har
antagits av EU. Riktlinjerna finns tillgängliga på för närvarande 26 språk
på hemsidan www.quality4children.info. Givetvis har IFCO varit
med vid framtagningen av riktlinjerna tillsammans med SOS Barnbyar
och FICE. Eurochild har tagit fram
en publikation av förhållanden i 19
EU-länder samt Moldavien och som
heter ”Children in alternative care”.
Den finns att läsa på deras hemsida
http://www.eurochild.org/fileadmin/
user_upload/Publications/Eurochild_
Reports/Eurochild%20Publication%20
-%20Children%20in%20Alternative%20
Care%20-%202nd%20Edition%20
January2010.pdf.
Varför placeras barn i familjehem
innan de kommer till sin adoptivfamilj? Varför finns småbarn och
babies på barnhem? Chris påpekade att i natt så kommer det att finnas 21 000 babies på institution i
Europa! Barnkonventionen säger i
artikel 21 att babies och småbarn
inte ska vara på institution!
En annan stötesten är att barn som
vistas i fängelse tillsammans med
sina mödrar separeras från modern
vid tre års ålder - i stället för att
mödrarna får byta fängelse.
Chris slår fast att barn inte ska vara
vare sig handelsvara eller kassako!
Men han förordar adoptionsbidrag
för att inte hindra fattiga familjer från att kunna adoptera. Pengar
ska inte vara hindret för en permanent lösning för barnen. Vilket land
i världen har proportionellt flest
utlandsfödda adopterade? Åhörarna
gissade men kunde inte svaret:
Sverige. Chris tycker att det är bättre att stötta familjehem än att stötta
barnhem, som lätt splittrar familjerna. Däremot var Chris kritisk mot
SOS Barnbyars tonårshem som ska
förbereda ungdomarna för vuxenlivet för det tycker han att man ska
göras kontinuerligt från tidig ålder!
Chris berättade att under vår konferens så har ungdomar från Cypern,
Litauen, Tyskland och Sverige strålat samman för en konferens i
Eurochilds regi 3-5/11. Just nu har
de ett förberedande möte här på
Kulturhuset. Några av ungdomarna kom och presenterade sig och
bjöd in oss att titta in hos dem om
vi ville.
”A life on my own” eller
”Fönster till ditt eget liv”
Efter en utmärkt lunch var det
Helena Inkinens (fd fosterbarn) och
Johanna Barkmans (utvecklingschef) från organisationen Pesäpuu i
Familjehemmet 4-2010 21 Finland tur att berätta om ett finskt
projekt som heter ”A life on my own”
eller ”Fönster till ditt eget liv”, som
de ville översätta det till på svenska.
Projektet startade 2009 och pågår
tom 2011. Det handlar om hur det är
för en ung vuxen efter det att placeringen upphört. Som röd tråd genom
hela projektet finns två kameleontmaskotar som heter Hope och
Dream. Helena och Johanna påpekar
att det är en lång process att bli och
vara ung vuxen. De unga måste ha
någon vuxen som stödjer dem. Och
den vuxne måste drömma de ungas
drömmar om de unga inte kan göra
det. Vad händer om de vuxna inte
har drömmar eller inte låter de unga
ha det?
Utvecklingsarbetet i projektet har
fokuserat på:
Helena Inkinen och Johanna Barkman.
•Delaktighet
inte tillräckligt bra för att inte förbättras. Vad ska annars fokusgruppen jobba med - om inte förslag på
förbättringar?
•Att ta fram verktyg för att stötta
och återinföra delaktighet/utbyte,
dvs interaktion.
•Att arbeta fram metoder för att
hitta familjehem till unga?
Det är absolut nödvändigt att målgruppen ingår i utvecklingsarbetet!
Och för att täcka målgruppen så har
man gjort en fokus-grupp som har
bestått av överlevare (som de själva kallar sig) mellan 18-24 år med
olika bakgrund, för att få med så
mycket av hur verkligheten ser ut
som möjligt. Mentorerna är Johanna
Barkman som varit med från början
och Marko Nikkanen som tillkom
för ca 1 år sedan när fokus-gruppen
utökades med två killar.
Överlevarna har träffats 1 gång per
månad i 4-6 timmar i fokus-gruppen.
Och det bestämda budskapet är att
be att ungdomarna inte skriver ner
sin levnadshistoria innan de ingår i
någon grupp! För på de första mötena så exploderade deltagarnas historier ut utan att ledarna kunde göra
sitt avsedda arbete som målgrupp/
expertgrupp. Man måste ge deltagarna tid! Helena och Johanna poängterade vikten av att ha en ordentlig
budget för förtäring. Uttrycket ”ät
först – tänk sen” stämmer så väl
in på fokusgruppernas aktiviteter.
Fokusgrupperna har utvecklat och
arbetat med ”Me and my mateskort” för att enklare komma igång
och få temat för dagen. Med kortens
hjälp tar man fram vad som just nu
är viktigast för de unga i fokusgruppen. Talarna återkommer flera gånger till att inställningen måste (och
ska vara) att ”inget är färdigt”, d v s
22 Familjehemmet 4-2010
Just rutiner är särskilt viktiga för
känslan av trygghet och säkerhet
och att snabbare komma igång och
arbeta inom fokusgruppen. D v s alla
möten ska se lika ut även om temat
ändras varje gång.
Grundinställningen för fokusgruppen ska vara
•Nyfikenhet (små munnar och
stora öron)
•Respekt: tid och plats för delaktighet/delande. Du behövs och du
gör skillnad!
•Förtroende (visas i handling –
inte i ord)
•Olikhet är bra!
•Potential (varje person är full av
möjligheter)
Helena och Johanna trycker på att
er­­farenhet av att få vara delaktig har
en långtidseffekt i en ung människas liv. Stolt påtalade de att den finske BO redan dagen efter ett möte
med fokusgruppen citerade fokusgruppens uppfattning som sin egen
i massmedia! Deras bestämda åsikt
var att konstellationen att vara flera
människor gemensamt vid en diskussion ger bättre bredd på åsikterna än om man är var och en för sig
själv. Men de förstod inte varför så
många äldre vuxna inte tror på de
unga. De anser att det är viktigt att
det ska finnas hjälp tillgänglig vid
behov när man är ung vuxen samt
att man inte ska skämmas över att ha
varit placerad!
Det finns tre nivåer som man kan
vara delaktiga på:
•individnivå, dvs varje socialarbetare ska ha tanken att ALLA ska ha
möjlighet att kunna direkt påverka sitt eget liv.
•kommunnivå
•statlig nivå – byte av social
inriktning?
Sedan fick vi se filmen/bildspelet
”10 fakta – ta risken” och en affisch
som de gjort själva. Givetvis gjorde de reklam för sin bok ”Sink or
swim” med olika överlevnadshistorier. De visade även ett ”Me and
my mates”-kort: Don´t push me. Vad
händer när jag blir förbannad? Vad
och vem behöver jag?
Skrämmande nog så var det ingen i
fokusgruppen som hade någon god
erfarenhet av att läsa dokumentationen om sin uppväxt som fanns hos
myndigheterna. Debriefing efter läsningen har behövts. Helena och
Johanna avslutade med att inbjuda
oss till Helsingfors eller IFCO:s konferens i Canada nästa år för att se
deras kommande bok.
”Power4Youth”.
Nästa talare: Jean Kennedy från Irland.
Hon presenterade ”Power4Youth” ett
av IFCO:s arbetsområden för unga.
(Deras hemsida heter
www.power4youth.net).
Jean är biologiskt barn i ett familjehem och presenterade sig genom att
skriva ett antal siffror på ett blädderblock. Sammanfattningsvis så var
Jean 8 år då hon fick sitt första fostersyskon, som också var 8 år. När Jean
var 14 år så avslutningstalade hon
på IFCO:s konferens i Australien.
Totalt har tills nu 150 barn/fostersyskon med totalt 100 vårdår bott
i hennes föräldrahem. 2009 skrev
hon riktlinjerna för IFCO om att ha
ungdomsprogram.
Hon ställer frågan vad ungdomsdelaktighet är och påpekar att det
i Barnkonventionens artikel 12 är
skillnad på att höra och verkligen
lyssna på barnen. Hon visade en
stege med åtta stegpinnar hur ungdomar verkligen görs delaktiga.
Viktiga saker som gör skillnad för
placerade enligt Jean är:
•Quality4children
•Barnkonventionen
•Ungdomskommittén i IFCO
•IFCO konferenser
•IFCO:s Pat Whelan ungdomsfond som grundades 2007 efter
att Pat dött i cancer under
Maltakonferensen. Fonden möjliggör att fler ungdomar kan komma
på IFCO:s konferenser, exempelvis till Canada 2011. När en ungdom eller flera fått fondmedel i
ett land så kan landets ungdomar
inte komma ifråga för fondmedel förrän efter tre år för att öka
spridningen.
samlingar åker de alltid tre stycken
från sin organisation: en veteran, en
halvgammal och en nykomling.
Vision
en broschyr gjordes
Mission
nå full potential på alla sätt
Support diversity
inåt och utåt (stöttar andra
organisationer)
Commitment
Åtagande - engagemang
Inspiration
Inspiration
Accountability
webbsida – inget dolt
Learning for wellbeeing
UEF
Definition av wellbeeing: Barndomen
är inte bara en transportsträcka till
vuxenlivet. Jean visade musikvideon som de själva gjort: Big fish, little fish, cardboard box. Den går att
ladda ner från internet.
Hon efterlyste känslomässigt stöd
för placerade barn och ungdomar.
Att du lyfts ur en känd miljö - för
din egen skull, är tungt och svårt att
höra och vara med om. Budskapet
är: Byt vinkel och se till att det blir
positivt och att de vuxna istället
säger vad du behöver.
IFCO:s ungdomsorganisation har en
hemsida som har 1 000 träffar per
dag. De har två grupper på facebook, varav en stängd dvs bara för
medlemmar. De använder skype
och youtube flitigt. Avslutningsvis
så berättar Jean att organisationens
namn är svår att översätta men att
hon vill att det ska jämföras med en
smekning på kinden.
Unga direkt
– BO:s regeringsuppdrag 2010.
Som sista talarpunkt återkom representanterna från BO, dvs Christopher
Carlson och Marina Gunmo Grön­­­
ros. Under 2010 har BO:s med­
Power4Youth är självorganiserande
för grundtanken är att ungdomarna
har bättre egna idéer och givetvis att
alla är lika mycket värda. Drivkraften
är framför allt den inre styrkan att
ha överlevt fosterbarnssystemet.
Jean visade två ”Digital stories”, dvs
filmer på ca 5 minuter, som sammanfattar den placerades liv. Inte för att
gräva i det dåliga utan för att visa på
att det faktiskt leder till något bra!
År 2005 på en konferens visade det
sig att samma ungdomar kom under
olika hattar/ organisationer vid olika
tillfällen.
År 2008 så träffades 20 ungdomar
från 9 olika länder och tränade på
att inte lämna ut mer om sin bakgrund som placerade än vad som
känns bra. Redan innan mötet avslutades så kände ungdomarna att de
fått en ny familj/tillhörighet.
År 2009 så hade man workshops för
unga och äldre. Man konstaterade
behov av stöd i eftervården av unga
vuxna tidigare placerade: av unga,
för unga, med unga. Jean gjorde den
irländska rapporten till Eurochild
och redogjorde 2010 för den inför
EU-parlamentet. För att säkra återväxten i att våga berätta inför stora
• Konsulentstödd familjehemsvård sedan 1992.
• Vi samarbetar med närmare 100 familjehem
vilka är erfarna och väl utredda.
• Familjehemmen är belägna från södra
Dalarna och ner till Skåne.
• 11 familjehemskonsulenter med erfarenhet av
familjehemsvård och kommunal socialtjänst.
• Hög tillgänglighet för uppdragsgivare och familjehem
• Handledning minst en gång per månad samt
kontinuerlig fortbildning.
Lundquist
Kontakta vår samordnare: Åsa
Caroline
Wennerholm
15
0142-121 15
073-980
070-276 43
12 67
30
www.familjehemspoolen.com
Familjehemmet 4-2010 23 i sin kommande redovisning. Under
nästa år kommer resultatet och analysen att presenteras i ett magasin
typ ”I´m sorry!”
Forskarna hade vid forskarträffen
uttryckt blandade åsikter om BO:s
uppdrag att samtala med placerade
barn och unga. BO:s representanter
anser att för att få ett positivt resultat i grupperna så måste barnen få
tid och det har de också fått! Barnen
har uppskattat att få säga sin egen
åsikt.
Marina och Christoffer tryckte i sin
avslutning på att de hela tiden har
framfört budskapet till barnen och
ungdomarna att alla måste ha total
respekt för varandras åsikt och att
det varit absolut nolltolerans mot
mobbing.
arbetare lyssnat på över 100 barn
och ungdomar i arbetet med projektet ”Unga direkt”. Resultatet kommer i årsrapporten till regeringen för
år 2010. Den kommer att presenteras
på Barnrättsdagarna i mars 2011. De
barn och ungdomar de talat med har
alla varit placerade i familjehem eller
i HVB (Hem för vård och Boende).
De har varit 9-18 år. Man har tagit
upp frågor som ”brister och förtjänster med att bo i familjehem eller
HVB?” och ”hur kan man göra saker
bättre?”.
Vilka rättigheter har barnen/ungdomarna om man deltar i ett sådant
här projekt?
•Barnen måste vilja bli lyssnade
på och tacka ja själva.
•Barnens föräldrar måste ge samtycke till att barnen deltar vid
frivilliga placeringar (SOL).
Socialnämnden kan ge samtycke
vid tvångsplaceringar (LVU).
•Praktiskt? Familjehemmen måste
kunna hjälpa barnen till träffarna
med BO.
Det finns mycket forskning kring placerade barn och ungdomar och om
hur man samtalar med dem. Innan
man började träffa barnen samlade
BO flera av de ledande svenska forskarna för att ta reda på hur forskningen anser att de placerade barnen
har det idag, dvs just nu. För att söka
metod hur man pratar med barnen
på ett bra sätt vände man blicken till
Norge och en verksamhet i Norge
som heter Förändringsfabrikken. De
har en metod som de kallar ”Höring”.
Metoden bygger på att förutsättningslöst träffa barn och ungdomar
24 Familjehemmet 4-2010
i grupp utan att ha en fast agenda.
Och sedan använda fler verktyg än
bara att samtala.
Hur skulle då BO komma i kontakt med barnen? De som var placerade på HVB-hem var enkelt att
komma i kontakt med då det finns
ett registrer. Däremot var det var
mycket svårare att nå barn i familjehem. Reaktionerna från kommunerna varit mycket olika. FfF och Britta
Schölin fick rosor för att ha hjälpt
till med att plocka fram intresserade
barn och ungdomar.
Programmet genomfördes på följande sätt. Allra först kontaktades familjhemmen för information. Därefter
fick familjehemmen och barnen/
ungdomarna ett informations­b rev
med inbjudan att delta i en informationsträff var för sig eller tillsammans beroende på vad barnen
önskade. De yngsta var så unga som
8-9 år. Tonåringarna var den största gruppen. De allra flesta tillfrågade
har varit positiva till fortsatt kontakt
och att vara med i grupperna - men
inte alla. Efter den inledande informationsträffen har varje grupp träffats två gånger till. Grupperna har
bestått av 5-18 barn/unga beroende på ålder. Utöver att samtala har
man använt diverse olika konstnärliga verktyg för att spegla bra eller
mindre bra upplevelser av att vara
placerad. De har gjort egna foton,
film, internet eller tidningar. Även
drama har använts: så här är det/så
här vill jag ha det. Det absolut viktigaste har varit gruppdynamiken!
Alla deltagare är helt anonyma, dvs
BO visar inga filmsnuttar eller foton
Några unga, 10-15 st, kommer att
person­­ligen få träffa beslutsfattarna
såsom Regeringen, Socialdeparte­
men­­tet, Socialstyrelsen, SKL m fl.
Men BO anser att de unga bör vara
minst 14-15 år för att delta i detta.
De kommer att tränas inför mötet
under ett internat, vilket de norska
erfarenheterna visar vara bra och
värdefullt. Helst vill beslutsfattarna
ha frågorna i förväg men den tanken
avvisar BO.
BO kommer att utveckla ett metodstöd till socialarbetare, som de kallar
”Unga direkt”.
Avslutning
Som avslutning överlämnade Britta
Schölin från FfF ett hjärta med möjlighet att tända ett ljus i och en påse
frön som ett litet tack till alla talare och avslöjade att FfF ska delta i
Eurochilds årskonferens i Örebro
3-5 november 2010.
Vid pennan Ylva Gavell Söderström
för Forum för Familjevård
Örebro Seminarium
Jag ska vara helt ärlig, seminariet i
Örebro var någonting jag inte ville
åka till. Dagarna innan sov jag rätt
dåligt för jag såg inte fram emot att
genomlida en dag på något som
verkade vara ohyggligt tråkigt. An­­
ledning till att jag överhuvudtaget
åkte var för att jag lovat täcka vad
Barnombudsmannen hade att säga
som en tjänst, och lovar jag något försöker jag att hålla det, vilket såklart
inte betyder att jag måste gilla läget.
Tisdagen närmade sig och mina försök att peppa mig själv var lönlösa,
till slut insåg jag att det helt enkelt
bara var att bita i det sura äpplet och
genomlida seminariet.
bli en lång dag. Efter en kort presentation av vad vi kunde förvänta
oss av seminariet intog två representanter ifrån Barnombudsmannen
talarplatsen.
Eftersom jag var där för att plita
ned vad som sades så var det bara
att börja skriva i en rasande fart,
och där någonstans mellan handledskramperna insåg jag något – det
var ju faktiskt intressant! Med nyfunnen energi spetsade jag öronen och
tog in vad som sades på allvar.
Efter att ha både lyssnat och antecknat intensivt på de båda barnombudsmannarna (vilket, ska tilläggas,
inte gjorde mina handledskramper någon tjänst) i runt en halvtimma var det dags för näste man att
hålla låda. Redo att trollbinda mig
under ytterligare en rond var Chris
Gardiner, president hos IFCO och
karismatisk engelsman i sina bästa
år. Han påminde mig rätt mycket om
en engelskalärare jag hade i gymnasiet, vilket med tanke på hur omtyckt
Dagen kom och på den för mig
yttersta tidiga morgonen drog jag
mig upp ur sängen, samlade ihop
mig själv och det nödvändigaste för
att kunna rapportera ifrån dagen
och anmälde mig som klar. Efter en
lagom lång bilresa och några välbehövliga smörgåsar var det bara
att sätta sig ner och vänta på vad
som i mitt huvud onekligen skulle
nämnde lärare var av både mig och
alla andra bådade väldigt gott.
När sedan dagen, i en betydligt snabbare takt än jag väntat mig, tagit slut
var det bara att erkänna för mig själv
att den kanske inte hade varit så farlig ändå. Visst tappade jag lite koncentration på slutet men det gör jag
alltid, och allt var väl inte fullt lika
intressant som öppningsanförandena men det är att förvänta sig. Och
nu när jag skrivit klart den här texten är det bara för mig att fastslå; att
den där tisdagen, det var en dag väl
spenderad.
Martin
Är du väl rustad?
Skaffa dig järnkoll på faktan
så är du alltid steget före.
F@miljehems Guiden
Behovet
ochkontaktfamiljer
kontaktfamiljer
Behovetav
av familjehem
familjehem och
är stort!
stort!
ÅRSBÖCKER
Social
Handbok
2011
trygghet
Hela vår sociala
PENSIONER
POLISEN
ARBETSMARKNAD
ARBETSRÄTT
PSYKIATRISK VÅRD
BARNOMSORG
RÄTTSFRÅGOR
SJUKVÅRD
BOSTADSBIDRAG
FAMILJERÄTT
SOCIALTJÄNST
INDER
FUNKTIONSH
STUDIESTÖD
P
CE
FÖRBEHÅLLSBELOP
STÖD OCH SERVI
UMGÄNGE
KRIMINALVÅRD
VÅRDNAD OCH
KRONOFOGDEN
ÄLDREOMSORG
MIGRATION
KOMMUNAL
HANDBOK 2011
KONTAKTA
OSSGÄRNA
GÄRNA
KONTAKTA OSS
ÅRSBÖCKER
Social
Handbok
2011
EU
Vallagen
Kommunallagen
Kommunvalen 2010
Regeringsformen
r
Politikens spelregle
Hela
sting
landvår
sociala trygghet
Kommuner och
ARBETSMAR
KNAD
ARBETSRÄTT k
PENSIONER
dbo
BARNOMSORG
munal Han
POLISEN
PSYKIATRISK VÅRD
kommunala
BOSTA
och lärobok Kom
denRAG
omDSBID
RÄTTSFRÅGOR
Social hjälpredasocialt verksamma Bok i fickformatFAMIL
JERÄTT
s spelregler.
KOMMUNAL
HANDBOK 2011
FUNKTIONSHINDER
SJUKVÅRD
SOCIALTJÄNST
FÖRBEHÅLLSBELOP
P
STUDIESTÖD
KRIMINALVÅRD
STÖD OCH SERVI
KRONOFOGDEN
CE
VÅRDNAD OCH
MIGRATION
UMGÄNGE
ÄLDREOMSORG
0156-17025
Till ErVår
Kommuner
nuutvecklas
även erbjuda
konsulentstödda
familjehem till
verksamhet kan
växervioch
hela tiden.
Idag kan Vi erbjuda
EU
Vallagen
Kom
kommunal socialtjänst rekrytering
”vanliga” !familjehem, förstärkt
barn ochav
ungdomar
familjehemsvård samt HVB-hem för flickor 14 till 19 med möjlighet till
utslussning till kvalificerade familjehem.
munallagen
iken
demokratin och polit
Kommunvalen 2010
som många komRegeringsformen
Politisk hjälpreda
er
och politiska parti
sting
Polit
land
er,
ikens spelregle
mun
r
iker och tjänsteKommuner och
delar ut till sina polit
landsting
av nyvalda.
Socutbil
ialdnin
hjäglpreda och läro
män, och vid
bok Kommunal
Oumbärlig för alla
socia
lt verksam
Endast
95ma
kr Bok i fickformaHandbok
60:-/st.
ex. 70:-/st, 20 ex. och intres,ssera
de ochktsom har sin
t om den kommun
Pris: 1 ex 85:-, 10
givna demokratin
ala
exkl. mom porto/frainkl
frakt
och
och politikens spelr
100 ex KH 45-:/st, plats på alla arbetsplats
er och
i alla hem Polit
egler.
100 ex SH 50-:/st.
,
när eller
0723
sociaBg
isk hjälpreda som
378-r kommer
la frågo
20-1
många kom9396
på
tal.
Pg
på
moms,
generösa
95:in
muner, landsting
Social läro
mer
kom
så
bok
ss,
och
och
adre
Privatpersoner: Sätt
polit
som
och
n
iska
unde
partier
för delar ut till sina
e bokens titel, nam skolans kurativa
politiker och tjäns
verksamhet.
rabatter
vidrlag
större
Bokmarknaden. Ang
temän, och vid utbil
dning av nyvalda.
boken med posten.
Pris: 1 ex
beställningar. Tel
Oumbärlig för alla
som har sin givna
och intresserade och
platser och i alla hem
plats på alla arbets
mer på tal.
kom
r
när sociala frågo
som underlag för
Social lärobok och
samhet.
verk
tiva
kura
ans
skol
www.sposit.se
Översiktlig och aktuell information om
de kommunala och sociala regelverken.
Handböcker i fickformat. Beställ nu på
85:-, 10 ex. 70:-/st,
20 ex. 60:-/st.
100 ex SH 50-:/st.
www.bokmarknaden.com
100 ex23
046-37
KH20
45-:/st, exkl. moms,
porto/fra
Verksamhetschef Gerty Fexler -Höjer
Fil. Mag. i socialt arbete
Verksamhetschef Gerty Fexler-Höjer
Fil. Mag. i socialt arbete
070-332 48 30
[email protected]
61 Lund
7 23 60
Ö. Vallgatan 6, 223
GRAFIKA FÖRLAG Beställning 046-37 23 20, fax 046-3
41
kt
Mobil 0708-55 62kmarknaden.co
m atpersoner:
Priv
378-0
Sätt723
in 95:- på Pg 9396
E-post: order@bo 85, Plusgiro: 939620-1, Bg:
20-1 eller Bg 378Bokm
arknaden. Ange boke
0723,
N AB Org.nr: 556241-73
BOK
DE
MARKNA
22 SIMRISHAMN
Box 95, 272
dygnet runt
Tel. 0414-102 52,
Fax 0414-103 52
boken med posten.
BOK
GRAFIKA FÖRLAG
MARKNADEN AB
Box 95, 272 22 SIMR
ISH
ns titel, namn och
adress, så kommer
Ö. Vallgatan 6, 223
Beställning 046-3 61 Lund
Mobil 0708-55 627 23 20, fax 046-37 23 60
E-post: order@bo 41
Org.nr: 556241-73kmarknaden.com
85, Plusgiro: 9
Familjehemmet 4-2010 25 Alla barn ska ha det bra
”Förra veckan deltog jag i SVT Debatt
sänt från Göteborg. Vi pratade om
hur barnen kan ges bästa tänkbara
uppväxtmiljöer, vad som är föräldrars ansvar och vad som är samhällets.”, skriver Kenneth Johansson i
sin krönika i Dala-Demokraten 30
oktober.
I TV-programmet Uppdrag Gransk­
ning dagen innan fick vi följa två barn
som omhändertagits av kommunen
och placerats i familjehem. Nu har
barnen flyttats igen. Engagemanget
för barnen och alla upprörda känslor över hur britsfälligt berörd kommun hanterat barnen ger ändå hopp.
Vi accepterar inte att barn far illa –
barn ska ha det bra!
Tack och lov har de allra flesta barn
det bra. Föräldrar tar sitt ansvar och
kommunen kan hjälpa till med en
bra förskola, föräldrastöd och annat.
Bra uppväxtmiljöer, tydliga gränser och normer och mycket kärlek
ger ofta en bra start i livet. Men alla
barn får inte tillräckligt av den varan
eller så får de av andra skäl problem
och behöver stöd. Det är då som
vuxnas ögon och personalens insikter blir så viktiga. Och att vi lyssnar
på och tar barn och ungdomars rop
på hjälp på största allvar.
skärpt lagstiftningen och förbättrat
tillsynen. Från april 2008 har barn
och unga rätt till information och få
sin ställning dokumenterad, genomförandeplan ska upprättas för barn
och unga i familjehem och institution, socialnämnden har fått tydligare ansvar vid och efter en placering.
Från 2010 har Socialstyrelsen tillsynsansvaret och flera förändringar
genomförs. Fler förbättringar finns i
Barnskyddsutredningen som ligger
på regeringens bord.
I Debatt ställdes frågan vad Astrid
Lind­­gren skulle ha sagt. Jag är övertygad om att hon varit lika upprörd
och engagerad som vi andra när det
inte fungerar och att Astrid tagit barnens parti. Kanske skulle hon ha
spikat upp ett demonstrationsplakat
på sockerdricksträdet i Vimmerby
med texten ”Jag kräver: Barnets rätt
till trygghet och ett bra liv!”
Efter mina 18 år i Faluns socialnämnd och 12 år riksdagens socialutskott har jag sett tillräckligt för att
säga att inget är viktigare än att tidigt
se och tidigt ingripa när någonting
håller på att gå snett.
Ibland är läget sådant att kommunen
ska ingripa och omhänderta barnet.
Kanske placera barnet i ett familjehem eller vid en institution. Det rör
sig ofta om sköra barn som har det
svårt. Ett omhändertagande måste
ske rättssäkert och med högsta kvalitet. Kommunerna måste se till att
socialtjänsten har resurser, ledning,
kompetens, möjlighet till fortbildning mm som gör den rustad att
möta barn och familjer i behov av
skydd och stöd. Det är nödvändigt
för barnets framtid och det är också
god ekonomi för kommunens socialtjänst. Alla är vinnare på att satsa
på barnen, genom att förebygga så
att problem inte uppstår och ingripa
tidigt när så behövs. Barnets bästa
måste alltid vara utgångspunkten!
Alliansregeringen arbetar för att på
alla sätt stärka barnens rätt. Vi har
26 Familjehemmet 4-2010
Kenneth Johansson
Riksdagsledamot (c) Ordförande i riksdagens
socialutskott
Fotnot
Barn som vill eller har något att
berätta kan ringa direkt till socialstyrelsen, inom ramen för deras tillsynsuppdrag: 020-1200606 eller
e-post: [email protected]
Senaste nytt
från FUR!
Hej allihopa!
I september var vi på Gröna Lund på
familjehemmets dag och informerade socialsekreterarna om oss. Vi har nu
kommit igång ordentligt och har stora
planer för framtiden!
Nora, Samuel och Christoffer anordnade
ett arbetsmöte under vecka 44 för de personer som var intresserade av FUR och
som ville delta i arbetsgruppen, det hela
slutade med att vi fick med två tjejer från
Norrland som kommer att sprida information om FUR och hjälpa till med aktiviteter, möten osv. Tjejerna heter Lena
och Sirianne Anderson.
Jag och Telle Söderberg var i Örebro
den 2 november. Dit kom personer från
Finland, Irland, Tjeckien och Sverige. De
förläste för oss om deras organisationer.
Jag visste inte att det fanns sådana organisationer ute i världen, dessa organisationer anser jag vara goda förebilder
för FUR. Att lyssna på dessa personer gav
mig hopp för oss ungdomar i familjehemsvården i Sverige. Det finns så mycket vi kan göra för barn och ungdomar
som bor i familjehem, både de placerade, adopterade och familjehemmens biologiska barn. Det finns många exempel
på väl fungerande familjehemsvård. Det
finns också exempel på katastrofalt fungerande familjehemsvård. Att kunna lyfta
fram båda bilderna är viktigt. Sprider vi
de goda exemplen kan flera härma dessa.
Det är en av de viktigaste anledningarna
varför FUR har bildats.
Det var mycket spännande att lyssna på
dessa personer och jag fick mycket inspiration om vad vi i FUR kan göra här i
Sverige! Snart kommer vi börja planera
för FUR-läger sommaren 2011! Jag kan
avslöja att det blir v. 31.
Vi har också viljan att delta i IFCO´s nästa
stora konferens i Kanada som kommer
att ske under 2011. Almedalsveckan är
också redan bokad.
Helena Järnviken
Familjehemmens Riksförbund
Länsföreningar, Lokalföreningar och Förbundsstyrelsen
Stockholm – AB
Carita Stenbacka-Tenezakis
08-18 76 02
Södermanland – D
Ann-Christin Larsson
0157-408 63
Halland – Skaraborg
– NR
Calle Bonath
0320-390 36
Mia Johnsson
0455-271 98
Sveneric Blixt
0141-800 68
Annette Andréen
0485-722 98
Monica Fahlén
0611-607 91
www.familjehem-xyz.se
Blekinge – K
Eva Folin
0454-32 36 49
Västerbotten – AC
Västsverige – P+O
Rolf Ringsell
090-390 43
www. familjehemsforeningen.se
Anette Bonath
0320-390 36
Familjehemmens Unga Röster
[email protected]
www.fur.dinstudio.se
Forum för familjevård
www.forumfamiljevard.se
Rådgivare
Du kan ringa någon av dessa FR-utbildade rådgivare om
Du har frågor mm kring dina uppdrag/placeringar;
Maria Bergman
Margot Pettersson
0144-318 97
Västmanland – U
Västernorrland – Jämtland – ZY
Torsten Lindqvist
0498-380 21
Ödeshög
Maria Bergman
070-848 71 40
Ingrid Heigren
0583-503 31
Maria Bergman
070-848 71 40
Gotland – I
Dalarna – W
Sveneric Blixt
0141-800 68
Södertälje – AB
Örebro – T
Kronoberg – Kalmar–
GH
VA. Östergötland
Stig-Roland Carlzon
0911-24 01 28
Telle Söderberg
08-550 947 07
Skåne – LM
Östergötland – E
Norrbotten – BD
Järna
070-848 71 40
Britt-Marie Johansson
Gnesta
Lars Sundström
Värmdö
0158-107 39
Telle Söderberg
Södertälje 08-550 947 07
08-570 207 76
Yvonne Nordström-PetterssonStjärnhov
0158-410 66
Ulrika Boklund
Trekanten
0480-503 55
Margareta Carlsson
Rosenfors
0495-207 19
Anette o Calle Bonath
Hyssna
0320-390 36
Ingrid Heigren
Aspabruk
0583-503 31
Carina Wahlström
Aspabruk
0583-504 63
Rolf Ringsell
Umeå
090-390 43
Britt Bergman
Kalix
0923-137 21
Lisbeth Fareby
Kiruna
0980-109 34
Förbundsstyrelsen
Ordförande: Telle Söderberg,
Glasbergavägen 44, 152 59 SÖDERTÄLJE
08-550 947 07, 070-520 40 87
[email protected]
V. ordförande: Hans Larsson, Lugnet,
640 30 HÄLLEFORSNÄS, 0157-408 63, 070-554 08 63
[email protected]
Kassör, tidningen: Carina Wahlström,
Södervägen 11, 696 73 Aspabruk, 0583-504 63
[email protected]
Sekreterare: Susann Vikberg, Snårvägen 7,
961 44 BODEN, 0921-649 88, 070-323 14 29
[email protected]
Ledamot: Roland Oscarsson, Dimbo Dala,
643 95 VINGÅKER, 0151-602 33, 070-516 02 33,
[email protected]
Ledamot: Calle Bonath, Olofsred,
510 22 Hyssna, 0320-390 36, 0735-39 44 54
[email protected]
Ledamot: Maria Bergman, Gullvivsstigen 20,
153 31 JÄRNA, 08-551 711 73, 070-848 71 40
[email protected]
Suppleant: Ulrika Boklund,
Mejerigatan 1 A, 388 40 TREKANTEN
0480-503 55 [email protected]
Suppleant: Carita Stenbacka-Tenezakis,
Telefonvägen 15, 126 37 HÄGERSTEN
08-18 76 02 [email protected]
Suppleant: Ive Svensson, Börjesvägen 21,
463 35 Göta, 0520-65 37 93, 070-546 69 07
Revisor: Ros-Marie Svanborg,
Arnemarksvägen 72, 941 92 ARNEMARK
0911-711 87
Revisor: Martin Berglund, Sandåsgatan 13,
945 32 NORRFJÄRDEN, 0911-200 514
Valberedningens sammankallande:
Britt Bergman, Hallonstigen 8, 952 41 Kalix,
0923-137 21, [email protected]
Familjehemmet 4-2010 27 Ensamkommande flyktingbarn
s¬ &ÚRSTËRKTA¬FAMILJEHEM¬FÚR¬ENSAMKOMMANDE¬mYKTINGBARN
s¬ 3KYDDAT¬BOENDE
s¬ -ATCHNING¬UTIFRÍN¬KULTUR¬SPRÍK¬OCH¬RELIGION
s¬ %RFARNA¬KONSULENTER¬HANDLEDER¬BEHANDLAR¬OCH¬SAMORDNAR
s¬ 5TSLUSSNINGSBOENDE¬OCH¬TRËNINGSBOENDE
s¬ !RBETSTRËNING¬OCH¬DAGLIG¬VERKSAMHET
s¬ ±TERFALLSPREVENTION¬OCH¬DROGKONTROLL
s¬ *OUR¬DYGNET¬RUNT
s¬ 0SYKIATRISKA¬UTREDNINGAR
6ILL¬DU¬VETA¬MER¬OM¬HUR¬VI¬Pͬ-+&¬ARBETAR¬MED¬¬
ENSAMKOMMANDE¬mYKTINGBARN¬OCH¬AGERAR¬FÚR¬INTEGRATION¬¬
GENOM¬FAMILJEHEMSVÍRD¬ta kontakt med
4OBBE¬¾HMAN¬¬
TOBBE MULTIKULTURELLSE
MKF
Multikulturell Familjehemsvård
www.multikulturell.se
Attendo Individ och Familj söker familjehem –
både erfarna och nya
Vi behöver familjer som kan ta emot barn, tonåringar, unga vuxna samt föräldrar med barn för kortare eller längre
tids placeringar i Norrbotten. Vi arbetar idag med över 200 familjehem i hela landet.
Vi söker både erfarna familjehem och er utan erfarenhet.
Vi utreder och utbildar nya familjer.
Vi söker hem både på landsbygd och i tätort.
Attendo Individ och Familj har arbetat med konsulentstödd jour- och familjehemsvård sedan 1993. Våra familjehemskonsulenter har lång er-farenhet av socialt arbete och erbjuder er som familjehem stöd dygnet runt. Som familjehem
hos oss får ni professionell handledning i grupp och/eller enskilt av socionom eller psykolog med handledarutbildning.
Vi erbjuder goda villkor för er insats.
Är ni intresserade, ring eller mejla oss så berättar vi mer. Du kan också läsa mer på www.attendo.se/iof.
Familjehemskonsulent Agneta Simmons......... 073 600 72 25
[email protected]
Familjehemskonsulent Catharina Stenberg ... 070 522 33 28
[email protected]
28 Familjehemmet 4-2010
www.attendo.se/iof