Ladda ned - Aeroklubben i Göteborg

Download Report

Transcript Ladda ned - Aeroklubben i Göteborg 

nummer 2 – april 2010
Ordföranden har ordet
April 2010
Min period som tillförordnad ord­
förande börjar gå mot sitt slut, för
denna gång. Det har varit en intressant
period, med mycket att lära.
Som jag ser det är Aeroklubben i
Göteborg en välskött klubb med stor
potential, hur stor avgör vi själva.
Det har jobbats en hel del i grupperna
för att ”dra lasset”! Tack för det.
Lite smolk i bägaren är vår hangar
och dess portar. Vi ska tillsammans
med Chalmers Flygklubb och Säve­
bolaget försöka hitta en lösning, så att
vi slipper en upprepning nästa säsong.
behöver vila upp sig ett tag. Jag får ta på
mig att försöka lösa service med mera
under tiden.
Tack till er alla och ett stort lycka
till, till vår nye ordförande.
Jag vill rikta en hälsning och ett
mycket stort tack till vår tekniker Rolf
Svensson, som tyvärr skadat sig och
Lasse Öhberg
tillförordnad ordförande
Vad händer med Aeroklubben?
Vår klubb lever på många sätt
i högönsklig välmåga: rekryteringen
genom skolan är stabil, ekonomin
är bra, serviceläget är bättre än det
var för några år sedan och trots yttre
svårigheter som bränsleskatt håller
vi vad som kanske är Sveriges mest
aktiva flotta med flest flugna timmar
per flygplan och år.
Samtidigt verkar den entusiasm
bland medlemmarna som kändes i
klubbhuset tidigare vara på viss ned­
gång. Känner vi oss som kunder till
klubben snarare än som klubbkom­
pisar? Förväntar vi oss att ”någon an­
nan” ska ordna trevligheter för oss så
vi inte behöver göra någonting själva?
Tiderna förändras förvisso, och
många av oss har, förutom jobb och
familj, fler intressen än bara flyg. Då
är det logiskt att det blir svårare och
svårare att hitta de där eldsjälarna som
lägger hela sin fritid och all sin energi
på klubben.
Vi i Mofly vill inte tala om en
generationsväxling, men den gradvisa
förändringen av medlemskadern sätter
till slut sina spår.
Men så länge vi
är en ideell fören­
ing får var och en försöka hjälpa till så
gott han eller hon kan, och helst se sin
insats som någonting positivt: en chans
att träffas och tjôta lite. Att lära känna
en annan medlem lite bättre kan leda
till en gemensam flygtur lite senare, och
vips har man en ny kompis förutom
att man fått vara i luften lite mer för
samma peng och kanske lärt sig något
nytt.
Arbetspoängen och möjligheten att
”köpa sig fri” diskuteras ibland runt
kaffebordet, och även styrelsen funde­
rar över frågan: borde det inte kosta
mer att inte ”ställa upp”?
I Moflyredaktionen tycker vi nog
att vi bör se avgiften för icke uförda
arbetspoäng som en markering snarare
än en indikation på vad ideellt arbete
är värt. Som i alla klubbar, oavsett
verksamhet, så fungerar det så länge det
fungerar, och den dag det inte gör det
får vi helt enkelt betala vad det kostar.
Men visst vore det synd om Aeroklub­
ben blev ”Göteborgs flygplansuthyr­
ning AB”?
Så gå med i
en arbetsgrupp, kom till
årsmötet den 15 april, och lova dig
själv att vara med på åtminstone något
klubbarrangemang under sommaren.
Du kommer inte att ångra dig!
Redax
mofly
nummer 2 - april 2010
NEWSLETTER
FÖRBEREDELSERNA PÅGÅR FÖR FULLT :
Bäddat för nytt Göteborg Fly-in
Den 29 – 30 maj är det åter
dags för Göteborg Fly-in.
Hela våren har planeringen
pågått för fullt.
I år är förhoppningen
att locka till sig fler piloter. Bland annat kommer
flera flygplanstillverkare att
ställa ut.
Uppdaterad
klubbhandbok
HAKLUB
ND BBO
K
Re
gle
r,
Ae instr
ro
klu uktio
bb ne
en r o
s m ch
Ma
ed rik
lem tlin
rs
ma jer
20
fö
r.
10
r
Sedan slutet av mars finns en uppdaterad klubbhandbok tillgänglig för medlemmarna på Aeroklubbens webbplats.
Klubbhandboken är en hjälp för dig
som är medlem i Aeroklubben och är
framtagen av Henrik Gildebrand och
Albert Nummelin.
Liksom förra
året kommer
Göteborg Flyin och Barnens
Flyghelg att
äga rum på
den östra sidan
av flygplatsen.
grafik: Mofly
01
Ett flertal flygplanstillverkare och
säljare har redan aviserat att de kom­
mer till Göteborg Fly-in 2010: Cess­
na, Diamond, Dynaero, Ikarus, Tec­
nam, Esqual och Fly4Fun.
Planeringen pågår för fullt och
under april och maj kommer evene­
manget att börja marknadsföras.
FLYGPLANSFLOTTAN I AEROKLUBBEN:
Tilltänkt Piper har testats
Det Piperflygplan som är
tänkt att ersätta den
havererade SE-KIE har nu
provflugits och besiktigats.
Hittills ska erfarenheterna ha varit
positiva. Nu återstår förhandlingar
med säljaren. Blir det affär kan det
ske vilken dag som helst.
den förlo­
rade Pipermaskinen med en ny Piper
väckte kritik från några medlemmar i
klubben. De ansåg att klubben i stäl­
Belutet att ersätta
2
let borde satsa på modernare flygplan.
Styrelsen har försvarat sitt beslut
med att klubben snabbt behöver ett
flygplan som inte behöver någon typ­
inflygning. Att satsa på någon nyare
flygplansmodell anses vara för vågat
innan man hunnit inventera läget or­
dentligt.
Samtidigt vill styrelsen poängtera
att detta är en lösning på kort sikt. Pa­
rallellt vill man få igång en diskussion
om hur flygplansflottan ska se ut på
lång sikt.
bild: Göteborg Fly-in grafik: Mofly
19
Den sista helgen i maj hålls den tredje år.
upplagan av Göteborg Fly-in på Gö­ Men mycket av samarbetet kom­
teborg City Airport (Säve flygplats).
mer att ske med Aeroseum som förra
Liksom förra året kommer den året arrangerade Barnens Flygdag. I
stora flygträffen att äga rum på den år blir det en hel Barnens Flyghelg,
östra sidan av flygplatsen.
som pågår på samma tid
Göteborg Fly-in och samma plats som Gö­
Där finns stora ytor som
har utveckats
är lämpade för evene­
teborg Fly-in.
till en
manget.
Liksom tidigare år bju­
flygmässa
der Göteborg City Air­
Förra året var Göteborg Fly-in
port alla gästande flygplan på land­
ett samarbete mellan Aeroklubben ningsavgiften.
och Chalmers Flygklubb. Chalmers
Flygklubb har dock inte i nuläget inte Det har också funnits ambitio­
tillräckligt med resurser för ett så pass ner att på sikt göra Göteborg Fly-in
stort evenemang. Aeroklubben kom­ till en flygmässa. Visionerna ser ut
mer därför att vara ensam arrangör i att realiseras redan i år.
mofly
nummer 2 - april 2010
NEWSLETTER
i horisonten
Många turer om
sommarens brandflyg
foto: Mofly
Grön laser
hotar flyget
Det är ännu inte helt klart vem som kommer att ansvara för
sommarens brandflygövervakning. Antingen blir det FFK,
flygklubbarna själva eller också någon helt annan aktör.
Brandflyget har skötts av olika aktö­
rer genom tiderna. Under många år
var det flygklubbarna, bland annat
Aeroklubben, som ansvarade för detta
i regionen. För några år sedan upp­
hörde brandflygövervakningen.
givare, måste luta sig mot lagen om
offentlig upphandling. Det innebär
att fler tänkbara aktörer troligtvis får
möjlighet att lämna in anbud.
,,
som de senaste
två åren har organiserat brandflyget
Men när brandflyget återupp­ för FFK:s räkning i Aeroklubben
togs för två år sedan var det FFK, Fri­ och Chalmers Flygklubb, är dock
villiga Flygkåren, som fick ansvaret i optimistisk för FFK:s del.
– Men kommer inte FFK på tal
Västra Götaland.
FFK äger dock inga egna flygplan hoppas jag att klubbarna gemen­
och har därför fått hyra
samt lämnar in an­
När ett slutligt bud, säger han.
in från bland annat Ae­
roklubben. Flygning­ besked kommer För att säkerställa
arna har då genomförts
att brandflyget ham­
är osäkert.
av personer som både
nar på Göteborg City
varit medlemmar i både Aero­klubben Airport har Aeroklubben därför be­
och i FFK.
gärt ut förfrågningsunderlag från
En dom i kammarrätten i höstas länsstyrelsen.
tycktes först sätta käppar i hjulen för
detta. Där uppmärksammades regel­ Vem som kommer att ansvara
verket som säger att flygklubbarna för sommarens brandövervakning
inte får hyra ut flygplan till FFK mer är alltså ännu inte hundra procent
än tolv gånger per år.
klart. Det kan bli FFK eller flyg­
FFK har nu löst detta genom att klubbarna. Men det kan också bli
bilda ett antal regionala ideella för­ någon helt annan aktör.
eningar ute i landet. Flygklubbarna Upphandlingsunderlaget
från
får nämligen hyra ut till andra ideella länsstyrelsen kommer enligt uppgift
föreningar utan begränsningar.
skickas ut inom kort. När ett slutligt
besked kommer är osäkert.
MEN Även om FFK har löst det ju­ Normalt sett brukar brandflyget
ridiska återstår fler turer innnan allt vara i luften den 1 maj så det börjar
är klart.
brinna i knutarna.
Länsstyrelsen, som är uppdrags­
Bertil Planvall,
3
Ett flertal incidenter har inträffat
den senaste tiden då luftfartyg har
beskjutits med så kallad grön laser.
När en grön laser träffar ögat ak­
tiveras inte blinkreflexen och kan
ge bestående skador på näthinnan.
Incidenterna rubriceras som
försök till grovt luftfartssabotage.
Flera myndigheter, bland annat
Transportstyrelsen, arbetar nu för
att hjälpa regeringen att ta fram ett
lagförslag om totalförbud mot att
inneha sådana laserpekare.
Emmaboda satsar
på jätteflygplats?
Flera medier har rapporterat om
ambitionen att bygga ut Emma­
boda flygplats till Emmaboda In­
ternational. Emmaboda kommun
har endast 10 000 invånare.
För att stärka visionerna har ett
avancerat pr-material med filmer
och 3D-animationer tagits fram.
Men vilka som egentligen ligger
bakom idén är desto mer diffust.
TFHS ändrar
ATP på distans
Trots att Trafikflyghögskolan ska
upphöra att vara en del av Lunds
universitet startar ännu en ATPteorikurs på distans till hösten.
Som universitetsutbildning är
undervisningen gratis och an­
sökan sker senast 15 april på
www.studera.nu.
Upplägget på kursen förändras
också. Hela 25 procent av den års­
långa kursen består då av lektioner
på plats, resten av studierna sker
hemma.
Kursen blir alltså sämre lämpad
för heltidsarbetande nu än tidiga­
re. Läs mer på www.tfhs.lu.se.
mofly
nummer 2 - april 2010
NEWSLETTER
Aeroklubben
mitt i Nordstan
I början av mars deltog Aeroklub­
ben i den stora flygutställningen
Hela Sverige Flyger i Nordstan i
centrala Göteborg. Syftet är att in­
formera shopparna om att vi finns
och om vår verksamhet.
Fler aeroklubbare än någonsin
var med och hjälpte till. Eldsjälen
Lars Bjurquist var som vanligt på
plats hela veckan och styrde upp
evenemanget.
Entusiaster letar fler entusiaster.
Sven Rolandsson och Lars Bjurquist i
Nordstan. foto : Ivan Hedin
ORDFÖRANDEPOSTEN I AEROKLUBBEN:
Valberedningen
har lagt fram förslag
Efter mycket om och men tycks det nu finnas en kandidat till
ordförandeposten i Aeroklubben: Peter Andersson.
Valberedningen har i uppdrag att till Till slut omprövade Peter Anders­
årsmötet nominera någon som ska ta son, som deltar i valberedningen, sin
över efter den tillförordnade ordfö­ egen position och bestämde sig för att
kandidera. Övriga valbe­
randen Lasse Öhberg.
redningen ställde sig bak­
Arbetet började med
om denna kandidatur och
att ta fram en profil på en
kommer därför att rekom­
önskekandidat och sedan
mendera årsmötet att välja
plocka fram ett drygt halv­
Peter till ordförande.
dussin medlemmar, utan
Mandatet är året ut,
rangordning, som passade
men Peter avser att kandi­
in på denna.
Peter Andersson
foto: privat
dera även i höst.
Förhoppningen var att fler än Peter Andersson har tidigare sut­
en tillfrågad skulle vara intresserad. tit som suppleant i styrelsen (2007,
Så blev det inte, men glädjande nog 2008), varit aktiv i klubbgruppen och
övervägde nästan samtliga frågan sitter i Moflys redaktion.
mycket noga innan man tackade nej.
?
Uppskattad teknikkväll
I slutet av februari ordnades en teknikkväll där motorflygchefen berättade om arbetet med att byta motor på SE-GYX. Kvällen uppskattades bland annat av medlemmen Lars Bjurquist.
Att få vara med som aktiv medlem
i Aeroklubben är egentligen en rätt
fantastisk grej. Kanske en självklar
rättighet, bara man uppfyller kraven
i våra stadgar, tycker någon.
Men ibland inträffar det saker i
verksamheten som inte bara är fan­
tastiska utan helt fantastiskt fantas­
tiska om man tänker efter.
av februari
hände det igen. Lasse Öberg hade
kallat till en teknikkväll och klubb­
huset var fullt med medlemmar som
hade kommit för att fika och ta del
av gamla GYX nya prestanda efter
modifieringen.
Visst är du en gammal scenräv och
vi har vant oss vid att du kan ta din
publik men den här kvällen fick i alla
fall jag en liten klump i halsen.
Visst, din fotodokumentation och
det du hade att säga var lika briljant
som vanligt, men ingen kunde ta
miste på din entusiasm och glädje
över vad du och flera inblandade
hade åstadkommit – glädjen över att
ha genomfört ett nästintill omöjligt
projekt.
En kväll i slutet
Tack Lasse, Rolf, Transportstyrel­
sen och hela gänget för att det står en
sprillans ny kärra, byggd på sjuttiota­
let, i hangaren.
för att det finns
idealister i gänget!
Tack och lov
Lars Bjurquist
4
Komplicerat men underhållande.
På teknikkvällen i början av februari berättade motorflygchefen Lasse Öhberg om
hur SE-GYX fick en ny motor. Det blev en
uppskattad kväll. foto: Tommy Mogren
nummer 2 - april 2010
NEWSLETTER
Flygrädd?
Det finns något som finns ibland oss, men som vi sällan pratar om.
Ibland skojar vi om det, men för några är det desto allvarligare.
Det handlar om aviafobi – flygrädsla
ÄDSLA
TEMA : FLYGRÄDSLA
TEMA : FLYGRÄDSLA
Illustration : Cajsa Gustafsson
TEMA : FLYGRÄDSLA
TEMA : FLYGRÄDSLA
mofly
Lidandet i luften går att lindra
Det finns många orsaker till flygrädsla. I de flesta fall har de
inte med själva flygandet att göra. Ofta är det bakom­liggande
faktorer som kan vara svåra att komma åt.
Enligt olika undersökningar lider
mellan 20 och 25 procent av befolk­
ningen av flygrädsla. Troligtvis är an­
delen betydligt lägre bland piloterna,
men visst finns det även bland oss.
Och även om vi piloter inte är flyg­
rädda själva har vi med största sanno­
likhet träffat någon eller några som är
det. Kanske fastnar vi då lätt vid olika
tekniska förklaringar om hur säkert
det är. Kanske drar vi lite olyckssta­
tistik och jämför med riskerna i trafi­
ken. Men hjälper det alltid?
fylls tid­
ningarnas resebilagor med tips till
charterresenärerna hur de ska hantera
problemet. Det är oftast enkla gene­
rella tips.
Problemet är dock att de bakom­
mED TÄTA MELLANRUM
liggande orsakerna är mycket indivi­
duella och svårare att komma åt.
Tom Johansson är både
pilot och
samtalsterapeut. Han hjälper perso­
ner med svår flygrädsla och har en
mottagning i Stockholm.
– Ibland kan flygrädslan börja när
Ibland börjar
problemet när man
utsätts för pressade
situationer i livet.
man utsätts för pressade situationer i
livet. Det kan vara studier, jobb eller
när man mister någon. För några kan
det börja i samband med att man får
sitt första barn.
Tom Johanssons uppfattning är
5
att flygrädsla oftast ökar i takt med
åldern. Ofta från 20-årsåldern och
uppåt.
– Men omkring hälften kan inte
säga när de började bli flygrädda. Då
är det viktigt att försöka definiera det­
ta för att få en förståelse och lättnad.
som
samtalsterapeut delar Tom Johanson
in de flygrädda i två grupper: – Dels de projicerande, de som ser
faran utanför sig själva. De kanske
inte litar på piloten, är oroliga för
turbulens eller undrar om vingarna
håller. Dels de som ser faran inom sig
själva. De är rädda för att få panik­
ångest, att det ska bli svårt att få luft
och inte kunna andas.
Det är något vanligare med de
som ser faran utanför sig själva, enligt
Tom Johansson. Han menar att dessa
också generellt sett kan vara svå­
rare att hjälpa.
Utifrån sin erfarenhet
nummer 2 - april 2010
NEWSLETTER
– Det man försöker komma
fram till med klienten är att
rädslan inte har med det logiska och
rationella att göra. Då är det lättare
att få till stånd någon typ av läkning,
berättar han.
Men det är ju inte så vanligt att
man är bilrädd trots att det är farligare än att åka passagerarflygplan?
– Nej, men då känner de att de att
de själva har kontrollen och bestäm­
mer själva, trots att det är farligare.
Det är inte kopplat till förnuftet, det
är kopplat till känslor.
hade kontrollen och kunde påverka
situationen, vilket han ju egentligen
inte kunde.
Tom Johansson tror också att det
för vissa skulle kunna hjälpa om de
tog ett flygcertifikat, eftersom det är
avsaknaden av kontroll som är det
största problemet.
Vad kan jag som pilot då göra om
jag har en passagerare som är flygrädd?
– Tilliten är det viktigaste, att per­
sonen känner att den kan lita på dig.
Sedan kan du berätta
Det är inte kopplat att flygplanet tål väl­
Flygrädslan kan
till förnuftet, det är digt mycket och att
upplevas olika bero­
det kan glidflyga om
kopplat till känslor motorn skulle stan­
ende på om man sit­
ter i ett stort eller ett
na. Men även om de
litet flygplan.
bakomliggande orsakerna kan vara
– Jag har flera klienter som gladeli­ många är det svårt att vara psykolog
gen kan sitta med mig i ett litet plan i de här situationerna.
men omöjligt i ett stort. En av dem
Carl-Johan Sundberg
beskrev att han i det lilla flygplanet
,,
Fobier
En fobi är en överdriven rädsla
för något speciellt. Men reaktionen
man får står inte i rimlig proportion
till hur farligt något verkligen är.
Det finns en rad kända fobier
såsom ormskräck, höjdskräck,
torgskräck och flygrädsla. Men det
finns också mer ovanliga fobier
som till exempel doftskräck.
Fobier delas in i tre grupper:
Bland de så kallade enkla fobierna
räknas rädsla för specifika saker
och händelser som spindlar,
trånga rum och för att flyga. Dessutom finns kategorierna sociala
fobier och Agorafobi (torgskräck).
En teori är att fobier är biolo-
giskt nedärvda. De tycks dyka
upp i miljöer eller händelser där vi
känner fara för vår överlevnad.
källa: Nationalencyklopedin
Tips för piloter att hjälpa
den som är flygrädd :
Få passageraren att känna tillit och var
fast och trygg i dig själv.
l
Berätta i lugn och ro om flygplanet och
hur det är konstruerat.
l
Börja med att taxa och ställ upp på
banan. Förklara hela tiden vad som händer
och vad som ska hända.
l
På startbanan drar du på men avbryter
starten. Förklara detta för passageraren
i förväg. Kom också ihåg att informera
tornet.
l
Gör eventuellt ytterligare några avbrutna
starter.
l
Så småningom gör ni ett kort trafikvarv.
Kontrollera med tornet i förväg så att du
inte riskerar att hamnar vänteläge.
l
l
Undvik alltför branta svängar.
Be passageraren att fästa blicken långt
fram.
l
Prata hela tiden med passageraren. Om
han eller hon blir tyst är det ett varningstecken på att han eller hon inte mår bra.
l
Listan är i huvudsak sammanställd efter råd
från samtalsterapeuten Tom Johansson.
Aeroklubbare om flygrädsla
FAKTA:
Illustration: Mofly
TEMA : FLYGR
TEMA : FLYGRÄDSLA
TEMA : FLYGRÄDSLA
TEMA : FLYGRÄDSLA
TEMA : FLYGRÄDSLA
mofly
Att berätta om att man är eller har varit flygrädd tycks vara tabubelagt bland piloter. Men i Aeroklubben finns det två piloter
som vågar prata öppet om det de har upplevt.
– Jag upplevde
flygrädsla för första gången för 17
år sedan när jag
flög från Kanarieöarna i dåligt
väder. Jag fick
panikkänslor och
Anders
ville hoppa av.
Lundin
Efter den händelsen flög jag inte på fyra år. Men
eftersom jag insåg att jag inte kunde leva utan att flyga bet jag ihop
helt enkelt. Samtidigt var jag sugen på att
bli pilot, och började ta flygcertifikat i Aeroklubben.
I början av utbildningen var det
blandade känslor, ibland kul och
ibland mest rädsla. Men när jag
skulle börja flyga enkelkommando
gick jag till en psykolog som var
väldigt bra. Han hjälpe mig att fokusera på hur roligt det är i stället.
Idag njuter jag av att flyga och
känner mig oftast trygg.
6
– Första gången
jag var flygrädd
var när jag när
jag var 16 år och
satt i en gammal
Vickers Viscount.
Det kändes
som
att vi var på
Marguerite
väg att krascha
Beaulieu
när vi skulle landa.
Nästa gång jag flög var när
jag var 20 år med en Boeing 707
över Atlanten. När jag skulle gå
ombord var det som att klämmas
in i en tandkrämstub. Under hela
resan, som varade i sju timmar i
ständig turbulens, höll jag i armstöden i kramp.
Det som fick mig att så småningom bli av med flygrädslan var
att jag drack vodka och juice under flygningarna. Då kunde jag i
stället inse att det var roligt.
Så småningom insåg jag att jag
njöt av själva flygningen – med eller utan sprit.
m uft
n
u
e
d
l
iRegeringen gerd llt, .
g
e
p
a
Transportstyrelsen bakläxa
n
p
u
i
m
ä
st n sk
A tro ed et
n
r
e
t
d
r er
k
u
t
s
A
t
s
g
n
l
a
ä
e rv sen är tio m
D e
l
u
e
k öv
n
r
a
b
e
i
y
t
k
r
t
t
ö
n
s
r
s
f
t
e
e
i
s or m d lle ly
b
Vi söker
redaktionsmedlemmar
p
u
a
u
s
l
g
k
e
r
n
b
ö
s
r
ra v a ub et iga ill
a
t
d
l
l
tt a täl il a
E räv s . B led le
l
i
k t en na ku
e e g
s
nummer 2 - april 2010
NEWSLETTER
ly
NE
WSL
ET
TE
R
frit
t
kan
få
läg
re
ska
tt
Un
utr der h
mil eda m östen
läg jökla öjlig ska
s
T
re
h
ska s. I fö etern rans
p
tt.
rlä
a
ng att g ortsty
nin
gen e den relse
kan bly n på
det fria fl reg
inn ygb erin
Id
ebä en gen
ag
s
s
ra
obly bes
att inen upp
k
M
dra
brä ade b attas
den en
skri iljöm
nslen ensi den
får egen g
inte
sen ver i et inister
sku
kan nen li blyad
en
få
at
ll
som
ka
e
den
sku t en t brev And
av
som e få en
sven
lle
så k adm myck och d
till m reas
som har
ta
jö
h
lä
sk
en
a
et
o
in
T
n
al
en
ra fly Carlg
,
en
– lar fö gre
som oblyad lägr lade istrat . Flygsom men
mar miljök nsp
kan Om sk r det skatt
”M
oNErtWst ren
iva
e
”A
la
at
gi
”e
sk
är d
fl
ss
na
t
n
det
S yr
n
troli vi inte attesa .
är 6 nnan ygben att. S iljökla skäl
et m
och föreb den sk ell effe visserli LETelTEts
ss 2
gt,
ben
,28
sin
åv
ö
yck
k
u
il
ge
ve
ev
R
äl
säge säga en i så
”
k
kro sin”
n
rg
entu d på lle k t på
F
et
ME
nor . Sk lassas blyad
EU ång
är örst n r Mar nu äv fall b
ellt flyg unna milNR
at
ti
d
o
p
ta
är
b
ll
k
är
ch
utred Eg
er li ten
rä
skat get b ett tin Lar en om lir lägr
Tra i övr blyfr unna p nsleo tjäna
på d för
ter.
e
tesa
eslu beslu sso
mil er fr ERiNg
i
n
ig
m
år
ås
en
sp
fl
a
ss
åg
kyn rå
n. det är
jö
tsen tar
yg
o
t
vä
sinen klass an o EN Vil
.
nin kiftet rtstyrel rlden bensi da en - i d
om om m
m en l N
n
g.
fö
a
va
”.
.
il
se
ri
Tra
r d
ino
ra
ksd jökla
sin g fiNN
särs u att
n Där
en
m
klar n ska
agen
ss
på
het sport för h
kild man
sä
o
B
b
se
an
m
ER
Gö
ly
ern
st
NN
om
nas
ed
n
sv
a fö yrelse ar man ade
sar oENd
sin t vid
plats at ska teborg u inte
flyg ensk
r det n at
k
utred
för det h City blyfr
en p omm E på
t utr överlåt benta.
i fl
V
en ta a va
er
A
STR
eda it ti
sen roposi rege ad u
nkan rit sv irport ygben
mö ll
tr
IDE
jlig
på m till vå tion o ringen ednin
lägg årt at . Blan md
NO
ren
nin t hit
att
ge
d
il
g.
ta en
Äve jödepar , enligt en nya lägga n viA
MB
Den
n
fr
at
n
te
m
am
t d
o
hå b
M
AR
Ba
enn m det mente artin iljökla Ma dregamller fylyade b FA
KA
rk
t.
a ev Me in
Lar s- rtin 91
as la b ra gån ensine KTA
sto arb
RB
ssoAnrb
entudlete är
y
:
/9 ilb
g
n,
Y:
utr ckho flyg
ellam i direk
te e
sk 6 U ensi er så A
Nä
nAyae t utt på leko tar m U adlig L, är ocnen. D mycvgas 10
do ymma lm sk klubb
r to
romk
a äm ks et
ke
mi
a
0L
Balat E mm ”uedL st
iljö
lu
ne å fritt blyfr t bly so L, in
– g
fas flygp ome utan
bbkla or i ricss uDn ltralä år för
Trex från ia al m ne­
fö
Åta 199 du
d
la
tig
Bak
ika tt” vi ”unl n,
enss Ku on oc
hets tsen elba r
c
k
9
ea
n
gr
ti
g
.
lk
er
a anems pelvi vissaternativden
se
o
g sa är
rt
vill und
e
tiken
do
tifi
da sba de flyninte et är entdted
– H ande .
p
et
en
ms nligt
allafly utb”il(ob or s ben andra ,
å
n
k
c
g
fält bebyg
r
är
a
va
n
p
a
arre
19 ka
tole en
se
lan mot
t ?
rit och r v
et
at
gb brelidglyadt)soc
ga
i
98 .
tyh n.
god or
n.
mar t Järf
Men och
er p daup
mit nde ef pefr
e
ågan äv arit Aer
.
n
r
D
r
kä
n
k
äl
.
h
e
in
e
en sty ok
fö etnda såinno psfattn ls
te
ett flygk ar sa en so la k
om närin Vatedrsom om
vetar rels lub
o
rå
gs h
aint g. en
vä rdela finfönr 91ä/9rmr alklkas
där så kal lubben gt upp m grän mmu
t it
dom det. dig?verk
e b
asar det
lat
för
n
ge
sa
m
ktinh leda en?
har läage
h
r, m s v 6 eUtL.t ­t på ans
en stolen –Därm mklu
r
h
et
m
v
Kom har bes anlägg enar at yresav r till
et
fö
is
b
t
sb
är
yn en se ra bly er in
Re
ta
Fly
n
t uapm ed men bpgåe rekomi klu atot i
klu kohrrob atK
gklu munen ittnin ingsar t man let.
f
gr
te
b
- bb t gefem
vatf gerin
atsgn ar me
e. nac rlige förs ri
ta fr benÄrsk ekbty.och prsä
fögraru oss,
I do bb i fa har gsskyd rende haft
ns
k in
kd n la
npd-e
men stig då st d.
sä sk lyg gen
och
bet ån narisrea dau”gmen att fl apg-o
ka
g.
ela
i Bar gebr Bulle ets
an
al
kon hetsd ämt
pe
eas
t av yg- ch
rätt a 1–4 ntidoes
B
rn
dle
kar enso Dan
stat
ng
en mil ser
vär
flyt
6 5 netärllet
egå
b
Ä
eras omsto arkarb
a
s
in
h
V
y
m
ett
olmku flyg ielälsgso jöp att
00 ? ”
lde
ilnkgsk r m
y
att len.
klun ren, åv äve
ns
a bostn edkron sami tan
att bly arnllae k fu
det
ME
b
g
o
e
s
n
fl
b
–
sk
ad
o
eb. k rd r
N
e
dr
i pra
ua
ygfr
ästa
man (FiFBaPPL hör eri. Frivr i
a
n l ra Sto att- kan om
kO ai? fl nvä
fly
ig
il
sen mUnmdan ygbe a hpaå ensomck- på o är prinin
F in K Rk ,
go
gs
s rä
– Vlygte ta) psamaRmBöyr hete liga
rg
bnliar tidllärst er hinte nsin kyn tt en fö bly lite
kfely
i skpla patt
a
r, sg r ha Flyg
da
n
37 föånd ös få i
r ad
m
graf nsrk kuam
flreyg
pe – Cea öve
ik :
spp e0d medr utri hteonvrrh pröövvrig infö ebild flyg
ty ltraplälustpk
orluBr d kår
Mof
ly pla ela
Ika r PA1 ssna lapga
ra . D er och tt. en : rhjuB uh ?ar enfo. gd
a
n ktitsen skil lemett ätar
en h oc –Nuakut ve socirkdaa marföro teTnran EU nde et
Vil rus C 8, S 152 somkomm l, lå
fl
itta h I såär hembly 1s0k0a -ch
gfl ygp
ka
er
oc spo -länd t av
4 up ,
lösa
h n rts
ad. ttfleyg
fly 2 ( er C Cess du fl inte yoglösb lan. V någi oden fam
ll
a
–
n
s
få
u
klu Ae gk
ty er.
art, Bl i kan t stälv r kvä fly ats
lt1r0 ub na ug
lalr k gb er ackd relbilsägeArnBD inte leägat
klu bb”) roklu lubb alätt , Pip 172 it?
e
ro
e
e
t
p
r
m
M
no n
st
la
å
lö
er , P
en ligar o D
tra bb , K bbe ar h ).
föan sa detnaäl
Ne ofly
ckla våed u- sin. bly rPA iad
ok ws
28
kla öka e ob rieDlseson somdelara tred
de lätt (Ku ung n ar du
tob lett
,
är rn
er er
sku rar a d eft lyad lAr.
Sch ssuto Fly lflyg) sback (min tillh
a ty ning
20
g
09
lle v d erfr sku nA
ng en
tro
Fly ool m sk klub sam a U
” ört å
e
v
st.
o
L hem ?
gm då
de ts att
led Det ara n ty gan lle k näm
ja la b. t B
t. D fl
vil a till skull gynn pen på m unna ns
na – Klu inne g bo vid B Jag orås Flyg- et ygp
På
sku lan
rer ket s öka e oc sam av b otor ska att
Fr sam bbre från dde elgia bö Ult
k
r
e
am t Å
a fl ku t fl så fö n er pa
i
lle et in
Tra kSA
la sorn Aer Be n F jade
ll
e
ti
r sin so
y
äve te
k
nsp k h
oc I utr r arb e ku gtid unn miljö vil m
jag – Jag dspla nd/E a till oklu lgien light
nty är
.
ed etsti nna sutt a
n. ket
ra god
tag – M ortsty Ar M
min kså
Fly sam sku ner stlan Fris bbe
a
n
säk kä
d. isk n ?
gd lat lle
in
ska för inge llfäll gen g
om it m an h rels An
erh nt
ti
aö
g o
r
de dela n en. eete för
mil att ed ar ens u reag
Me
ste – Att öm? llräc ärna m fly
arbly rn nä
n.
kli
jöa ge de öve tre erat
m
ska n n
nin llatio få fl
uts a
g k bli get?
n
rh d
rbe
s
y
läp m ns
om CR
lig ttesa Ack
Mit g va n – v ga e
te. rätt vik uvu ning tarkt
p i ed
t T ts
pe I n
ti
.
D
d
t b ckr ärld n L
D
s
på
ten är
luft
ra er el
be en ign gas tag
a
ä
ha
ale te et
s.
en
fr
le Ett a nspo över Arn
tim – An sta ste fl ens e ockh
B
n
å
.
p
jö d
in
g r
me holt flyg ygp nlig eed
vil kräv v arg rtsty väge A m
rar rkm lat an h betr unk te
k
a
frå , en tips lan. t m Co
r
r
te
u
a
ä
e
las et
du me else tro ed
i K an, lls, ar m ffa n
n
in np ...
MIL
JÖ
F
bb
KUare i
S
TR
A
nu
mm
er
1–
mo
fly
NEW
SLE
TTE
:M
ofly
t
rit
yf
Bl
R
JÖ
re
äg
ål
nf
ka
MIL
mer
t
at
sk
num
5–
okto
ber
200
9
fly
foto
: Mo
st
fa
ig
t
he
ål
sm
MI
LJ
Ö
n
na
oc tnin i stä bbla nte ns u ts a dub
ar Rolf SA ge säg an de
som d öv o gum Bjö K. nera er R inte
vil kså k gen. llet dis n är tredn llt, bla
lse
för ha er T ch är ente rkm
mil ket o unn Billi skull tribu att d ing. enkre olf
jön cks a le gar e ö tion et s
te(ka har n an rans i h n in an a
k
å s da e
k
n lä han ser por ögs te
nse
red Ytter .
ku till bly a m skedjo ulta
ts
ä
r
s
r
–
ä
s
lle
fr
il
ko En as p kriv r h tyre gra rik att
vis nin liga
var ökat itt s jöbe r
mm s å K it elt lse d
tig
me sa pil gen re ett
a n fly ku a ti ådan SA brev fela ns s förv a
d e ote lyft
ega ga lle
MA
K
lu åll r
ti k
e arg
r
n
tiv nde
ege här :s we ll re tig. tsats
sek rTin
bil sku r fra ume
t fö
rin rap bb ger Där
lig lle m
be rete
r
are loc är nt so
gen po pla ing l
rt ts). en
utr rätta rare ArS
ob kas ris m
o
em få
lya av ken utska edn r att på Son
ots r in
d fl att
agd te
ta inga rege mil , d
yg tan att
b
be ka
.
följ – D eslu r som ringe jöde eparte
7
nsin
gö n o parte me
som er et va t :
,
rs fta
an man riera
nä st men ntsdra
r m följ tet,
r,
d
m
an er d
my e
sed e
nd rek en n
igh om or
an
ete me malt
r g nd
er. ati sett
on
er
Säv är
me
e. la m
ind
re
än
en
Mofly News­
letter oktober
2009 och
februari 2010.
vårdsverket och Kemikalieinspektio­
nen, ska vara klart 30 augusti i år.
En speciell miljöklass är ett nöd­
vändigt, men inte tillräckligt, steg
mot en skattelättnad.
Älskar du din hobby? Är du vetgirig? Tycker du det är roligt att skriva och har något
så när fallenhet för det? Då vill vi att du ansluter dig till oss i Moflys redaktion.
Väljer klubbens årsmöte Peter till ordförande tvingas han lämna redaktionen,
och Robert har andra åtaganden i klubben som gör att han inte längre hinner med.
Båda har jobbat med tidningen i över fem år, så en föryngring är på plats.
Är du duktig på layout, och kanske har idéer om hur Mofly kan utvecklas grafiskt,
är du också välkommen, oavsett om du är en bra skribent.
Kontakta någon i redaktionen eller e-posta [email protected].
7
09
de
ra
rlo
fö
en
MILJÖ
er 20
et
ck
t my
re
de
är
r läg är
tt
l bli det
ska
fal
re
ss
i så n om
läg t.
en de sen äve on. ljökla om
få
rss mi
sat
lle ar för tte a nu La
gen
sku tal ska säg artin t om sda
e M
slu rik
som
Om
en
be
int
–
g
gb
om
vi säger ett
ra
fly Bland
r
n
pd
fri
en
ka ligt, nä slutar
up egen
e bly rt. ta
tro Först be .
ns
et
int Airpo att hit
ge en r en
tag sen
rt
NU ty
ren
rin en få
är ttesat
rlg
ÄN Ci svå g.
ege sin n
Ca tyrelinn n
NS org varit nin
ska
re en t de
L, de
rts ligen
FIN teb ha nlägg
as
på gb at
lG Gö
: s 100L som ativet,
t ka
dre spo ser
n fly ra
de
I DA på
An Tran ss vis på mi na
tan
lse ria bä
KTAAvga et blyaltern andra.
t a tjä
re
sin nat ska en
ter till kla
råty blyf inne
FA inen, myckblyfrian vissabensenh inteing.
nis v ljö effek
an ts för
ts
t
mi bre mi nell kunn sleom a en
or den de
ns så t t frå lvis
oc ttn pla
m
iljö
er De
n
sp
e be ng n. frit pe lyad) pfa alklas .
M r i ett svensk rgi skulle gbrän skynd ino
an t ge ka
ad gå ine kså em
ma n
up rm UL
fly på
ive en
ex
a ns oc
(ob d
a Tr a at en
n,
n bly fyr be
skr att ha en de på nna ensin
vid
d” red no /96
sk rn ning
De ller bil , är ne de utb på 91
sen lle n att ebild t ku flygb .
ast eden te
hå mla UL äm lea en torer för
st he rläng
sku , me för ntuell fri lden” sen utr
ga /96 dliga ”un är mo ända
lig
91
bly
för et
ska sin
dk
r hö öj fö
jön ”en
r
I
ska
eve
vär
alla
d
de m .
stå t” vilk e n go
visom t och g till riga elsen me
Un reda klass t.
UL tralät är int pla
gen m
de ergån i öv tyr klar
n
ut iljö skat
”ul ck flyg
de
nin ga fra söv och sports a
Do de
h
ged
m re
kla
sa
EU an t var
utr läg ljö on
e oc Fly l
läg
Tr
att
D
ad et. skä
fte
, ordcka mi Larss
VA en
2”
ski
bly ck a
t
on
n a my trativ ss ad
års g.
PÅ ering n ny in
lss Sto rätt
ala
de art
nie b.
DE reg
s de lik nis iljökla bly r
nin
t utt ss
om ligt M t.
Da lub ha en
tta n
rfö
EN er
mi
ek ljökla
vgk
ska ne ad ”M väl dä nRO
Bo
ion
väl
fly
nsi
de tt. Så ssas de
prö n
, en nte dir mi
BE komm sit
er
g be be n av lla
ska
på
en me är a
tte
sar propo vår rte inte a ny
, säg rby a
e får vrä och
I da lyade ka så ka re skasin klaatten
oss Barka lmarn ?
en till depa det ell
n
gn int i ho ar
i ho
ob nslen den läg gben . Sk r.
ga
ge
ma
fly ma d mm 0 fly
sen miljö om eventu
de
en
n” lite
att
brä få
fly
nsk
att
r
r
an
e
att
nsi
på Även a
Om illstånmedle ka 10 .
sve
för
int ha lyad be r pe
NU
no
tsnn
ld gben
L
cir
gst 0
he de
kro a
som ob nnan krono
�
VIL ski fly t till en
nin r 37 sens mlösaväl lla vår är
��
att
sär
N
läg ekom
som ”A 8
åti jlig
���
bli gplat ut he l får stä som
GE en lyade erl
ett r för
som är 6,2
��
RIN om ob n öv a mö
fly n ak fal lle att det
om t ha
��
n
na
ed
GE
pla – I så t stä lösa on.
på
��
RE frågan de r ma utr
gan de
�
Y:
lss
N
��
för ha att
go e
frå om het nar
fly
��
r en
nå int nie
ME eder ss
it
RB
: Mo
��
ta kan Da
var efters sam me ing
utr kla rfö els .
�� grafik
KA
erk
Dä
ljö
ed
Bo
ggn
en
n hit
R
��
mi en. rtstyr detta
de . Vi er
tik ende ringsv rm psä fly BA
fog gplan säg
sin anspo för
arr t nä et. Däatt up h att avflyt t
fly sbart,
Tr terna
r
mi råd en kt oc nast t” sam i
fö
r
olö
he
om tol rre ”ge lle nor
t
ha
an
ms
B
ut ar t en
do är ko ska destä kro
UB
e
bb elb lig .
en bben arren 500 der.
KL
int
klu ed en en
YG ten :
er
klu från 146 ostna
yg a om sen stol
FL
un
Fl
lus komm
ta tala gsk
BY
sk lat m
mm till
by
ko r t.
AR kamp och
be tegån
ar olm gp tsdo
la
nsa
a
RK pat
rk
fly
rät
fäl grä avtale ft
Ba ockh ma ighe
ha h
I BA tap erklag
Jär
res
e öv
N
St rym fast
att n som hy man oc
ME n int ska
p
är
de
ut m i
ma – Vi
en marke t up nar attarren
rby
do
10
rund gga r sagn me ings d.
rka
kg
Ba
kBa l beby h ha be läggn sskyd mt en.
vil tet oc gklubt an tning stä mstol t i pra
de
fäl en fly kalla sit har då tsdo
att
he
M så har be en
un fastig ateras
ett rför
dä Komm b i konst
lub n
gk me
Fly I do
Eftersom 91/96UL är
ett miljövänligare bränsle
än det vanliga 100LL
trodde många redan när
bränsleskatten infördes att
det borde kunna beskattas
mildare, och i somras fick
Transportstyrelsen i uppdrag av reger­
ingen att utreda saken.
Myndigheten ansåg dock att det
inte vore en god idé med differentie­
rapport
fick besk kritik av bland annat all­
mänflygklubbarnas paraplyorganisa­
tion KSAK, och glädjande
nog har miljöministern ta­
git intryck av detta.
I en skrivelse daterad 4
mars får Transportstyrelsen
nu i uppdrag av regering­
en att ta fram ett konkret
”förslag till en specifikation för en ny
miljöklass för blyfri flygbensin”.
Uppdraget, som ska genomföras
i samverkan med Vägverket, Natur­
tob
– NSPO
är Skil RTSTY
nf
in da REL
örl
ge s SEN
ora
de
t b ka :
fas
ra tte
t ig
al sa
het
te ts
sm
ål
rn er
at
iv
rad skatt, delvis med argument som
inte såg ut att komma från någon
med regeringens och EU:s uppdrag
att främja allmänflyget: ökat allmän­
flyg på grund av lägre skatt sågs som
negativt.
Transportstyrelsens
– ok
ok
lu
OM
bb
EN
lu
RID
ST
gk
Fly
Mofly har vid flera tillfällen skrivit
om allmänflygets miljöpåverkan och
vad vi som piloter kan göra.
År 2008 tog styrelsen och motor­
flygchefen beslut att medlemmarna
får och bör tanka det blyfria alter­
nativet 91/96UL när tillfälle ges, ett
bränsle som tyvärr ännu inte finns att
tillgå på Göteborg City Airport.
Fly
gkl
ubb
e
er 5
foto
I december kom Transportstyrelsen med en rapport som pekar
på nackdelarna med att ha en speciell skattesats på blyfri flygbensin. Men regeringen vill ändå ha en speciell miljöklass.
Ae
r
numm
ofly
mof
Bly
:M
SKATTEN PÅ BLYFRI FLYGBENSIN:
foto
mofly
febr
ua
ri 20
10
mofly
nummer 2 - april 2010
NEWSLETTER
Spiken i kistan för Barkarby
Efter nästan 100 år är det slutfluget på Barkarby flygfält utanför Stockholm. Det innebär att Stockholmsregionen nu saknar
ett allmänflygfält. På Barkarby Flygklubb är läget akut med att
hitta en plats för de 110 flygplanen.
menade
då att uppsägningen inte skett på ett
korrekt sätt och bestred uppsägning­
en i en domstolsprocess som man
slutligen förlorade.
Trots det fortsatte klubben sin
verksamhet som tidigare eftersom det
inte fanns något alternativt flygfält att
vara på.
Barkarby
flygklubb
hotade då en­
ligt Barkarby flygklubb med att till­
kalla kronofogden, vilket ledde till
att flygklubben kände sig tvingad att
skriva på ett avvecklingsavtal.
Enligt detta ska de sista flygplanen
ha lämnat Barkarby senast den 31
maj i år. Därefter kommer landnings­
banan att spärras av.
Det kan ses som spiken i kistan för
Barkarby flygfält.
Barkaby
Järfälla kommun
febrilt arbete med att
hitta lämpliga platser för de nära 110
flygplanen på flygplatsen.
Nu pågår ett
Skå-Edeby
Bromma
Hur är stämningen efter det som
hänt?
Tumba
–Den är precis som du tror, säger
Bo Danielsson, ordförande i Barkarby
Flygklubb. Det är en enorm frustra­
tion och besvikelse. Vi har inte känt
stöd någonstans ifrån.
Fram till nedläggningen får inga
gästande flygplan besöka fältet.
–Prioriterar vi miljöanpassade flygplan?
Från min
horisont
Jag har i snart 30 år arbetat
med miljöfrågor på Volvo Person­
vagnar. Främst våra anställdas
miljö och miljöpåverkan från våra
fabriker, men också med en hel del
engagemang kring våra produkters
miljöanpassning.
Jag får ofta frågan på jobbet
hur ”miljöriktigt” det är att flyga –
lika ofta försöker jag ändra fokus till
hur roligt det är, frihetskänsla och
alla de känslor vi piloter samman­
knippar med att sitta i vänsterstol.
Trängd mot väggen måste jag
ändå erkänna att bensinförbruk­
ningen inte är helt lysande, och jo,
det finns fortfarande blyad bensin.
Inte helt bekvämt.
Till och från har vi haft en intensiv
debatt kring vår miljöstrategi och
våra kunders intresse för miljö­
frågor. En genomgående fråga har
alltid varit om bilkunder är villiga
att betala mer för miljöanpassade
produkter.
Frågan är nu om det inte finns
paralleller till privatflyget och vår
klubb: har vi råd att tänka mer
miljövänligt?
Sanningen är nog snarare, precis
som i bilvärlden, att det snart bara
är en akademisk fråga – det handlar
egentligen om vi har råd att inte
göra det.
Utvecklingen går fort,
poli­
tikerna är (ibland!) ännu snabbare
och lagstiftarna står runt hörnet.
Gör vi inget står vi där med våra
gamla härliga maskiner, men med
passerat bäst-före-datum och tyvärr
osäljbara. Det kanske till och med
påverkar flygplatsens nästa ansökan
om miljötillstånd.
Jag hade gärna högt deklare­
rat att Aeroklubben, en av landets
största flygklubbar, börjar lämna
gammal teknik, att vi nu säljer av
våra ”gas-guzzlers” och köper mo­
dern design med halverad bränsle­
förbrukning.
Det är säkert inte bara jag som
därför välkomnar den nya styrel­
sens inriktning om att fortsätta
ansträngningarna att se över vår
flygplansflotta.
Vi ser att andra klubbar gör
det, och jag är övertygad om att det
är en överlevnadsfråga på sikt för
vår klubb.
Erik Öhman
Från min horisont är Moflys insändarspalt där medlemmar och andra intresserade får möjlighet att uttrycka sin åsikt och skapa debatt.
Reglerna är enkla: max 300 ord och inga personangrepp. Vill du skriva ett inlägg? E-posta redaktionen: [email protected].
8
grafik: Mofly
Slaget om Barkarby flygfält har pågått
under flera år. Järfälla kommun, som
äger marken, har velat bebygga områ­
det och sade därför upp hyresavtalet
med flygklubben för ett år sedan.
Frölunda
nummer 2 - april 2010
NEWSLETTER
Aeroklubbare i
F
KUS
foto: privat
Karin
Cedergren
I FÖRÄNDRINGENS TID:
LFV delas i två
bakgrundsfoto: Mofly
mofly
Forskar i fysik
på Chalmers, på
institutionen för
mikroteknologi och
nanovetenskap
Bor i Örgryte.
Började PPL-utbildningen 2010.
Vad fick dig att börja utbilda dig
i Aeroklubben?
– Jag sökte på nätet för att hitta
en utbildning som passade mig.
Att valet valet föll på Aeroklub­
ben var framför allt för att det låg
i Göte­borg, samt att upplägget på
kursen var sådant att man kan stu­
dera vid sidan av ett vanligt arbete.
Att klubben dessutom fått mycket
bra kritik av medlemmar på nätet
var naturligtvis ett stort plus.
Vad tror du kommer att bli svårt i
utbildningen?
– Att få tiden att räcka till!
Egentligen har jag inte tid att göra
det här, men jag kommer inte få
mer tid framöver heller, så det är
bara att köra på. Att låta bli är helt
enkelt inget alternativ.
Hur upplevde du din första flygtur?
– Första flygturen var i mitten av
mars. Den motsvarade helt mina
förväntningar och gav absolut
mersmak inför framtiden. Jag fick
också ett väldigt positivt intryck av
instruktören Emil Englund som
jag fick flyga med.
Vad hoppas du få uppleva genom flyget i Aeroklubben?
– Min främsta målsättning var
att bli en bra pilot, men jag gillar
stämningen på klubben och den
härliga blandningen av männis­
kor med olika bakgrund som har
ett gemensamt intresse. Nu ser jag
fram emot att få dela kommande
flygupplevelser med likasinnade.
ljusblå : pms 2995
mörkblå : pms 3005
LFV, Luftfartsverket, har genomgått många förändringar de
senaste åren. Senaste omorganisationen skedde den 1 april
i år. Nu är bolaget delat i två halvor: LFV och Swedavia.
,,
Det anrika Luftfartsverket, som denna komma att konkurrensutsät­
grundades på 1940-talet, har omor­ tas, vilket antas vara ett av skälen till
ganiserats rejält de senaste fem åren. att man har förlagt den verksamheten
År 2005 avskildes den avdel­ till ett helt eget bolag.
ning som utövade tillsynskontroll,
Luftfartsinspektionen, och bildade Vi piloter kommer i huvudsak att
Luftfartsstyrelsen (uppgick senare i ha kontakt med just LFV. Det är också
LFV som fortsätter att
Transportstyrelsen).
...nya skyltar, förse oss med väder- och
År 2007 senare stärk­
te återstoden av det nya brevpapper flygplatsinformation samt
gamla Luftfartsverket och nya jackor... ta emot ATS-färdplaner.
I praktiken lär det allt­
sin profil och lät kalla
så inte bli någon större skillnad mot
sig enbart LFV.
tidigare för oss piloter, förutom att vi
Nu ytterligare drygt tre år se­ möts av en ny logo­typ.
nare, skedde nästa stora förändring.
LFV delades upp i två delar: ett nytt Swedavia, den andra halvan, an­
LFV och Swedavia. Det lär innebära svarar för driften av 14 flygplatser i
nya skyltar, nya brevpapper och nya Sverige, bland annat Göteborg Land­
jackor till de anställda.
vetter flygplats.
Uppdelningen har ansetts vara Även Göteborg City Airport ägs
nödvändig. Detta för att få ”vassare nu till 40 procent av Swedavia. Tidi­
organisationer” som dåvarande gene­ gare var det LFV som gjorde det.
raldirektören Nils Gunnar Billinger Det är till Swedavia som vi kom­
mer att betala startavgifterna från och
uttryckt det i ett pressmeddelande.
Två stora ansvarsområden har nu med nu (i pilot­mun kallat landnings­
avgiften). Swedavia administrerar
hamnat i var sitt bolag.
också från och med nu årslandnings­
Den ena halvan, LFV, ansvarar korten.
för flygtrafikledningen. På sikt kan
9
nummer 2 - april 2010
NEWSLETTER
IVAN BERÄTTAR
HJÄLPFLYGPLATSER
F
lyglederna flögs i början helt
visuellt, nattetid med hjälp av
ljusfyrar utplacerade på 20–30
kilometers avstånd från varandra.
i etapp 2 var femte mil.
Det hela skulle ske som bered­
skapsarbete och tog därför tid.
var
klar år 1936. Det var före radiofyrar­
nas tid.
Systemet var naturligtvis väder­
känsligt och flygplanen inte så till­
förlitliga så man kan förstå 1932 års
riksdags godkännande att flyglederna
skulle kompletteras med hjälpflyg­
platser på i etapp 1 var tionde mil och
roll upp­
hörde efterhand och vissa fält lades
ned, medan andra bibehölls för nya
andra verksamheter såsom jord­
bruksflyg, tidningsflyg, privatflyg
och olika former av flygutbildning.
Vissa expanderade till större flyg­
platser för kommersiellt flyg.
Hjälpflygplatsernas
norska
gränsen–Göteborg–Malmö, anlades
Näsinge, Svarteborg, Backamo, Var­
berg och Halmstad. Visingsö och
Jönköping ingick i Stockholm-Mal­
mö leden. Visingsö och Jönköping
invigdes 1935.
Flyglederna var till en början bara
till förmån för nattpostflygningarna
och postverket fick genom tilläggs­
Utefter västkustleden,
Stockholm–Malmö-leden
anslag bekosta delar av anläggnings­
kostnaderna.
Ivan Hedin
Källa: Starter och landningar av Ewert Dahlstedt.
Till stöd har också varit Nils Olmin.
ljusblå : pms 2995
mörkblå : pms 3005
info från flygledningen
Hej alla piloter!
Det märks att våren har kom­
mit.VFR-aktiviteten i TMA:t har
vissa dagar varit intensiv.
Jag tänkte nämna lite om
de olika kanalerna 124,675 och
124,200 som är de två TMAkanalerna. Anledningen till att
det finns två, är att vi delar upp
TMA:t i två sektorer där en flyg­
ledare arbetar i varje sektor.
Uppdelningen ser olika ut be­
roende på vilken bana vi har i an­
vändning på Landvetter.
I de flesta vädersituationer föl­
jer Säve Landvetters val av bana.
Är det bana 21 på Landvetter har
Säve bana 19.
Ni kanske upplever det som
lite krångligt att ropa på rätt ka­
nal när ni vill ha klarering upp i
TMA:t.
Här kommer en tumregel.
Men det är inte alls hela världen
om det blir fel. Ni har ingen skyl­
dighet att veta hur vi på flygled­
ningen sitter sekvenserat just för
stunden.
i använd­
ning, (Landvetter bana 21):
Utpassering via Bohus och
Agnesberg: frekvensen 124,675.
Utpassering via Lycke, Räven
och Hjuvik: frekvensen 124,200.
Säve har bana 19
10
i använd­
ning, (Landvetter bana 03):
Alla utpasseringspunkter ut
från Säve: frekvensen 124,675.
Flygning rakt söderut: frekven­
sen 124,200.
Säve har bana 01
Om ni har färdplan och får en
transponderkod från Sävetornet
behöver ni inte ange koden för
Göteborg kontroll.
Er anropssignal kommer upp
direkt på radarskärmarna.
Vi hörs
på kanalen!
Catrine Andersson, LFV
kartbilden är hämtad ur Nordisk Familjebok
mofly
mofly
nummer 2 - april 2010
NEWSLETTER
GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT:
Ny landningsbana får vänta
Antalet passagerare tros öka på Göteborg Landvetter
Airport i framtiden. Nästa år kommer man att ansöka om
att utöka antalet rörelser, men behovet av ytterligare en
landningsbana tycks dröja.
L
andvetter flygplats invigdes –Våra långtidsprognoser bygger på
1977. Sedan dess har flyg­ en BNP-utveckling. Då siktar vi på en
platsen haft en relativt stadig ökning på 3–3,5 procent per år. Men
uppgång i antalet resenärer. Men i vi tror på en ännu godare utveckling
den uppgående trenden har det också än så. Dels med tanke på att City Air­
line nu har gjort Landvetter till en
funnits stora variationer.
mininav. Dels
I början
4
för att vi tror
av 1990-ta­
att det finns
let minska­ 3
en stor poten­
de flygan­ 2
1
tial för reguljär
det rejält.
nöjestrafik till
Likaså ef­
2000
2005
2010 olika semester­
ter den 11
Upp och ned, men ändå upp.
resmål, säger
september
Antal
miljoner
passagerare
per
år
på
Göteborg
LandNiclas Törnell.
2001.
vetter Airport. Flygplatsen har en uppgående trend,
Flygan­
men också några ”tapp” på vägen. grafik: Mofly
Redan när
det tog se­
dan åter fart och år 2007 nådde man flygplatsen anlades 1977 reserverades
det högsta passagerarantalet någonsin mark för ytterligare en landnings­
med 4,3 miljoner resenärer. Men se­ bana. Den är planerad att ligga 1600
dan minskade flygandet ordentligt i meter parallellt öster om den nuva­
rande.
den ekonomiska krisen.
Vid millennieskiftet konstaterade
OCH Göteborg Landvetter Air­ Luftfartverket att om passageraran­
port är känslig för konjunkturned­ talet på flygplatsen skulle fortsätta i
gångar berättar Niclas Törnell, stabs­ samma dåvarande takt skulle denna
chef på flygplatsen.
behövas inom tio år – alltså i dag.
–Det är en flygplats som interna­ Ökningen tycks dock ha mattats av
tionellt sett har många affärsresenä­ något och nu är behovet av en andra
rer. Vi har två tredjedelar affärsrese­ bana inte speciellt akut.
närer och en tredjedel nöjesresenärer
Hos de flesta andra större flygplatser Nästa år kommer flygplatsen att
ansöka om ett nytt miljötillstånd. Det
är det tvärtom.
Niclas Törnell berättar att det vid är en omfattande process som lär ta
en kris blir just resandet som företa­ flera år innan den är klar. I det det nya
gen direkt sparar in på. Och numera miljötillståndet vill man höja antalet
märks det mycket snabbare inom fly­ flygrörelser från dagens 80 000 till
get eftersom företagen blivit rappare 120 000 per år.
på att dra åt svångremmen än tidigare. – Och 120 000 rörelser är vad vi
klarar av att hantera med den nuva­
Men flygplatsen räknar med rande banan under nuvarande pro­
en rejäl tillväxt i framtiden nu när duktionsförhållanden, berättar Niclas
konjunkturen vänder.
Törnell.
11
Göteborg
City Airport
Landvetter
Tumba
foto: Swedavia grafik: Mofly
Flygplatsen har samtidigt två stora
”peakar” – perioder på dagen då flyg­
trafiken är extra intenvis: en kort på
förmiddagen och en mer utdragen på
eftermiddagen.
En andra bana på flygplatsen skul­
le göra att man lättare klarar av dessa
toppar.
– Men en andra bana på Landvet­
ter ligger mycket långt fram i tiden.
Före år 2035 ser man inte något be­
hov av en sådan, säger Niclas Törnell.
Carl-Johan Sundberg
mofly
nummer 2 - april 2010
NEWSLETTER
info från styrelsen
Till det sista styrelsemötet före
årsmötet hade valberedningen
bjudit in sig för att redogöra för
resultatet av ett intensivt arbete
sedan höstmötet. Till allas glädje
kunde man presentera en kandidat
och ordförandefrågan tycks alltså
ha fått en lösning.
Den spännande finalen följer på
årsmötet den 15 april. Kallelse till
årsmötet har gått ut till alla med­
lemmar och finns också anslagen
på klubben.
Klubbhandboken har kom­
mit i en ny utgåva daterad mars
2010. Den finns som vanligt att
ladda ner från medlemssidorna på
www.aeroklubben.se.
Ny och ändrad text är markerad
med en linje i marginalen så att
det går lätt att få en överblick.
I flygplansfrågan har det
inkommit ett par förslag på nya
flygplanstyper som skulle kunna
vara intressanta för klubben i
Nya
medlemmar
Mofly hälsar nya medlemmar
välkomna till Aeroklubben:
Leo Rådström – ungdom
Kashef Zatar – ordinarie
Mikael Svanberg – ordinarie
Frida Mesch – ordinarie
Malin Persson – elev
Eric Joly – elev
Kent Jäfvert – elev
Henrik Larsson – ordinarie
Leif Lansén – ordinarie
Christian Ciucci – ordinarie
Anders Bohlin – elev
Robert Torstenson – ordinarie
Sebastian Lindström – ordinarie
framtiden. Styrelsen hoppas förstås
att ännu fler medlemmar kommer
att engagera sig i frågan.
På ett med övergripande plan
gäller det ju vilken inriktning klub­
ben ska ha på flottan och därmed
på verksamheten. Stjärtsvängar eller
långresor? IFR? Två- eller fyrsitsigt?
Vanliga instrument eller glass cock­
pit? Blandad flotta eller enhetlig?
Antalet flygrörelser på Säve
har varit en följetong de senaste
åren. Rörelserna begränsas av en
miljödom som reglererar flygplat­
sens verksamhet. Förra året över­
skreds det tillåtna antalet rörelser
och flygplatsen försöker därför
begränsa antalet rörelser så långt det
är möjligt. Av de civila rörelserna
2009 utgjordes 68,5 procent av
VFR-trafik. SPU och Aeroklubben
står för merparten av dessa.
Vi kommer hädanefter att varje
månad få tillgång till statistik som
visar hur antalet rörelser utvecklar
sig jämfört med 2009. Genom att
Grattis :
PPL :
Fredric Johannesson 2010 - 03 - 05
Christofer Strid 2010 - 03 - 14
Tomas Brunegård 2010 - 03 - 30
hjälpas åt kan vi förhoppningsvis
undvika mer drastiska inskränk­
ningar i slutet av året.
Från skolgruppen rapporteras
att det finns ett par nya flyglärare
som är intresserade av att jobba för
klubbens flygskola. Gunnar Fre­
driksson och Kalle Kritz har också
ett antal elever var. Därmed ser det
ut som vi kan hålla en fortsatt hög
nivå på skolningen fast Emil inte
jobbar så mycket på klubben längre.
Marianne har haft en hektisk
tid de senaste månaderna, mycket
beroende på att vi har lagt om bokföringen från årsskiftet och även
lagt in debiteringen av flygningar i
klubbens administrativa system.
Styrelsen har diskuterat situatio­
nen och vi tror att det ganska snart
kommer att fungera bra. Marianne
får stöd av ekonomigruppen att få
igång de nya rutinerna.
Henrik Gildebrand, sekreterare
Nästa
Mörker :
Per Magnusson 2010 - 03 - 04
Joachim Pfeil, Jr. 2010 - 03 - 04
kommer torsdagen
den 10 juni
Årsmöte
finns att ladda ner
från Aeroklubbens
webbplats
Alla medlemmar är välkomna till Aero­
klubbens årsmöte torsdag 15 april
klockan 19.00, BDO Nordic,
Första Långgatan 26 i Göteborg.
12
Redaktionen
Ansvarig utgivare : Lasse Öhberg
Utgivningsort : Göteborg 2010
Redaktionen består av :
Peter Andersson
[email protected]
076 - 775 38 73
Fredrik Edlund
[email protected]
0703 - 71 46 33
Robert Grou
[email protected] 0704 - 22 85 66
Carl - Johan Sundberg
[email protected]
0704 - 48 23 62
Redaktionen tar tacksamt emot bidrag och material till Mofly
till någon av ovanstående adresser eller till [email protected]
Mofly Newsletter ges ut av:
Aeroklubben i Göteborg • Säve Flygplatsväg 32 • 423 73 Säve
Telefon 031-92 61 00 • Telefax 031-92 64 43 • Västkustflyg 031-92 59 15
pg 24 06 12-2 • bg 508-00 15 • www.aeroklubben.se • [email protected]