årgång 22 nummer 4 – december 2014 www.skolkurator.nu

Uppsalas fortbildningsdagar 2014

Nätverksträff i Haparanda

En skola ”på gränsen” mellan Sverige och Finland och samverkansmodellen NORRBUS kan nämnas som några av de punkter som stod på agendan när skolkuratorer från Norrbotten strålade samman i september månad. Mer om nätverksträffen hittar du på sidan 3.

Barnombudsmannens kunskapsseminarium

Med utgångspunkt i de erfarenheter barn och unga har av kränkande behandling, behöver skolor arbeta vidare med att förstärka åtgärder mot mobbning.

Här ser Barnombudsmannen flera viktiga utmaningar. Barn och unga behöver mer kunskap om vilka rättigheter de har och information om vart den som blivit utsatt kan vända sig. Attityder och bemötande från vuxna ska ge stöd och omsorg både för den som kränkt och den som blivit kränkt.

Upprättelse är viktigt för den som blivit utsatt.

Skolkuratorns specifika kompetens behövs i proces sen med att skapa trygga skolor. Se sidan 6.

Långa pärlband av skolkuratorer intog rulltrapporna inne i UKK, Uppsala Konsert och Kongress, då årets fortbildningsdagar gick av stapeln den 6-7 oktober. Deltagarna fick med sig kunskaper om allt från ensamkommande ungdomar som drabbas av ”PUT-syndrom” till flick or som är tidiga i puberteten och hamnar i ”The maturity gap”. Ett mer välkänt fenomen är elever som fastnar i ”hemmasittande”. Hur skolan kan arbeta för att bryta cirkeln och skapa en väg tillbaka för dessa elever fanns också på programmet. Tack vare Uppsalas värdgrupp fanns möjlighet till under hållning av olika slag. Läs mer och se bilder på sidorna 4-5.

ADHD - är vi på rätt väg?

Det undrar Statens medicinsk-etiska råd, Smer. Antalet ADHD-diagnoser ökar så även förskrivningen av ADHD läkemedel. Håller samhällets syn på vad som är normalt att ändras? Vad innebär ADHD-diagnosen för individen? Vilka olika synsätt finns? Detta är några av de frågor av etisk karaktär som stod på programmet då aktörer från en rad olika verksamheter deltog i seminariet den 9 oktober vid Rosenbads konferenscenter.

Läs mer om etik och ADHD på sid 7.

Ordförande har ordet

Tack Uppsala! Vi har en uppskattad konferens bakom oss och ännu ett rekord i antal deltagare, 340 skolkuratorer! Ett stort tack till värdgruppen i Uppsala som samarbetat med styrelsen för att få till ett bra evenemang. För dig som inte kunde delta finns föreläsarnas presentationer på vår hemsida. Där finns också vår verksam hetsberättelse som beskriver vad föreningen arbetat med under föregående år och verksamhetsplanen som drar upp riktningen för framtiden.

Tack ... och välkommen!

Ytterligare ett stort tack. Nu till Kjerstin Brandt som avslutar ett nioårigt styrelseuppdrag, bl.a. som redaktör för vår tidning. Jennie Gustafsson, som vi får bekanta oss med längre fram i tidningen, är ny ledamot i styrelsen. Välkommen!

Visby nästa Planeringen av nästa års Skolkurators dagar är i full gång. De kommer att äga rum i Visby 12-13 oktober 2015.

Elevers rättigheter Ett prioriterat område för årets arbete i föreningen är att ta fram ett nytt vägled ningsdokument som beskriver Elevers rättigheter. Efter flera vägledningar som alla på olika sätt rör professionen skolkurator är det hög tid att lyfta fram eleven och elevers rätt till undervisning och en bra skolgång.

Barns rättigheter Vi har i media kunnat följa hur flera organisationer och myndigheter de senas te månaderna haft barn och ungas vardag i fokus.

I samband med att barn konventionen nyligen fyllde 25 år gjorde de nordiska barnombuds männen ett gemensamt uttalande om åtgärder som behöver göras för att stärka barns rättigheter:

1 Barn behöver tidigt, i förskolan och skolan, få information om att de har mänskliga rättigheter och vad rättigheterna innebär för dem i deras konkreta vardag.

2 Barnkonventionen måste få rättslig ställning som lag samtidigt som övrig lagstiftning behöver ses över i syfte att stärka barnets rättigheter.

På Island, i Finland och i Norge är det redan så. I Sverige har det i regeringsförklaringen föreslagits att barnkonventionen ska bli lag.

3 Barn som får sina rättigheter kränkta kan oftast inte ställa krav på att få rätt i efterhand. En sådan klagomålsfunktion finns nu när FN:s barnrättskommitté trätt i kraft. Den är dock inte tillgänglig för barn i Norden vars länder ännu inte ratificerat det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen.

Barn till EU-migranter Kommuner vet inte hur de ska förhålla sig till EU-migranter som vistas här med sina barn. Därför kallade Barnombudsmannen nyligen berörda myndigheter till ett möte.

Skolverket konstaterar att barn till EU migranter som vistas i Sverige längre än tre månader och som inte har tillstånd att vara här ska ses som papperslösa och få rätt till utbildning. När det gäller barnens rätt till hälso- och sjukvård är lagstiftningen tydlig enligt Socialstyrelsen. Inget barn ska nekas vård. När det gäller rätten till skydd menar Socialstyrelsen att socialtjänsten har samma ansvar att tillgodose grundläggande rättig heter och behov hos EU-migranternas barn som hos alla andra barn som är hemlösa eller har svåra levnadsförhållanden.

Nu måste isolering av barn upphöra ... det är barnombudsmannens krav när FN:s tortyrkommittée presenterade sina slutsatser efter en granskning av hur Sverige lever upp till FN:s tortyrkonvention. Kommittén kräver att isolering av barn i polisarrest, häkte och på särskilda ungdomshem avskaffas samt att självmordsfallen i häkten utreds. Barn under 18 år får inte sitta isolerade i mer än 22 av dygnets 24 timmar.

Kritik riktas också mot hur Sverige behandlar ensamkommande flyktingbarn, asylsökande barn och barn inom psykiatrin, www.barnombudsmannen.se.

BO och kränkningar i skolan Föreningen har under hösten deltagit i ett seminarium anordnat av Barnombuds mannen som har fått i uppdrag att titta på hur skolor arbetar med kränkningsärenden.

FN:s barnrättskommitté har undersökt skolors arbete och funnit stora brister. En strategi ska utarbetas för att stärka barns rättigheter. Strategin har tre utgångspunkter: ■ Professionellas attityder och stöd vid kränkningar och trakasserier i skolan ■ Information och delaktighet ■ Upprättelse Skolkuratorns roll och kompetens som skolans kvalitetssäkring i kränknings ärenden betonas.

Elevers rätt till en bra APL För att fortsätta på temat elevers rättigheter har Skolverket tagit fram en webbaserad handledarutbildning för att höja kvalitén i gymnasieelevernas praktik, det arbetsplatsförlagda lärandet, www.skolverket.se.

Viktigt att jobba rätt med läxor För att skolorna ska utveckla sitt arbete med läxor har Skolverket tagit fram ett nytt stödmaterial – www.skolverket.se.

Läxor i praktiken

.

De menar att tillgång till läxhjälp eller att ha välutbildade föräldrar inte ska avgöra om man kan göra läxan.

Etiska aspekter på ADHD.

Förening deltog i Smer (Statens medicinsk- etiska råd) årliga etikdag.

Syftet med seminariet var att belysa vad ökningen av antalet ADHD-diagnoser betyder för normalitetsbegreppet (läs artikeln längre fram i tidningen).

Föreningen anser att skolans område behöver belysas ur ett bredare perspektiv än vad som gjordes och ombads att lämna ett förslag till Smer om innehållet i ytterligare ett seminarium, vilket vi också har gjort, www.smer.se.

Spetskompetens i skolsocialt arbete En ökning av antalet medlemmar är ett av föreningens mål. Nu kan även du med hjälp av vår nya broschyr sprida information om vad man får tillgång till och bidrar till som medlem i Sveriges skolkuratorers förening, www.skolkurator.nu.

Önskar er en skön ledighet under jul och nyår!

Yvonne D-Wester, Ordf.

Sveriges Skolkuratorers Förening

2 december 2014

Den 18 september samlades ett 40-tal skolkuratorskollegor från Norrbotten för en nätverksträff, där Haparanda kuratorerna stod som värdar. Programmet innefattade en hel dags program.

Till att börja med fick vi ta del av Haparandas intressanta samarbete med grannstaden i Finland, Torneå. Det handlar om ett pågående ”på gränsen projekt”, där en skolbyggnad kommer att ligga i såväl Finland som Sverige, alltså precis på gränsen.

Haparanda och Torneå är i princip en stad redan nu, men i två länder.

Därefter berättade familjeterapeuten/kura torn Valle Olsson engagerat om sitt mångåriga arbete med barn och familjer i svårigheter.

Jaana Viitanen, skolkurator i Haparanda, föreläste om samverkansmodellen NORRBUS. Modellen utgår från samverkan mellan skola, socialtjänst och landstinget.

Den är redan antagen i Norrbotten.

Kommunerna Kalix, Haparanda, Överkalix och Övertorneå har arbetat enligt denna modell under cirka 6 år. Sedan 2013 finns en överenskommelse om att samtliga kommuner i länet skall omfattas av samverkansmodellen samt landstinget i hela Norrbotten. Samverkan bygger på att: ■ Vara och en som i sin yrkesutövning upptäcker behov av stöd, utredning och insatser för barn/unga skall initiera insatser i den egna verksamheten samt ta upp frågan om samverkan med andra aktörer bör ske.

■ Agera om barnets behov är sammansatta.

■ Hålla nätverksmöte inom 10 dagar.

Alla som kallas till mötet måste komma.

■ Upprätta en samordnad individuell plan.

foto Eva Krispinsson

■ ■ Utse en samordnare för ärendet.

Rapportera avvikelser vid uppföljning av planen.

Eftermiddagen ägnades till yrkespecifika samtal. Vi delade upp oss i två grupper; grundskola och gymnasieskola.

Skolkuratorerna i Norrbotten har som tra dition att träffas en gång per termin.

Staffetpinnen gick vidare till Kalix som kommer att bjuda in nätverkets kuratorskollegor i slutet av maj 2015.

Eva Krispinsson

Handla läkemedel säkert på nätet

Enligt 2014 års rapport

Svenskar och internet

som utförs av Stiftelsen för infrastruktur, har tre av fyra svenskar som använder internet handlat på nätet. Antalet svenskar som söker information om att köpa läkemedel online blir allt fler och varje månad görs över 200 000 sökningar efter läkemedel på nätet.

Det finns ett stort utbud av varor och tjäns ter på nätet och för Marie Kerttu som arbetar på Läkemedelsverkets enhet för kontroll av läkemedelsprodukter och narkotika, är det lätt att tänka att den som handlar mycket på nätet kan tycka att det är smidigt att också handla läkemedel online. Det är inte fel att handla läkemedel på nätet men det är viktigt att vara uppmärksam så du handlar från god kända apotek. Bilder på personer i läkarrockar och betalningssystem som kling ar bekant kan lätt skapa en falsk trygghet.

För den som vill köpa läkemedel är det viktigt att känna till att det finns många ose riösa aktörer på marknaden. Läkemedels verket har genom sitt samarbete med Tullen sett en koppling mellan de sökningar som görs på nätet och strömmen av olika narkotiska preparat, smärtstillande, potensmedel, bantningspreparat och andra livsstilsrelaterade produkter som hittas i det svenska postflödet.

I en undersökning Läkemedelsverket gjorde 2012 riktad till unga i åldern 15-24 år, framkom tre olika grupper som kan ses som risktagare på läkemedelsmarknaden.

Den första gruppen dominerades av killar där träning, potens och dopning var i fokus.

Den andra gruppen bestod främst av mode medvetna tjejer där ett smalhetsideal lyfts fram. Den sista gruppen bestod av ungefär lika många tjejer som killar där sömnmedel, smärtstillande och ångestdämpande preparat sågs som eftertraktade.

Skolan en viktig arena Eftersom skolan kan ses som en av flera viktiga arenor som kan bidra till ökade kunskaper och förändrade attityder har Läkemedelsverket gett feedback till Skolverket kring att information om säkra läkemedel bör vävas in som ett komplement till övriga frågor i skolors ANDT undervisning. Här ser Marie att skolkurator er har en viktig plats i det förebyggande arbetet där generella diskussioner kan utgå från frågor om hur de normer som finns påverkar attityder kring självkänsla och kroppsideal. När det gäller ett mer riktat arbete på temat läkemedel kan eleverna få i uppdrag att själva söka information på nätet och svara på frågor som: ■ Vad är ett apotek?

■ Finns det “mirakelpiller”?

■ Vad finns det för regler och lagar kring läkemedel?

■ Hur kan piratkopierade läkemedel påverka dig?

■ Vad ska den som vill handla säkert på nätet tänka på?

Marie Kerttu

Marie har också ett tips på en aktuell film som tar upp frågan om att köpa läkemedel säkert.

Dallas Buyers Club

med Matthew McConaughey i huvudrollen är en film som rymmer flera stora frågor och kan fungera som ett diskussionsunderlag inte bara när det gäller otillåtna läkemedel.

Avslutningsvis vill Marie lyfta fram att vi ska använda internet men inte till självdiagnostik. Det är viktigt att besöka en läkare för att få rätt vård och att handla läkemedel på ett apotek som är godkänt av läkemedelsverket. Titta efter apotekssymbo len som är ett grönt kors mot vit bakgrund.

Handla på nätet, men handla säkert.

Läs mer på www.lakemedelsverket.se

Jenny Karlsson

december 2014 3 SVERIGES SKOLKURATORERS FÖRENING

Nya kunskaper och möten i Uppsala

Skapande processer som bild och musik är hälsofrämjande och en viktig del av verksamheten på CIS (Centrum för introduktion i skola) i Uppsala. Många kuratorer valde att delta i söndagens föreläsning där Ellinor Malmqvist, Hillevi Torell och Jeanette Ericsson delade med sig av sina erfarenheter i arbetet med nyanlända ungdomar.

Foto: Malin Johansson och Maria Grund

information lockade.

Therése Skoog från Örebro Universitet bedriver forskning kring flickors pubertetsutveckling. ”The maturity gap” beskriver hon som problematiskt för flickor som mognar tidigt fysiskt men inte är lika långt framme socialt, ekonomiskt eller åldersmässigt. Denna tidiga vuxenhet gör att flickorna är disponerade för en del olika problem. Man har sett att de röker i större omfattning, skolkar mer, kriminaliteten är högre och de är tidigare sexuellt aktiva än sina senare utvecklade jämnåriga. Dessa brådmogna flickor är viktigt att fånga upp så de inte hamnar i miljöer som blir destruktiva.

Söndagens stadsvandring gick i Pelle Svanslös fotspår.

Ett besök i domkyrkan ingick naturligtvis liksom att runda Universitet och gå utmed Fyrisån.

Vimlet i och utanför föreläsningssalen var påtagligt då över 300 deltagare valde att komma till årets fortbildningsdagar. Ett antal bokbord med riktad Marie Balint, divisions samordnare för vård av ensamkommande ungdomar på BUP i Stockholms län pratade om det trauma som migrations stressen kan skapa hos ungdomar.

Hon uppehöll sig bland annat vid fenomenet ”PUT-syndromet” som beskriver ambivalensen ungdomar upplever när de fått uppehålls tillstånd i Sverige. Inte alltid bara glatt och enkelt utan en förståelse i att man nu får leva i saknaden efter sin familj i ett nytt, främmande land. Inte något man själv valt eller önskat.

På måndagskvällen hölls konferensmiddag i Korskyrkan. Mycket god mat och framför allt lysande underhållning där Uppsalas kuratorer bjöd på en fantasifull rap. Maten som vi inte åt upp lämnades till en organisation som arbetar med hemlösa i staden – ett riktigt bra initiativ!

Malin Johansson

Tidig samverkan hjälper hemmasittare

Hemmasittande som fenomen skapar problem på flera fronter. Framför allt personligt för det aktuella barnet men även en påfrestning för hela familjen och en stor utmaning för skolan att reda i. Förebyggande arbete och upp följning är centrala begrepp i arbetet med hemmasittaren.

– Det är viktigt att skolorna har ordentliga rutiner för att upptäcka frånvaro. Det behöver finnas nyckelpersoner som bevakar frågan extra och det behöver råda en samstämmighet bland personalen.

Peter Friberg, psykolog, arbetar som utbildningsansvarig på Magelungen Utveckling AB utanför Stockholm. En skolenhet som specialiserat sig bland annat på barn med hemmasittarproblematik. Han ser ett starkt behov av att tidigt utreda barn som är i riskzonen samt utveckla och bygga upp en god samverkan mellan myndigheter såsom skola, socialtjänst och barnpsykiatri.

Att ha en tät kontakt med familjen, och komma igång med insatserna tidigt kan bryta hemmasittandet snabbare.

– Det handlar också om att bryta cirkeln av negativ feedback som familjerna ofta får.

Den som blir skälld på är sällan så sugen på att ändra sitt beteende.

Peter Friberg har mångårig erfarenhet av arbete med hemmasittandeproblematik.

Hemmasittande eller skolk Peter Friberg hävdar att skolorna skulle behöva en tydlig agenda för hur man arbetar med frånvaro. En del i planen bör vara att kontakta alla elever som inte är i skolan en aktuell dag och även ta kontakt med föräld rarna samma kväll. Själva kontakten i sig är betydelsefull och gör att eleven känner sig sedd och att det blir svårare att fortsätta stan na hemma. Det gäller dock att, i ett tidigt skede, se skillnaden på hemmasittande och skolk för att kunna sätta in rätt insats.

– Hemmasittaren är ofta inåtvänd och har en önskan om att komma till skolan men det har låst sig. Den som skolkar är mer utåtage rande och inte sällan redan i skolan men undviker lektionerna.

Ett sätt att jobba för kommunerna är att inrätta ett närvaroteam innehållande behand lare och specialpedagog. Teamet gör hembe sök och träffar den hemmasittande eleven en stund varje dag. Detta för att hålla skolarbetet igång så det blir enklare att komma tillbaka in i klassen. Planera vägen tillbaka En ordentlig kartläggning är nödvändig för att se över elevens totala situation med individuella faktorer, familj, skola, kamrater och fritid. Styrkor och svagheter i de olika systemen bildar grund för en bedömning hur arbetet ska fortlöpa. Kanske förekommer mobbning i skolan eller att eleven har problem med vissa kognitiva förmågor.

Föräldrarnas syn och inställning är en viktig pusselbit i det fortsatta arbetet. Finns det konflikter hemma som påverkar barnets mående och koncentration? Hur ser rutinerna ut i hemmet och har föräldern möjlighet att hjälpa barnet att fysiskt komma till skolan? En del i utredningen är också hur föräldern klarar av att stötta barnet i att stå ut när det tar emot och att relationen inte bara handlar om stress och press inför skolgången utan det finns utrymme att göra trevliga aktiviteter och hämta energi i relationen.

Vägen tillbaka till skolan behöver vara noga planerad enligt Peter Friberg.

– Det många unga tycker är det jobbigaste är mötet med kompisarna. Vad de ska säga och vilka frågor som kan komma. Det behöver läggas upp en strategi för. Att tidigt gå in och försöka få barnet tillba ka till skolan är centralt enligt Peter Fribergs erfarenhet. Sjukskrivningar bör undvikas då de ofta genererar en högre oro och ångestnivå. Han påpekar också att för de hemmasittande barnen handlar det inte om ”du kan om du vill”.

– För de här barnen handlar det inte om vilja och motivation. Det finns men hindren blir för stora.

Malin Johansson

Nytt tillskott i styrelsen

Jag heter Jennie Gustafsson och examiner ades som socionom från Umeå universitet för tretton år sedan. Min nuvarande tjänst är förlagd till två grundskolor i Ljungbyholm som är en liten landsbygdsort i Kalmar kommun. Jag bor i Kalmar med mina tre barn i åldrarna 9, 6 och 5 år.

Sedan examen har jag arbetat med barn och familjer i olika tjänster och kommuner.

Tolv av tretton år har jag arbetat som skol kurator. Jag har ofta tänkt på att yrkesident iteten som socionom utmanas, utvecklas och stärks i en ständigt pågående process när man, som vi skolkuratorer, arbetar mer eller mindre ensam i sin egen profession och dag ligen möter, samverkar och samtalar med kollegor som har andra professioner.

I socialt arbete har jag en av mina största drivkrafter i tron på alla människors okränk bara värde och inre förändringspotential.

Genom att bli sedd och lyssnad på i sina olika sammanhang, tror jag att varje individ kan ges möjligheter till positiva förändrings processer som individen själv kan välja att driva. Att beskriva hur livet faktiskt ser ut för olika människor i vårt gemensamma samhälle är ett viktigt uppdrag för oss socio nomer som samhällsarbetare. ”Samhälls arbetarna är samhällsbärarna, men de måste ryta ifrån”, säger socionomen och författaren Susanna Alakoski (Barometern-OT 120509).

För oss skolkuratorer översätter jag den uppmaningen till att det är superviktigt att vi förenar oss och gör gemensam sak i att beskriva hur elever på våra skolor i landet har det. Att vi skolkuratorer identifierar viktiga förbättringsområden och att vi kommunicerar dessa så att det hörs, för att skolan ska kunna lyckas med sin uppgift med ”att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet” (

Skolverket

).

väldigt roligt!

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011,

En sådan uppmaning vill jag anta och jag är därför tacksam och glad för förtroendet att få delta i styrelsearbete i Sveriges skolkuratorers förening under kommande verksamhetsår. Det känns spännande och

Jennie Gustafsson

SVERIGES SKOLKURATORERS FÖRENING december 2014 5

Ökad delaktighet och kunskap kring kränkningar

FN:s barnrättskommitté har undersökt skolors arbete mot kränkningar och rekommenderat Sverige att förstärka åtgärderna för att bekämpa mobbning och ägna särskild uppmärksamhet åt barn med funktionsnedsättningar samt till barn med utländskt ursprung. Riksrevisionen har gjort en granskning som visar att få elever och vårdnadshavare vet vilka rättigheter de har och vart man vänder sig om man blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier. Detta ligger till grund för att Barnombudsmannen i år valt att närmare undersöka barns och ungas erfarenheter av kränkande behandling och trakasserier i skolan.

Vid seminariet Barnombudsmannen anordnade den 2 oktober på temat

behandling

Sveriges Skolkuratorers Förening,

Barns och ungas erfarenheter av kränkande

deltog representanter från Skolledarförbundet, Diskriminerings ombudsmannen, Barn- och elevombudet, Södermalms närpolis, Friends och Sveriges Kommuner och Landsting. Regering och riksdag har fastslagit att en strategi ska ut arbetas för att stärka barns rättigheter och uppdragit åt Barnombudsmannen att utreda och presentera resultatet i sin årsrapport som överlämnas till regeringen i mars 2015. Det finns ett antal utmaningar att arbeta med.

Professionellas attityder och stöd vid kränkningar och trakasserier i skolan ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ Skolhuvudmannen saknar kunskap.

Elever i behov av särskilt stöd är värst utsatta.

Attitydförändrande arbete/ normer och värden/etik och gemensam värdegrund behövs.

Likabehandlingsarbetet ska vara en levande process med tydliga strukturer i skolans verksamhetsplan och kalendarium.

Elevhälsan är en nödvändig samarbetspartner.

Huvudmannen och rektor måste ge tydliga signaler om att likabehandlingsarbete är viktigt.

Ledarskapet i klassrummet behöver utvecklas eftersom mentor har ett förstahandsansvar. Lärare behöver äga frågan – arbetet med likabehandling.

Relationens kvalité gör att eleven berättar – mentors bemötande och förhållningssätt viktigt.

När är man kränkt? Lagstiftningen är tydlig, vi har en skyldighet att agera när en elev känner sig kränkt eller mobbad – vi ska inte gå in och värdera om det kan vara sant eller rimligt.

Främjande arbete med skolans arbets miljö, psykosocialt klimat, trygghet och trivsel måste vara grunden.

Information och delaktighet ■ Eleverna känner inte till sina rättigheter.

■ Eleverna vet inte vem BEO är eller vad skolinspektionen gör.

■ Personal känner inte till barnens/elevernas rättigheter.

■ Sociala medier skulle kunna bli informationskanaler.

■ Enligt Skollagens 1 kapitel 10§ har vi ■ skyldighet att informera barnet/eleven hur de med sin medverkan har påverkat och att det har betydelse.

De barn som är förövare får aldrig glömmas – är i stort behov av hjälp.

■ ■ Det måste bli enklare att anmäla.

Vad betyder det i våra skolbarns vardag att barnkonventionen kommit in i skollagen?

■ Skolhuvudmannen måsta ha ett tydligt system för att mäta tryggheten i sina skolor.

■ Rektors anmälningsplikt till skolhuvud mannen fungerar inte – det räcker med att ett barn känner sig kränkt för att en anmälan direkt ska gå till skolhuvudmannen – det ska inte vara ett mellanled av värderingar om huruvida ärendet är tillräckligt allvarligt för att det ska anmälas.

Upprättelse ■ Upprättelse i form av en ursäkt eller en förklaring på varför är av mycket stor betydelse.

■ Barnet/eleven behöver en bekräftelse på vilken oerhört påfrestande situation och ofta utdraget händelseförlopp det är att genomgå en domstolsprocess och barnet/ungdomen behöver stöd under processens gång.

■ Barn återintegreras inte till klassen – kräver ett omsorgsfullt psykosocialt arbete av en skolkurator i tvärprofessionell samverkan med interna och externa aktörer i ärendet.

■ Attityder och förutfattade meningar låser – ”men det var ju ett barn med diagnos, ett barn till en ensamstående förälder, en hbtq-ungdom” eller liknande låser.

Bättre samverkan mellan lärare och ■ skolkurator ■ Ökad samverkan mellan myndigheter samt utse en ansvarig samordnare med uppgift att hålla barnets/ungdomens behov i fokus.

Barnperspektivet – att sätta sig in i barnets situation och se till barnets bästa.

Barnets perspektiv – att lyssna på barnet.

Barnrättsperspektivet – att tillvarata barnets rättsliga status.

Sara R Millberg

Barnombudsmannen

I Sverige har alla barn och unga under 18 år en ombudsman.

Barnombudsmannen är en statlig myndighet som bildades 1993 och leds sedan 2008 av Fredrik Malmberg.

Hos barnombuds mannen arbetar ungefär 20 personer. Uppdraget är att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. Barnombudsmannen ska: ■ Företräda barn och ungas rättigheter.

■ Driva på genomförandet av barnkon ventionen.

■ Bevaka efterlevnaden av barnkonventionen.

■ ■ Informera och skapa debatt.

Sammanställa kunskap om barns och ungas livsvillkor.

■ Bedriva internationella kunskapsutbyten kring barnkonventionen.

■ Läs mer på www.barnombudsmannen.se.

Barn- och elevombudet, BEO

Barn- och elevombudet inrättades 2006 av regeringen, som en del av Skolinspektionen men har samtidigt ett självständigt tillsynsuppdrag.

Caroline Dyrefors Grufman är jurist och sedan 2012 barn- och elevombud.

Tillsammans med ett antal jurister/utreda re på Skolinspektionen övervakar Barn och elevombudet den del av skollagen (6 kap) som gäller kränkande behandling. Barn- och elevombudet ska: ■ ■ ■ ■ ■ Objektivt utreda anmälningar om kränkande behandling och besluta i inkomna ärenden.

Informera om skollagens krav på nolltolerans mot kränkningar i skolan och ge skolorna råd om hur lagen ska användas.

Samarbeta med andra myndigheter och ombudsmän.

Företräda barn eller elever i domstol. Läs mer på www.skolinspektionen.se.

Jenny Karlsson

6 december 2014

Statens medicinsk-etiska råd, 2014. Sven-Olof Edvinsson inleder och Åsa Nilsonne är

Smer

hade sin årliga etikdag den 9 oktober ordförande i arbetsgruppen för Smer moderator. De etiska frågeställningar som aktualiseras sker mot bakgrund av att antalet ADHD-diagnoser har ökat kraftigt bland barn och vuxna de senaste decennierna. Syftet med seminariet var att belysa vad ökning en av antalet diagnoser betyder för normalitetsbegreppet. Sveriges Skolkuratorers Förening var på plats, representerade av Yvonne D Wester och Sara R Millberg.

Diagnostik och behandling Lena Nyman, Psykiatri Skåne redogjorde för innebörden av diagnosen ADHD, risken med överdiagnostisering och att den medicin som förskrivs i form av central stimulantia är åtråvärd samt att simulering av symtom förekommer hos vuxna för att komma åt läkemedlet . Här framkommer också svårigheter att diagnostisera vuxna eftersom barndomsanamnesen ofta går förlorad. Många utredningar har en oetiskt låg nivå. Diagnosen beskrivs som en arbetshypotes. Trender och förskrivningsmönster Mikael Hoffman, Stiftelsen Nätverk för läkemedelsepidemiologi, ger en översikt av kostnader, användare och konsumtion. En kraftig ökning av uttag av ADHD-medicin sker i åldersgruppen 10-14 år för att sedan återgå till en betydligt lägre konsumtions nivå. En patient kan ha flera läkemedels förskrivare utan att detta syns i något samlat register. Högre krav på uppföljning av patienter behövs. Anders Blanck, Läkemedelsindustri-föreningen, påpekar stora brister i uppföljning av långtids behandling. Barbro Westerholm, Smer, upp manar till bättre användning av fakta i dataregister som ligger outnyttjade och som kan ge mycket användbar information i utvärdering av diagnoser, läkemedel och resultat. Kriminalitet och missbruk Niklas Långström, Kriminalvården, beskriver att ADHD är en riskfaktor för kriminalitet. Han sammanfattar forskning som visar att det finns vinster med ökad diagnostik och behandling av ADHD, att läkemedelsbehandling minskar ADHD symtom, återfall i missbruk och kriminalitet samt att läkemedelsbehandling inte ökar ris ken för missbruk. Maija Konstenius, Karolinska institutet, talar om vikten av att tidig upptäckt av ADHD vid missbruk och beroende samt vikten av att identifiera

ADHD – är vi på rätt väg?

Etiska aspekter på ADHD

samtidiga psykiatriska symtom för att kunna ge rätt behandling som inte bara består av läkemedel utan även av terapi, anhörigstöd och arbetsterapeutiska insatser. Christer Karlsson från KRIS berättar att föreningen endast tar emot personer som är helt drogfria. Han menar att medicinen gör det är lätt att smita undan ett riktigt ansvar, för att komma till botten med problemet behöver man vara läkemedelsfri. Skola och uppväxt Så är vi framme vid skolan när Eva Hjörne, Göteborgs universitet, levererar en etisk rysare, ett exempel från en elevvårds konferens där en mamma övertalas av rektor och fritidspedagog att gå med på att utreda sitt barn. Pia Eresund, Riksföreningen psykoterapicentrum, menar att psykosociala faktorer ofta förbises numera i utredning arna. Hon föreslår utifrån sitt arbete med utagerande barn på 1990 talet, att utager ande barn i dag i ökad omfattning borde erbjudas psykoterapi eller barnpsykoanalys.

Georgios Karpathakis, Underbara ADHD, berättar om en oändligt besvärlig resa genom skola och vårdapparat som berövade honom livslusten vid flera tillfällen innan han slutligen fick sin diagnos och medicin och kunde börja leva ett hanterligt liv. Normalitet Karin Johannisson, Uppsala Universitet, slår fast att diagnosens makt är stark – det som inte har ett namn finns inte. Vidare beskriver hon hur den interaktivistiska principen (man börjar agera i enlighet med den angivna diagnosen) uppstår i skärnings punkten mellan det biomedicinska/ neuropsykiatriska perspektivet och det socialkonstruktivistiska perspektivet. Hon pekar även på att undersökningar visar att ADHD är mödrarnas projekt medan barnen upplever diagnosen som ett hot mot identite ten. Fredrik Svenaeus, filosof från Södertörns högskola, sammanfattar hur tre dimensioner samspelar när en diagnos ställs: biologi och neurologi, upplevelser och handlingsmönster hos individen samt kulturella föreställningar som vad som är optimalt och acceptabelt i ett mänskligt liv.

Malena Ranch, Attention, undrar vem som har rätten att sätta agendan för vad som är problemet ADHD och avslutar med att beskriva hur diagnos, medicin och behand ling är vägen till ett värdigt, rikt och kreativt liv för individer med omfattade svårigheter. Dagens anföranden ger en polariserad bild runt barn och ungdomar med diagnoser då komplexiteten runt ADHD beskrivs.

I programmet finns en ton av övervägande kritik mot ADHD-diagnoser och tillhörande läkemedelsbeskrivning. Arbetsgruppen i Smer ska presentera en slutrapport i mars 2015 till regeringen. Vad blir resultatet och direktiven därefter - en tilltagande återhåll samhet med diagnoser och medicinsk behandling? Kan skolan analysera, specificera och konkretisera elevers stöd behov utan neuropsykiatriska utredningar?

Sara R Millberg, Yvonne D Wester

Medlem i föreningen ?

Sveriges Skolkuratorers förening är en yrkes förening för kuratorer inom alla skolformer och verkar för utveckling av skolkurators yrket mm. Som medlem får du information genom vår tidskrift Skolkuratorn, genom hemsidan och per mail. Medlemsavgift 300:-/per läsår För ytterligare information, material och anmälningsblankett gå in på vår hemsida www.skolkurator.nu eller kontakta Catarina Göransson Malmgren, [email protected], Olsbovägen 10, 265 31 Åstorp.

En tidning för

Sveriges Skolkuratorers förening

ISSN 1400-5565

Ansvarig utgivare

Yvonne D-Wester

Redaktion

Jenny Karlsson, Malin Johansson

Design & Layout

John Garrett Short, JGS Media, Östersund [email protected] Skolkuratorn utkommer fyra gånger om året. Annonspris 13:- /spalt mm

Redaktionens adress

Skolkuratorn / Jenny Karlsson Nacka Gymnasium Griffelvägen 17, 131 40 Nacka [email protected]

Medlemskansli

Catarina Göransson Malmgren Olsbovägen 10, 265 31 Åstorp [email protected]

SVERIGES SKOLKURATORERS FÖRENING december 2014 7

Vid felaktig adress, var god klipp ut denna remsa, skriv rätt eller ny adress och sänd till: Sveriges Skolkuratorers förening, Olsbovägen 10, 265 31 Åstorp

Gränslös önskan för barns bästa

Barnet har förvandlats till tonåring och kan numera räknas som en ung vuxen. Åtminstone är det så på pappret och på vissa håll i vår värld. I andra länder är den unge inte mer än en liten bebis som möjligen har tagit sina första stapplande steg. I vissa lägen går utveckling snabbt, emellanåt tar den små skutt framåt och ibland står den liksom helt still. I några få länder har den inte överhuvudtaget accepterats. Den existerar inte och har därmed en svag plats på agendan. Barnkonventionen har verkligen fått varierad genomslagskraft i världen under de 25 år den funnits till.”Barnets bästa i centrum” lyder artikel tre. Det är väl få som inte tycker att det är betydelsefullt även om det är en tolkningsfråga vad det egentligen innebär. Barns bästa – så beroende av tid, kultur, tradition, värderingar och förmåga till nytänkande. Att alla barn har rätt till skola, hälsa, lek och utveckling är andemeningen i artikel sex. En verklighet som finns för de flesta barn i västvärlden men man behöver inte höja blicken särskilt långt för att se sprickor i fasaden.

Inte minst bland asylsökande barn i vårt eget land. Lång väntan, inte sällan kopplat till förluster av anhöriga, vänner, hem och trygghet gör att utvecklingen bromsas upp under obestämd tid.

För det är inte lätt att ta in ny kunskap med en klump av oro i magen. Barns rätt att bli hörda i frågor som är angelägna för deras vardag och framtid fastslås i artikel tolv. Att stärka barnperspektivet i frågor som rör vårdnad om barn eller i asylärenden är områden där Sverige fått kritik vid granskningar i hur vi efterlever Barnkonventionen. Barnens röster väger ofta lätt i förhållande till de vuxnas berättelser och behov.

Så det är i allra högsta grad dags för oss att ta fram Barnkonventionen ur skrivbordslådan, damma av och öppna den och verkligen se hur vi kan leva upp till de intentioner som finns och som kan stärka och stötta barn i deras vardag i Sverige. Det borde redan vara en självklarhet efter 25 år! Malin Johansson

Senaste nytt inför den sjätte internationella skolkurators konferensen i Ulaan Baatar, Mongoliet 10-12 juni 2015

En av våra medlemmar i föreningen har hittills hört av sig till styrelsen och berättat att hon planerar att delta i den sjätte internationella skolku ratorskonferensen nästa år. Jättekul! Konferensen kommer att fokusera på temat

Child Friendly Schools

. Är det fler medlemmar, eller andra skolkuratorer, som planerar att delta?

Tre personer ur styrelsen kommer att hålla varsin presentation under skolkuratorskonferensen. Det vore roligt om det finns några fler som planerar att delta i konferensen, i så fall är ni välkomna att hör av er per e-post till: [email protected]. Arrangörer av konferensen är den mongoliska skolkuratorsföreningen.

Vill ni anmäla er till konferensen går ni in på hemsidan för den mongo liska skolkuratorsföreningen, adressen är: www.isswc.massw.org. Ett förslag till finansiering är att söka stipendium hos Universitets och Högskoleämbetet på webadress: http://www.utbyten.se/sv/Program och-stipendier/Program-A---O/Atlas-konferens/Ansokan/. Nästa ansök ningstillfälle är den 3 februari, 2015. Läs igenom instruktionerna noga och räkna med att det tar lite tid att fylla i ansökan. Det är en rekommendation att spara ansökan i ett word dokument och sen klistra in det i själva ansökan. Det går att börja fylla i ansökan en månad före sista ansökningsdag.

Hoppas du kommer med till Ulaan Bataar!

Maria Malmgren

önskar styrelsen i Sveriges Skolkuratorers Förening