•

Socionomen i skolan – en studie om det skolkurativa arbetets legitimitet, handlingsutrymme och arbetssätt

Avhandlingen handlar om

:

• Att utforska en outforskad del av det sociala arbetets praktik – socialt arbete i skolan • En välfärdsprofession - skolkurator • En byråkratisk organisation – skolan (Människobehandlande organisation) • Olika domäner, elevhälsan och skolan och mötet mellan en pedagogiskt präglad skollogik och en socialt arbete präglad skolkuratorslogik • Formella och informella aspekter av handlingsutrymme - legitimitet

• Om jurisdiktion - kontrollen över och rätten att utföra ett visst arbete och hur detta arbete ser ut. • Teknologier – hur rekryteras, bedöms och klassificeras och statusomvandlas ”elev lärar-skol-klienten” och hur ser avslut och utvärdering ut. Jämförelse med teknologer inom socialtjänsten. (upptäcka det unika, karaktäristiska för skolkurativt arbete)

Innehåll i artiklarna

Artikel 1

•Skolkuratorsyrkets utveckling från 1940-talet fram till 2010.

Artikel 2

•Skolkuratorers handlingsutrymme. (Förhandlingen om organisatoriska och relationella villkor)

Artikel 3

•Hur utför skolkuratorer sina arbetsuppgifter?

Forts. artikel 3 •Hur praktiseras socialt arbete i skolan och finns det skillnader i en jämförelser med t ex beskrivningar av socialt arbete inom socialtjänsten.

Artikel 4

•Utforska skolkuratorsrollen – genom att analysera hur socionomer i skolan ser på sitt uppdrag och hur de ser på skolan. (i färg, form och tal)

Tillvägagångssätt

• Dokumentstudie, artikel 1 – Officiella dokument som förarbeten, offentliga utredningar, propositioner, lagtext • Kvalitativa intervjuer, artikel 2, 3, 4 • Bildmaterial och samtal kring bilder, artikel 4

– 12 kvalitativa intervjuer hösten 2011 –

Intervjuguide:

prioriteringar, handlingsutrymme, relationer, samarbete och arbetsuppgifter, förbättringar/möjligheter – Urval: glesbygds- mellanstorstad, stor stad

En urvalsprocess i två steg:

socionomexamen, minst 6 månaders erfarenhet av skolkurativt arbete och vid intervjutillfället vara anställda som skolkurator inom grundskolan. anställningstid som skolkurator och tidigare erfarenhet av annat socialt arbete före anställning som skolkurator.

Medelåldern hos respondenterna var 43 år med högsta och lägsta värde 55 respektive 31 år. 9 av de 12 respondenterna arbetade heltid och de andra arbetade mellan 75-80 %. Respondenterna hade i genomsnitt arbetat som skolkuratorer i 10,6 år inom ett intervall från 2,5 till 30 år. Den av kuratorerna med längst erfarenhet av annat socialt arbete efter socionomexamen hade arbetat i 11 år. 5 av skolkuratorerna hade ingen erfarenhet av annat socialt arbete efter examen.

Bildmaterial

• ”Sätt färg och form på hur du ser på din roll som skolkurator” • 8 vaxkritor, basfarter • A4 ark • Extra nyanser 16 • Därefter ett samtal om färg, form och innehåll

Resultat artikel 1 ”

Skolkuratorsyrkets framväxt och utveckling i Sverige”

• Publicerad i Socionomens forskningssupplement hösten 2012 • Ger en bild av skolkuratorsyrkets framväxt och utveckling i Sverige. – skolkuratorers arbetsuppgifter och utbildning under de tre tidsperioderna 1945-1953, 1969-1978 och 2000-2010. – de tre perioderna jämfördes och ett antal förändringar lyftes fram och analyserades i termer av jurisdiktion.

Resultat artikel 1

• Jurisdiktionen i förhållande till andra yrkesgrupper har stärkts över tid och att även om lagstöd inrättats först 2010 har skolkuratorerna från och med åtminstone 1960-talet etablerats som en påtagligt självskriven yrkeskategori i elevvården/elevhälsan. • Den jurisdiktion som detta innebär på ett praktiskt och organisatoriskt plan motsvaras emellertid inte direkt av en inomveten skaplig utveckling eftersom skolkuratorsverksamhet och dess centrala problem knappast har beforskats i disciplinen socialt arbete.

Artikel 2 ” Skolkuratorers handlingsutrymme – gränser, legitimitet och jurisdiktion ”

• Formellt handlingsutrymme något organisationen ger den anställde i form att rättigheter, skyldigheter och medel för att utföra sitt arbete och regleras via anställningsavtal och lagar mm. • Det informella handlingsutrymmet betecknar det utrymme som individer i en befintlig grupp ger varandra, medvetet eller omedvetet, i form av normer. • Legitimitet är något som den yrkesverk samme måste ha för att kunna hävda sin jurisdiktion – rätten att gentemot andra yrkesgrupper utföra och ha kontroll över vissa arbetsuppgifter

• I analysen har jag sökt handlingsutrymmets gränser i skolkuratorernas berättelser. • ”Lagar och regleringar”, ”Organisering och resurser, ”Chefer” respektive ”Andra yrkesgrupper”.

Resultat artikel 2

1. Gränser som ett skydd och en förstärkning av skolkuratorns jurisdiktion vilket upplevs utvidga möjligheterna att bedriva skolkurativt arbete. 2. Gränser innebär ett hot mot eller en begränsning av kuratorernas jurisdiktion och handlingsutrymme. •beroende av ”legitimitetsbärande” resurser att rektor ger legitimitet åt deras arbete. starkt organisationsberoende och att handlingsutrymmet är beroende av om skolkuratorn upplever sig ha låg eller hög legitimitet •olika uppfattningar kring det skolkurativa uppdraget

Organisering och styrning av det skolkurativa arbetet

• organiseringen av en fristående elevhälsa positionerar det skolkurativa uppdraget utanför skolan och kuratorn som en expert som arbetar på uppdrag av rektor - ett mer från skolan ”segregerat” och elevcentrerat uppdrag • då skolkurators närmaste chef är överordnad rektor tycks detta kunna leda till en utveckling av ett mer ”inkluderande” och organisationscentrerat skolkurators uppdrag.

Skolkuratorernas klienter

• Problem och motstånd i det interprofessionella arbetet med lärargruppen tolkas i termer av att skolkuratorer betraktar lärarna, inte som ”klienter” som ingår i det skolkurativa uppdraget, utan mer som medarbetare som ”står i vägen”. • Efterfrågar elevorienterade kurser och utbildningar. • Ett uppdrag vars innebörd i många avseenden är oklar både för skolkuratorerna själva, för andra yrkesgrupper och för de styrande inom skolan.

Artikel 3 ” Den skolkurativa praktiken och socialt arbete”

• Socialt arbete i skolan • Hur görs det skolkurativa arbetet • Arbetssätt i förhållande till social tjänst • Vilka teoretiska utgångspunkter går att identifiera. • Informell praktikteori

Artikel 4 ”Skolkuratorers bilder av den skolkurativa rollen”

• Syftet är att få en fördjupad förståelse för hur skolkuratorer ser på kuratorsrollen i förhållande till mer generella uppfattningar om det akademiska ämnet socialt arbete. • Hur berättar och visualiserar skolkuratorer sina roller och hur beskrivs skolkontexten?

Fokus för det skolkurativa arbetet

•fokus är både eleven och skolan – här och nu •fokus är eleven – här och nu eller i framtid

’Bläckfisk’ ’Längtan’ ’Rädda alla’

’Bläckfisk’ ’Längtan’ ’Rädda alla’