Transcript Föreläsning 1

Föreläsning 1
Vad, hur och varför vi
jämför politik
Litteratur
Hague, R & Harrop, M, Comparative Government
and Politics (6th ed.), Palgrave (Hampshire, 2004)
Kapitel 1-3, 4
 Lindahl, Rutger, Utländska Politiska System (11:e
uppl.), SNS Förlag (Stockholm, 2004).
Introduktionskapitlet
 Denk, T Komparativ metod - förståelse genom
jämförelse, Studentlitteratur (Lund, 2002)
Kapitel 1-2

Vad är jämförande politik?
Det ämnesområde som skall behandlas under denna delkurs
brukar också kallas för jämförande politik är en översättning
från engelskans comparative politics. Man kan urskilja
åtminstone tre innebörder av begreppet jämförande politik:
Jämförande politik är en del av det kursutbud som ges vid
studier inom det akademiska ämnet statsvetenskap.
(2) En forskningstradition
(3) En typ av politiska studier som använder sig av en speciell
metod som (ursprungligen formulerad av J.S. Mill) har
kommit att kallas för en jämförande eller komparativ metod
(1)
Nivåer för jämförelse
Global nivå
Internationell nivå
Nationell nivå
Regional nivå
Lokal
nivå
VAD vi jämför:
Aktörerna inom den jämförande politiken

Förhållandet nation –stat: hur skiljer de sig åt?



Stater
Nationer
Nationalstater
Definition av ’stat’
Unik – står över alla andra organisationer i samhället
Två olika betydelser i vardagsspråket:
 Territoriell enhet (vid):





Territorium
Suveränitet: intern och extern
Folk
Gemensam styrelse
Centralt system av myndighetsorgan (snäv)
Max Weber
Staten är en organisation med ”monopol på
legitimt maktbruk inom ett givet territorium”
Den moderna staten

Uppkomst:





Medeltiden (ca 1000-1500): Romerska kyrkan och
feodalism
Krig, reformation och nattväktarstat
Suveränitet, kontrakt och samtycke
Välfärdsstat (1950-tal →)
Utvecklingen - staten i en internationell kontext:

Globalisering
Stater i olika kontexter

Den västerländska staten:
Samlade och konsoliderande av den centrala
makten
 Upprätthållande av den interna ordningen
 Insamling av skatt för att finansiera
upprätthållande av ordning i staten


Den post-koloniala staten – vilken utveckling?
Aspekter i en statsbyggnadsprocess
Centralisering
 Standardisering
 Etablerande av makt(vålds-)monopol
 Mobilisering
 Differentiering
 Funktioner
 Storlek

Nation
Nation:
 Språk
 Etnicitet
 Historia
Imaginär samfällighet ’Imaginary community’)
Definition:
 Synonymt med stat
 ”Folk”
Nationers komplexitet



Kulturellt: en grupp människor som är
sammanbundna av ett gemensamt språk, historia,
traditioner
Politiskt: en grupp människor som uppfattar sig
själva som en naturlig politisk samfällighet
Psykologiskt: en grupp människor som urskiljs av
en delad lojalitet eller känslomässig bindning i form
av patriotism
Funktionell definition: en gemensam härkomst och
en särpräglad kultur (ev. språk & religion)
Makt, auktoritet och legitimitet

Förhållandet makt – auktoritet – legitimitet: hur är de kopplade till
varandra?
 Makt
• Makt att göra ngt (Power to)
• Makt över ngn/ngt (Power over)
• Motivationsskapande (Incentive shaping)
• Preferensskapande (Preference shaping)
 Auktoritet
• Traditionell auktoritet
• Karismatisk auktoritet
• Legal-rationell auktoritet
 Legitimitet
HUR vi jämför
Jämförelsenivåer
 Komparativ metod

Jämförelsenivåer



helhet
social kontext
regeringsinstitutionerna och
stats-strukturerna
STATEN SOM HELHET:
prioriteter och deras påverkan på samhället
DEN SOCIALA KONTEXTEN:
hur sociala faktorer påverkar det individuella
politiska beteendet
REGERINGSINSTITUTIONER:
lagstiftande, exekutiva och dömande
- Byråkratin
- Det lokala styret
- Politiska partier
- Intressegrupper
Komparativ metod
KOMPARATIV
METOD
BESKRIVANDE
Kontextuella
studier
Komparativa
typologier
FÖRKLARANDE
Idealtyper
Teoriproducerande
PREDIKTION
Teorikonsumerande
VARFÖR jämför man?

Jämförelser är den metodologiska kärnan i
det vetenskapliga studiet av politik (Alexis de
Tocqueville, 1830-talet)

Jämförelser är det statsvetenskapliga
alternativet till experiment.
Att fundera över:
Är uppkomsten av stater en oundviklighet?
Varför/varför inte?
 Varför ökar antalet stater i världen
fortfarande?
 Skulle någon annan form av
samhällsorganisering kunna utmana staten?
EU?
