Särdrag i internationell politik Vad är det för skillnader mellan den nationella och den internationella arenan? Vad omfattar internationell politik?  Samspelet mellan olika aktörer.

Download Report

Transcript Särdrag i internationell politik Vad är det för skillnader mellan den nationella och den internationella arenan? Vad omfattar internationell politik?  Samspelet mellan olika aktörer.

Särdrag i internationell
politik
Vad är det för skillnader mellan den
nationella och den internationella arenan?
Vad omfattar internationell politik?
 Samspelet mellan olika aktörer om
fördelningen av värden och resurser över
nationsgränser
 Alla staters utrikespolitik

Definition utrikespolitik
1.
2.
Röra sig omfördelning av viktiga tillgångar
mellan länder
Regeringarna ska vara inblandade
Vad räknas med i ländernas politik?
 Alla staters utrikespolitik

Definition utrikespolitik
1.
2.
Röra sig omfördelning av viktiga tillgångar mellan
länder
Regeringarna ska vara inblandade
Fyra särdrag
 Brist på erkänd överordnad beslutande
myndighet
 Brist på internationell kontroll av det lagliga
våldet
 Brist på gemensam värdegrund
 Brist på klara beteenderegler – folkrätten
Anarkistiska drag i det internationella
systemet
Vad får vi då?
Ingen
överordnad
myndighet
Ingen
erkänd
tvångsmakt
Osäkra
beteende
-regler
Få/oklara
gemensamma
värderingar
Brist på erkänd överordnad beslutande
myndighet
 Det finns i alla samhällen institutioner som kan





fatta bindande beslut som gäller för alla
innevånare, oavsett om man gillar besluten
eller ej.
Inom IP finns ingen överordnad organisation.
(överstatlighet)
Varje regering/aktör agerar utifrån sina egna
intressen.
Ingen vill underordna sig andra stater/aktörer
Alla stater är suveräna (Suveränitet), ex
passkontroll.

”Lägg dig inte i våra interna problem”
Tillbaka
Brist på internationell kontroll av det
lagliga våldet
 Staten har monopol på användande av fysisk makt
inom sina gränser (polis)
 Ingen världspolis
 Regionala försvarsallianser ex. NATO
Tillbaka
Brist på gemensam värdegrund
 Gemensamma grundvärderingar inom stater?
 Sverige: Yttrandefrihet, allmän rösträtt, ”svenska
modellen, allemansrätten
 Internationellt gemensamma grundvärderingar?
 Folkrätten…
 Mänskliga rättigheter…
 Anti-krig…
Tillbaka
Brist på klara beteenderegler folkrätten
 Reglerar de flesta förhållandena mellan stater
 Normer för gott beteende
 Moralisk vikt men ej bindande
 Traktat/konventioner/föredrag
 Skrivna internationella överenskommelser,
bindande för ratificerande stater
 Sedvana
 Utvecklats genom praxis
 Tvetydiga regler – kombinerat med
frånvaro av institutioner
 Diplomaters rättigheter
Folkrättens betydelse
 Folkrätt kontra nationella intressen
 Svårt att hindra om någon stat vill bryta mot
folkrätten, ex. krigsförbrytelser i exJugoslavien.
 Folkrätten – skyddar stora som små stater
Tillbaka
Institutioner
 Myndighetsorgan som tar offentliga beslut,
ex. riksdag, kommunfullmäktige,
statsförvaltning och domstolar
Tillbaka
Suveränitet
 En stats rätt att kontrollera sitt landområde
och styra över sina innevånare
Tillbaka
Överstatlighet
 Olika stater har kommit överens om att
överföra den egna beslutsrätten till ett
gemensamt överstatligt organ, ex. EU. Detta
gäller även om enskilda stater motsätter sig
specifika beslut.
Tillbaka