Transcript Första världskriget

Första världskriget
1914-1918
Varför blev det krig?
Nationalismen
Under den senare delen av 1800-talet uppkom
nationalismen. En tanke inom nationalismen är ”en
folkgrupp – en stat”. Detta ledde till:
- att stora riken i Europa där det bodde flera olika
folkgrupper började splittras, t.ex. Ottomanska
riket och Österrike-Ungern.
Varför blev det krig?
- att flera mindre riken där det bodde liknande
folkgrupper enades till ett stort rike, t.ex. Tysklands
enande år 1871.
Europas nya stater rubbade maktbalansen i
Europa. Tyskland växte sig allt starkare. Detta
oroade de mäktiga staterna Storbritannien och
Frankrike.
Varför blev det krig?
Tyskland vann ett krig mot Frankrike 1871
I detta krig förlorade Frankrike två viktiga landskap
till Tyskland, landskapen Alsace (Elsass) och
Lorraine (Lothringen). Detta gjorde att
fransmännen blev revanschsugna.
Varför blev det krig?
Kampen om kolonier
Storbritannien, Frankrike, Portugal och Spanien
hade många kolonier i andra världsdelar. Detta
gav prestige och råvaror, så Tyskland ville också
skaffa sig många kolonier.
Varför blev det krig?
Kapprustning
Tyskland byggde upp sin armé och den blev större
än både Storbritanniens armé och Frankrikes
armé.
Tyskland och Storbritannien tävlade om att ha den
största och bästa flottan.
Varför blev det krig?
Allianser mellan stater
Flera europeiska stater började oroa sig för att
Tyskland skulle bli för mäktigt. Staterna ville inte
stå ensamma om det blev krig, så de bildade
allianser.
•
•
Ententen: Storbritannien, Frankrike, Ryssland
Trippelalliansen/Centralmakterna: Tyskland,
Österrike-Ungern och (Italien)
Varför blev det krig?
Schlieffenplanen (en tysk anfallsplan)
I Tyskland hade det utarbetats en anfallsplan som
gick ut på att Frankrike först skulle anfallas, genom
Belgien, och besegras snabbt och sedan skulle
Tyskland rikta sina styrkor mot Ryssland. På detta
sätt trodde Tyskland att de skulle kunna förhindra
ett tvåfrontskrig.
Skottet i Sarajevo
År 1914 tillhörde Bosnien Österrike-Ungern. I
Bosnien bodde slaver. Det fanns även slaver i
Serbien, ett land som blivit självständigt från det
Ottomanska riket. Slaverna i Serbien och Bosnien
ville skapa ett stort slaviskt rike (Jugoslavien).
Skottet i Sarajevo
Den 28 juni 1914 besökte Österrikes tronföljare
Franz Ferdinand Bosniens huvudstad Sarajevo.
Franz var vänligt inställd till bosnierna och tänkte
ge dem fler rättigheter, men han ville att Bosnien
skulle fortsätta att tillhöra Österrike-Ungern.
Skotten i Sarajevo
Detta gillade inte de nationalistiska slaverna.
Under besöket i Sarajevo mördades Franz av
Gavrilo Princip, en serb som var medlem i den
slaviska nationalistiska rörelsen ”Svarta handen”.
Österrikarna blev arga och ställde hårda krav på
Serbien. Serberna vägrade att gå med på alla krav
och därför förklarade Österrike-Ungern krig mot
Serbien. Ryssland ville hjälpa Serbien och började
mobilisera sin armé.
Svarta veckan
Skottet i Sarajevo startade krigets maskineri. De
stater som ingått olika allianser blev tvungna att
hjälpa sina allierade.
Svarta veckan kallas den sommarvecka år 1914
(28/7-4/8) då flera stater i Europa förklarade krig
mot varandra.
Svarta veckan
1. Ö-U förklarade krig mot Serbien. Detta ledde till
att Ryssland, som stödde Serbien, mobiliserade
sin armé.
2. Tyskland stödde Ö-U. Detta ledde till krig mellan
Tyskland och Ryssland.
3. Frankrike stödde Ryssland och mobiliserade sin
armé. Detta ledde till krig mellan Tyskland och
Frankrike.
Svarta veckan
4. Tyskland anföll Frankrike genom Belgien
(Schlieffenplanen).
5. Storbritannien tyckte att
Tyskland hade kränkt det neutrala
landet Belgien. Detta ledde till krig
mellan Storbritannien och Tyskland.
Kriget
Schlieffenplanen fungerade inte till 100 %.
Tyskarna intog inte Frankrike och Paris, för de var
tvungna att snabbt flytta ett antal divisioner mot
Ryssland, eftersom ryssarna anföll snabbare än
väntat. Det blev ett långdraget krig med flera
krigsfronter.
Västfronten
Östfronten
Ubåtskriget
Västfronten
Denna front sträckte sig in i Frankrike, från
Schweiz till Nordsjön. Tyskar krigade mot
fransmän, britter och senare även amerikanare.
Vid fronten pågick ett utdraget skyttegravskrig.
Inget land fick ett övertag.
Västfronten
En av anledningarna till detta utdragna krig
var de nya vapen som hade börjat användas,
kulsprutor, stridsgas, spaningsplan och
stridsvagnar. Man slutade kriga den 11 november
1918, då Tyskland kapitulerade.
Östfronten
Denna front var mer rörlig. Tyskar krigade mot
ryssar. Tyskarna fick ett övertag och spärrade av
ryssarna från dess allierade, Frankrike och
Storbritannien. Detta gjorde att ryssarna led brist
på material t.ex. ammunition, mat och medicin.
Östfronten
År 1917 bröt en revolution ut i Ryssland och detta
medförde att ryssarna slöt fred med tyskarna.
Ryssarna förlorade viktiga landområden i freden,
t.ex. Ukraina och de baltiska staterna.
Ubåtskriget i Atlanten
Ubåtar var en nymodighet i första världskriget.
Britterna och fransmännen ville svälta ut tyskarna
så de stoppade alla handelsfartyg som var på väg
mot Tyskland. Tyska ubåtar svarade med att
sänka alla skepp på väg mot Storbritannien och
Frankrike. Tyska ubåtar sänkte ett antal
amerikanska passagerarskepp
av misstag.
Ubåtskriget i Atlanten
Sänkningarna av amerikanska fartyg plus att USA
var en stor långivare till Storbritannien och
Frankrike (om de förlorade mot Tyskland riskerade
USA att inte få tillbaka sina pengar) gjorde att
president Wilson beslutade att USA skulle gå med
i kriget mot Tyskland år 1917.
Krigsslutet
USA gick med i Ententen år 1917. Det medförde
att kriget vände till Ententens fördel, som fick ett
stort tillskott av soldater och material från USA. År
1918 gav Österrike-Ungern och Tyskland upp.
Tysklands kejsare Wilhelm abdikerade (avgick).
Freden i Versailles
Tyskland straffades. Segermakterna (främst
Frankrike) ansåg att Tyskland bar skuld till kriget.
Tyskland förlorade flera landområden, bl.a.
landskapen Elsass och Lothringen och fick betala
ett stort skadestånd till segermakterna
(främst Frankrike).
Freden i Versailles
Österrike-Ungern splittrades och nya stater
bildades eller blev självständiga t.ex. Polen,
Finland, Jugoslavien, Tjeckoslovakien, Estland,
Lettland och Litauen. Man försökte hålla sig till de
nationalistiska tankarna, ett folk – en stat.
Freden i Versailles
Nationernas Förbund (FN: s föregångare)
bildades. NF skulle arbeta för fred och rättvisa.
Men NF blev svagt för USA och Sovjetunionen
ville inte vara med.