Transcript Barnkonventionen som lag

1 Seminarium om Barnkonventionen som lag?
Av Sven Winberg:
Inledning
SAMBA genomförde den 10 juni 2013 i samarbete med SENSUS, ett seminarium om hur
barnkonventionens principer kan få större genomslag i barns liv. Ett sätt är att åstadkomma
det är att göra Barnkonventionen till svensk lag.
Utredning om att göra Barnkonventionen till lag
Ett viktigt skäl till att seminariet genomfördes just då var att den svenska regeringen i mars
2013 tillsatt en utredare som har i uppdrag att göra en kartläggning inom särskilt angelägna
områden av hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter överensstämmer med barnets
rättigheter enligt barnkonventionen och tilläggsprotokollen till konventionen. För- och
nackdelarna med en inkorporering av Barnkonventionen i svensk rätt ska också analyseras.
Enligt direktiven sägs om en eventuell inkorporering att ”….regeringens utgångspunkt är en
fortsatt transformering av barnkonventionen istället för en inkorporering…” men anser
samtidigt att det är angeläget att göra en grundlig och aktuell analys av fördelar och nackdelar
med en inkorporering. Det bör ta sin utgångspunkt i en kartläggning och analys av hur
rättstillämpningen stämmer överens med Barnkonventionen mm.
I direktiven sägs också att det ska: ”…. göras en kartläggning inom särskilt angelägna
områden som utredaren ska identifiera tillsammans med berörda myndigheter av hur
tillämpningen av lag och andra föreskrifter tillämpats i ett urval av domstolsavgöranden och
förvaltningsbeslut och hur det stämmer överens med barnkonventionen…”
Norska erfarenheter och svenskt påverkansarbete redovisas
I Norge har Barnkonventionen varit en del av mänskliga rättighetslagstiftningen sedan 2003
men har också inkorporerats i andra delar av lagstiftningen. I ett forskningsprojekt har en
forskargrupp undersökt Barnkonventionens plats i norsk förvaltnings- och rättspraxis. En av
forskarna som deltagit i det arbetet har varit Julia Köhler Olsen som var en av huvudtalarna på
seminariet.
Den andra huvudtalaren var Emma Schönberg, Unicef Sverige som redovisade Unicefs arbete
i Sverige med att stärka barnkonventionens ställning. Unicef har varit ledande i arbetet i
Sverige i kravet att göra Barnkonventionen till svensk lag.
Unicef och Wallenberginstitutets rapport om ”Barnkonventionens status- en utvärdering av
för- och nackdelarna med att göra barnkonventionen som svensk lag.”(Unicef och RWI 2011)
avslutas med att konstatera att det har gått mer än 20 år sedan Sverige har ratificerat
Barnkonventionen utan att den har fått det genomslag som man hade kunnat hoppas på.
2 Barnrättskommitténs kritik mot Sverige
Barnrättskommittén har i sina kommentarer till de svenska rapporterna om efterlevnaden av
Barnkonventionen riktat återkommande kritik mot Sverige vad gäller vissa brister som visar
att Sverige inte uppfyller Barnkonventionens krav på ett tillfredsställande sätt. Kommittén har
inte minst tagit upp att:
•
•
•
•
•
det är stor skillnad i ekonomisk standard mellan barn i olika delar av Sverige och med
olika bakgrund
diskriminering av utsatta grupper av barn
främlingsfientlighet
asylsökande barns situation
begränsade möjligheter för barn att komma till tals och delta i olika beslutsprocesser
Barnrättskommittén har också uppmanat Sverige att överväga att göra Barnkonventionen till
svensk lag.
SAMBA verkar för att få samhällets beslutsfattare att höja prioriteringen av frågor som gäller
barn och ungdomar och för att de insatser som görs får så verksamma effekter som möjligt.
Inom nätverket är vår strategi att verka för kunskapsbyggande och erfarenhetsutbyte och
gemensamt påverkansarbete för bättre genomslag. Detta seminarium genomfördes som ett led
i detta arbete.
SAMBA stöder kravet på att göra Barnkonventionen till svensk lag
Julia Köhler Olsens föredrag (Sven Winberg och Ingrid Sillén)
Barnkonventionen blev lag i Norge 1991. Uppdraget var att inkorporera Barnkonventionen
med andra konventioner 1994 och 2000. Det blev också en lag om Mänskliga rättigheter
1999.
Barnkonventionen blev en del av grundlagen och regeringen fick i uppdrag att se till att den
blev inkorporerad.
Man diskuterade transformation eller inkorporering. Inkorporering innebär att hela
konventionen görs till lag. Delvis transformation innebär att bestämmelserna skrivs om och
tas in där de passar in. Justitiedepartementet gick in för delvis transformation.
De flesta remissinstanser var för delvis transformation.
Slutsatsen blev: Inkorporering i mänskliga rättighetslagen och delvis transformation i andra
lagar.
Argument för inkorporering var att det blev en enhetlig framställning av barns rättigheter i
norsk lagstiftning och att man alltid ska ta hänsyn till barns bästas vid alla avgöranden som
gäller barn. Vidare att barn får starkare rättskydd, att det blir bättre nationell efterlevnad, att
det blir enhetlig lagstiftning bland konventionsstaterna och slutligen starkare signaleffekt
internationellt.
3 Hon sa vidare att:
• Barnkonventionen har bidragit till en helhetssyn på att barn har egna rättigheter (inte bara
en ”enhetlig framställning”)
• en annan fördel är att det blir en starkare rättskälla som lag
• det bidrar till en dynamisk tolkning av folkrätten
Argument mot var att alla konventioner inte kan tas in i mänskliga rättighetslagen
Vidare ett demokratiproblem: domstolar får större makt på bekostnad av lagstiftarna.
Dessutom att
• en del av rättigheterna är allmänt formulerade, oklara och vaga
• separata lagar på speciella områden kan vara en fördel
Erfarenheter i praktiken: Stark signaleffekt, större kunskap, ökad förståelse för barns
rättigheter. Gemensam grundlag för arbete med barn gör det lättare och mer effektivt.
• barnkonventionen blir en starkare rättskälla som lag, den har på senare år allt oftare
använts som rättskälla
• det har inte bara lett till ökad kunskap utan också till ökad medvetenhet om
barnkonventionens innehåll
• utökad rättspraxis på detta område har gjort norsk rätt bättre
• det är viktigt, inte minst pedagogiskt i rättstillämpningen, att barn har gjorts till rättssubjekt
• i och med den rättsliga hanteringen blir det vartefter allt mindre vagt vad ”barnets bästa”
betyder.
Om lagstiftningen: Man lyssnar alltid på barn över 7 år när det rör sig om barnlagar,
barnskydd, adoption. När det gäller yngre är principen att man lyssnar på dem som är yngre
när man bedömer att de klarar att bilda sig en uppfattning. Informationen till barn ska
tillrättaläggas så att barnet kan skapa sig en egen uppfattning om en fråga, man ska ha
barnintensiva samtal med öppna frågor.
Utlänningslagen: I flyktingfrågor måste man ta hänsyn till om den sökande är ett barn, där är
förföljelse mot barn särskilt nämnt. Det är lägre tröskel när det gäller barn. Man fäster särskild
vikt vid barns behov av kontakt med föräldrarna.
Allt våld mot barn är förbjudet enligt Barnkonventionen artikel 19,
FN: s barnkommittés generella kommentar mot varje form av fysisk bestraffning, Barnlagen
§30 sista delen.
Exempel på domar:
Högsta domstolen: Fysisk straff, lättare klapp var inte tillåtet med hänvisning till
Barnkonventionen
Utvisning, oproportionerligt ingrepp med hänsyn till barnen. Föräldrar som utvisas innebär för
stor belastning för barnen.
En dom som gällde en ensamkommande mindre pojke. Han fick inte uppehåll på humanitär
grund då han hade familj i hemlandet att återvända till.
Barnkonventionen nämns mer frekvent än tidigare
Frihetsberövande av barn ska vara sista utvägen.
Barns berättelser, synpunkter, känslor och upplevelser omtalas i överklaganden. Barns
4 synpunkter är av vikt när det gäller bosättning, om önskemålet är motiverat, att barnet inte har
blivit pressat eller manipulerat. Och å andra sidan fästs stor vikt vid önskan om samvaro med
förälder.
Avslutningsvis har inkorporeringen gett grund till att tänka nytt om barns rättställning
På de allra flesta samhällsområden är konventionen relevant, till exempel hälsa, utbildning,
övergrepp, straffrätt
Barns rättsställning har stärkts formellt, men gäller det även reellt?
Det påverkar barns ställning i samhället, inte över natten men gradvis.
Hon redogjorde också för aktuella lagändringsförslag:
• man ska förstärka barnets yttrandemöjligheter vid omhändertagande
• syskon ska placeras tillsammans vid omhändertagande
• ändringar vad gäller barn till föräldrar i fängelse
• barns yttranderätt i vårdnadsfrågor ska stärkas för barn över 7 år
• domaren ska ha skyldighet att redogöra för barnet om skälen för beslut vid vårdnadstvister
Emma Schönbergs föredrag (av Sven Winberg)
Emma Schönberg, Barnrättsjurist på UNICEF Sverige, tog upp att frågan om att göra
barnkonventionen till svensk lag är inte ny. Redan 2007 uttryckte Miljöpartiet och
Vänsterpartiet att man var för det.
Den politiska diskussionen om Barnkonventionen och dess innehåll har mer eller mindre
alltid funnits sedan dess tillkomst men tagit fart då och då, till exempel i samband med
Barnkommitténs betänkande 2007 ”Barnets bästa i främsta rummet”.
För Emma Schönberg och Unicef står det helt klart att Barnkonventionen inte tillämpas i
tillräcklig utsträckning i praktiken i exempelvis domstolar. Det sägs till och med av en del att
man kan se det som ”kuriosa”.
Hon tog vidare upp det så kallade Haddile-fallet och pekade på att en inkorporering av
Barnkonventionen på ett bättre sätt skulle garantera att migrationsmyndigheterna inte skulle
kunna plocka delar av barnkonventionens artiklar för sin tolkning när det passar deras beslut,
utan vara tvungna att se till barnets bästa och barnets rättigheter utifrån en helhetssyn. Fallet
är ett exempel på att vuxenperspektivet har företräde framför barnperspektivet när beslut
fattas i barnärenden.
Tilltron till att det räcker att lagarna ska tolkas i ”barnkonventionens anda” räcker inte. Det
finns också lagar som direkt krockar med varandra i dag, där barnkonventionens principer
borde gälla som ram. Det är till exempel utlänningslagen och andra lagar som LVU. Det finns
exempel på att utvisning av barn tillsammans med föräldrarna har skett trots att barnet i
Sverige har omhändertagits på grund av föräldrarnas vanvård.
Det finns också exempel på problem med tillgodoseende av artikel 12 i Barnkonventionen i
samband med vårdnadstvister och förstås, tolkningar av innebörden av ”barnets bästa” enligt
artikel 3 i Barnkonventionen.
Emma Schönberg tog avslutningsvis upp att den politiska viljan nog finns men att
okunskapen om innebörden av barnkonventionens bestämmelser är för stor i dag för att den
5 ska få genomslag. En inkorporering av barnkonventionen i kombination med en fortsatt
transformering i de enskilda, speciella lagarna skulle troligen ge det bästa resultatet.
Från paneldiskussionen ( Ingrid Sillén):
Karin Fagerholm Rädda Barnen: Vi anser att Barnkonventionen bör inkorporeras i den
svenska lagen, eftersom en lag måste följas. I dag vet inte folk hur Barnkonventionen fungerar
och det är stora kommunala skillnader.
EU ska verka för och skydda barns rättigheter och EU-domstolen är i dag bättre än svenska
domstolar på att använda barnkonventionen.
Om Barnkonventionen blir lag kommer den in i utbildningen. Ett problemområde när det
gäller barn är migrationsfrågan, där barns egna asylskäl inte beaktas. Det finns barn som blir
omhändertagna men ändå blir utvisade med föräldrar som inte tidigare har fått ta hand om
dem.
En annan fråga är vårdnadstvister och barns rätt att komma till tals. Där finns det stora
kommunala skillnader.
Det skulle troligen inte vara så bra att ha med barnkonventionen i grundlagen.
Emma Schönberg, Barnrättsjurist på UNICEF Sverige menade att barnets rättigheter inte
är vaga målbeskrivningar, utan mänskliga rättigheter som Barnrättskommittén i Genève har
rekommenderat Sverige att inkorporera i lagen.
Gabriella Olofsson, barnrättsakademin Örebro menade att det har hänt väldigt lite sedan
Barnkonventionen antogs. Hur kommer det att bli om den blir lag?
Även om det inte skulle bli en inkorporering behöver regeringen driva på för att
Barnkonventionen ska få genomslag. Det finns ett stort kunskapsuppdrag vad gäller
tolkningar i domstolar, förvaltningar och andra verksamheter. Barnrättsakademins erfarenhet
är att väldigt få kommuner hör av sig om uppdragsutbildning. Därför behöver regeringen vara
pådrivande.
Apropå barns rätt att komma till tals i vårdnadstvister så visar en studie från 2008 att barn
kommer till tals men man lyssnar inte på dem. Det är attityder och förhållningssätt som måste
förändras.
Barnkonventionen gäller inte bara utsatta barn utan handlar om alla barn, det är en del av
de mänskliga rättigheterna.
Michael Stoican, socialdep: Regeringen arbetar med Barnkonventionen och för
transformering, KD är dock för att inkorporera. Alla regeringspartier måste vara överens,
menade Stoican. Det viktiga är inte att göra Barnkonventionen till lag utan förbättra villkoren
för barnens rättigheter. Man måste hitta de bästa lösningar för hur man tillämpar och tolkar.
Julia Köhler Olsen: Även med en lag kan det vara skillnad mellan kommunerna. Men det
blir positivt för de politiska besluten. Hon tog upp ett exempel på ett barn som fick ersättning
då det varit vittne till våld i familjen. Det fick alltså politiska konsekvenser att barnet inte
skyddades.
6 Sven Winberg, SAMBA: Så länge Barnkonventionen inte är lag, är det svensk lag som
gäller, och Barnkonventionen tillämpas inte. Alla jurister jag möter i mina olika uppdrag säger
att så länge Barnkonventionen inte är lag är det svensk lag som gäller. Barnkonventionen har
inte någon rättsverkan.
Allmän diskussion med publiken:
Någon från socialtjänsten sa att man ofta sätter en 15-årsgräns för att lyssna på barn, i
praktiken ska alla som kan prata komma till tals.
Simone Ek sa att hon var osäker på om det är det rätta att Barnkonventionen blir lag. Finns det
inte risk att man lämnar över allt till domstolarna? Det som står där stämmer ju redan med
svensk lag.
Michael Stoican: Man ska inte stirra sig blind på Barnkonventionen. Det finns redan en
brottsofferlag i Sverige där barn som blir vittne till våld räknas som brottsoffer.
Sven Winberg: Vad skulle en inkorporering bidra till?
Karin Fagerholm: Vi hoppas att det leder till ökad kunskap, mer utbildning, och att det
gradvis blir tydligare inslag i yrkesutbildningen. Allmänhet och barn blir själva mer medvetna
om sina rättigheter.
Julia Köhler Olsen: I Norge finns det stor kunskap om barnkonventionen. Det är inget
konstigt med Barnkonventionen där, jag kan inte förstå att det skulle vara olämpligt att införa
den som lag.
Karin Fagerholm: Vinsterna skulle bli stora i hela samhället. Även barn skulle få större
kunskap om sina rättigheter. En enkät som gjordes bland 25000 svenska barn visade att 60%
inte kände till Barnkonventionen.
Hon tog upp också upp olika vägar för kompetenshöjning inom barns rättigheter, bland
annat lagstiftning, koordinering, statistik, utbildning, politisk utveckling.