Transcript Folkhälsa och barnkonventionen

Att leda och
utveckla
skolhälsovården
Bonnierhuset
13 september
2011
Cecilia Ljung
Ledningskonferens
för skolsköterskor
och skolläkare
Alla barn i
Sverige
Folkhälsa
&
Barnkonvention
Bästa tänkbara
start i livet –
liv och utveckling
av personlighet
Barn och unga – bästa tänkbara start i livet
Tunnelbana
BIS
Vägnät för yrkesgrupper och prioriterade
områden… en idéskiss…
N Nationella banor
Y Yrkeskategorier
Bk/Fh
Delaktighet
& inflytande
Metoder
Levnadsvanor
MI
HFSU
Trygg
&
säker
skola
Föräldrastöd
N1
Folkhälsout
veckling Y2
Elevh
älsan
Y3
BK
N4
Hälso- och
sjukvård
Y5
Psykisk
hälsa
N6
Cecilia Ljung
Folkhälsostrateg/
samordnare
Karlskoga och
Degerfors
kommuner/
partnerskapet
www.orebro.se/barnkonventionen
4
[email protected]
www.karlskoga.se
60 minuter om…
• Nationell nivå - barnkonvention och folkhälsa,
med extra fokus utifrån barnkonventionen
• Folkhälso och barnrättsperspektiv!?
• Rekommenderade och prioriterade områden
2002
2004
2002-2007
2007
2009
BK antas av FN
BK träder i kraft
Mål för folkhälsan
Partnerskapet för
Bk genomförande
Sveriges 4:e rapport
till Barnrättskommittén
En förnyad
folkhälsopolitik
Concluding
observations
Nationell strategi BK
1990
2010
1989
Begrepp att fundera över…
• Att ha ett
barnperspektiv
• Att utgå från barnets
perspektiv
• Att ha ett
barnrättsperspektiv
• Att ha ett
folkhälsoperspektiv
7
Folkhälsa och
barnrättsperspektiv
Barn har behov av…
Barn har rätt till…
Barnets eget perspektiv…
Från den vuxnes
perspektiv…
Att ha ett barnperspektiv…
Eller???
Barnkonventionen..
• Ingen annan konvention har fått så stort stöd
av världens länder – endast 2 länder som inte
ratificerat…
• Innehåller 54 artiklar utan inbördes
rangordning
• Artiklarna 2, 3, 6 och 12 är konventionens
fyra grundprinciper.
Skyldigheter för länderna:
• Utnyttja sina
tillgängliga resurser
maximalt för att
tillgodose barnets
rättigheter
• Transformation –Se
över så lagstiftningen i
landet
överensstämmer med
konventionen
• Ratificerat - lovat att
följa alla artiklarna
• Rapportera till FN:s
barnrättskommitté om
efterlevnaden av
konventionen
• Hjälpa varandra att
följa artiklarna
Barnkonventionen i Sverige
• Transformation
• Gett avtryck i flera av Sveriges lagar (HSL,
föräldrabalken, namnlagen, SoL, skollagen m.fl)
• Utgångspunkt för svensk barnpolitik
• Svenska staten ansvarig för åtagandena i BK
• Kommunerna har en viktig roll vad gäller BK.
• Viss kritik till Sverige från FN:s barnrättskommitté.
Barnkonventionen
FN:s konvention om barnets rättigheter
Sätter normer för barns:
•
•
•
•
Hälsa och utbildning
Sociala trygghet
Rimlig levnadsstandard
Lek och fritid
Samt fastslår barnens rätt till:
• Språk, identitet och kultur
Barnkonventionen 0-18 år
Art 2 Lika värde
Art 3 Främsta rummet
Art 6 Liv och utveckling
Art 12 Att få sin röst hörd
14
Ungdomspolitiken 13-25 år
Mångfaldsperspektivet
Rättighetsperspektivet
Självständighetsperspektivet
Resursperspektivet
Partnerskapet för BK
• Partnerskapet bildades 2004 med mål att
förbättra barns villkor.
• 2008 ingick 11 kommuner förlängt
samarbete i partnerskapet.
• Grund för samverkan:
– Överenskommelse
– Verksamhetsplan
– Kommunernas egna förutsättningar &
prioriteringar
16
Prioriterade områden
-ett arbetande partnerskap
• Metoder för att öka barns och ungdomars
inflytande.
• Barnkonventionens genomslag i den
kommunala styrprocessen.
• Utveckling av metoder för att mäta
resultaten i arbetet.
• Spridning av kunskap om konkreta
arbetssätt eller speciella projekt.
17
Sveriges fjärde rapport till
barnrättskommittén
Rekommendationer/kommentarer från barnrättskommitén:
• Brister i hur kommuner, landsting och
departement samverkar för att genomföra
barnkonventionen.
• Bättre utbildning i barnkonventionen för de
som arbetar för/med barn.
Sveriges fjärde rapport till
barnrättskommittén
Rekommendationer/kommentarer från barnrättskommitén:
• Samordnande och heltäckande sätt för att
samla in statistik om barn.
• Kommittén är bekymrad över rasism,
särskilt i våra skolor och föreslog åtgärder.
Sveriges fjärde rapport till
barnrättskommittén
Rekommendationer/kommentarer från barnrättskommitén:
• Kommittén (K) orolig över att barn inte kan
påverka sin tillvaro. Därför vill K att beslut
som berör barn personligen ska innehålla
barnets åsikter.
Sveriges fjärde rapport till
barnrättskommittén
Rekommendationer/kommentarer från barnrättskommitén:
• Kommittén (K) föreslår att barn ska få
bättre stöd av samhället (ex. när föräldrar
inte kan komma överens om vårdnad.)
Sveriges fjärde rapport till
barnrättskommittén
Rekommendationer/kommentarer från barnrättskommitén:
• Kommittén (K)känner oro över att barns villkor
skiljer sig åt i olika delar av landet. K
uppmärksammar att många barn känner stress
och att självmord och olika uttryck för psykisk
ohälsa ökar. Ökning av barnfetma och övervikt är
oroande. K vill att Sverige tar fram åtgärder som
kan minska deras problem och stärka barns
psykiska hälsa.
Sveriges fjärde rapport till
barnrättskommittén
Rekommendationer/kommentarer från barnrättskommitén:
• Kommittén (K) är oroad över att många tonåriga
flickor i Sverige gör abort och att unga missbrukar
alkohol, röker och använder droger. Därför vill K
att skolorna ska arbeta mer för att stärka
ungdomars hälsa. Dessutom vill K att ungdomar
ska få bättre rådgivning, hjälp och vård utan
föräldrars tillstånd när det behövs.
Sveriges fjärde rapport till
barnrättskommittén
Rekommendationer/kommentarer från barnrättskommitén:
• Kommittén (K)vill att Sverige särskilt ska
satsa på att förebygga och bekämpa
mobbning och då tänka särskilt på barn
med funktionshinder och utländsk
bakgrund.
Exempel på nationella
prioriteringar och utveckling
• SKL driver utvecklingsarbete för psykisk hälsa och ungdomsdialog
• 2010 – En samlad strategi för ANDT
• 2010 – Strategi för att stärka barnets rättigheter, ”Handslaget” –
barnkonventionen med prio förskola/skola, sjukvård, socialtjänst
• Uppbyggnad av centrala hemsidor och statistik system.
• 2011 – Regeringen stödjer särskilt självmordsförebyggande
arbete, stöd till föräldrar, bra kostvanor, ökad fysisk aktivitet,
minskat tobaksbruk
• 2011 - Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder,
Socialstyrelsen
• 2011 – Skollag, alkohollag
Strategi för att stärka barnets
rättigheter
Prop. 2009/10:232
En utgångspunkt för offentliga aktörer på statlig
och kommunal nivå som i sina verksamheter ska
säkerställa barnets rättigheter genom 9
strategier.
Strategi för att stärka barnets rättigheter
Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras
i alla sammanhang.
Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i
frågor som rör dem.
Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de
innebär i praktiken.
Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och
erbjudas stöd i sitt föräldraskap.
Strategi för att stärka barnets rättigheter
Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap
om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i
berörda verksamheter.
Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka
barnets rättigheter genom samverkan.
Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till
grund för beslut och prioriteringar som rör barn.
Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och
utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv.
Skapa samhälleliga förutsättningar för
en god hälsa för hela befolkningen.
De elva målområdena är:
1. Delaktighet och inflytande i samhället
2. Ekonomiska och sociala förutsättningar
3. Barns och ungas uppväxtvillkor
4. Hälsa i arbetslivet
5. Miljöer och produkter
6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
7. Skydd mot smittspridning
8. Sexualitet och reproduktiv hälsa
9. Fysisk aktivitet
10. Matvanor och livsmedel
11. Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel
Tre delar i vardagsarbetet
För elevhälsan och kommunen/landstinget/huvudman:
• Systematiskt hälsofrämjande/
sjukdomsförebyggande/barnrättsarbete i
organisationen
Det barn/ungdom/anhörig möter:
• Värdegrunden
- bemötandet
• Kunskapsområdet
-hälsa/barnkonvention
Från idé till verklighet
Motiv/intention
Ledstjärna
Visioner
Policy
Värderingar
Varför?
Mål
Resultat
Handlingsplan
Vad?
Hur?
IDÉVÄRLD
VERKLIGHET
Vem?
När?
Organisatoriska
förutsättningar
Tidsplanering
Med vad?
Resurser
…det viktigaste idag?!
Goda exempel/metoder
Rymden
ICDP
MI
Blås grönt
Från
likabehandling
till Inkludering
www.bo.se
ICDP –
Vägledande Samspel och Barnkonventionen
•
•
•
•
Barnet ett subjekt med egen kompetens
ICDP – förverkligande av barnkonventionen
Fokus på samspel med barn och omsorgsgivare
Ett förhållningssätt för att öka;
–
–
–
–
34
omsorgskvaliteten för barnet
positiv uppfattning och inställning till barnet
förståelse för barnets avsikter
lyhördhet för barnet
Synergieffekt
uppstår när
folkhälsa och
barnrätt
möts
Sammanfattningsvis
•
•
•
•
•
•
•
•
Barn har rätt!
Främjande och förebyggande arbete
Lyssna som en kanin…
Långsiktighet
Kunskap/erfarenhet och forskning
Samverka mellan kompetenser
Öka kunskap vid behov
Följ upp o samla in statistik – meranvänd!!!
Tack för er uppmärksamhet!
Cecilia Ljung
[email protected]
0586-622 43 www.karlskoga.se
37