Transcript VEM, VaD OCH VaRFÖR? EN ÅRsBERÄTTElsE OM DEN

up
psa
la
VEM, VAD OCH VARFÖR?
EN ÅRSBERÄTTELSE OM DEN VÄXANDE KOMMUNEN
2
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
uppsala i siffror
Tillväxt 2010
3 036
12 130
10 443
2 705
fler invånare fick Uppsala under 2010.
Innehållsförteckning
flyttade till Uppsala under 2010.
personer flyttade från Uppsala under 2010.
föddes i Uppsala under 2010.
Fortsatt byggande är ett måste för ett snabbt växande Uppsala.
Staden borde då även tänka på sig själv och äntligen bygga
färdigt Stadshuset. Bättre lokalresurser för våra anställda och
en ändamålsenlig sessionssal för kommunfullmäktige. Detaljplan
finns. Det är pengar som fattas.
Lars Bäcklund (m) kommunfullmäktiges ordförande
PRODUKTION Kommunledningskontoret, Uppsala kommun, 2011
IDÉ OCH GRAFISK FORM Matador kommunikation
FOTON Alex&Martin, iStockphoto
ENSTAKA BIDRAG Staffan Claesson, Göran Ekeberg, Dan Petterson,
Uppsala stadsarkiv, Uppsala stadsteater, Uppsala tourism, UNT
RITNINGAR A-sidan, AIX Arkitekter, Kod Arkitekter,
Nyréns Arkitektkontor, White arkitekter
TRYCK Åtta45, augusti 2011
En nyckelspelare för tillväxt och trivsel 4–5
Enklare att prata med kommunen 6–11
Ekonomi för en växande stad 12–13
Snöröjningen 2010 slog många rekord 14–15
Bättre busstrafik ökar resandet 16–17
Uppsalas bostadsområden ska bli mer varierade 18–19
Större centrum för en större stad 20
Bondens marknad 21
Uppsala + Företag = Sant 22–23
Uppsala visade upp ny energiteknik i Shanghai 24
Uppsala testar innovativ energiteknik 25
Stadsteatern spelar för unga 26
Evenemang ger näring till näringslivet 27
Manga i världsklass 28–29
Digitala utmaningar för kommunens arkiv 30–31
Bussen Barbro bär böcker 32–33
Uppsala en fristad för Anisur Rahman 34–35
Framtidstro i Gottsunda 36
Gröna stråk i Gottsunda 37
Ett aktivare Uppsala är ett friskare Uppsala 38–39
Bygger samhälle för alla 40–41
Nära kontakter 42
Färre barn och unga placeras på institutioner 43
Öppna insatser – ett växande skyddsnät för äldre 44–45
Allt fler besöker Träffpunkt Årsta 46–47
Många uppsalalärare fortbildar sig 48–49
Eleverna trygga i Uppsala 50–51
Sveriges största elitidrottsgymnasium 52
Gnistan tände ordentligt 53
Befattningsbenämningar i Uppsala kommun 54–56
Kommuninformation i stadshuset 57
Fler vill jobba på kommunen 58
Centralt bad öppnar igen 59
3
4
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
EN Nyckelspelare
för tillväxt
Uppsala växer så att det knakar. Läget nära Stockholm i regionen Mälardalen är en orsak. Två andra är de båda universitetens dragningskraft och det blomstrande näringsliv
som spirar i staden. Samtidigt spelar kommunen
en nyckelroll när det gäller att skapa förutsättningar för
att bo, arbeta och trivas i staden. Kommunstyrelsens
ordförande Gunnar Hedberg och stadsdirektören Kenneth
Holmstedt berättar om kommunens uppgifter.
– Kommunens främsta uppgift är att se till att det finns
fina förutsättningar att leva här. Det ska finnas en god välfärd,
tillgång till förskoleplatser, bra grundskolor och gymnasier. Då
finns det bra förutsättningar för universiteten och för näringslivet som uppstår både ur och vid sidan av universiteten, säger
Gunnar Hedberg.
– Det är viktigt att vi som kommun i allmänhet strävar
efter en företagsvänlig syn, till exempel när det gäller snabb
handläggning av detaljplaner och bygglov. Vi ska underlätta
för, stimulera och synliggöra näringslivet i kommunen. Ett
exempel på hur vi underlättar för näringslivet och allmänheten är att vi slår ihop flera av våra kontor till ett gemensamt
kontor för samhällsutveckling. Vi lägger då fokus på att vi
bygger hela samhället, inte enskilda bitar som vägar och
gator, säger Kenneth Holmstedt.
Kommunen har under året som gått utvecklat alla delar av
samhället Uppsala, bland annat genom att bygga bort köerna till
vårdboende och ordna nya platser i förskolan till fler än 700 barn.
Andra exempel är planeringen av nya arenor, utvecklingen av
stadsdelar som Gottsunda och Salabacke och omvandlingen av
Årummet och Dragarbrunnsgatan.
– Medborgarnas förtjusning över det nya Årummet
är påtaglig, säger Gunnar Hedberg. Under 2010 tog vi
också initiativ till samarbetet Världsklass, där vi,
universiteten och ett tiotal företag stödjer arrangemang som ger världsklasskänsla till Uppsala.
– Vi vill också ändra den mentala bilden
av Uppsala till en av de fyra storstä-
Gunnar
Hedberg
Kenneth Holm
stedt
derna, säger Kenneth Holmstedt. Vi vill påverka både de som
bor utanför Uppsala men kanske framför allt de som bor och
arbetar här. Nu kan vi satsa på stora projekt eftersom vi sedan
flera år har en god ekonomi – som genom satsningarna kan
komma till nytta för alla Uppsalabor.
Kommunens främsta uppgift är att se till att det finns fina
förutsättningar att leva här. Det ska finnas en god välfärd,
tillgång till förskoleplatser, bra grundskolor och gymnasier. Då
finns det bra förutsättningar för universiteten och för näringslivet
som uppstår både ur och vid sidan av universiteten.
GUNNAR HEDBERG
kommunstyrelsens ordförande
Det är viktigt att vi som kommun i allmänhet strävar efter
en företagsvänlig syn, till exempel när det gäller snabb
handläggning av detaljplaner och bygglov. Vi ska underlätta för,
stimulera och synliggöra näringslivet i kommunen.
Kenneth Holmstedt stadsdirektör, kommunledningskontoret
5
6
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
7
”Intressant tyck
till-funktion på @
Uppsalakommun
webbplats. Fram
s
för mer medborg
ardialog!”
PRATA
MED KOMMUNEN
Under året har Uppsala kommun tagit allt större plats
inom sociala medier som Facebook och Twitter.
Året har också blivit ett genombrottsår för den
interaktiva och öppna tjänsten Tyck till
på kommunens webbplats.
– Vi vill vara där våra medborgare är, lyssna och prata
med dem på deras villkor. Med hjälp av Internet kan vi
nå många fler än tidigare för att diskutera kommunens
frågor, säger Åsa Evertsdotter, informationsstrateg vid
kommunledningskontoret, Uppsala kommun.
Uppsalas medborgare får det lättare att prata med
kommunen med hjälp av de nya kontaktvägarna.
Snabba svar från kommunen och möjligheten för
medborgarna att själva kommentera andras frågor och
bidra med kunskap och idéer kan också öka delaktigheten i kommunens arbete.
På webben och i de sociala medierna samsas stora
och små frågor med beröm och kritik. Det gäller allt
från överfulla soptunnor och idrottsplatsbelysning till
kvaliteten i äldrevården och barnomsorgens öppettider. Kommunens tjänstemän svarar och hänvisar
vidare till andra sakkunniga om det behövs.
I mars 2010 fick kommunens invånare möjlighet att tycka till om alla möjliga kommunfrågor på
Uppsala kommuns webbplats uppsala.se. Till höger
på skärmen finns nämligen en flik som heter Tyck till.
Om du klickar där kan du ställa frågor, ge förslag och
se vad kommunen och andra Uppsalabor diskuterar.
– I Tyck till visar vi öppet de frågor och kommentarer som kommer in. Vi visar vad vi svarar, och vad
andra kommenterar. På det sättet får vi hjälp av medborgarna att utveckla vår verksamhet, att upptäcka
missförhållanden och att informera på ytterligare ett
sätt, säger Maria Aulén Thomsson, webbstrateg vid
kommunledningskontoret, Uppsala kommun.
Webbplatsens nya funktion gör att den blir ytterligare en kanal för medborgarna att nå kommunen.
Där kan också andra än kommunens tjänstemän kommentera, svara på eller komma med följdfrågor på det
andra medborgare säger. Den interaktiviteten är unik
bland Sveriges kommuner.
Kompletterande kanaler
– De sociala medierna och
interaktionerna via webben är
nya kanaler som inte fanns tidigare.
De kompletterar andra kontaktvägar,
som telefon, besök, brev, e-post och
möten, berättar Åsa Evertsdotter.
Under 2010 fick vi in över 1 100
synpunkter på Tyck till. I början av 2011
gick en populär tv-reklam-kampanj i TV4 om
webbfunktionen.
– Vi hoppas att vi ska få många fler synpunkter i år, säger Maria Aulén Thomsson.
Framsteg på Facebook
I mars 2010 startade Uppsala kommun en
egen sida på webbtjänsten Facebook. Facebook är en tjänst som först och främst låter
människor kommunicera med sina vänner,
med hjälp av text, bild och webblänkar. Men
många organisationer använder också Facebook
för att sprida information och för att diskutera
med de som är intresserade av vad organisationen
gör.
– Vi har smugit igång Facebooksidan, säger Åsa
Evertsdotter. I början av 2011 hade vi ungefär 500
personer som pratade med oss via Facebook. Vi utvecklar
sidan allt eftersom medborgarna berättar för oss vad de vill
att vi ska använda den till. Vi lyssnar på de som deltar på
Facebooksidan och utvecklar tjänsten stegvis.
Uppsala kommun använder Facebook för att lyssna,
prata och informera om allt som händer i kommunen. De
Uppsalabor som vill ställa frågor till kommunen eller diskutera olika frågor kan numera göra det via Facebook, som ett
alternativ till att besöka kommunen, ringa, skicka e-post
eller brev.
y.
iuvr
m
/
y
l
.
bit
tp://
r: ht
e
k
r
a
as p
får
psal
p
U
”
nna
l
?
e
l
t
i
i
t
d
r
m
vo
ide
g so
in fa
”Gu
n da
är d
E
n
!
e
n
Vilk
arke ”
dsp
a
t
en
s
d
id
g av
o
”allt
n
inte
man
ina elever,
ad till alla s
iP
r
e
p
kö
C
i
”Kul att GU
ra skolorna
r på de and
e
d
n
ä
h
0
d
5
cA6
men va
ttp://bit.ly/j
kommun h
@Uppsala
#Uppsala”
en
r för sin eg
la ansvara
du är
e
d
”Varje sko
ta
å kontak
s
,
g
n
ri
fö
s
”
marknad
it.ly/iAuarz
av! http://b
d
ra
e
s
s
e
intr
sa
re re
a
l
k
n
un. E
mm
o
wi6
k
J
a
/lZ
sal
y
l
p
.
p
t
i
U
//b
RT @ ra http:
ligt!
o
v
n
e
l
l
r
T
Fjä
ad i
till b
ik
-tekn
ed QR
m
r
d
a
e
ylt
tare m
ns sk
förfat
Nu fin
m
n
o
u
n
m
tio
m
orma
alako
..
upps
ed inf
m
t.co/.
a
/
/
RT @
:
id
bbs
http
e
:
w
la
a
n
ps
och e
till Up
tning
y
n
k
n
a
8
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
Mandatfördelning 2010–2014
23
21
11
6
6
8
4
uppsala i siffror
Valet 2010
Kommunen har också ordnat en
särskild medborgardialog på Facebook. I den fick medborgarna i detalj
stöta och blöta frågan om utvecklingen av
Uppsalas kulturliv. Under kulturnatten anordnades
dialogen i biblioteksbussen. Men under veckan före
kulturnatten fick alla som ville lämna förslag och synpunkter på en särskild Facebooksida. Under natten kunde besökare
även lämna förslag anonymt via en dator i bussen. Sammantaget ledde det till fler förslag än vanligt och till förslag från
människor som annars inte skulle ha kommit till ett möte.
Fler följare på Twitter
Under de senaste åren har Uppsalas invånare även kunnat följa
vad som händer och diskutera med kommunen med hjälp av
Twitter. Twitter är en webbtjänst som gör att vem som helst
kan skicka ut korta textmeddelanden till alla som vill läsa dem.
Meddelandena publiceras på skribentens särskilda Twittersida,
och är endast ett par meningar långa. Den som vill följa en
särskild sida kan prenumerera på sidans meddelanden.
Uppsala kommun använder Twitter för att lyssna, konversera, svara på frågor och informera om olika saker som
händer i kommunen. Då innehåller meddelandet en kort
beskrivning av vad som har hänt eller vad kommunen vill och
en länk till var läsaren kan hitta mer information. Läsarna kan
även kommentera kommunens meddelanden med egna meddelanden via Twitter.
78 641
122
129 365
830
förtidsröstade i Uppsala kommun.
Först bland kommuner
Uppsala kommun har kommit långt när det gäller att använda
sociala medier och sociala tjänster på kommunens webbplats. Uppsala var först i landet att visa upp nyhetsflödet från
Facebook och Twitter på kommunens webbplats förstasida.
Det var också Uppsala kommun som tog initiativ till att organisationen Sveriges Kommuner och Landsting formulerade
riktlinjer för sociala medier för kommuner.
– Många uppskattar att vi diskuterar och svarar på alla frågor på Facebook, Twitter och på Tyck till. Medarbetare från
Uppsala kommun får också ofta tala på konferenser om hur
vi har gjort och varför. Vi är helt enkelt en inspirationskälla
för andra kommuner, säger Åsa Evertsdotter.
– Vi har fått in överraskande lite skräp bland synpunkterna. Vi får in arga och glada synpunkter, men de allra flesta
är seriösa. Vi vill få reda på när vi gjort något fel, och vi blir
naturligtvis stolta och glada när vi får beröm, säger Maria
Aulén Thomsson.
Åsa Evertsdotter
Maria Aulén Thomsson
vallokaler var öppna i kommunen på valdagen.
Uppsalabor röstade i valet (86,64 %).
personer arbetade som valförrättare, utbildade av Uppsala kommun.
2
9
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
Ring
018-727 40 45!
Har någon klottrat eller förstört något i Uppsala? Ring till
Uppsala kommuns klottertelefon. Dit kan alla ringa för att
anmäla skadegörelse på offentlig plats.
TWITTRANDE stenhumlor
Tomt- och småhuskö på webben
Uppsala kommuns förmedling av tomter och småhus
finns numera på www.uppsala.se. Den nya e-tjänsten gör
det möjligt att till exempel registrera sig i kön, kontrollera
sina ködagar och hitta lediga tomter och småhus.
På avdelningen Stenhumlan på Boländernas
förskola twittrar personalen om vad som
händer på dagarna. Här kan föräldrarna till
exempel läsa om dramatiska händelser som
fåglar som plundrar varandras bon eller om
praoeleven som blev barnens favorit redan
första dagen. Drygt 70 personer följer Twitterflödet från Stenhumlan.
11
12
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
Ekonomi för en
växande stad
Uppsalas tillväxt sker genom aktiv bostadsutveckling och nybygge i
flera delar av staden. Uppsala som handels- och logistikort växer och
synliggörs samtidigt som ett nytt resecentum ger bättre förutsättningar
för pendling, resande samt nya boende- och kontorsmiljöer. Infrastruktur
som E4 och Bärbyleden och vägupprustningar gör Uppsala till det
levande navet. I detta är utvecklingen av Gränby arena och sportfält samt
kommande bandy- och friidrottsanläggningar ÄN MER AV UPPSALA!
Uppsala är en av landets snabbaste växande kommuner. Att Uppsala växer så
snabbt innebär ett ökat tryck på kommunen att anpassa infrastrukturen och den
kommunala servicen. Det ställer också krav på finanserna, som måste anpassa
hur man använder de pengar som finns till att möta detta tryck. Under 2010 skötte
kommunen det med glans, och hade för sjunde året i rad en ekonomi i balans.
Det finns ett lagstadgat ekonomiskt balanskrav som säger att det
ekonomiska resultatet ska motsvara minst två procent av skatteintäkterna. Uppsala redovisade 2010 nästan det dubbla, hela
3,9 procent.
– Att man har ett överskott på detta sätt är viktigt när man
budgeterar, säger Jan Malmberg, ekonomidirektör vid kommunledningskontoret, Uppsala kommun. Det gör att kommunens
ekonomi tål en del avvikelser. Om exempelvis konjunkturen går
ner eller om vi av andra skäl får sämre skatteintäkter än planerat
så har vi lite fallhöjd. Har man inte det här överskottet måste
kommunen börja ta pengar från verksamheten så fort det blir en
avvikelse någonstans.
Överskott ger flexibilitet
Att det finns ett litet överskott gör också att kommunen kan välja
att satsa lite mer här och nu om man bedömer att det behövs,
istället för att skjuta på uppdykande men viktiga investeringar.
– Det ger helt enkelt en frihet och en beredskap att vara
mer aktiv. Man vet att det finns pengar till vettiga långsiktiga
investeringar.
En annan positiv konsekvens av en bra och stabil ekonomi
är att det blir lite billigare för kommunen att låna pengar.
– Uppsala har ett bra kreditbetyg, och det ser givetvis kreditgivarna, säger Jan Malmberg. Så när vi ger ut obligationer eller
lånar pengar får vi betala lite lägre ränta än annars.
Kommunen klarade den senaste ekonomiska krisen väldigt
bra. Det gjorde många andra svenska kommuner också, men
Uppsala presterade ändå på den övre halvan i riket.
– Det berodde i första hand på att vi varit effektiva i att
bromsa kostnadsutvecklingen i kommunen, säger Jan Malmberg.
Balansera bidrag och byggande
Sveriges skattesystem är utformat för att kunna fördela resurser
rättvist när folk flyttar runt i landet. Detta strukturutjämningssystem
ska utjämna kostnader som inte går att påverka, som exempelvis när
ovanligt många barnfamiljer flyttar in i en kommun eller när kraven
på äldrevården är ovanligt höga. I Uppsala exempelvis har kraven
på förskolan ökat kraftigt de senaste åren.
Nu skapar en ständigt växande befolkning ändå utmaningar för
en kommun som Uppsala. Inflyttningen – och därmed strukturstödet – sker ofta någorlunda kontinuerligt, men behoven kan dyka
upp språngvis.
– Vid en viss punkt räcker inte de nuvarande förskolorna till
exempelvis, och vi måste bygga nytt. Då får vi under perioden vi
bygger högre kostnader än bidrag.
Detta är ett exempel på att det är bra att ha ett överskott i ekonomin. Uppsala har goda förutsättningar att ta denna typ av kostnader
när de kommer och när de ekonomiska insatserna behövs.
Arenor för en större stad
Ett annat exempel är idrottsarenorna.
– Uppsalas idrottsanläggningar är idag dimensionerade för runt
170 000 innevånare. När vi nu närmar oss 200 000 räcker de inte
till. Det är därför det byggs så mycket arenor runt om i kommunen.
När det här "arenasprånget" nu kommer siktar kommunen
på att ta höjd inför kommande befolkningsökningar genom att
dimensionera för runt 220 000 innevånare. Byggandet av idrottsanläggningar sker numera ofta i samarbete med näringslivet.
Det finns alltså utmaningar i att växa. Men i stort tjänar
kommunen in på skattegungorna vad de förlorar på utgiftskarusellerna när befolkningen växer.
Jan Malmberg
Lars-Gunnar Karlsson (M)
ordförande i fastighetsnämnden
SATSNINGEN I SIFFROR
3 036
7 347
2,6
70 000 000
Så mycket ökade befolkningen med under 2010.
Uppsala kommuns skatteintäkter i miljoner kronor 2010.
Arbetslösheten minskade från 9,0 till 7,4 procent under 2010.
Så mycket reserverade Uppsala kommun för framtida pensioner under 2010.
Vad gör kommunen med pengarna?
Att barn och ungdomar får grundläggande utbildning, att äldre kan få hjälp
med det dagliga livet och omsorg när den egna förmågan sviker, att personer med funktionsnedsättning kan få ett fungerande vardagsliv, att vägar
och parker sköts är några av de huvuduppdrag som faller på en kommun.
Över 40 procent av kommunens utgifter går till pedagogisk verksamhet
och nästan 30 procent går till vård och omsorg.
Kommunen investerar mer
Kommunen som helhet investerade 1 840 miljoner kronor 2010. Det
är 655 miljoner kronor mer än 2009. Av det stod de kommunägda bolagen för 1 281 miljoner kronor, också det betydligt mer än för 2009.
Bakom siffrorna ligger bland annat en högre takt i bostadsbyggandet
och arbeten för att bygga ut och förbättra Gottsunda centrum.
13
14
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
Det viktigaste arbete vi har just nu är att bidra till att trafikflödena i en
kraftigt växande kommun blir acceptabla. För att bidra till det jobbar
vi med att säkra bättre förutsättningar för kollektivtrafiken, bättre
cykelförhållanden, bättre möjligheter till parkeringsplatser och fler
miljövänliga alternativ.
STEFAN HANNA (C)
kommunalråd
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
Snöröjningen 2010
slog många rekord
Vintermånaderna 2010 var ovanliga i dubbel bemärkelse. Det
föll mycket mer snö än en vanlig vinter – nästan 190 cm mot
120–130 cm en vanlig vinter. Dessutom föll det mesta av snön
både vintern 2009/2010 och vintern 2010/2011 under kalenderåret 2010. Det betyder att det kom två normalvintrar med snö
2010. Därför blev snöröjningen under 2010 rekorddyr.
– Vi har budget per kalenderår, men snön bryr sig inte om
kalenderår, säger Jan-Olof Hasselborn, projektledare vid gatu- och
trafikkontoret, Uppsala kommun.
Ett av de stora problemen för kommunen med de ovanliga
snömängderna är var de ska göra av snön.
– Det finns en hel del vägar i stan där det inte går att ploga
och låta snön ligga kvar vid vägen. Kommer det så mycket snö
som det gjorde före jul 2010 blir det dessutom för mycket snö
kring vägar där det går att ploga så att det inte finns plats för
nästa snöfall. Vi måste dit med snöslungor och lastbilar och
forsla bort snön.
Kommunen körde med 40 lastbilar, och ungefär lika många
privata snöröjare, och varje bil tippar i snitt två lass i timmen när
det snöar. På nyårsdagen var tippen i Nyby full, och hade en 18
meter hög snöhög. Även de andra tipparna närmade sig sin fulla
kapacitet.
Kommunen ordnade då två nya snötippar, och snöröjningen
kunde fortsätta. Dessa nya tippar gör att kommunen är bättre
förberedd inför kommande vintrar. Totalt tippade kommunen
runt 500 000 kubikmeter snö på sina tippar.
Gångare och cyklister
prioriteras
Nya prioriteringar har de
senaste åren ökat belastningen
på kommunens snöröjning. Kommunens gång- och cykelvägar
hör nu också till de prioriterade
vägarna. Det innebär att det blir
mer snö som ska bort snarast.
Totalt finns det 31,7 mil gångoch cykelbanor i kommunen. Det
finns 45 mil vanliga vägar.
Vem är det som röjer?
Kommunen har inga egna snöröjningsfordon utan har kontrakt
med det lokala näringslivet. De
två företag som står för huvuddelen av snöröjningen är Uppsala
asfaltanläggningar AB, ASFAB
och det statliga SVEVIA. Förutom dessa har kommunen även
kontrakt med lokala lantbrukare.
De fordon kommunen använder
för att röja snö är olika typer av
traktorer, lastbilar och snöslungor.
– Det är generellt inga problem att få tag på fordon, säger
Jan-Olof Hasselborn, projektledare vid gatu- och trafikkontoret,
Uppsala kommun. Men ibland
får förarna jobba ganska hårt.
De kan bli väckta när som helst.
Snöröjarna ser rätt trötta ut när
det snöat mycket. Då hoppas
man på någon veckas uppehåll
så att de hinner vila ut sig.
uppsala i siffror
Snöröjningen 2010
265,7
17 000
18
100
centimeter snö föll i Uppsala.
ton sand spreds på Uppsalas vägar.
meter hög var snöhögen på kommunens snötipp i Nyby. Så mycket snö att allt inte smälter under sommaren.
snöröjningsfordon rullar samtidigt på Uppsalas gator när det snöar riktigt ordentligt.
Snöröjare räddar hemtjänsten
Hemtjänsten är en av de organisationer som är allra mest beroende av kommunens snöröjare.
För de som använder hemtjänsten är det absolut nödvändigt
att det är plogat jämt. Annars
kan inte hemtjänstens personal
komma fram till sina kunder.
Busstider i realtid på
webben och i telefonen
På www.ul.nu kan du klicka på var
och en av stadsbussarnas hållplatser
och få reda på när bussen kommer
dit. Du kan välja hållplats från en
karta eller från en alfabetisk lista.
På www.ul.nu/mobil finns en
enklare version av busstrafikens
webbplats anpassad för mobiltelefoner. Där finns också en särskild
tjänst där du via din mobil får veta
när stadsbussen i Uppsala kommer
till den hållplats du ska resa från,
med verkliga avgångstider baserade
på bussarnas GPS. Den tjänsten
fungerar inte med iphone.
För iphone-ägare finns istället
en app som är en smidig reseplanerare med verkliga avgångstider för
stadsbussarna och andra funktioner.
Sök på "upplands lokaltrafik" via
App Store-ikonen i din iphone så
hittar du appen.
Fjärrkyla från snön
Kommunen undersöker en
möjlighet att använda vintrarnas
snömängder till en resurs istället
för bara ett problem. Representanter från kommunen har varit
på studiebesök i Sundsvall där
kommunen lagrar vinterns snö
för att med hjälp av den kunna
förse sjukhuset med kyla under de
varma sommarmånaderna.
Det finns redan ett stort nät för
fjärrkyla i Uppsala. Med stor sannolikhet dröjer det inte många år
innan kommunen utarbetat ett sätt
att använda snön som en billig
råvara för nätet.
15
16
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
m at t
iv trafiken geno
rbät trar kollekt
fö
are
h
oc
äm
ar
kv
ss
be
h
vä
At t vi
abbare oc
bla
busslinjer ger sn
ub
rd
om
fö
st
a
på
nn
a
ku
ts
sa
ning för at t
ts
sa
tig
vik
en
resor och är
ktiv trafiken.
resandet i kolle
IST (MP)
JOHAN LUNDQV i gatu- och trafiknämnden
de
2:e vice ordföran
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
ökar resandet
Resandet med Uppsalas stadsbussar ökade igen 2010. Bussarna hade
2010 en miljon fler resenärer än året innan. Det betyder att kommunen
och det kommunägda bussbolaget Gamla Uppsala Buss är på god väg
mot målet att fördubbla resandet med kollektivtrafiken till 2020.
Kommunen har ruskat om i busstrafiken, både i organisationen
och när det gäller kontakten med resenärerna. Många förändringar genomfördes under 2010, fortsatte genomföras eller
påbörjades. Antalet resenärer fortsatte öka. Per Odelmalm,
kollektivtrafiksamordnare vid gatu- och trafikkontoret, Uppsala
kommun, vill gärna tro att det beror på nytänkandet.
– Kollektivtrafiken i Uppsala har traditionellt varit
väldigt fokuserad på själva trafiken och att den ska rulla. Nu
lyssnar företaget mycket mer på vad kunderna, resenärerna,
vill ha. Och de vill ha bättre service på bussarna och mer och
bättre information.
nyutbildade bussförare är resultatet av samarbetet mellan Gamla Uppsala Buss och Arbetsförmedlingen.
Aktuell information vid hållplatserna
Gamla Uppsala Buss arbetar med att vid varje hållplats kunna
presentera ständigt uppdaterad information om när bussarna
kommer dit. Så fungerar det vid centralstationen, där elektroniska skyltar kontinuerligt uppdateras och visar när bussarna
kommer, linje för linje. Målet är att sådan information också
ska finnas vid de enskilda hållplatserna. Skyltarna hämtar sin
information från bussarnas GPS-sändare och bygger alltså på
var bussarna faktiskt befinner sig.
Ett av skälen till ökningen av antalet resenärer under året
var att 2010 var det första hela året med det nya stomlinjesystemet. Stomlinjerna är linjerna 2, 5 och 7. På dessa linjer
går bussarna alltid ofta och från arla morgonstund till fram
på småtimmarna. Det fanns också fler bussar i trafik 2010 än
tidigare år.
ton mindre koldioxid släpper en biogasbuss ut jämfört med en dieselbuss per år.
Bättre tillgänglighet
Kommunen har satsat på att förbättra tillgängligheten på
bussarna, bland annat genom att ha regelbundna möten med
handikapporganisationerna.
– Istället för att se deras önskemål som en belastning har
vi sett dem som en hjälp, säger Per Odelmalm. Det som är
uppsala i siffror
Busstrafiken 2010
30
100
0
bra för människor med funktionsnedsättning är ju egentligen
bra för alla. Vi kan alla råka ut för olyckor eller på annat sätt
få svårt att ta oss upp på en buss. Då har även vi nytta av att
bussen är lätt att ta sig på och att ta sig fram i.
Ett synligt bevis på detta är att det nu finns linjer i bussturlistan som är markerade med en rullstol för att visa att
den linjen alltid trafikeras av bussar med ramper som klarar
minst 300 kilo. Lokaltrafiken har även satt in modernare bussar istället för de gamla så kallade näbbmössen på de mjuka
linjerna – de linjer som är särskilt anpassade för äldre och
personer med funktionsnedsättning. Som ett resultat hade de
mjuka linjerna under året 12 000–13 000 resenärer i månaden
mot tidigare 3 000.
Samverkan med övrig kollektivtrafik
Under 2010 såg resenärerna i Uppsala fortsatta förbättringar i
samverkan mellan de som kör kollektivtrafik i och kring Uppsala.
– När det kommer ett fjärrtåg ska bussarnas tidtabell vara
anpassad efter det, säger Per Odelmalm. Lokaltrafiken samverkar nu också mycket bättre med regiontrafiken.
Kommunen fortsätter arbeta med att förbättra samverkan med
annan kollektivtrafik. Ett konkret exempel är att SL-pendeln från
och med december 2012 kommer att gå även till Uppsala.
kronor i kontanter används för att köpa biljetter på Uppsalas bussar sedan den 12 december 2010.
Per Odelman
Per Odelmalm
17
18
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
Uppsalas bostadsområden ska bli
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
Det viktigaste i Uppsala just nu är bostadsbyggande,
bostadsbyggande och bostadsbyggande,
i alla kategorier. Punkt.
Liv Hahne (m)
ordförande i byggnadsnämnden
Uppsala växer med 3 000–4 000 innevånare per
år. Det ställer stora krav på bostadsbyggandet. Men
kommunen vill inte bara bygga bostäder åt en ökande befolkning utan också göra mer service tillgänglig
nära de boende.
Idag är det vanligt att bo på ett ställe, handla på ett annat och jobba på ett tredje. Förutom att det är opraktiskt för invånarna blir det också allt mer ohållbart när Uppsala växer.
– Folk vill bo i mer innerstadsliknande områden, säger Henrik Juhlin, bostadsstrateg
vid kommunledningskontoret, Uppsala kommun. Våra medborgare vill ha bättre tillgång
till olika typer av service och till kollektivtrafiken.
Kommunen arbetar med detta genom att bland annat ge plats i markplanet i nybyggda hus för lokaler av olika slag. Det kan vara affärer, daghem eller annan offentlig
service, kiosker, möteslokaler och konstgallerier.
Att boende får nära tillgång till daglig service minskar behovet av resande och
bidrar därför till bättre miljö och mindre utsläpp av växthusgaser.
Blandade boendeformer ökar valfriheten
I dag har vissa stadsdelar främst hyresrätter, medan andra har mest bostadsrätter.
Kommunen arbetar med att bygga upp större variation av olika boendeformer
inom stadsdelarna. Det finns upptaget i den nya översiktsplanen som kommunen
antog 2010. I områden som Sunnersta och Nåntuna finns nästan bara äganderätter – villor och radhus – medan det i exempelvis Gottsunda i stort sett bara finns
lägenheter.
En mer blandad bebyggelse kan minska boendesegregationen i staden. Men
det ger också de som bor där fler valmöjligheter.
– Ägarrätter, bostadsrätter och hyreslägenheter ger olika fördelar, säger
Henrik Juhlin. Hyresrätter är inte bara en bra ingång på bostadsmarknaden.
De är också en flexibel boendeform där boende får mycket av boendeservicen "på köpet".
Olika boendeformer är attraktiva för vissa människor och för vissa
perioder i livet, exempelvis när man inte vet hur länge man kommer att bo
kvar i området. Att erbjuda hela spektrumet av boendeformer i
ett område gör därför att de som söker boende inte i samma grad
begränsas av vad som finns, utan i större utsträckning kan välja
efter var de vill bo.
e bostadsmarknadens
bästa sätt ska tillgodos
på
en
un
mm
ko
att
För
bostäder och nya
v av mark för flera nya
råden då både
och näringslivets beho
vär vas, helst i olika om
för
rk
ma
r
så
me
te
ås
m
etableringar
örande roll. Vi måste ock
ken på tomt spelar avg
rle
sto
och
en
tet
tivi
attrak
a kräver.
rvicen som medborgarn
planera i god tid för se
lou (s)
Stavros Giangozog
etsnämnden
tigh
fas
i
e
and
för
ord
e
vic
uppsala i siffror
Byggandet i kommunen
25 000
2 000
ra det möjligt att bygga till
bostäder vill kommunen gö
2030.
la backe.
nya bostäder planeras i Sa
Kommunen gör det möjligt
Kommunens roll i bostadsbyggandet är i första hand att
bildligt talat bereda marken för marknadens aktörer. Därför
upprättas en översiktsplan som i stora drag talar om hur
kommunen ska se ut. När ett företag vill bygga i ett område
gör kommunen en detaljplan som byggföretagen måste hålla
sig till. Den sätter gränser för hur området får se ut, som
hur höga husen får vara. Slutligen sluts avtal med företagen
om vad de får bygga, vilken kommunal service och vilken
infrastruktur som ska finnas i området. Kommunen har betydligt
större möjligheter att påverka hur detta avtal ser ut om kommunen äger marken som ska bebyggas än om företaget äger den.
Fler bygglov gav överskott på 1,2 miljoner
Byggnadsnämnden i Uppsala kommun införde under året en
garantitid för bygglovsärenden, som ett led i att förbättra servicen
för kommuninvånarna. Den ökade genomströmningen resulterade
i att intäkterna steg med 2 miljoner kronor, och att nämnden kunde
redovisa ett överskott på 1,2 miljoner kronor.
Utökat boendestöd för
psykiskt funktionsnedsatta
Kommunen utökade under året boendestödet för personer
med psykiska funktionsnedsättningar. Stödet omfattar nu även
kvällar och helger. Det beslutet ledde till att kommunen kunde
säga upp sitt avtal med landstingets mobila team.
Ändrade spelregler påverkar
De statliga subventionerna för bostadsbyggande avskaffades
1993. Det ändrade spelplanen för alla aktörer i bostadssektorn.
Marknadens aktörer tar idag en större risk med byggprojekt,
såväl byggföretag som banker som finansierar projekten. Därmed blir byggandet mer konjunkturkänsligt.
– För att underlätta för byggaktörerna arbetar kommunen
med att effektivisera planeringsprocessen och föra en bättre
dialog med marknadens aktörer, säger Henrik Juhlin, bostadsstrateg vid kommunledningskontoret, Uppsala kommun. Den
obalans mellan tillgång och efterfrågan som fortfarande finns
är extra olycklig eftersom den drabbar ungdomar hårdast.
19
20
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
Större centrum för
Uppsala kommun växer, och med den Uppsala
stad. Staden har traditionellt haft ett förhållandevis litet centrum, huvudsakligen området mellan
Östra Ågatan i väster, Dragarbrunnsgatan i öster,
Bangårdsgatan i söder och S:t Olofsgatan i norr.
Kommunen arbetar sedan flera år tillbaka med att
göra centrum större.
Kommunen arbetar till exempel med att på
olika sätt göra stråket längs Fyrisån attraktivare
för att utvidga själva centrum så att Uppsalas
vattenpulsåder ingår. Stråken längs ån är populära
promenadvägar och många Uppsalabor tillbringar
lediga stunder på någon av de många bänkar som
finns där. Östra Ågatan är nu också mer anpassad
till gående och cyklande. Ett av resultaten är att
antalet restauranger längs Fyrisån växer.
Centralpassagen binder samman
Den områdesmässigt största utvidgningen av
centrum som kommunen arbetar med är åt väster.
Under 2010 blev både det nya stationshuset och
Centralpassagen under järnvägen vid
nya Resecentrum färdiga. Tack
vare den kan Uppsalaborna
enkelt ta sig från västra sidan järnvägen till
den östra, med Vaksala torg och Uppsala
konsert- och kongresshus. Passagen pryds på
båda sidor spåren av skulpturer av den kände
skulptören Tony Craggs. I skulpturerna kan
resenärer hitta ett stort antal ansikten finurligt
inlagda.
Andra delar av Resecentrum börjar också
bli klara. Bland annat började man under 2010
bygga de hus som ska stå öster om spåren. När
Resecentrum och områdena runt omkring står
klara 2011 kommer Uppsala att ha ett centrum
som sträcker sig från stråken runt ån till Vaksala
torg med torghandel.
Trafiken minskar i Uppsalas centrum
Ett annat prioriterat område för kommunen är
att minska genomfartstrafiken i centrum. För att
nå dit bygger kommunen en bättre kringled och
effektivare kollektivtrafik. Under 2010 fortsatte
trafiken att minska i centrum. Den 30-zon
kommunen införde i centrum är också ett led i
arbetet med att göra centrum bättre för de som
vistas där.
Cykelvärdar
förenklar
Cykelvärdarna var under
2010 ett nytt inslag i
Uppsalas stadsbild. De
arbetar i den centrala staden
för att på olika sätt hjälpa
cyklande Uppsalabor och se
till att cykelparkeringarna
fungerar så bra som möjligt.
Cykelvärdarna är en del av
kommunens arbete med att
öka cyklandet i Uppsala.
Cykelvärdarna blev mycket
uppskattade.
– Mer än 95 procent
av alla är positiva, säger
Aslan Kaya, som ansvarar
för cykelvärdarna och själv
arbetar som cykelvärd.
Och det är inte så konstigt
egentligen. Vi förenklar
deras vardag.
Aslan Kaya är övertygad
om att rekryteringskriterierna är ett av skälen till att
värdarna blivit så positivt
mottagna.
– Vi väljer bara människor som tycker att det
är kul att prata med andra
människor och som tycker
om att vara ute och röra sig.
Som tycker att det är kul att
jobba med folk helt enkelt.
En typisk arbetsdag flyttar
cykelvärdarna 250–300
cyklar för att de ska stå
effektivare parkerade och
på så sätt ge plats för fler
cyklar. De tog under året
också reda på ett tusental
övergivna cyklar. Kommunen
har sex fast anställda cykelvärdar. Med sommarjobbare
kommer de totalt att bli tio
stycken.
Uppsala växer så det knakar, vilket ställer krav på bostäder och kommunikationer.
En rad viktiga beslut kring bostäder, kollektivtrafik och kulturmiljöskydd har fattats
under året. De rör allt från bostäder i Salabacke och Gottsunda till ökat skydd för
kyrkomiljöer kring landsortskyrkor och tågtunneln genom Gamla Uppsala. Bygget av
veterinär- och husdjurscentrum på Sveriges lantbruksuniversitets Ultunacampus är
också viktigt som en stor investering regionalt.
Monica Östman (S)
vice ordförande i byggnadsnämnden
Aslan Kaya
Bondens
Egenodlat och lokalt
Bakom marknaden står den ekonomiska föreningen
Bondens mat i Uppland, där 55 olika företagare är
medlemmar.
– Kommunen har varit till oerhörd hjälp för oss, säger
Claudia Dillman, projektledare för Bondens egen marknad
i Uppsala. De har stöttat oss på så många sätt när det ofta
varit svårt och snärjigt att få ihop projektet. Stödet från
Leader Upplandsbygd har också varit ovärderligt.
Bondens egen marknad i Uppsala är på fredagar och
i Stockholm på lördagar. Claudia Dillmans dröm är att
dra igång en marknad någonstans i regionen på söndagar
också.
– Marknaden har verkligen gett resultat för de som
är där och säljer. Med en marknad även på söndagar
skulle kanske en del företag mer eller mindre kunna leva
på marknaden.
Kriterierna för Bondens marknad är att den som
säljer saker på marknaden ska ha odlat eller fött upp allt
själv och gården ska ligga inom 25 mil från marknaden.
"Bönderna" på marknaden säljer sina egna produkter
utan några mellanhänder. Det betyder att Bondens egen
marknad är bra för småföretag, ekologiska lantbruk och
ger Uppsalaborna möjligheter att hitta godsaker som annars hade varit svåra att hitta.
Satsningar på att minska Uppsalas klimatpåverkan och
att öka antalet heltider ser jag fram emot, även om jag
gärna sett kraftfullare åtgärder. Uppsalas stadskärna
är på väg att bli attraktiv och trevlig men jag vill ha
fler hyresrätter, upprustning av stadsdelar och mer
aktiviteter utanför centrum.
Ilona Szatmári Waldau (V)
kommunalråd
22
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
Uppsala
= Sant
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
Företag
Uppsala blir alltmer attraktivt för näringslivet.
Det är bland annat ett resultat av att medvetet
utveckla varumärket Uppsala och att arbeta mer
kundorienterat med kommunens handläggning av
företagarnas ärenden.
Kommunen arbetar i dag kundorienterat. Det innebär att
handläggarna kan ge konstruktiva råd, i anslutning till tillståndsgivningen, ungefär som konsulter.
– Vi ska vara så skickliga och kloka
som vi kan, säger Eva Sterte, näringslivsdirektör vid kommunledningskontoret, Uppsala kommun. Tillstånden är
vår vardag, men de är ju det viktigaste
ärendet för de som söker tillstånd för olika saker, till
exempel bygglov. Vi kan göra det lättare för företagen att
göra rätt.
På ett mer övergripande plan ansvarar
kommunen för att det finns mark och andra förutsättningar för företag att starta och utvecklas
i Uppsala.
– Vi äger mark och fastigheter så företagen kan förhandla
med oss om de vill flytta eller starta en ny verksamhet. Ibland
hittar de lokaler hos oss, men vi kan också förmedla kontakter
till andra fastighetsägare.
Kommunen utvecklar också nya platser där företag kan
etablera sig. Under 2010 öppnades till exempel Rosendalsfälten
nära Kungsängsleden och Östra Fyrislund har också planlagts. Ett
annat exempel är det ena av båghusen öster om nya Resecentrum
som kommer att innehålla nya kontorslokaler i bästa pendlarläge.
Välkommen hit – välkommen hem
Uppsala måste vara bra på mycket för att vara bra för företagen.
– Staden ska vara attraktiv att bo i, verka i och besöka, konstaterar Eva Sterte. Vi arbetar med förtätning vilket ger centrala
boenden. Samtidigt uppgraderar vi de ytor som ska vara parker så
att de också fungerar som parker. Det ska se trevligt ut i staden.
Kommunen spelar också en viktig roll för att marknadsföra
Uppsala. För att bygga varumärket Uppsala arbetar kommunen
till exempel med att stärka kulturlivet, attrahera evenemang,
etablera Uppsala som en stad som arbetar med fredsfrågor,
utveckla citykärnans viktiga områden som Dragarbrunnsgatan,
Stadsträdgården, Kap och Årummet.
Uppsala sjuder av dynamik!
Alla kan se en väldigt positiv utveckling för Uppsala. Det är väldigt få som
är arbetslösa och det investeras för framtiden på alla möjliga områden.
Det som syns mest är väl det som sker i det centrala Uppsala bland annat
färdigställandet av Resecentrum och arbetena på Dragarbrunnsgatan.
Många nya bostäder byggs och inte minst universiteten investerar för
framtida utveckling.
23
– Det är viktigt för företagen hur
Uppsala uppfattas, hur välkomnande
staden är och hur livet utanför arbetsplatserna ser ut. Vi blir bättre och bättre på att dra till oss
stora evenemang, och med nya arenor kan vi bli ännu
starkare, säger Eva Sterte.
Kraftig klättring
Kommunens arbete ger också tydliga resultat.
Uppsala rankas allt högre som företagarstad på flera
rankningslistor. Företagarna rankar till exempel
Uppsala som nummer fem på listan över Årets
företagarkommuner.
– Nyföretagarbarometern rankar oss som en av
de bästa kommunerna i Sverige att starta nytt företag i. Det
är roligt för vi har inte legat i topp tidigare. Vi har under de senaste sex åren klättrat nästan 100 platser på Svenskt näringslivs
rankning. Vi är på väg mot målet att vara topp 70, men vi är inte
riktigt där ännu, säger Eva Sterte.
Fler arenor till folket
År 2010 blev en milstolpe för utvecklingen av nya arenor i Uppsala.
Kommunen beslutade om fem nya arenor. Två av besluten har
överklagats och utgången är ännu oviss.
Uppsala kommun arbetar tillsammans med andra aktörer
för att utveckla de nya arenorna i Uppsala. Modellen kallas för
offentligt-privat-partnerskap.
– Det går ut på att vi bejakar initiativ från till exempel
företag och föreningar när det gäller nya arenor. Om de kan visa
att det finns engagemang, en marknad och rimlig finansiering, så
kan vi söka en form för att medverka. Eftersom initiativen kommer från andra aktörer än kommunen kan som nu flera projekt
behandlas samtidigt, säger Eva Sterte.
Behovet av arenor är mycket stort i Uppsala. Kommunen
är den fjärde största i landet, men räknat i antalet åskådarplatser per person på större arenor kommer Uppsala först på
tionde plats.
Ritningen på Uppsala Arena
Kommunen tog
beslut om följande
arenor under det
senaste året:
Träningshall för bandy.
Utbyggnad av Fyrishov
till multiarena.
GUNNAR HEDBERG (M)
kommunstyrelsens ordförande
Tennishall i Rosendal.
Hall för innebandy och
friidrott (har överklagats).
Uppsala Arena
(har överklagats).
Eva Sterte
24
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
25
innovativ energiteknik
Uppsala visade upp ny
energiteknik i Shanghai
Under fyra sommardagar visade Uppsala kommun upp sig
och innovativa energiföretag som finns i kommunen på
världsutställningen i Shanghai.
– Det är ett jättesug efter miljövänlig energi i Kina, säger
Inger Christoferson, internationell strateg vid kommunledningskontoret, Uppsala kommun. Därför var det ett enastående tillfälle att göra reklam för Uppsala som testmiljö för
innovativa energilösningar. Kina är potentiellt en stor marknad
för de här företagen.
Med världsutställningens 74 miljoner besökare fick Uppsala och Uppsalaföretagen en exponering som hade varit svår
att få annars, och detta på en marknad som sannolikt blir oerhört stor i framtiden. Kommunen deltog i världsutställningen
tillsammans med Uppsala universitet och regionförbundet.
Uppföljningen efter världsutställningen visade att företagen fått nya och djupare kontakter med potentiella kunder.
– För de små företagen var det också ett bra tillfälle att
få vara med i den här typen av stora internationella sammanhang, säger Inger Christoferson.
Kommunen visade i seminarier upp hur kommunen
som aktör kan främja en miljövänlig utveckling, bland annat
genom en genomtänkt stadsplanering.
Vertical Wind visade upp sin innovativa lösning på ett
vindkraftverk baserade på en vertikalaxlad turbin och en direktdriven generator placerad på marknivå. Ett sådant vindkraftverk har få rörliga delar och en enkel, robust och tystgående
konstruktion med låga underhållskostnader.
Seabased testar och tillverkar vågkraftverk och driver
bland annat en fullskalig vågkraftspark utanför Smögen på
västkusten.
Electroengines innovativa kraftöverföring ökar batteritiden
och räckvidden för alla typer av elektriska fordon. Företaget
har bland annat varit med och byggt demonstrationsexemplar
av Volvo- och Saab-bilar, och arbetar även på en eldriven
snöskoter.
ChromoGenics tillverkar smarta plastfilmer som bland
annat på elektrisk väg kan styra hur mycket ljus ett fönster
släpper igenom. ChromoGenics smarta fönster minskar kraftigt
behovet av luftkonditionering varma dagar genom att helt
enkelt inte släppa in så mycket värme.
I Uppsala finns mycket kompetens på energiområdet. Det vill kommunen tillsammans
med andra aktörer inom initiativet Energihuset ta tillvara på genom att göra Uppsala
till en etablerad testmiljö för innovativa
energilösningar.
Uppsala kommun satsar på att göra
staden till ett centrum för att testa ny och
innovativ teknik på energiområdet. Det
kanske viktigaste projektet har varit att
kommunen 2010 deltagit i arbetet att starta
ett nätverk för aktörer i byggbranschen.
Bostäder och lokaler gör av med 40 procent
av all energi i Sverige, och det finns stora
möjligheter att minska energianvändningen i sektorn dramatiskt. Det nystartade
nätverket ska vara en samlingspunkt för
bygg- och fastighetsbranschen kring energi
och hållbart byggande i Uppsala. Målet är
att initiera och stötta projekt som verkar för
utveckling av innovativa energilösningar.
Uppsala tar fram
Elvolvo i världsklass
Energihuset har tillsammans med
Uppsalaföretaget Electroengine
tagit fram en eldriven Volvo C70.
Den ska demonstrera tekniken,
och företaget kommer att fortsätta
utveckla både drivlinan och batterier. Bilen har med sina 400 hk
prestanda som en sportbil och
går cirka 35 mil på en laddning. Det har hittills bara den
amerikanska elsportbilen Tesla
klarat. Elvolvon visades bland
annat upp på ett elbilsseminarium
i Helsingborg, dit miljöminister
Andreas Carlgren kom för att
beskåda den.
– Företagens stora utmaning är att
skapa marknadsacceptans för sina produkter och system. Byggnätverket erbjuder
möjlighet till långtidstester och kommersiell verifiering i samarbete mellan innovativa energiteknikföretag och etablerade
aktörer inom bygg- och fastighetsbranschen, säger Per Lundequist, som är
kommunens projektledare för innovativa
energilösningar.
Ett exempel på ett pågående projekt
är att i skarpa lägen demonstrera LEDbelysning i både kontorslokaler och
lägenheter i Uppsala.
Kommunen har valt att driva
verksamheten genom Energihuset i
Uppsala AB, som är en satsning inom
STUNS. STUNS drivs av kommunen
tillsammans med regionens andra
offentliga aktörer, universiteten och
Handelskammaren i Uppsala län.
Skolbarn ska
bygga solceller
I oktober lärde sig ett trettiotal
gymnasielärare göra egna solceller på Ångströmslaboratoriet.
Kursen arrangerades av Energihuset tillsammans med Uppsala
universitet. Lärarna fick bekanta
sig med "skolcellslådan", en
experimentlåda som forskare vid
universitetet tagit fram. Lådan
ger elever och lärare möjlighet att bygga egna solceller.
Målet är att inspirera elever att
använda sina kunskaper i kemi,
fysik och biologi för att lösa
framtidens energibehov på ett
hållbart sätt.
Mot en fungerande
marknad för elbilar
Uppsala och Energihuset är den
svenska noden för E-Mob – Electric Mobility Accelerator Project.
Det är ett samarbete i fem europeiska länder som ska ta fram en
strategi och rekommendationer
för en fungerande elbilsmarknad.
De länder som deltar är Sverige,
Storbritannien, Nederländerna,
Spanien och Polen.
Biogas – ett framtidsbränsle för Uppsala
Den 24 november arrangerade
Energihuset sin andra träff i serien Uppsala Energy Club. Temat
för denna träff var Biogas som
framtidens fordonsbränsle – vad
krävs i form av finansiering och
teknikutveckling? Energihuset
arrangerade träffen i samarbete
med Biogas Öst vid Energikontoret i Mälardalen.
26
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
näring
till näringslivet
Teaterns trollmakt
Stadsteatern spelar för skolorna i sina egna lokaler. Då
kan besökarna få vara med
om hela teaterupplevelsen:
att komma till ett speciellt
rum med ljus, ljud, scenbild
och spektakulära kostymer.
– Den magi som vi kan
förmedla här kan vi inte
flytta ut i skolorna, därför
blir det roligare för alla
om eleverna kommer till
oss istället, säger Linus
Tunström, chef förUppsala
stadsteater.
Förutom de kostnadsfria
skolföreställningarna spelar
stadsteatern ibland även
familjeföreställningar på
Stora scenen, till exempel
Elake Måns under våren
2011. Det är en seriös,
modern saga – intressant,
spännande och angelägen
för publik i alla åldrar.
Hösten 2011 blir det musikalisk teater för högstadiet
och under 2012 ska teatern
satsa på mellanstadiet
Kommunens satsningar på besöksnäringen i Uppsala har gett resultat, både
för privatpersoner och för företag. Ett enda evenemang kan skapa glädje för
tusentals Uppsalabor, samtidigt som miljoner rullar in till besöksnäringen
genom hotell, restauranger, kaféer, museer, buss och taxi.
Ett evenemang med några tusen deltagare ökar Uppsalaföretagens
intäkter med ungefär fem miljoner kronor. Samtidigt bidrar evenemangen till att staden blir attraktiv för både boende och företag.
– En stad med ett bra utbud av evenemang blir en levande stad
där alla kan hitta något. Då blir det roligt att bjuda in vänner och
företagen får lättare att rekrytera medarbetare, säger Ulrika Nisser,
evenemangschef på Destination Uppsala.
Lockande plåster
Uppsalas varumärke har vuxit sig starkare, och det finns redan
effektiva dragplåster. Domkyrkan tar emot mer än 700 000 besökare varje år. Fyrishov är det femte största besöksmålet i landet
med sina två miljoner besökare.
Scen för barns
berättelser
Till stadsteaterns 60-årsjubileum kommer barns ord
och tankar att få plats på
Stora scenen.
– Vi har bett elever från
olika skolor att berätta om
hur det var för 60 år sedan
och om hur det kommer att
bli om 60 år. Dessa berättelser, fantasier och bilder
ska vi sätta samman till en
föreställning som vi ska
spela till jul, säger Linus
Tunström.
Fyrishov har två miljoner
besökare varje år.
Stadsteatern spelar för unga
Uppsala stadsteater prioriterar barn och unga genom att regelbundet och kostnadsfritt spela teater för Uppsalas skolor,
något tämligen unikt i landet. Under 2010 spelades exempelvis Den blomstertid som kommer för 4 200 högstadieelever.
Föreställningen berättar om våld mellan unga människor,
med utgångspunkt från det uppmärksammade mordet i
Stureby.
– Dragplåstren lockar hit besökare som handlar, äter och sover
över. Vi försöker se till att det finns något att göra i Uppsala för
alla åldrar, säger Ulrika Nisser. Vi arbetar också med att skapa förutsättningar för evenemangsarrangörer, såsom arenor, teatrar och
scener. Fyrishov bygger ut, men i framtiden kommer vi också att
behöva större arenor som kan ta emot 10 000 personer eller fler.
Ett bra besöksmål ska kunna erbjuda attraktiva besöksupplevelser, evenemang, restauranger, hotell och butiker som är av bra
kvalitet. Den hanterliga storstaden Uppsalas centrala och koncentrerade shoppinggator är en fördel för exempelvis konferensbesökare.
– Lyckade evenemang i kombination med en bra totalupplevelse bidrar till att Uppsala blir attraktivt för både boende och
företag, inte bara turister, säger Ulrika Nisser.
– Det är ett laddat och svårt ämne, säger Linus Tunström,
chef för Uppsala stadsteater. Vi spelar en historia om vad som
händer om ungdomar blir lämnade utan moraliska koder. Vi vill
väcka publikens empati och tankar för att bearbeta ett ämne som
är svårt, berörande och obegripligt. En bra föreställning för barn
och unga innehåller förhoppningsvis både allvar, känslor, tankar
och är samtidigt underhållande och magisk.
27
28
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
i världsklass
Mangakonventet Uppcon tog steget ut från konserthuset
för att bjuda in Uppsalas invånare och företag till Vaksala
torg. Då kunde fler än konventets vanliga besökare ta del
av verksamheten, lyssna på föredrag och lära sig mer om
den japanska mangakulturen.
– Vi gjorde en stor satsning på att nå ut till fler tillsammans med kommunen och organisationen Världsklass,
berättar Daniel Mauno Pettersson, arrangör av Uppcon.
Världsklass är ett samarbete mellan Uppsala kommun,
universiteten och ett tiotal stora företag i Uppsala. Organisationen stödjer arrangemang av världsklass, dels för att
de ska bli av, dels för att de ska nå en bredare målgrupp.
– Vem vill bo i en stad utan kultur och idrott? Evenemangen bidrar till att göra staden levande, breddar bilden av
Uppsala och skapar arbetstillfällen, säger Kajsa Bergdahl, evenemangslots vid kommunledningskontoret, Uppsala kommun.
– Kommunens evenemangslots har verkligen hjälpt
oss med marknadsföring och visat vägen till rätt delar av
kommunen när det gäller tillstånd för olika saker. Annars hade
det varit svårt att veta vart man ska vända sig för olika frågor som
tält, el och vatten, säger Daniel Mauno Pettersson.
– Som evenemangslots fungerar jag som en länk mellan
kommunorganisationen och de som vill arrangera evenemang
i Uppsala. Oftast finns jag med från idé till färdigt evenemang
och hjälper till med lotsning kring de frågor som rör kommunen.
Parallellt jobbar jag med Uppsalas evenemangsutveckling, att
utveckla Uppsala till en ledande evenemangsstad, säger Kajsa
Bergdahl.
Varje år blir Uppcon en mötesplats för alla som är intresserade
av manga. Japanska artister ger konserter, man kan sjunga karaoke
och få hjälp med sina speciella cosplay-dräkter. Cosplay kommer
från orden costume play och innebär att man klär ut sig till en
figur från någon mangaserie.
– Ute på torget hade vi också konserter och relevanta aktiviteter
även för de som inte är insatta i manga. Japanska ambassaden höll
till exempel föredrag, säger Daniel Mauno Pettersson.
uppsala i siffror
Uppcon 2010
2 987
87
5 862 000
18,5
besökte Uppcon 2010.
procent av besökarna kommer inte från Uppsala.
kronor omsatte Uppcons besökare under vistelsen i Uppsala i anslutning till konventet.
år gamla är Uppcons besökare i genomsnitt.
Uppsala behöver nya rum för konsten. Kulturnämnden arbetar
febrilt med att få fram ett beslutsunderlag. Det kanske kan
skapas ett nytt museicentrum under borggården på Uppsala
slott med plats för konst, historia, dans, pedagogik och
evenemang? Kort sagt ett upplevelsefyrverkeri året om!
EVA EDWARDSSON (FP)
ordförande i kulturnämnden
29
30
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
Digitala utmaningar
för kommunens arkiv
Behöver du få tag på gamla skolbetyg, klasslistor, eller undrar du
vad kommunalstämman i Björklinge diskuterade på 1860-talet?
Allt detta, och mycket mer, går att hitta hos stadsarkivet.
Stadsarkivet i Uppsala arbetar med att bevara
kommunens handlingar för framtiden. Det är en
bred verksamhet, som sträcker sig från att hjälpa
till med att tyda handskrifter från 1800-talet till
att hantera digitala frågor.
uppsala i siffror
Uppsala stadsarkiv 2010
703
2 237
3 200
490
personer besökte stadsarkivet och folkrörelsearkiv
et under Kulturnatten 2010.
människor besökte stadsarkivet och stadsbiblioteket
på Arkivens dag 2010.
bilder blev inventerade på stadsarkivet under 201
kartor och ritningar blev inventerade på stadsark
0.
ivet under 2010.
Gamla kartor på nya kartor
Under 2010 har stadsarkivet digitaliserat stadskartor från mitten av 1800-talet
till 1960-talet. Under 2011 kommer en webbtjänst att lanseras där du kan lägga
de gamla kartorna på dagens kartor för att se hur Uppsala har utvecklats.
Digitalt lager i hundratals år
En av de viktigaste arbetsuppgifterna för stadsarkivet under 2010 var att arbeta med frågan om
digital långtidslagring. Slutmålet är att bygga
upp ett kommungemensamt digitalt arkiv.
– Frågan om digital lagring är viktig, eftersom
kommunen satsar så mycket på elektroniska tjänster inom olika områden, säger Ingegerd Ström,
stadsarkivarie vid Uppsala stadsarkiv. All information i systemen måste inte långtidslagras, men det
gäller att förbereda it-systemen för arkivering av
den information som kommunen ska bevara.
Ett exempel på detta är den digitala bildhanteringen, där stadsarkivet tagit fram anvisningar
för hur de olika verksamheterna ska behandla
bilder, rörliga bilder och skanning. Dessa anvisningar hjälper kommunens medarbetare att till
exempel ställa rätt krav när de ska köpa in utrustning och system.
En annan viktig uppgift under 2010 var att
hjälpa kommunens olika verksamheter att uppfylla kraven i arkivlagen. För att kunna kontrollera kommunens verksamheter när det gäller
arkivering har stadsarkivet utvecklat ett nytt
system för elektronisk tillsyn. Systemet grundar
sig på enkäter där de olika organisationerna i
kommunen får svara på frågor om arkivering,
till exempel vilka rutiner de använder för digital
arkivering.
Visar arkivets material
– Vi har också ett uppdrag att tillgängliggöra och
sprida det material vi har, berättar Ingegerd Ström.
Nu när historia blir basämne i skolan förbereder
vi oss för att ta emot skolklasser. Eleverna ska få
lära sig om Uppsalas historia med hjälp av vårt
arkivmaterial. Under 2010 fortsatte även vår programverksamhet för att locka fler till arkivet för
att forska. Vi ordnade till exempel föredrag och
filmvisningar. Vem som helst är välkommen att
studera våra handlingar i vår forskarsal!
Stadsarkivet ställer ut
Under 2010 producerade stadsarkivet
utställningar bland annat om historien
om kandelabern som nu står på Stora
torget och om von Bahrska häcken.
Årets utställning om det försvunna
Uppsala, med rivningsfotografier
och gamla stadsdelar och byggnader
blev mycket populär. Den kommer
under 2011 att turnera på kommunens
bibliotek.
Vad kan du hitta i
Stadsarkivet?
Stadsarkivet innehåller bland annat:
Delar av Uppsalas kommunala historia
från 1860-talet och framåt.
Viktig skriftlig dokumentation från kommunens verksamhet, till exempel skola,
omsorg, parker, kultur, brandsäkerhet och
stadsplanering.
Bilder och kartor som visar hur Uppsala
har utvecklats under mer än 150 år.
Din gamla klasslista, och ditt gamla betyg.
Ingegerd Ström
31
32
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
Bussen Barbro
bär böcker
”Det roligaste med att jobba på biblioteksbussen är att man lär känna så många
av besökarna. Det är som att jobba på 350 mycket små lokala bibliotek”, säger
Ida Lodin, bibliotekarie, Vård & bildning, Uppsala kommun, som har varit med och
utvecklat den nya biblioteksbussen som började rulla under 2010.
Under 2010 byttes en av de gamla biblioteksbussarna ut. Den nya
bussen Barbro rullar nu längs kommunens vägar för att förmedla
böcker, tidskrifter och filmer till bussbesökarna.
Stadsbibliotekets personalgrupp har varit med och designat
bussen. De har tagit ut svängarna ordentligt när det gäller inredning
och arbetsmiljö för att få till en lockande miljö och en fungerande
arbetsplats.
– Inredningen går i vitt, svart och rött i stället för de traditionella träpanelerna som är vanliga i bokbussar, säger Ida Lodin. Vi
har också planerat så att vi har plats för sju utbytbara bokvagnar
i bussen. Det gör att vi kan skräddarsy bokutbudet för varje tur.
Den nya bussen är handikappanpassad med en rullstolshiss så
att både rullstolar och rullatorer kan komma ombord. Utrymmena
ombord är också så väl tilltagna att en rullstol går in i det rullande
biblioteket.
Ändå får det plats många böcker, tidskrifter och filmer. Upp till
tre tusen titlar får rum i bussen.
– Vi har också tagit fram snurrställ för böckerna. De är av
plexiglas vilket gör att besökarna lätt kan se böckernas framsidor.
Böckernas utseende blir då också en del av inredningen i bussen,
säger Ida Lodin.
uppsala i siffror
Biblioteksbussen 2010
2 450
350
91 100
37 200
stopp gör kommunens biblioteksbussar varje år.
olika ställen stannar biblioteksbussarna på.
Namnet Barbro
Den nya biblioteksbussen
heter Barbro, efter barnboksförfattaren Barbro
Lindgren. Den andra
av kommunens bussar
heter Astrid efter Astrid
Lindgren. Men vilken
barnboksförfattare på C
ska få ge namn till nästa
buss?
lån, bl.a. böcker, lånades ut från biblioteksbussarna under 2010.
besökare hade biblioteksbussarna under 2010.
33
34
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
Uppsala en fristad
för
Under sina snart två år i Uppsala har Anisur Rahman blivit en drivande kraft i stadens kulturliv. Han är poet och journalist från Bangladesh, där han förföljdes och
utsattes för våld för sin kritik mot regimens antidemokratiska metoder och sin kritik
mot den religiösa fundamentalismen. Uppsala har tagit emot Anisur Rahman som
fristadsförfattare.
Sedan 2008 har Uppsala varit en fristad.
2010 blev Uppsala också en del i ICORN,
International Cities of Refuge Network. Det
betyder att Uppsala under 2010 för andra
gången var hemort för en fristadsförfattare,
denna gång Anisur Rahman från Bangladesh.
– Anisur har fungerat som en katalysator,
säger Annika Strömberg, kulturstrateg på
kulturkontoret i Uppsala kommun. Med sin
internationella utblick, sina kontakter och sin
status som fristadsförfattare har han skapat
ett sammanhang till verksamheten på ett sätt
som skulle varit svårt för oss tjänstemän.
Fristadsförfattare
Uppsala var den tredje staden i Sverige att bli en fristad och är sedan 2010 med
i The International Cities
of Refuge Network som står
bakom konceptet fristadsförfattare. Uppsala erbjuder
liksom andra fristäder en
säker plats att bo på och
ekonomisk trygghet i två år.
Organisationen arbetar för
att värna yttrandefriheten
över hela världen genom att
alla medlemsstäder tar emot
en författare som förföljts
eller fängslats av politiska
skäl.
De svenska städernas medverkan i ICORN
uppmuntras av Statens
kulturråd. ICORN har ett
nära samarbete med den
internationella författarorganisationen International
PEN, som har en viktig
funktion i att peka ut författare som är i behov av en
fristad.
Uppsala har uppmärksammats
internationellt
Anisur Rahman har bland annat organiserat skrivarverkstäderna tillsammans med
Studiefrämjandet och Stadsbiblioteket. Deltagarna har haft möjligheter att träffa poeter,
författare, journalister och även publicister.
– Deltagarna där har varit både etablerade och hoppfulla blivande författare men
även läsare som har varit intresserade av
skrivprocessen, säger Anisur Rahman. Som
aspirerande författare är det viktigt att veta
hur man tar sig in i publiceringsprocessen.
Verkstäderna har avslutats med en festival, där författarna får presentera sina verk
och där man även publicerat en antologi
med bidrag av kända skribenter.
Skrivarverkstäderna i Uppsala har rönt stor uppmärksamhet inom ICORN, och ICORN:s administrative chef i
Stavanger är imponerad av Uppsala. Så Uppsala ligger i den
absoluta täten när det gäller att göra fristadsförfattarskapet
givande för både författaren och fristaden.
På kant med regim och mullor
Ett av skälen till att Anisur Rahman
flydde från sitt hemland var att han
kritiserat den paramilitära organisationen RAB.
– Skapandet av RAB är mot konstitutionen och de är inte ansvariga
inför lagen, säger Anisur Rahman.
De har fångat många brottslingar
och terrorister, men det är också
många oskyldiga som dött, och
alldeles oavsett ska alla ha rätt till en
rättegång.
Han har också kritiserat att
de svartklädda och skrämmande
RAB-soldaterna övervakat exempelvis bokmässor och antagningar
till skolor.
Anisur Rahman kom även på
kant med traditionalister i Bangladesh genom att stödja kvinnors rättigheter, liksom genom att kritisera
mullornas rätt att dela ut fatwor.
Den motvillige journalisten
Om Anisur Rahman själv fick välja
skulle han vilja ägna sig helt åt
poesin. Förutom dikter han författat
både i Bangladesh och i Uppsala
arbetar han på en pjäs.
Anisur Rahman har fått ett
stipendium för att skriva om sin
tid som fristadsförfattare i Uppsala.
Han planerar att stanna kvar i staden när
stipendiet går ut under 2011 och Uppsala får en
ny fristadsförfattare.
35
36
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
Framtidstro i
Gottsunda
Mötesplats Treklangen är en symbol för utvecklingen i Gottsunda.
Här har det vuxit fram nya lokaler och aktiviteter i stället för att
riva ner de gamla skolbyggnaderna. Mittemot tennishallen möts
nu medborgare i alla åldrar – från nyfödda till hundraåringar.
Gottsunda är en av de vackraste stadsdelarna
i Uppsala som under perioder ändå har haft
ett dåligt rykte. Under 2010 har kommunen
fortsatt att utveckla stadsdelen tillsammans
med medborgare, föreningar och andra organisationer.
– Min roll är att samordna så att kommunens politiska beslut förstärker varandra. Jag är
också en länk in till kommunen för föreningar,
verksamheter och organisationer i området.
Stadsdelsutvecklingen fungerar som bäst när
jag kan förmedla hopp och framtidstro om en
positiv utveckling, säger Hilde Klasson, samordnare för stadsdelsutvecklingen i Gottsunda,
vid kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad, Uppsala kommun.
För knappt tio år sedan var det stökigt
i Gottsunda. Då tog Brottsförebyggande
rådet kontakt med områdets föreningar
och skolan för att diskutera möjliga vägar
framåt tillsammans med kommunen. Det
har nu lett fram till att polisen och kommunen avtalat om att kommunen ska anställa
fältassistenter i Gottsunda som tillsammans
med polisen ska arbeta brottsförebyggande
i stadsdelen.
Men mycket mer har hänt i Gottsunda
under det senaste året. Ett exempel är utvecklingen av Mötesplats Treklangen.
– Från en nergången skolbyggnad har det
växt fram något som symboliserar utvecklingen i stadsdelen, vilket visar att kommunen är beredd att satsa på området, säger
Hilde Klasson.
Mötesplats Treklangen är en fysisk
mötesplats där alla från små barn till gamla
pensionärer ska rymmas. Här finns skola,
träffpunkt för äldre, poliskontor, fritidsgård,
svenska för invandrare och vuxenstudier,
barnavårdscentral och mödravårdscentral.
– Tanken är att det ska vara en komplett
familjecentral. Mötesplats Treklangen har
blivit en plats där alla åldrar kan mötas och
delta i gemensamma arrangemang. Det kan
bryta både ålderssegregation och rädslor, säger
Hilde Klasson.
Det nya radhusområdet som byggs i Stenhammarsparken
kommer att samspela med den vackra omgivande naturen.
Arkitekterna på KOD Arkitekter, som gjort utformningen, har
valt att spara mycket av grönska och träd för att skapa en
lugn och rogivande miljö. Radhusen kommer att säljas som
äganderätter – helt i linje med Uppsala kommuns syfte att
uppnå en större variation av bostadstyper.
Gottsunda
växer på webben
Under det senaste året har
Gottsunda förstärkt sin digitala
närvaro med hjälp av de digitala mötesplatserna på webben,
Facebook, bloggar och kommunens webbplats. På kommunens
webbplats kan man få tillgång
till officiella dokument som
rör stadsdelen. På Facebook,
bloggar och på webbsidan
www.motesplatsgottsunda.se
kan personer som är boende
och verksamma i Gottsunda på
olika sätt träffas på nätet.
Stadsnära
köksträdgård
I Matparken odlar drygt 20
personer grönsaker tillsammans på mark som kommunen
har hjälpt till att få odlingsbar.
Studiecirklar och en grupp från
träffpunkten i Treklangen deltar
i odlingen i Gottsundagipen.
Under 2010 hade föreningen
också en visningsträdgård för
skolor.
Som en dans
Gottsunda dans och teater
driver ett mentorsprojekt där
dansare får arbeta med ungdomar som löper risk att hamna
snett i samhället. Projektet har
främst fått pengar från Allmänna
arvsfonden men även från kommunens fastighetsbolag.
Vi prioriterar utvecklingen av nya arenor för bandy, fotboll,
friidrott och innebandy. Vi fortsätter satsa på temalekplatser.
Under 2011 planeras en ny temalekplats i Gottsunda
och 2012 satsas det på lek i Höganäsparken samt en ny
temalekplats i Sävja.
ALI MOULAVI (M)
ordförande i fritids- och naturvårdsnämnden
Jag vill lyfta fram tre punkter i Uppsalas miljöarbete:
Vi ska fortsätta bygga fler bostäder samtidigt som vi utvecklar parker
och planterar fler träd. Det viktiga arbetet med Uppsala klimatprotokoll
går vidare och motivera fler företag att gå med. Vi skyddar Uppsalas
vattendrag genom att minska näringsläckage och övergödning.
Urban Wästljung (FP)
ordförande i miljö- och hälsoskyddsnämnden
Satsningarna på ytterområdena som pågår och planeras känns
viktigast. I Gottsunda centrum hoppas jag att förstärkningar för
dans och teater kommer att underlätta deras angelägna arbete.
Mötesplatser som Treklangen, bildningscentrumet i Stenhagen
och det nya kulturcentrumet som planeras i Sävja betyder
mycket för alla åldrar.
Ulla-Stina Claeson (V)
vice ordförande i kulturnämnden
Gröna stråk i
Gottsunda
Redan 2006 startade arbetet med att skapa tryggare utemiljöer i
Gottsunda. Då tog kommunen reda på att Gottsundagipen är en
av de populärarste platserna och att centrum också är en populär
miljö. Däremot kände många sig rädda på gång- och cykelvägarna
mellan centrum och Gottsundagipen, framförallt kvinnor. Den
rädslan vill Uppsala kommun bygga bort.
Kommunen har nu öppnat upp längs vägen. Det är ljusare,
både genom den nya belysningen och genom att träden inte längre
står så tätt inpå vägen. Tidigare gick vägen genom den täta blandskog som redan fanns i Gottsunda när bostadsområdet byggdes.
Men nu har kommunen anlagt en park vid gångvägen i stället,
från slutet av Vackra Birgers väg ända bort till Gottsundagipen.
– När Gottsunda byggdes strävade man efter att passa in
bebyggelsen och vägarna i den befintliga naturen. Nu går vi
ifrån det, bland annat för att bygga tryggare miljöer, säger
Helena Espmark, som är landskapsarkitekt på fritids- och
naturkontoret, Uppsala kommun.
Parken ska också erbjuda platsr där man kan sitta, eller hänga.
Vad krävs då av en plats för att man ska kunna hänga där? Hur
planerar man?
– Det ska finnas något att titta på, säger Helena Espmark. Det
ska gärna vara en plats där det rör sig folk. Men platsen får också
gärna ha en spännande och rolig gestaltning. Det kan vara en
lekplats, men det kan också vara något annat.
Ett exempel längs det nya gröna stråket i Gottsunda är den 18
meter långa röda bänk som står just där gångvägen mynnar ut i
Gottsundagipen. Där kan man sitta och se ut över områdets fotbollsplaner. Här finns också ett specialgjort bord för engångsgrillar.
– Redan i vintras hittade människor till den röda bänken för
att vända ansiktet mot solen, säger Helena Espmark.
37
38
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
är ett friskare
Uppsala
Uppsala kommun växer inte bara i storlek. Uppsalaborna
blir också friskare. Bakom det ligger ett målmedvetet
arbete från kommunen på i synnerhet friskvård. ”Det
handlar om att kommunen ska skapa förutsättningar
för ett gott liv”, säger Åsa Fichtel, välfärdsstrateg vid
kommunledningskontoret, Uppsala kommun.
uppsala i siffror
Möjligheter till friluftsliv
50
140
42
65
kilometer naturisbanor på vintern.
kilometer skidspår förutom elljusspåren.
lekparker.
fotbollsplaner.
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
Kommunen har en viktig roll att spela när det gäller Uppsalabornas
hälsa och välmående. Det gäller allt från friskt vatten och ett bra
friskvårdsarbete i skolor och på andra arbetsplatser kommunen styr
över, till trevliga stadsdelar, bra friluftsområden och möjligheter
för människor att träffas. En viktig del i det är att skapa bra vanor.
Bra matvanor och en regelbunden fysisk aktivitet ska vara en del av
vardagen. Det är extra viktigt i skolan och inom äldreomsorgen.
Att kommunens arbete ger resultat syns både i att Uppsalaborna
tycker att de mår bättre och i att sjukskrivningarna minskar. Det
gäller både vuxna och ungdomar, de två grupper som landstingets
befolkningsundersökning regelbundet undersöker. Uppsalaborna
har blivit friskare sedan början på 2000-talet, och trenden fortsätter
att peka uppåt.
Skolan bygger framtidens hälsa
Åsa Fichtel, välfärdsstrateg vid kommunledningskontoret, Uppsala
kommun, är stolt över att kunna peka på att 2010 års kvalitetspris i
undervisningen i kommunen gick till en danspedagog.
– Hon fick priset för att hon hittat bra vägar att integrera dansen
i den vanliga undervisningen, och dans är ytterligare ett sätt för
barnen att röra sig på och som kan skapa goda vanor.
En annan del av friskvårdsarbetet i skolorna är kommunens
tre hälsopedagoger. De ska hjälpa skolorna och eleverna på ett
mer övergripande plan. De har bland annat drivit kampanjer för att
barnen ska få gå till skolan istället för att bli skjutsade.
– Om barnen får en promenad innan skoldagen är det bra både
för hälsan och för koncentrationsförmågan under skoldagen, säger
Åsa Fichtel.
Fysisk aktivitet tillsammans med kosten, inte minst i
skolorna, är ett område som Åsa Fichtel pekar ut som viktig
i ett längre perspektiv.
– Fetma och övervikt blir allt vanligare. Här är det oerhört viktigt att kommunen är med och arbetar med förebyggande insatser.
Hälsan för barn och ungdomar gäller även besvärligare frågor.
Kommunen arrangerade under 2010 exempelvis utbildningsdagar
kring barn som inte går till skolan, en grupp som lättare hamnar
utanför och lättare hamnar i drogproblem.
Stan måste få växa men vi måste samtidigt säkerställa
att det blir en modern stad med fungerande kollektivtrafik
och närhet till grönområden för de som ska bo i det
framtida större Uppsala.
Richard Malmström (MP)
2:e vice ordförande i fritids- och naturvårdsnämnden
kan vara fysiska, som att dansa, styrketräna
eller göra gymnastikövningar till musik. Det
kan också vara lärande aktiviteter som att gå på
datakurs eller lyssna på föredrag. Men det kan också
vara "bara" för att umgås, äta en bit mat eller ta en fika.
En annan insats som kommunen arbetat med under 2010 är
att förbättra tillgången på färdtjänst, vilket ökar de äldres möjligheter att komma ut och aktivera sig.
– Både den mentala och den fysiska aktiviteten är extremt
viktig för att äldre ska kunna hålla sig alerta både i kroppen och
knoppen, säger Åsa Fichtel. Och gör de det har de mycket större
möjligheter att slippa skador och sjukdomar och kan leva ett bättre
liv.
En allsidig träning minskar bland annat risken för fallskador
kraftigt.
– Den här typen av hälsobefrämjande åtgärder är en investering
för framtiden, både för individerna och för kommunen.
Kommunen vill uppmuntra
Uppsalaborna till fysisk
aktivitet.
Äldre en viktig grupp för kommunen
På sikt kommer Uppsalas befolkning att bli äldre. Så är det. Då
blir det också allt viktigare att kommunen hjälper de äldre att
hålla sig friska.
– Detta är något kommunen fokuserar på. Vi skriver bland
annat in i avtalen med äldreboenden att de ska erbjuda fysiska
aktiviteter till de äldre som bor där. Det är också ett av flera
verktyg för att hålla kommunens ekonomi i balans utan att
behöva dra ner på annat.
De så kallade träffpunkterna är en viktig del i arbetet med att ge
de äldre möjlighet till ett friskare och innehållsrikare liv. Träffpunkterna är ställen där äldre kan träffas för allehanda aktiviteter. Det
Nu förverkligas de breda överenskommelserna om ett nytt resecentrum och en helt ny
stadsdel i Östra Salabacke. Mycket går bra i Uppsala men jag ser också behovet av fler
bostäder, jobb till ungdomar och bättre kvalitet inom skolan och förskolan.
Marlene Burwick (S) kommunalråd
39
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
BYGGER SAMHÄLLE
Valfrihetsreformen ”Eget val” ger funktionshindrade rätt att själva
välja ledsagare, hemtjänst och daglig verksamhet. Nu satsar vi på
bättre boenden, ökad trygghet för utsatta personer i nära relationer
samt arbete åt personer med funktionsnedsättning. Ingen skall
behöva stå utanför arbetsmarknaden.
Stig Rådahl (m)
ordförande i nämnden för vuxna med funktionshinder
Uppsala järnvägsstation, eller resecentrum som vi numera säger, byggs
om. En av nyheterna är att vi får en ny entré till spåren vid Strandbodkilen.
Många som bor i Kungsängen eller i Fålhagen får närmare till stationen.
Det ska också bli fler cykelparkeringsplatser till tågpendlare som gör
Uppsala en stor miljötjänst genom att cykla till resecentrum.
Maria Gardfjell (MP)
kommunalråd
Återbruk av tomter
Planera för service
För att skapa utrymme för Uppsalas tillväxt arbetar kommunen
både med att expandera på ny mark inom stadsområdet och att
återanvända de markområden som redan utnyttjas för bebyggelse
och infrastruktur. På senare tid har tyngdpunkten legat på att återanvända mark. Detta har gjorts bland annat i Börje tull, där gamla
industritomter successivt omvandlas till stadsmiljöer och den
gamla cementgjuteritomten nu bebyggs med över 800 bostäder.
Uppsala kommun måste skapa förutsättningar för all den service
som kommunens medborgare förväntar sig. Det måste exempelvis finnas skolor, barnomsorg, äldreomsorg och vårdboenden.
Det måste också finnas utrymmen för de affärsdrivande servicefunktioner som hör till staden, allt från matbutiker till specialaffärer av olika slag, från frisörer till biografer. Kommunen
planerar de olika stadsdelarna och kvarteren, först översiktligt
och senare i detalj i stadsplanen.
Effektivare kommunikationer
Infrastrukturen behöver större kapacitet när kommunen växer.
Vägar och järnvägar kräver mer utrymme, men framförallt
behöver transportsystemen effektiviseras. Uppsala kommun har
bland annat jobbat med att expandera kollektivtrafiken, och att
samordna de olika trafikslagen tåg, stadsbussar och regionalbussar på ett bättre sätt. Alla de som arbetspendlar från och till
Uppsala kräver också bättre kollektivtrafik.
Vacker, funktionell och trygg miljö
Rent vatten från åsen
Fler och bättre
friluftsanläggningar
Det är Uppsala kommun som genom sitt bolag Uppsala Vatten
ansvarar för att Uppsalaborna har tillgång till bra vatten och avlopp. Kommunen arbetar med att förbättra kvaliteten genom att
till exempel minska vattenläckor. Vattenanvändningen
har också minskat under de senaste åren, bland
annat på grund av att fler får betala
för det vatten som de faktiskt
använder. Uppsala kommun har
också ökat tillgången till rent vatten genom nya infiltrationsanläggningar.
Cykelstaden Uppsala
En av de hälsofrämjande åtgärder
som kommunen påbörjade under
2010 var att bygga ut Uppsalas
cykelvägar. Detta är en
del i Uppsala kommuns
politiska mål att fler ska gå
och cykla. Uppsala har omkring
30 mil cykelvägar.
Det ska kännas tryggt att röra sig i Uppsala kommun, och det ska
finnas vackra platser för alla. Kommunen har bland annat arbetat
med belysning och med att öppna skogspartier vid gång- och cykelvägar. Ett exempel är gångvägen mellan Gottsunda centrum och
Gottsundagipen, där miljön har förvandlats från skog till park för att
öka känslan av trygghet hos de som promenerar.
Kommunen har under året arbetat målmedvetet för att höja standarden på kommunens frilufts- och idrottsanläggningar. Valsätra
har fått både en ny konstgräsplan och en konstfrusen isbana.
Vid Gränby sportfält inleddes bygget av en ny bandyhall.
Dessutom utökades Uppsala alpina center med en ny
storslalombacke och en barnbacke.
Nya stigar med Linné
och skogsmulle
Kommunen samarbetade under 2010
med Friluftsfrämjandet för att ta fram fyra
nya Linnéstigar. Samarbetet resulterade
också i en restaurering av
natur- och kulturstigen vid
Sunnerstaåsen och den
nya handikappanpassade
Skogsmulles stig.
41
42
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
NÄRA KONTAKTER
Brandförsvaret och polisen utbildade ungdomar i Gottsunda i brandförsvar
vid tre tillfällen under 2010. Under utbildningen fick deltagarna bland annat
släcka intensiva bränder, klippa upp bilvrak och lära känna och jobba med
både poliser och brandmän.
Brandförsvaret tillsammans med fritidsledare från ungdomsgården
i Gottsunda bjöd in till utbildningsdag för att visa upp brandmannayrket. Utbildningen var en heldagsutbildning och knappt tio ungdomar fick vara med varje gång. Brandinstruktörer ledde utbildningen
och övningarna där ungdomarna fick arbeta tillsammans med de
poliser som också var med på utbildningen.
– Vi samarbetade med polisen för att visa hur vi jobbar till exempel vid trafikolyckor. Ungdomarna som deltog var riktigt, riktigt
bra under dagarna. De var intresserade och nyfikna, säger Christer
Byström, brandinspektör vid Uppsala kommuns brandförsvar.
Under utbildningen fick deltagarna lära sig om brandrisker i
hemmet och i samhället. De fick också en kurs i hjärt-lungräddning. Men det mest spektakulära var de praktiska brandövningarna. Då fick deltagarna pröva att släcka bränder med olika slags
utrustning, de fick klippa loss människor ur kvaddade bilar och
öva rökdykning.
– Det här är ett arbete som man blir glad av att göra, säger
Anders Ahlström, chef för Uppsala kommuns brandförsvar. Vi
och polisen känner att vi har fått kontakt med ungdomarna när
vi har jobbat tillsammans.
2010 var ett händelserikt år sett ur socialnämnden för
barn och ungas perspektiv, bl.a. var första året som vi på
"riktigt" kunde ta tag i och träda in arbetsgivarrollen. Från
2010 och framåt har vi möjligheten och utmaningen att se
till att Uppsala kan anställa och utveckla personal för ett
utvecklande socialt arbete bland barn- och unga.
Lars Persson (S)
vice ordförande i socialnämnden för barn och unga
FÄRRE BARN OCH
UNGA PLACERAS PÅ
INSTITUTIONER
Uppsala kommun har sedan 2007 haft som mål att minska behovet av institutionsplaceringar för barn och ungdomar som behöver hjälp av socialtjänsten. Detta vill
kommunen uppnå genom förebyggande åtgärder samt att göra insatser tidigt när de
sociala svårigheterna börjar.
Bättre brandskydd
för äldre
Under 2010 genomförde brandförsvaret ett projekt tillsammans
med äldrekontoret för att förbättra
brandsäkerheten för äldre. Resultatet blev i korthet att sammanställa
en checklista med brandförebyggande åtgärder som kommunens
tjänstemän kan ta med sig när de
besöker de äldres bostäder.
– Det är ett exempel på hur man
med relativt små medel kan öka
brandsäkerheten, säger Anders
Ahlström, chef för Uppsala kommuns brandförsvar.
För att nå målet att minska institutionsplaceringarna av barn och ungdomar lägger kommunen ut en hel del av arbetet på
olika leverantörer som erbjuder sociala
tjänster inom barn- och ungdomsområdet.
Dessutom arbetar kommunen ihop med
frivilligorganisationer som Nattvandrarna
i Gottsunda. Genom bland annat Socialpsykiatriska behandlingsteamets insatser
har man lyckats förhindra och förkorta placeringar utanför hemmet i ungefär hälften
av alla ärenden under 2010.
– De flesta organisationer vi samarbetar med erbjuder ungefär samma
tjänster som kommunen. Men de som levererar sociala tjänster är fortfarande relativt
okända. Där har exempelvis äldrevården kommit
mycket längre, säger Jan Holmlund.
Han är uppdragschef på kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad vid Uppsala kommun.
Han berättar att en av de
stora förändringarna som kommunen gjort är den så kallade
hemmaplanslösningen.
– Inom barn och ungdom så
gör vi ungefär 300 placeringar
per år. Tanken med hemmaplanslösningen är att stödja familjen i
hemmiljön, och på så sätt slippa
institutionaliseringar på annan
ort. Att bryta upp och åka bort i
flera månader för att bo på hem
innebär ofta en längre process och
ökade kostnader.
Dessutom mår de flesta barn och
ungdomar bättre i sin hemmiljö.
– När vi väl måste placera försöker vi
korta ner placeringstiden genom att erbjuda
en möjlighet att ta hand om behoven här
hemma, och inte i till exempel Piteå.
43
44
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
Effektivare
seniorresor
Den mjuka linjen
och avgiftsfria
ledsagare vid bussresor ledde till att
Uppsalas färdtjänst
kunde redovisa ett
överskott på 8,3
miljoner kronor. Kollektivtrafikens ökade
tillgänglighet har
tillsammans med insatser från färdtjänst
ökat medborgarnas
möjligheter att leva
ett aktivt liv.
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
– ett
växande skyddsnät
för äldre
Uppsala kommuns ambition är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Då kan man både bromsa sjukdomar och förbättra
hälsa. De öppna insatserna för äldre är en del av kommunens
hälsofrämjande arbete.
– Vi fokuserar på det friska. Tidigare har man ofta haft
fokus på det som är sjukt. Nu ser vi till möjligheterna att vårda
och utveckla varje människas unika möjligheter i stället, säger
Carita Öhman, uppdragsstrateg vid kontoret för hälsa, vård och
omsorg, Uppsala kommun.
Kommunens öppna insatser finns till för de som vill utnyttja
dem – gratis. Träffpunkter för äldre är en av de öppna insatserna.
De är ett forum för de äldre att bygga på sitt personliga nätverk
– något som kan vara nödvändigt i takt med att man förlorar
gamla bekanta. Men det finns många fler öppna insatser. Seniorrestauranger och tillgång till värdar och värdinnor på trygghetsbostäder är två av dem.
Tanken är att de öppna insatserna som helhet ska fungera
som ett nätverk. Om personalen på ett nätverk upptäcker eller
får reda på att en av besökarna behöver något annat stöd så kan
de förmedla kontakten med en annan öppen insats.
Antalet besökare på träffpunkterna ökade under 2010 och
detsamma gäller för antalet besökare på seniorrestaurangerna,
vilket kanske inte är så konstigt.
– Seniorrestaurangerna är inte som vanliga restauranger,
säger Carita Öhman. De tar ett större socialt ansvar. Personalen
känner igen sina besökare och de märker om någon saknas,
vilket är ett enormt värde i sig.
Trygghetsbostäder är anpassade för att äldre ska kunna bo
kvar även om de blir sämre med åren. Det finns hiss, det är brett
nog för en rullstol eller rullator att ta sig fram överallt och det
finns en värd eller värdinna som ansvarar för tryggheten och
gemenskapen på boendet. Trygghetsbostäder består av separata
lägenheter med gemensamma områden runtomkring.
– Det finns till exempel möjlighet att äta tillsammans, ibland
i en riktig seniorrestaurang. Trygghetsbostäder, träffpunkter och
seniorrestauranger ligger faktiskt ibland i anslutning till varandra, som i Årsta, säger Carita Öhman.
uppsala i siffror
Seniorfakta 2010
29 270
136 816
Uppsalabor var över 65 år i november 2010.
besökte Uppsalas träffpunkter under 2010.
I äldrenämnden har vi beslutat om ett uppdrag att se över hur vi
kan utveckla och förbättra hälsofrämjande aktiviteter för Uppsalas
seniorer. Under året ska vi också införa möjligheten för äldre att
välja vårdboende. Något som vi hoppas kan öka den enskildes
inflytande över äldreomsorgen.
Caroline andersson (S)
2:e vice ordförande i äldrenämnden
45
46
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
Allt fler besöker
Rakt fram genom entrén ligger dörren till träffpunktens
trädgård. Solen glimtar fram bakom molnen och jasmindoften
sprider sig till och med inomhus. Här sitter ett par besökare och
pratar vid blommorna, träden och buskarna i nostalgiträdgården
på Träffpunkt Årsta.
– Målet med träffpunkten är att behålla pensionärernas hälsa
så länge som möjligt, säger Anne-Cathrine Milbrink, enhetschef
för träffpunkter, Vård & bildning, Uppsala kommun. Därför
erbjuder träffpunkterna allt från fysiska aktiviteter till kulturella
och kunskapsgivande aktiviteter. Aktiviteterna lockar många besökare, men det finns också en social gemenskap i restaurangen,
kaféet och lokalerna. Det ger en trygghet, eftersom folk kommer
att fråga efter dig om du plötsligt saknas.
Det är lugnt i trädgården. Träffpunktens besökare har själva
utformat den för att den ska påminna om en gammal trädgård.
Här finns en brunn, en gärdsgård och favoritväxter som rosor,
pioner, praktlysing, funkia, syrener, rosenapel, rosenhallon och
doftande kaprifol. Och så jasmin, förstås.
Grillen avslöjar att trädgården inte alltid är lika lugn. Det
händer att besökarna ordnar grillning på eftermiddagarna, efter
dagens andra aktiviteter.
Snickra, väva, träna
Inne längs korridoren ligger träffpunktens snickeri och vävstuga.
Arbetsbänkar, maskiner och verktyg kantar snickeriets två rymliga rum. P-O Vestin har varit med och byggt upp snickeriverksamheten, men i dag går han i pension. I morgon kommer han
att vara en engagerad besökare i snickeriet i stället.
– Ungefär 60 besökare kommer till oss regelbundet,
berättar han. Vi har besökare som kan snickra enligt eget
huvud men som behöver lokaler och utrustning. Vi har
också besökare med olika funktionshinder som behöver
mycket hjälp, men som får ut mycket av att komma hit
och jobba i snickeriet. Många kommer också hit för att
reparera eller renovera saker hemifrån.
I vävstugan står sex vävstolar uppställda. Vävarna
skiftar i grönt, blått, svart och vitt. Tvärs över korridoren från vävstugan ligger det långsträckta gymmet.
Träning har blivit en av de mest uppskattade verksamheterna på träffpunkten, som kan erbjuda träning
på olika nivåer. Här står vanliga träningsredskap som
motionscyklar och maskiner för benträning. Men här
finns också en riktiga trappsteg för att träna på att gå i
trappor och längsgående träräcken för att kunna avlasta
benen med armarna när man tränar upp benstyrkan.
Gymmet har öppet för träffpunktens besökare tre dagar i
veckan. Då finns det alltid utbildad personal här som hjälper
besökarna att träna så att de kan bibehålla sina funktioner eller
till och med bli bättre efter till exempel en stroke.
– Det är enkelt att träna här. Man behöver inte byta om och
det är gratis. Träffpunkten ordnar också träning som linedance
och qigong i den stora aulan, berättar Anne-Cathrine Milbrink.
Kaféet är en av de viktigaste mötesplatserna på träffpunkten.
Varje dag kan man sitta och prata över en kopp kaffe, spela kort
eller titta på tv tillsammans med andra besökare eller med någon av
de anställda.
– Vi känner igen alla som kommer hit och vi pratar med alla,
säger Carina Jansson, aktivitetshandledare på Träffpunkt Årsta,
Vård & bildning, Uppsala kommun. Vi ser till att de har det bra
och att de får något att göra om de vill. Vi hjälper till att ta fram
utrustning, att komma igång med att väva eller något annat.
Svea Lenström
Programmet på träffpunkt Årsta
Träffpunkt Årsta har många fasta programpunkter. Här kan
besökarna gå på linedance, stavgång, gymnastik, qigong och
promenader. Träffpunkten ordnar också aktiviteter som dataträffar, kortspel, bingo och sång. Dessutom arrangerar man middagar, grillning, föreläsningar, föreställningar, filmvisningar och
högläsning. Besökarna Rune Blomqvist och Svea Lenström
berättar om träffpunktens verksamhet.
– Det bästa är att det finns ett ställe att gå till, säger
Rune Blomqvist. Jag går på gymnastiken och qigong. Jag
har lärt mig att använda datorn och nu har jag till och med
köpt en egen dator. Och jag har lärt mig att väva.
– Det är nästan som att ha en familj, att man kan gå
hit och träffa alla som man känner, säger Svea Lenström.
Man slipper att sitta ensam. Det finns alltid någon att
prata med eller lyssna till.
Tjänsten som tillgänglighetssamordnare som kommunen
nyligen tillsatt är viktig. Enkelt avhjälpta hinder skulle vara
borta vid årsskiftet, men det finns mycket kvar att göra. Jag
hoppas att tillgänglighetssamordnaren kommer innebära mer
fokus på tillgänglighet i alla delar av Uppsala.
Malena Ranch (MP)
2:e vice ordförande i nämnden för vuxna med funktionshinder
P-O Vestin
48
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
49
Många uppsalalärare
Uppsala kommun arbetar på flera sätt för att både elever och lärare ska lyfta sig.
Ett viktigt verktyg för att höja kvaliteten i skolorna är just lärarlyftet. För eleverna
ger projektet Läxcoach alla, oavsett bakgrund och hemmamiljö, en möjlighet att
få hjälp med läxor, och att få hjälp av engagerade universitetsstudenter.
Lärarlyftet innebär att lärare får möjlighet att gå en
akademiskt kvalificerad fortbildning.
– Uppsala är bland de främsta kommunerna
i landet när det gäller lärare som går lärarlyftet,
säger Märit Gunneriusson Karlström vid kontoret
för barn, ungdom och arbetsmarknad, Uppsala
kommun.
Lärarlyftet prioriterar fortbildning inom läsning,
skrivning och räkning bland låg- och mellanstadielärare medan högstadie- och gymnasielärare i första
hand fördjupar sig i sina respektive ämnen. Även
fortbildning i svenska som andraspråk prioriteras.
Läraren är tjänstledig med 80 procent lön under
studietiden, medan skolan tar in vikarier för att täcka
upp. En del av den kostnaden står kommunen för.
Alla måste få likvärdiga möjligheter. Vi ska ha en bra
förskola med hög personaltäthet, en skola där alla elever
kan bli sedda och kunna utvecklas samt ett stort utbud av
kultur- och fritidsaktiviteter.
Bengt Sandblad (s)
2:e vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden
kan nå via en chatt. Ett stort skäl till att coachningen
går via nätet är att alla ska kunna få hjälp, oavsett
var i Uppsala man är elev.
– Men ofta finns det fler läxcoacher tillgängliga,
och ofta sitter de kvar till långt in på natten.
Kan locka nya lärare
Totalt finns ett femtiotal läxcoacher, med mycket
varierande etnisk bakgrund.
– Det gör att de kan tala en massa olika språk.
Men det betyder också att de kan fungera som förebilder. Det kan betyda oerhört mycket att få kontakt
med någon på universitetet som man kan identifiera
sig med, säger Märit Gunneriusson Karlström.
Ytterligare en – och kanske inte så uppenbar –
potentiell vinst med läxcoachprojektet är att universitetsstudenterna får prova på att undervisa.
– En del kanske upptäcker att de tycker att det
är jättekul! Kanske väljer de då att komplettera
utbildningen för att kunna bli lärare, och eftersom
lärare är en bristvara är ju det jättebra.
Studenter ger läxhjälp
Ett projekt som Märit Gunneriusson Karlström
är särskilt stolt över är Läxcoach – ett projekt där
universitetsstudenter fungerar som läxcoacher för
grundskole- och gymnasieelever.
– Syftet är att de ska vara den läxhjälp
som inte alla föräldrar kan vara i
matematik. Men det är riktat till
precis alla, från årskurs
fyra till gymnasiets
sista årskurs.
Kommunen
driver projektet
tillsammans
med Uppsala
universitet och med
Det är viktigt att satsa på gymnasieelever som hoppar
stöd av näringslivet.
av sin utbildning eller inte får fullständiga slutbetyg.
Läxcoacherna är huUtbildningen förbättrar individens möjlighet avsevärt
vudsakligen civilinför att få ett jobb eller komma in på högre utbildning.
Nu när det är högkonjunktur är det också ett bra
genjörer som studerar
tillfälle att hjälpa människor som står längst från
på Ångströmlaboratoriet.
arbetsmarknaden till jobb eller utbildning.
Mellan klockan 17 och 20
måndag till torsdag finns alltid minst två
Mohamad Hassan (FP)
kommunalråd
läxcoacher på plats på Ångström som eleverna
Många väljer skola
och förskola via
webben
Fler Uppsalabor använde 2010
Internet för att anmäla sina
barn till förskolan. Andelen
anmälningar om förskoleplats
genom e-tjänst ökade 2010 från
75 procent till 90 procent. Inom
grundskolan infördes e-tjänster
för eget val genom skolval
till förskoleklass, och hela 95
procent använde tjänsten.
Fler fick modersmålsundervisning
Under 2010 fick fler elever i
förskoleklasser undervisning
i sitt modersmål. I den obligatoriska särskolan erbjöds
samtliga elever med annat
modersmål än svenska enskild
undervisning i modersmålet.
I grundskolan fick 65 procent
av alla berättigade elever
modersmålsstöd.
Uppsala stärker
finskan
Uppsala kommun är sedan
den 1 januari 2010 förvaltningsområde för finska. Det
innebär rätt att använda
finska om man är part i ett
ärende hos kommunen, samt
rätt till förskola och äldreomsorg på finska. Kommunen
startade 2010 en svensk-finsk
förskoleavdelning med 20
platser.
Mässa om det nya
gymnasiet
Kommunen arrangerade 2010
en programmässa om den nya
gymnasieskolan för eleverna
på samtliga gymnasieskolor.
Mässan gav eleverna en möjlighet att få höra vad som är
nytt med gymnasieskolan som
startar hösten 2011 och dess
programutbud.
50
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
Skolan och förskolan genomgår den största förändringen på 20
år. Målet är att alla elever skall få godkända betyg och få en
grund för att kunna förverkliga sina livsdrömmar. Möjligheterna
till en aktiv fritid ökar genom satsningar på anläggningar för
motion och idrott och på kulturupplevelser.
CECILIA FORSS (M)
kommunalråd
Eleverna trygga
Eleverna i Uppsalas kommunala grundskolor känner sig trygga.
Just tryggheten är ett prioriterat område för kommunen, som
även tagit fram ett verktyg för att undersöka hur det förebyggande
arbetet fungerar i praktiken.
Hela 95 procent av eleverna i Uppsalas skolor
säger att de alltid eller ofta är trygga i skolan.
– Det här är ett politiskt prioriterat område i
Uppsala, säger Märit Gunneriusson Karlström,
uppdragsstrateg vid kontoret för barn, ungdom
och arbetsmarknad, Uppsala kommun. Kommunen har en nolltolerans mot mobbning, kränkande
särbehandling och våld. Barnen på skolan och i
förskolan ska känna sig trygga helt enkelt.
De flesta grundskoleelever tyckte också att lärarna arbetade förebyggande genom att se till att klasser
och grupper fungerar bra ihop och att de anstränger
sig för att ingen ska bli utfrusen eller mobbad.
Kommunen har också satt särskilt fokus på de
unga eleverna i skolan. Det har lett till att resultaten i de nationella proven för både årskurs 3 och
för årskurs 5 blev bättre.
Kommunen vässade verktygen
Under 2010 har skolorna i Uppsala höjt ambitionsnivån när det gäller att arbeta mot exempelvis
mobbning och kränkande behandling. Det finns ett
krav på skolorna att jobba aktivt med den typen
av frågor och att i sina verksamhetsdokument ha
en plan mot kränkande behandling och även en
likabehandlingsplan.
I en enkät riktad till alla elever från årskurs 5
i grundskolan frågade kommunen om elevernas
trygghet. Där fick eleverna svara på om de upplevde sig kränkta eller hade blivit slagna och om
skolan då agerat.
– Vi ställde även frågor som "har du mobbat
eller slagit någon?", säger Märit Gunneriusson
Karlström. Man kunde kanske tro att den typen
av frågor inte skulle ge så mycket, men det finns
en väldig ärlighet bland barnen.
Under 2010 gick kommunen även igenom
likabehandlingsplanerna i all pedagogisk verksamhet i Uppsala. Likabehandlingsplanerna
behandlar både förhållandet mellan elever och
mellan elever och skolans personal.
Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad tog under 2010 också utifrån kommunens
och de nationella kraven fram en ny modell för
att följa upp hur arbetet med likabehandling
och arbetet mot kränkande behandling fungerar
i praktiken. Med den nya modellen används
enkäter till barn och föräldrar i förskola, och barn
och elever i skola, fritidshem och på fritidsgårdar.
Alla rektorer, förskolechefer och fritidsgårdsansvariga får också svara på hur de arbetar med
dessa frågor.
I Trampolinen träffas
elever och företag
Trampolinen är ett projekt
där skolklasser får kontakt
med företag. De företag som
deltar i Trampolinen matchas
med en skolklass när eleverna
går i årskurs sju. Under de
tre åren fram till och med
årskurs nio bygger eleverna
och företagen tillsammans
upp kontakten och lär känna
varandra genom studiebesök
och projektarbeten.
Öppna förskolor nav
för familjearbete I fem områden i Uppsala
kommun samlar kommunen
resurser runt sju öppna
förskolor som ger föräldrar
möjlighet att träffa varandra,
utbyta erfarenheter och få
hjälp och stöd. I verksamheten har föräldrarna tillgång
till såväl barnavårds- och
mödravårdscentraler som
socialtjänst. Resultaten är
väldigt bra. Ett av de bästa
exemplen är Kristallen i
Gottsunda som riktar sig enbart till kvinnor. Dit kommer
mödrar med sina barn och
får del av den öppna förskolan och dessutom undervisning i svenska för invandrare.
Verksamheten innebär att
många kvinnor som annars
skulle ha riskerat utanförskap istället lärt sig svenska,
utbildat sig och kommit ut i
arbetslivet. Verksamheten gör
det också möjligt att tidigt
upptäcka barn som behöver
särskilt stöd.
Två nya självstyrande
skolor
Uppsala fick 2010 ytterligare
två självstyrande kommunala
skolor, nämligen Katedralskolan och Nanna-Bolandskolan. De självstyrande
kommunala skolorna styr sig
själva i större utsträckning
än övriga kommunala skolor.
Föräldrar och lärare ska ha
större inflytande och det ska
gå snabbare att fatta beslut.
Tidigare har Bolandsgymnasiet, Jällaskolan, Uppsala
Musikklasser och Solskenets
förskola varit självstyrande
kommunala skolor.
Barnets bästa och barnets rätt står alltid i fokus. Fler trygga
barn och ungdomar, dvs. färre barn med trasiga och trassliga
hem, det är inriktningen. Vi utvecklar till exempel nya former
av öppenvård som till stor del kan ske i hemmiljö och arbetar
med stadsdelsutveckling ur sociala perspektiv.
ANDERS A ARONSSON (FP)
ordförande i socialnämnden för barn och unga
51
52
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
Gnistan tände
T.V. Joel Kanebjörk och
Fredrik Holtz, Storvreta IBK
T.H. Henrik Stenberg,
innebandyspelare i Storvreta
IBK och landslaget.
Under hösten 2010 fick 30 pedagoger och skolledare chansen att vara med i
ett pilotprojekt om att öka elevers drivkraft, motivation, samarbetsförmåga och
företagsamhet. Projektet hette Gnistan och fick till följd att Uppsala kommun
fått mer än 5 miljoner kronor från EU för att fortsätta satsningen.
Sveriges största
Celsiusskolans elitidrottsgymnasium har fostrat många svenska elitidrottare.
Nu tar skolan ytterligare ett steg framåt och blir Sveriges största.
Under 2010 slutspurtade kommunen med arbetet att utvidga
Celsiusskolans elitidrottsprogram. När programmet nyinvigs
2011 kommer skolan att bli landets största elitidrottsgymnasium, med över 150 intagningsplatser för elitidrottare per år
och med 30 olika idrotter representerade. Det betyder att över
500 elitidrottare sammanlagt kommer att gå på Celsiusskolan
när elitidrottsverksamheten är i full gång.
Elitidrott är inte bara träning
En av de som tidigare gått elitidrottsprogrammet är Henrik Stenberg, innebandyspelare i Storvreta och svenska landslaget. Han har
bara positiva erfarenheter av sin tid på Celsius.
– Det var givetvis jättebra att få möjlighet att träna på
dagtid och så. Jag sökte till ett idrottsgymnasium för att det
var vad jag ville göra.
Men det finns mer han är nöjd med än möjligheterna att
träna.
– Lärarna vi hade var jättebra, och inte bara idrottslärarna
utan alla lärare. Sen var mycket av den övriga undervisningen
väldigt bra också. Jag lärde mig mycket om idrottslära, fysiologi och hur man ska träna.
Landslagsmeriterad
Henrik Stenberg började innebandykarriären för dryga femton
år sedan, som femåring i svenska mästarna Storvreta. Han har
sedan varit klubben trogen nästan hela tiden. Säsongen 06/07 i
Sirius är enda undantaget.
– De bästa innebandyminnena jag har är när vi vann
Storvreta-cupen för första gången och förra årets SM-guld.
Henrik Stenberg har spelat 18 U19-landskamper och
5 A-landskamper.
Sveriges fjärde stad
Satsningen på elitidrott ställer givetvis krav på att det finns idrottsarenor av hög klass inom många idrotter. Genom att många unga
elitidrottare samlas i Uppsala kommer också antalet seniorer på
elitnivå att öka, vilket i sin tur kommer att stärka varumärket för
idrottsstaden Uppsala. Uppsala rankades redan 2010 som Sveriges
fjärde starkaste idrottsstad, och elitidrottsgymnasiet ökar givetvis
möjligheterna att behålla eller förbättra den positionen.
På skolan finns förutom elitidrottsprogrammet även en satsning
på profilidrott. Det ger en möjlighet för de som inte är på allra högsta nivå men som ändå vill kunna kombinera idrott och studier.
Hösten 2010 blev en omvälvande tid för de 30 deltagarna i kommunens projekt Gnistan. Under projektets gång fick pedagoger och
skolledare från förskolan, grundskolan och gymnasiet utforska och
pröva nya förhållningssätt till lärandet i skolan för att öka elevernas
företagsamhet. Under utbildningen arbetade de särskilt med att
koppla innehållet till sin egen arbetsvardag på skolan, och genomförde projekt i så kallat entreprenöriellt lärande.
Entreprenöriellt lärande är ett förhållningssätt till lärande. Det är
alltså ingen färdig metod, med handbok och förhållningsregler. Det
handlar snarare om att förstärka elevernas självförtroende, nyfikenhet, samarbetsförmåga och deras vilja att ta eget ansvar i lärandet.
En förskola har under kursen till exempel börjat samarbeta
med Ångströmlaboratoriet för att få ny inspiration från den naturvetenskapliga forskningen. Förskolans pedagoger får fortbildning från universitetets forskare. Pedagogerna har också ändrat
den fysiska arbetsmiljön för att göra den mer kreativ och göra
det lättare för barnen att ta egna initiativ till lärande. Det handlar
till exempel om vilka saker som står framme och hur möblerna
ser ut och var de står.
Nu växer Gnistan till en stor majbrasa. Pilotkursen var så
lyckad att kommunen har fått mer än 5 miljoner kronor för att utöka
projektet under 2011 och 2012. Nu ska 800 pedagoger och skolledare få delta i utbildningen, vilket motsvarar var tionde pedagog i
kommunen.
uppsala i siffror
Ungdomsengagemang 2010
30
800
pedagoger och skolledare deltog i projektet Gnistan under 2010.
pedagoger och skolledare ska delta i projektet Gnistan under 2011–2012.
53
54
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
55
Befattningsbenämningar
i Uppsala kommun
Helena Styf
Förskollärare på Gudruns
förskola, Vård & bildning,
Uppsala kommun
– Jag tar hand om det bästa
och finaste som föräldrarna
har. Jag får se till att barnens
utveckling blir så bra som den
kan bli. Det roligaste med mitt
arbete är att jobba med framtiden. Arbetet är både kreativt
och praktiskt, och det är oerhört variationsrikt. Det är så
härligt att se glittret i barnens
ögon när de lär sig något eller
kommer på en bra idé.
Marie Nilsson
Platschef på Uppsala elektronikåtervinning, Återbruket
och Byggåtervinningen, Vård & bildning, Uppsala kommun
– Jag arbetar med återvinning och arbetsrehabilitering.
Vi sysselsätter personer som ska arbetsrehabiliteras med
återvinningsarbete, med att fördela och ta hand om avfall. Det
roligaste med mitt jobb är att vi inte bara återvinner resurser,
utan också människor.
EliZabeth Holmlund
Undersköterska på Tunåsens vårdboende,
Vård & bildning, Uppsala kommun
– Mitt arbete består av att hjälpa boende med vardagliga
insatser. Det kan handla om allt ifrån medicinering till att
rulla håret, gå tillsammans till affären eller ibland bara
prata. Det jag tycker mest om med mitt jobb är helheten,
att se hur alla insatser – stora som små – tillsammans
skapar en bra dag för alla på boendet.
Samt många,
många fler.
56
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
Monika Lagerkvist
Mångfaldsstrateg,
kommunledningskontor
et,
Uppsala kommun
– Jag arbetar med att imp
lementera
politiska beslut som rör
mänskliga
rättigheter, mångfald, och
liknande.
Just nu jobbar jag bland
annat med
en minoritetspolicy och
ett jämställdhetsprojekt. Det jag gör
är att öka kännedomen om de här områd
ena, och jag
försöker även vara med
i planeringen
av arbetet ute i kommunen
och jobba
för att sprida nya arbetss
ätt. Att få
vara med och påverka och
verka för att
kommunen ska bli bättre
är det absolut
roligaste med mitt yrke.
Henrik Björk
Livsmedelsinspektör, miljökontoret,
Uppsala kommun
– Jag besöker till exempel butiker,
restauranger, kaféer och kiosker,
skolmatsalar och dagis. Vi inspekterar
och reviderar och ser om de följer
livsmedelslagen. Det roligaste är att
få möta så många människor och se så
många olika verksamheter. Ingen dag
är den andra lik. Vi har till exempel
inspekterat uppe på vattentornet och
fått blicka ut över staden därifrån. Vi
har också besökt reggaefestivalen och
inspekterat deras livsmedelshantering.
Lars Johansson
Stadsträdgårdsmästare, fritids- och
naturkontoret, Uppsala kommun
– Jag jobbar med parkerna i Uppsala, vilket innehåller både att planera nya parker
och att ta hand om och rusta upp de parker
som redan finns. När det sker olika typer av
evenemang i stadens parker, som Isfestivalen senast, så är vi ofta med och samarbetar. Det roligaste med mitt jobb är såklart
att få vara med och utveckla Uppsala, men
också att dagarna är så olika. Ibland är
det saker som är dagsaktuella, och ibland
handlar det om projekt som ligger 20 år
framåt i tiden.
Cecilia Svensson
Brandingenjör vid brandförsvaret,
Uppsala kommun
– Jag jobbar mycket med förebyggande arbete, till
exempel med att informera och hjälpa allmänheten
med allt som rör brandskydd. Det kan bland annat
vara att sprida kunskap om hur man bäst skyddar
sig mot brand. Vi gör även tillsynsärenden, och
fungerar som remissinstans för brandskyddsfrågor.
Det jag tycker är roligast med mitt jobb är att det
är så varierande. Jag har mycket kontakt med
olika människor i kommunen, allt från någon vd
på ett stort företag till den enskilde medborgaren
som ringer och frågar vilken handbrandsläckare
man ska ha hemma.
KOMMUNINFORMATION
I STADSHUSET
Vill du veta mer om kommunens verksamhet? På Kommuninformation i
Stadshuset hjälper samhällsvägledarna dig genom att svara på frågor och
förmedla kontakter till andra inom kommunen.
– Vi tar emot frågor via telefon, mejl och personliga besök.
Frågorna ställs av både kommuninvånare, hitflyttade och andra
med intresse för det arbete som bedrivs av Uppsala kommun.
Vi får ofta frågor om skolan, äldreomsorgen och stadsplanering, säger Lena Åkerberg-Strömgren, samhällsvägledare vid
Kommuninformation.
De som arbetar på Kommuninformation i Stadshuset är
samhällsvägledare. I första hand hjälper de till med information om kommunen och kontakter till olika medarbetare inom
kommunen. Men de kan också hjälpa till med att få kontakt
med andra myndigheter, till exempel Försäkringskassan
och Skatteverket. Samhällsvägledarnas vardagar är aldrig
långtråkiga.
– Alla dagar är olika, berättar Lena Åkerberg-Strömgren.
Vi får svara på frågor om till exempel vilken inriktning olika
skolor har eller om hur man fyller i formulär som ska till
kommunen.
Många äldre besöker Kommuninformation, liksom Uppsalabor
som inte har svenska som modersmål, för att fråga om kommunens
verksamhet. Kommuninformation kompletterar informationen som
man kan hitta via Uppsala kommuns webbplats www.uppsala.se.
Skolklasser kommer till kommunen på studiebesök.
– Alla som folkbokfört sig i Uppsala får ett välkomstkort
hemskickat en tid efter att de flyttat till Uppsala. Ofta blir
utlämningen av kassen vår första kontakt med de nyinflyttade.
Kassen innehåller bland annat en Uppsala t-shirt, kartor, broschyrer samt olika erbjudanden från kommunen, universitet,
företag och organisationer, säger Lena Åkerberg-Strömgren
Kommuninformation erbjuder också tillfälliga utställningar
samt foldrar och broschyrer för utdelning. Nytt är också att
kommuninformation tre dagar i veckan har en finskspråkig
samordnare på plats. Hon finns där måndagar 13–16, onsdagar
15–18 och torsdagar 10–12.30.
57
58
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
UPPSALA 2010 Den växande kommunen
Fler vill jobba för
Uppsala kommun
Kommuner som arbetsgivare klättrar på karriärlistorna. Ett stort
skäl till detta är att dagens unga delvis har andra värderingar och
förväntningar än tidigare generationer. Kommunen erbjuder jobb
som påverkar och en väldig bredd av arbetsuppgifter.
Kommunen är Uppsalas största arbetsgivare. Det betyder att
det finns en väldig bredd på yrken. Mycket av det kommunen
arbetar med blir allt viktigare för de unga som är på väg ut på
arbetsmarknaden. Dit hör bland annat klimat- och miljöfrågor,
vård och omsorg och annan välfärd.
– Det är saker som verkligen påverkar livet för människor.
Det här ser de unga, och engagemanget för den här typen av
frågor ökar hos unga, säger Gro Hansen, som arbetar strategiskt
med kommunens varumärke som arbetsgivare vid kommunledningskontoret, Uppsala kommun.
Synen på arbetet är en annan värderingsförändring hos den
generation som är på väg in på arbetsmarknaden.
– Dagens unga vill ha bättre balans, större insyn och möjlighet att påverka och snabbare återkoppling på hur det går i jobbet.
– Och eftersom kommunen är världsbäst på att ge de anställda möjlighet att kombinera familj och fritid med arbetet så
gör även det kommunen till en attraktiv arbetsgivare, säger Gro
Hansen.
Generationsväxling ger möjligheter
Många unga har också förstått att det pågår en stor generationsväxling när 40-talisterna går i pension. De unga inser att det
öppnar nya karriärmöjligheter, både när det gäller spännande
jobb och framtida chefstjänster. Även här är kommunens bredd
en konkurrensfördel. Det finns goda möjligheter både att avancera på den valda karriärvägen och att byta spår.
Kommunen arbetar med att tidigt komma i kontakt med
potentiella medarbetare. Bland annat finns ett antal yrkesambassadörer som är med på mässor, besöker utbildningar och allmänt
representerar kommunen.
– Tanken med yrkesambassadörerna är att de ska vara levande exempel på vilka yrken som finns i kommunen.
Årets goda arbetsplats
År 2010 fick behandlingsenheten Nyckelgården, Vård & bildning, Uppsala kommun, utmärkelsen Årets goda arbetsplats. Utmärkelsen är en
del av kommunens arbete med att vara en bra arbetsgivare. Den arbetsplats som får utmärkelsen ska arbeta på ett bra sätt för att ge användarna det det vill ha, de ska vara en förebild när det gäller jämställdhet
och de ska sköta sin ekonomi.
Kartläggningar ska minska utsläpp
Kommunen arbetar med att öka kunskapen om energifrågor på stora
företag och företag med hög energiförbrukning. Under 2010 har
kommunen arbetat med att få större miljöfarliga verksamheter att genomföra energikartläggningar. Tanken är att dessa kartläggningar ska
leda till förslag på åtgärder, och kommunen tycker att arbetet går bra.
Åtgärderna kan minska koldioxidutsläppen i kommunen med
6 000–7 000 ton per år.
Den senaste medarbetarundersökningen visar att medarbetarna
överlag trivs mycket bra. Ett generationsskifte pågår nu och då krävs
att kommunen är en attraktiv arbetsgivare. En ny arbetsgivarpolicy,
ökade möjligheter att kunna erbjuda heltid inom vård och omsorg
samt möjlighet till karriär inom kommunen, är viktiga åtgärder.
Framtidens arbetsplats? I ett av båghusen som
uppförs på östra sidan om Uppsala resecentrum
kommer Uppsala kommun att ha nya kontor,
med plats för 240 personer.
Cecilia Hamenius (FP)
kommunalråd
Arbetsgivarfrågorna och en god personalpolitik är av avgörande betydelse
för verksamhetens kvalitet och utveckling. Vi står inför stora utmaningar –
mer än var fjärde medarbetare går i pension inom tio år. Ett gott ledarskap
hos chefer och ledare och en trygg arbetsmiljö är avgörande förutsättningar
för att kommunen ska upplevas som en attraktiv arbetsgivare.
Kerstin Westman (S)
vice ordförande i Styrelsen för teknik och service
uppsala i siffror
Storvad
55
3
1
15
bilar kommer att få plats på Storvads nya parkering.
toaletter kommer att finnas vid badet.
handikapptoalett kommer att finnas vid badet.
sjöbad finns i Uppsala kommun.
Centralt bad
öppnar igen
Badplatsen i Storvad utanför Gamla Uppsala växer. Nu kan både
människor och hundar svalka sig med bad inom cykelavstånd
från centrum.
Uppsala kommun satsar på att utveckla Storvadsbadet, trots
att det för mindre än tio år sedan var nära att läggas ner. Då var
vattnets kvalitet för dålig, men nu är vattnet bra igen.
Leif Andersson på kommunens fritids- och naturkontor är
ansvarig för att utveckla Uppsalas utomhusbad. Han lyfter fram
att prover visar att vattnet blir bättre och bättre.
– Därför utvecklar vi badet vid Storvad till ett större friluftsområde, med gräsmattor, björkskog och ett särskilt hundbad.
Badplatsen vid Storvad var förr ganska liten. Därför köpte
kommunen marken runtomkring från Uppsala Akademiförvaltning.
– Vi har redan bytt sand på stranden och byggt ett hundbad
nedströms den vanliga badplatsen. Det nya hundbadet ligger så
centralt att det går att komma dit med sin hund utan att ta bilen,
säger Leif Anderson.
Uppsala kommun siktar också på att göra badet mer
anpassat till människor med funktionshinder. Under 2011 blir
handikapptoaletten färdig. Under 2012 kommer kommunen att
göra en mindre brant nerfart till vattnet, där rullstolar kan ta
sig fram.
59
Adress
Uppsala kommun
753 75 Uppsala
Besök gärna Kommuninformation
i Stadshuset
Vaksalagatan 10
Prata med oss
www.uppsala.se
www.facebook.com/uppsalakommun
www.twitter.com/uppsalakommun
Telefon: 018-727 00 00