Kappfabriken - Kapplasse.se

Download Report

Transcript Kappfabriken - Kapplasse.se

UPPSALAS INDUSTRIMILJÖER 2003
1 (4)
Stadsdel
Eriksdal
Fastighet
LUTHAGEN 22:8, 22:9
Kvarter
Bjarne
Adress
Dalgatan 15
Sammanvägt värde
Varsamhet,
PBL 3:10
Särskilt värdefull, PBL 3:12
Synnerligen märklig,
KML 3.kap
Byggn.nr, ritad/byggd år, arkitekt, omb.år
Benämning
Kappfabriken
1
fabriken 1924 Simon Lindsjö
Byggherre
Upsala Kappfabrik AB
2
vinkelbyggnaden1935 Gunnar Leche
Bransch
Textil industri
3
lastkajer 1940 1960
Nuv. användning
Företagshotell
4A 4B
stora och lilla bostadshuset 1908-11
Fabriken (1) från 1924
till höger, bostadshuset
från 1908 (4A) till
vänster. Det gamla
huset har tidstypisk
form: brutet tak, bukiga
burspråk och stor
svängd frontespis. Den
långa fabruiksfasaden
har tydliga 20-talsklassicistiska drag, såsom
frontonen, de glest
placerade lisenerna, en
slutsten i puts över
några fönster, samt
takkupornas form.
Fönstren har också 20talskaraktär. Deras
storlek avslöjar att
huset ursprungligen var
en arbetsplats.
Situationsplan
Skala 1:1500
Anders Franzén Byggnadsvård AB, Uppsala
industri
UPPSALAS INDUSTRIMILJÖER 2003
Synliga värden:
2 (4)
Måttligt
Högt
Mycket högt
4B
2, 4A
1
Arkitektur
Byggnadsteknik och material
Ursprunglighet
Miljövärde - stadsbild
Miljövärde - gård
Dolda värden:
Företagshistoria
Branschhistoria
Arbetslivshistoria
Traditions- och symbolvärde
Arkitektur
Hus 1+2 är i dag Uppsalas enda återstående centralt belägna större industribyggnad i
20-talsklassicistisk stil. De stora fönstren avslöjar husets ursprungliga användning.
Hus 4A+B uppfördes 1 9 0 8 - 1 1 som bostadshus i typisk jugendstil. Hus 1 byggdes
1 9 2 4 för Upsala Kappfabrik. Vinkellängan mot gården (2) ritades 1 9 3 5 av Gunnar
Leche, med samma fönster som huvudbyggnaden och klassicistiska detaljer, men
med brutet tak. 1 9 3 9 byggdes ett utvändigt hisschakt i hörnet till vinkellängan. De
båda gjutna lastkajerna (3) tillkom 1 9 4 0 . 1 9 4 5 togs upp en passage mellan fabriken
och bostaden 4A., som delvis inreddes till fabrik. Norra lastkajen byggdes över på
1 9 6 0 - 7 0 - t a l e n . Byggnaderna har i dag en typisk 1980-talsfärgsättning.
Detalj mot Dalgatan. Till
vänster det stora
bostadshuset från
1908-11, med tidstypiskt brutet tak, till
höger fabriksbyggnaden från 1924 under
ett stilenligt sadeltak.
Mellan husen ses
sammanbyggnaden
från 1945. Därefter
gjordes bostadshuset
delvis om för
produktionen, och
fönstren byttes till
moderna med kopplade
bågar, som dock har
samma utseende som
de ursprungliga.
Fabriksbyggnaden har
kvar sina ursprunglia
fönster med många
rutor av blåst glas.
Anders Franzén Byggnadsvård AB, Uppsala
industri
UPPSALAS INDUSTRIMILJÖER 2003
3 (4)
Byggnadsteknik
Hus 1 har ursprunglig putsfasad, ursprungliga fönster med munblåst glas, samt en
och material
på kostad besöksentré från 1940-talet i valvet. På vinkelbyggnadens gavel (hus 2)
finns ett stort skyltfönster som kan vara ursprungligt, och en trappa och dörr av sent
datum. Putsen är ursprunglig. De räfflade listerna på hus 4 A , vid takfoten och på
gaveln, är typisk för tidig 1900-talsarkitektur. Alla fasaderna har ursprunglig puts.
Fönstren är moderniserade, från 1945 med maskinglas. Hus 4 B är tilläggsisolerat
och klätt med locklistpanel på tre sidor. Där är också de flesta fönstren utbytta. Byggnadernas tak är täckta med slätplåt, förutom hus 1 som delvis är omlagt med Plegel.
Miljövärde
Kappfabrikens byggnader ligger lite undanskymda men de är ett viktigt landmärke i
dewn gamla stadsdelen Eriksdal. Gårdsmiljön har prägel av arbetsplats, med stora
grustäckta ytor och några buskar och små skjul i kanterna.
Företagshistoria
Grundat 1 9 1 2 av Josef W Larsson. Företaget kallades populärt för ”Kapp-Lasse”.
1 9 0 4 startade Josef W Larsson en kappaffär med syeri på Svartbäcksgatan 18.
Efterfrågan på damkonfektion blev allt större. 1 9 1 2 flyttade man verksamheten till en
våning på Svartbäcksgatan och utökade. Fabrikationen tog fart och 1 9 1 6 flyttade
man till Storgatan. 1 9 1 7 ombildades till aktiebolag med ca 60 arbetare. 1 9 2 4
uppfördes fabriksbyggnaden på Dalgatan. Vid mitten på 1930-talet hade man ca
300 arbetare varav nästan alla var kvinnor. 1 9 3 9 överläts bolaget till sonen Hilmer
Larsson. 1 9 4 3 övertar hustrun Britta ledningen.
Tillverkningen var inriktad på damkonfektion, damkappor och dräkter. Det mesta
såldes i Sverige men en viss export förekom till England, Schweiz, Österrike och
Norge. Varumärkena var Upsala Kapp, Larella och Young Lady.1 9 4 7 öppnade man
en filial i Skutskär. Lönsamheten minskade i slutet på 50-talet pga den billiga
importen. Efter en högkonjunktur kring 1 9 6 8 vände utvecklingen nedåt igen. Man
Gården från norr, till vänster körporten med kontorsentrén. Längan efter Dalgatan byggdes 1924, medan
vinkelbyggnaden tillkom 1935. Vinkelns gavel har en klassicistiskt listdekor och ett troligen ursprunglig skyltfönster.
Anders Franzén Byggnadsvård AB, Uppsala
industri
UPPSALAS INDUSTRIMILJÖER 2003
4 (4)
Företagshistoria
forts
gick samman med andra företag men åtgärderna hjälpte inte, och 1 9 7 0 lades
Branschhistoria
Bolaget utvecklades till en av landets större kappfabriker. Företagets varumärken var
tillverkningen ned i Uppsala. Varumärket Larella levde dock vidare en tid.
kända över hela Sverige. Det var också en av de få kappfabrikerna i landet som hade
egen skinnavdelning med körsnärer. Företagets utveckling är typisk för den svenska
konfektionsbranschens historia.
Traditions- och
Kappfabrikens byggnader representerar en expansiv period i den dåvarande
symbolvärde
förstaden Eriksdal.
Kappfabriken var under många år en av Uppsalas största kvinnoarbetsplatser, och det
minns de äldre Uppsalaborna. För de medelålders förknippas husen med Musikforum
(70-talet) och Kickan´s Work-out (80-talet).
Från nordväst, vid Jumkilsgatan. Till vänster den lilla bostaden (4B)
från 1908-11. Fasaden är tilläggsisolerad och de flesta fönstren
utbytta på 1970-80-talen. Till höger södra gaveln på stora
bostadshuset (4A). Här finns en lastbrygga, en typisk detalj från
industritiden.
Anders Franzén Byggnadsvård AB, Uppsala
Kontorsentrén i körporten till hus 1. Den är utförd
i ek, troligen under 1940-talet.
industri