Sockerindustri och miljöpåverkan genom 150 år
Download
Report
Transcript Sockerindustri och miljöpåverkan genom 150 år
Fredrik Björk, Malmö University
En mycket skånsk historia
Importvara - raffinaderier
Ex ”Svanen” och
”Patrioten” i Malmö
(1750-tal)
Köpenhamn fr 1650-t
Hantverkskaraktär
Tidigt ute med
ångmaskiner
Få anställda, högt
produktionsvärde
Betsocker
Achard (Tyskland) ca 1800
Frankrike – under
Napoleonkrigen
Slaveriets avskaffande
Teknisk-vetenskaplig
utveckling i
Tyskland/Frankrike 1830-50
Højbygård (”Lolland”) 1872
Sverige
27 maj 1812: Carl Agardh försvarar sin
avhandling om ”Foderbetans användande till
Socker” vid filosofiska fakulteten i Lund.
instruktionsskrift om vitbetsodling:
Lantbruksakademin (1837)
Skånska Sockerfabriks AB:
Landskrona 1853
– köper Säbyholms säteri 1854, Hilleshög
1860
Sockerfabrik i Landskrona
• Agrar- och industrikapital bakom
svensk sockerindustri – Tyskland:
Andelsfabriker
• Tranchell – Carnegie och Kockum
ligger bakom
• Det som inte blir socker – blir
djurfoder
• Kontraktsodling
• ”lantmannens tuktare” – hårda krav
på odlarna
• Konstgödsel
• Avstånd mellan plantorna
• Dikning
Säbyholm
SSAs egen gård – mönsterjordbruk
Lars Olsson - Säbyholmarna
Försöksodlingar på Säbyholm – till
grund för odlingsregler från 1859
Sk Sockerfabriks Ab
1875 drabbades Skånska Sockerfabriks AB
av en brand, vilken förstörde såväl
raffinaderiet som råsockerbruket.
Ett nytt raffinaderi uppfördes i Landskrona
1877, medan det dröjde till 1883 innan man
uppförde ett nytt råsockerbruk
Lokaliserades till Säbyholm.
En bidragande orsak var att Landskrona
hälsovårdsnämnd motsatte sig en
lokalisering inom staden för råsockerbruket
på grund av brandrisken.
Skånska sockerbruk
Betdistrikt, råsockerbruk
och järnvägar 1907
(Kuuse 1982)
Råsockerprod:
1890: 10 000 ton
1907: 160 000 ton
Tullskydd
Kartellsamarbete från
1890-talet – för att
hålla nere
råvarupriser och löner
1907 bildas SSA –
Svenska
Sockerfabriks AB
Sveriges största
företag
Sockerdebatt i riksdag
och media
Konsumtionens förändringar
”Från lyxvara till
baslivsmedel”
Kontinuerlig
konsumtionsökning c.18001930
Sötning av kaffe, the
Konservering
1930
c. 15% av kostens
energi från socker (ca 50 kg
per person och år)
Vattenföroreningar
Stora klagomål på
vattenföroreningar
”Översilningsfält”
Vattenförbrukning
c.65 liter / 1 kg
socker
(1906/07 Sockerfab. Hasslarp)
Skapandet av ett
”industriellt landskap”
Vattenföroreningar
Sockerindustrin sin tids stora ”miljöbov”
Mycket organiskt material
Vid låga flöden blev det besvärligt!
(särskilt om det var varmt!)
Vattenföroreningar
Utmaning för sockerindustrin under många år
framåt
Disponenten vid fabriken i Genevad skrev i
februari 1919
”det ej är bra som det är…antagligen blir väl
någon dyrbar silningsanordning öfver ett större
markområde föreskrifven, och i så fall vore
kanske bättre göra upp med käranden i godo och
vi få fria händer vid fabriken”.
MEN – från 1950-talet: utvecklar
återtagningssystem som också säljs med stor
framgång internationellt!
Växtförädling
Hilleshög – ny frösort 1912
Olof Arrhenius
Fosfatkartan
Energi
1910: c. 2% av
Sveriges totala
import av stenkol
1880: c. 2,5 kg kol/
1 kg socker
1910: c. 1 kg kol/
1 kg socker
Från kol till olja
Sockerindustrins miljöpåverkan
1950-idag
Kraftig ökning av användning av
konstgödsel
Bekämpningsmedel
Mekanisering
Globala handelsfrågor: EU
subventionerar export till exempelvis
Afrika som konkurrerar ut lokala
producenter
Summering
Lokalt – globalt
Landskapets industrialisering
Integration mellan jordbruk och industri
Vetenskap och teknik i industrins tjänst
Präglat Skåne starkt
Landskrona: ”Det svenska sockrets
huvudstad”