Transcript PowerPoint-presentation

EUCIM-TE Seminarium
2010-11-24
Mälardalens högskola
Birgitta Norberg Brorsson
EUCIM-TE = European Core
Curriculum for
Mainstreamed Second Language
Teacher Education
p. 1
Omvärldsanalys
•
•
•
•
p. 2
Några statistiska data F – gy på nationell och
regional nivå
Lärarutbildning
Två enkäter
Goda exempel
Några statistiska data
Källor:
Skolverkets rapport 327, del 2
Skolverket PM Enheten för utbildningsstatistik
2009-11-23 Dnr 2009:00073 1 (7)
Skolverkets rapport 339, del 1
Skolverkets rapport nr 349
p. 3
Nationell nivå
p. 4
Förskoleklass – antal elever med annat modersmål
än svenska
p. 5
Totalt år 2002/03:
m. modersm.stöd:
SvA
11 993
5117 – 42 %
3391 – 28 %
Totalt år 2008/09:
m.modersm.stöd:
SvA
15 992
7 118 – 44,5 %
3061 – 19 %
Grundskola
Antal elever 2005/06:
Antal elever berättigade t
mo-und:
deltagare i mo-und:
i SvA:
Antal elever 2009/10:
Antal elever berättigade t
mo-und:
varav
deltagare i mo-und:
i SvA:
p. 6
995 457
147 415
80 561
67 519
14,8 % av alla
8,1 % av alla
54,6 % av ber.
6,8 % av alla
891 727
173 147
19,4 % av alla
92 308
10,4 % av alla
53,3 % av ber.
8 % av alla
71382
Grundskola forts. lå 2009/10 – fördelning flickor/pojkar
Antal flickor i undervisning i
modersmål
47 029
85 061 ber.
10,8 % av alla
55,3 % av ber.
SvA
8 % av alla flickor
33 969
Antal pojkar i undervisning i
modersmål
45 279
88 086 ber.
SvA
37 413
p. 7
9,9 % av alla
51, 4 % av ber.
8 % av alla pojkar
I jämförelse med tidigare läsår är det allt fler
elever som anländer till Sverige i högre ålder,
vilket gör att eleverna får kortare tid i svensk
grundskola. Eftersom det är få elever som
utgör den här gruppen blir resultaten mer
känsliga för variationer.
p. 8
Gymnasieskolan – individuella programmet åk 1
okt. 2008
IV
Gy totalt
Kvinnor sv.bakgr: 5414 / 59629
9%
Män sv. bakgr.
7417 / 64256
11,5 %
p. 9
Kvinnor utl. bakgr. 4301 / 12970
Män utl. bakgr.
5735 / 15088
33 %
38 %
Totalt antal på IV:
15 %
22867 / 151943
Behörighet till gymnasiet
Det finns en markant skillnad i betyg mellan olika
elevgrupper, framförallt utifrån föräldrars
utbildningsbakgrund men även utifrån
svensk/utländsk bakgrund och kön.
I gruppen elever som inte uppnår behörighet har
knappt åtta av tio elevers föräldrar enbart
gymnasial eller lägre utbildning.
En av tre har utländsk bakgrund och även pojkar är
överrepresenterande bland dem som inte uppnår
behörighet till gymnasieskolan.
p. 10
Behörighet till gymnasiet forts.
För de elever som är födda utomlands har de som uppnått behörighet
varit i Sverige i genomsnitt 5 år längre än dem som inte uppnått
behörighet (9 respektive 5 år).
Av de elever som inte uppnår behörighet går endast 1 av 20 elever
i fristående skola.
p. 11
Meritvärde 2009 - elever med utländsk bakgrund
Totalt 18 500 elever (75 % behöriga till gy.)
Födda i Sverige
Inv. före skolstart
Födda utom Sv. och
invandrat efter skolstart,
5200 elever
p. 12
meritvärde
200,8
201,5
meritvärde 158,0 varav
- 53 % behöriga till gy.
- endast 2/5 lämnade gr
m. minst G i alla ämnen
För elever med svensk bakgrund och ett slutbetyg
från gymnasieskolan gick 39 procent till högskolan
inom tre år. Motsvarande andel för elever med
utländsk bakgrund var 50 procent.
Elever med utländsk bakgrund kompletterade sina
gymnasiestudier på komvux mer än dubbelt så ofta
som elever med svensk bakgrund. Andelen elever
med slutbetyg som övergick till studier på komvux
följande läsår var 20 procent för elever med utländsk
bakgrund och 9 procent för elever med svensk
bakgrund. Motsvarande andel för de som saknade
slutbetyg var 24 procent för elever med utländsk
bakgrund och 11 procent för elever med svensk
bakgrund.
p. 13
Lärare 2009/10
Förskollärare
Grundskollär.
Lär. allm.ämnen
Modersmålslär.
p. 14
Med högskoleped. ex.
T.v. anst.
92,3 %
85,9
80,4
47,1
94,2 %
87,3
85,2
55,9
Regional nivå
p. 15
Elever med utländsk bakgrund i gy i
Södermanland och Västmanland 2008/09
p. 16
Södermanland
Västmanland
17 %
18 %
Eskilstuna
Västerås
Flen
22 %
22 %
21 %
2008/09 Grundskolan
Deltagande i modersmåls- undervisning och i
svenska som andra språk
Södermanland
Västmanland
Eskilstuna
Västerås
Flen
p. 17
Elever ber.
18,1 %
18,1 %
25,3 %
24,3 %
18,3 %
Deltar i mm
8,0
9,2
Deltar i SvA
5,3
5,3
12,6
15,0
9,2
8,3
6,5
0,5
Nya lärarutbildningen med start ht 2011
Antalet lärosäten ska minskas från dagens 27 till ???
Ansökan om att få anordna lärarutbildning. Besked
strax före jul.
Svårt inkludera kurser om språkets roll för lärande
och om betydelsen av skrivande i alla ämnen i den
Utbildningsvetenskapliga kärnan (60 hp) . Nuvarande
Allmänt utbildningsområde omfattar 90 hp (inkl. VFU)
p. 18
Lärare i F–6 kan inte välja att läsa kurser i SvA inom
programmet. Vilka ska undervisa de elever som vill
ha SvA i dessa årskuser? Kompetensutveckling efter
lärarutbildningen?
Utredningen rekommenderar ett centrum för modersmålsdidaktik och andraspråksundervisning.
p. 19
Två enkäter
•
Till PK på MDH:s partnerskolor
–
•
Till lärarstudenter i slutet av utbildningen
–
•
•
p. 20
180 utsända enkäter, cirka 80 svarade, 44 %
325 utsända enkäter, 74 svarade, 23 %
35 frågor till PK. Främst angående data om antal
elever och organisation av undervisningen för
flerspråkiga elever.
22 frågor till lärarstudenterna. Om hur kunskaper
om flerspråkiga elever ingått i lärarutbildningen, om
deras möte med flerspråkiga elever under VFU:n
och om hur de organiserat sin undervisning för att
nå alla elever.
Kort sammanfattning av enkätsvaren från PK
Skiftande bild framför allt gällande:
•
Antalet flerspråkiga elever på skolorna (från 0 till 100 %)
•
Många modersmål med färre än 10 elever
•
Antalet elever som deltar i SvA och modersmålsundervisning
•
Organisationen av undervisningen av SvA och modersmål
•
Antalet behöriga lärare i SvA och modersmål
•
Ganska många elever har undervisning i både svenska
och svA.
p. 21
•
•
•
•
•
p. 22
Samarbetet mellan SvA och lärare i andra ämnen
varierar mellan inget samarbete alls till utvecklat
samarbete.
De behöriga lärarna i modersmål representerar främst
arabiska, finska, sorani och somali.
Modersmålsundervisningen ligger ofta sent på eftermiddagen, efter normal skoltid.
Ungefär 50 % svarade att skolan inte har någon
mångfaldsplan.
27 % svarade att eleverna får stöd av modersmålslärare i läroämnen, resten svarade nej eller inte alls.
Enkätsvar - lärarstudenter
•
•
•
•
•
•
p. 23
De som svarade representerar många ämnen.
De som svarade representerar F-Gy.
51/74 (69 %) hade träffat flerspråkiga elever,
11/74 (15 %) hade inte träffat flerspråkiga elever under
lärarutbildningen
20/74 (27 %) hade träffat modersmålslärare under utbildningen
Nästan alla studenter efterlyste djupare kunskaper om
flerspråkighet.
Goda exempel
•
•
•
•
•
p. 24
Nationellt centrum för svenska som andraspråk (SU)
Skolverksrapporten: Idéskolor för mångfald – att sprida
goda idéer och förbättringsprocesser
”Tema Modersmål” på Skolverkets hemsida
www.skolverket.se
USOS Inst. för utbildningsvetenskap, med inriktning mot
språk och språkutveckling (SU)
Centrum för tvåspråkighetsforskning (SU)
Goda exempel forts.
•
•
•
•
p. 25
Projektet ”Listiga räven”
IDA-projektet i Västerås
Internationella klasserna och studieverkstäderna i
Eskilstuna
Knutbyprojektet