Transcript Veterinärmedicinsk diagnostik i säkerhetslaboratorium med

Veterinärmedicinsk diagnostik i
säkerhetslaboratorium med skyddsnivå 3
Ylva Lidén
Innehåll
• Definitioner
• Vilka djurpatogener tillhör riskklass 3
• Principer för skyddsnivå 3
• Mjältbrand i Sverige – Historik och hur
det analyseras på SVA
Definitioner
• Biosäkerhet (biosafety) = skydda mot
oavsiktlig spridning av mikroorganismer
• Bioskydd (biosecurity) = skydda mot avsiktlig
spridning av mikroorganismer
• Biorisk = En kombination av biosäkerhet och
bioskydd
Definitioner
• Riskklass = Den klass ett biologiskt
agens hänförs till, enligt kriterier i AFS
2005:1 samt 2012:7, avseende förmåga
att orsaka infektion och hur allvarliga
följderna kan bli
• Skyddsnivå = Den uppsättning av
skyddsåtgärder, enligt AFS 2005:1 samt
2012:7, som är anpassade för användning
av biologiska agens med likartade risker
Vilka djurpatogener hanteras i
laboratorium med skyddsnivå 3?
Copyright Bengt Ekberg, SVA
Bakterier riskklass 3
zoonoser
• Bacillus anthracis - Mjältbrand
• Brucella abortus, Brucella canis, Brucella
melitensis, Brucella suis – Brucellos, Undulantfeber
• Burkholderia mallei, Burkholderia pseudomallei –
Varierande symtom beroende på infektionsväg
• Chlamydia psittaci - Papegojsjuka
• Coxiella burnetii – Q-feber
• Francisella tularensis (Typ A) - Tularemi, Harpest
• Mycobacterium bovis, Mycobacterium
tuberculosis - Tuberkolus
• Yersinia pestis – Lungpest, böldpest
Bakterier riskklass (3**)
zoonoser
• Salmonella typhi - 3(**)
• Shigella dysenteriae (Typ 1) - 3(**)
• Escherichia coli, verotoxigena stammar - 3(**)
(**) Normalt inte luftburen smitta. Vissa
skyddsåtgärder på skyddsnivå 3 kan uteslutas
efter tillstånd från Arbetsmiljöverket.
Virus riskklass 3
Zoonoser
• Hantaanvirus
• Lymfocytiskt choriomeningitvirus (neurotropa
stammar)
• West Nile fever virus
• Högpatogen Aviär fågelinfluensavirus (HPAIV)
• Usutuvirus
• Bagazavirus
• Rabiesvirus - 3(**)
• Hepatit E-virus - 3(**)
Prioner riskklass (3**)
• Bovin spongiform encefalopati (BSE) och
övriga liknande TSE hos djur - 3(**)
TSE är ett samlingsnamn för djursjukdomar
som klassas som transmissibla spongiforma
encefalopatier, som fritt översatt betyder
"överförbarar svampliknande hjärnsjukdomar".
Skillnader ”human”-”veterinär” för
skyddsnivå 3 laboratorium
• Finns ingen myndighet i Sverige som
bestämmer vilken riskklass animala
patogener ska placeras i om de inte är
zoonoser, dvs inte smittar människor, t ex
mul- och klövsjuka, svinpest
• Skydda omgivningen/miljön
• Ekonomiska konsekvenser
Säkerhetslaboratorium
skyddsnivå 3
AFS 2005:1
•Låst lokal
•Omklädningsrum
och sluss
Skyddsnivå 3
•Larm vid tekniskt fel
•Tät lokal
•Fönster in till lab
Copyright Folkhälsomyndigheten
Skyddsnivå 3 laboratorium
• Särskild behörighet krävs för tillträde
– Krav på t.ex. vaccination
– Särskild utbildning krävs
(teoretisk och praktisk)
– Deltagande i regelbundna övningar
(t ex tillbud, sanering, utrymning)
Mjältbrand i Sverige
•
•
•
•
•
•
•
Vanlig i Sverige före 1950
Ben och köttmjöl 1956-57
1981 - Uppland
2008 - Halland
2011 - Kvismaren
2013 - Kvismaren
Riskklass 3 – Skyddsnivå 3 krävs
•
•
•
•
Bacillus anthracis (Robert Koch 1877)
Primärt en sjukdom som drabbar kor
Kan överleva i jord i många år – svårt att få bort pga djur inte är reservoar
Gamla mjältbrandsgravar
Schuch R, Fischetti VA (2009)
Symtom hos nötkreatur
• Hos nötkreatur ofta plötsliga dödsfall utan att symtom hunnit
observeras
• Förstorad mjälte, ofullständig likstelhet och blod ur
kroppsöppningar
• Feber, slöhet, ansträngd andning, blödningar i slemhinnor
blodiga flytningar från kroppsöppningar samt blod i mjölken
• Djuren dör vanligen inom 48 timmar, men kan ibland
överleva tre till fem dagar.
Halland 2008
•
•
•
•
Halland 29 nov 2008
7 nötkreatur döda utan typiska symtom
3 till - Obduktion – Misstanke – Diagnos 11 dec 2008
Troligen ensilage från kontaminerad mark
Totalt har flera hundra
ton gödsel, hö, ensilage
och virke eldats upp
Mjältbrandsutbrottet på en
gård i Halland 2008
kostade över 60 MSEK.
Västra Kvismare naturreservat 2011
Mjältbrand vid Kvismaren 2011
•
•
•
•
•
Djuren går på bete vid Kvismare kanal utanför Örebro
Första dödsfallet 9 juli 2011
Ytterligare 14 Kor dör sedan inom 10 dagar
En skickas till SVA för obduktion, misstanke sprängört
Vid obduktionen 22 Juli syns typiska antrax-symtom och
diagnosen ställs 23 juli.
• Odling och PCR konfirmerade antrax
• Ytterligare 5 djur dör varav 3 foster + en stut på annan
besättning.
• Var kommer antraxsporerna ifrån?
Källspårning
2011 Summering
• > 200 prover (jord, sediment) - 1 positivt område
• 3 vattenfiltreringar
• Graven ej funnen men ett stort smittsamt område
omhändertaget
• Vi har gått vidare med helgenomsekvenseringar och
antibiotikaresistens.
Mjältbrand vid Kvismaren 2013
Fre-tisdag
Onsdag
Kvigan blir sjuk och dör
30 oktober
Torsdag
Fredag
Misstanke väcks
Diagnos ställs
1 november
Zoonossamverkansmöte
Kviggruppen vaccineras
Smittförklaring
Helgenomsekvensering
Måndag
4 nov
Besättningsbesök
Tisdag
5 nov
Resistensbestämning klar
Zoonossamverkansmöte
Lördag/söndag
Diagnostik
Extraktion av DNA från prov
Hästblodagar
Konfirmerande PCR
PLET-agar
Helgenomsekvensering
PCR
3 olika mål-DNA för PCR
Kromosom –
Väldigt lik
kromosomer
hos andra
Bacillus spp.
pXO1
pXO2
Hur hanteras utbrott av mjältbrand
(2011-)
Mer information om mjältbrand
Joakim Ågren, SVA, har publicerat några artiklar om mjältbrand
Tack för uppmärksamheten