Transcript Rapport "Riskklassning av nedlagda deponier" - Avfallsplanen

Riskklassning enligt MIFO fas 1
SÖRAB
Riskklassning av nedlagda deponier
Stockholm 2011-02-02
Riskklassning av nedlagda deponier
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Datum
Uppdragsnummer
2011-02-02
61150935759
Jeanette Winter
Uppdragsledare
Linnéa Sörenby
Handläggare
Ola Lindstrand
Granskare
Ramböll Sverige AB
Box 17009, Krukmakargatan 21
104 62 Stockholm
Telefon 010-615 60 00
Fax 010-615 20 00
www.ramboll.se
Unr 61150935759
Organisationsnummer 556133-0506
Sammanfattning
Alla kommuner i Sverige måste upprätta en kommunal avfallsplan som bland
annat ska innehålla information om nedlagda deponier, detta för att kunna
bedöma de miljörisker dessa kan förorsaka. Kommunerna Danderyd, Järfälla,
Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna har
genom SÖRAB tagit fram en ny avfallsplan för 2009-2020.
I avfallsplanen finns ett delmål som säger att ”Nedlagda deponier ska inte vara
någon risk för människors hälsa och miljön”. För att uppnå detta mål finns ett
delmål som säger att det år 2012 ska finnas en strategi för hur nedlagda deponier
ska prioriteras och hanteras.
Ett första steg i riktning mot att uppnå målet har varit att riskklassa alla nedlagda
deponier. För att klassa deponierna har en MIFO fas 1 genomförts för alla de identifierade objekten. De aspekter som bedöms och vägs in i riskklassen är föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, spridningsförutsättningar och områdets känslighet och skyddsvärde.
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
I SÖRAB-regionen har 120 deponier klassats vilket resulterat i följande fördelning
mellan riskklasser:
Riskklass 1 (mycket stor risk, mycket prioriterat för fortsatta undersökningar) 3
Riskklass 2 (stor risk, prioriterat för fortsatta undersökningar)
21
Riskklass 3 (måttlig risk, inte prioriterat för fortsatta undersökningar i nuläget) 57
Riskklass 4 (liten risk, sannolikt inte prioriterat med fortsatta undersökningar) 31
Osäkra (går ej att klassa pga bristande information)
8
Deponierna i riskklass 1 karaktäriseras av en mycket stor exponeringsrisk för
människor eller skyddsvärda arter och stora spridningsförutsättningar till mark,
grundvatten och ytvatten. För deponierna i riskklass 2 är spridningsförutsättningarna generellt stora och de skiljer sig från dem i klass 3 främst genom större
deponivolymer och högre exponeringsrisk.
För deponierna i riskklass 1 och 2 föreslås ytterligare utredningar och i vissa fall
direkta åtgärder. I de flesta fall har åtgärdsförslag tagits fram även för deponier i
riskklass 3. Dessa åtgärder är att se som rekommendationer och kan i många fall
bli viktiga först vid ändrad markanvändning. Deponierna i riskklass 4 kräver inga
åtgärder eller så har åtgärder redan genomförts och ytterligare åtgärder anses
inte nödvändiga.
i
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning nedlagda deponier
Unr 61150935759
Innehållsförteckning
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Sammanfattning .............................................................................................................. 1
1.
Inledning ........................................................................................................ 1
1.1
Historik deponeringsverksamhet......................................................................... 1
1.2
Bakgrund ........................................................................................................ 2
2.
Metodik ........................................................................................................... 3
2.1
Uppgiftsinsamling............................................................................................. 3
2.2
MIFO-metodiken .............................................................................................. 3
2.2.1
Föroreningarnas farlighet .................................................................................. 4
2.2.2
Föroreningsnivå ............................................................................................... 5
2.2.3
Spridningsförutsättningar .................................................................................. 6
2.2.4
Känslighet och skyddsvärde ............................................................................... 6
2.3
Samlad riskbedömning...................................................................................... 7
3.
Osäkerhet ....................................................................................................... 8
4.
Nedlagd deponi ............................................................................................... 9
4.1
Tillsyn av deponier efter driftfas ......................................................................... 9
5.
Resultat......................................................................................................... 10
5.1
Danderyd .......................................................................................................11
5.2
Järfälla ..........................................................................................................22
5.3
Lidingö ..........................................................................................................40
5.4
Sollentuna......................................................................................................52
5.5
Solna.............................................................................................................78
5.6
Sundbyberg....................................................................................................88
5.7
Täby..............................................................................................................94
5.8
Upplands Väsby ............................................................................................ 105
5.9
Vallentuna.................................................................................................... 117
6.
Diskussion och slutsatser............................................................................ 146
7.
Referenser .................................................................................................. 146
7.1
Skrifliga källor .............................................................................................. 146
7.2
Muntliga källor .............................................................................................. 150
Bilagor
Bilaga
Bilaga
Bilaga
Bilaga
Bilaga
1
2
3
4
5
-
Sammanställning
MIFO-blanketter A,
MIFO-blanketter A,
MIFO-blanketter A,
MIFO-blanketter A,
B,
B,
B,
B,
E
E
E
E
Danderyds kommun
Järfälla kommun
Lidingö stad
Sollentuna kommun
ii
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning nedlagda deponier
Unr 61150935759
Bilaga
Bilaga
Bilaga
Bilaga
Bilaga
6 - MIFO-blanketter A, B, E Solna stad
7 - MIFO-blanketter A, B, E Sundbyberg stad
8 - MIFO-blanketter A, B, E Täby kommun
9 - MIFO-blanketter A, B, E Upplands Väsby kommun
10 - MIFO-blanketter A, B, E Vallentuna kommun
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Bilagorna 2 till 10 bifogas ej rapporten.
iii
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning nedlagda deponier
Unr 61150935759
Riskklassning nedlagda deponier
1.
Inledning
Ett förorenat område definieras som ett område, en deponi, mark, grundvatten
eller sediment som är så förorenat att halterna påtagligt överskrider de lokala/
regionala bakgrundshalterna.
För att hantera förorenade områden genomförde Naturvårdsverket, tillsammans
med landets länsstyrelser, under 1992-1994 en branschkartläggning (BKL) med
syfte att kartlägga ett 60-tal industribranscher och verksamheter där man antog
att det förelåg ett efterbehandlingsbehov. Länsstyrelserna fick senare i uppdrag
att identifiera förorenade områden i respektive län. I Stockholm län undersöktes
deponiernas påverkan på miljön i Stockholms läns rapport 1993:14, Miljöpåverkan
från avfallsanläggningar.
För att få en rättvisande bild av förorenade områdens miljöpåverkan kompletterades kartläggningen från 1993 genom att en enhetlig metodik utvecklades, med
syfte att kunna utföra riskbedömningar med rimlig säkerhet. Den nya metodiken,
kallad Naturvårdsverkets Metodik för Inventering av Förorenade Områden (MIFO),
gör att olika typer av förorenade områden kan jämföras i samband med prioritering av fortsatta undersökningar.
1.1
Historik deponeringsverksamhet
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
De deponier som återfinns inom ett område är starkt präglade av de verksamheter
som funnits på platsen. Där faktorer som bostadssituation, bebyggelsestruktur,
samhällsutveckling och industrier spelar en viktig roll.
Generellt när det gäller uppkomst och hantering av hushållsavfall i Stockholms
norra förorter så är det en skillnad i hantering före och efter mitten av 1940-talet.
Fram till 1945 inhandlades dagligvarorna så gott som i lösvikt. Mjölken köptes i
mjölkspann, specerier vägdes upp i påsar, bröd och charkuterivaror slogs in i
omslagspapper. Emballaget kunde sedan användas för eldning i spisar och kakelugnar. Detta innebär att väldigt lite avfall uppstod och det som behövde
deponeras var plåtburkar, glasflaskor, porslin och husgeråd vilket är avfall med
låg farlighet.
Från mitten av 1940-talet förändrades bebyggelsestrukturen där de glesbebyggda
samhällena blev stadsdelar. Vedspisar och kakelugnar byttes ut mot elspisar och
uppvärmning med olja. Tillgången på varor ökade kraftigt och behoven av en hållbar avfallshantering växte. Kommunerna Danderyd, Täby och Sollentuna, och
senare även Upplands Väsby, gick samman och bildade Stockholms nordöstra förorters renhållningsförbund. Tippning från de kommunerna skedde på Hagbytippen
i Täby. Innan dess hade mycket av avfallet tippats på gårdar eller körts iväg till
Lövsta sopförbränningsanläggning.
1 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Hur hanteringen av avfall skulle bedrivas beskrevs i hälsovårdsstadgan. Där
regleringen skilde sig för landsbygd och stad. Vid 1940-talets mitt var det ingen
kommunal skyldighet för kommuner på landet att hålla med allmän avstjälpningsplats. Detta innebär att sophanteringen för köpingar och städer skilde sig från
socknar. Många av de stadsnära kranskommunerna anlitade åkare som körde
avfall till gårdar där avfallet användes till utfyllnad av gropar eller för deponering
på obrukbar mark.
Vilka industrier som har funnits på en plats påverkar också deponiernas innehåll
och läge. Ett tydligt exempel är AGA fabriken på Lidingö vars avfall har deponerats
på olika platser runt om i kommunen. I Järfälla kommun har Bolinders mekaniska
verkstäder haft sin verksamhet vilket också avspeglas i innehållet i kommunens
deponier. I Vallentuna har tegelbruket och deponierna en nära koppling genom att
avfall har deponerats i groparna där lera bröts. Detta är samma situation som i
Solna stad och Sollentuna kommun där det finns en koppling mellan grus/sandtag och deponeringen.
De stora rivningarna som genomfördes i Stockholm på 1960-talet har också satt
sina spår beträffande deponiernas innehåll. Rivningsmassor från Klarakvarteren
och gamla Hagalund återfinns på ett flertal platser.
1.2
Bakgrund
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby,
Upplands-Väsby och Vallentuna har genom Söderhalls Renhållningsverk AB
(SÖRAB) tagit fram en ny avfallsplan som gäller från år 2009 till 2020. Avfallsplanen beskriver hur kommunerna tillsammans med SÖRAB ska arbeta med
avfallshantering fram till år 2020. Inom avfallsplanen finns ett antal delmål uppsatta med tillhörande strategier. En punkt under delmål 8, Deponering, är att
”Nedlagda deponier ska inte vara någon risk för människors hälsa eller miljön”.
För att hantera detta mål har ett delmål tagits fram, 8.2, vilket säger att ”År 2012
ska det finnas en åtgärdsplan för hur nedlagda deponier ska prioriteras och
hanteras.” Strategin för att utföra detta arbete är att ta fram en plan för hur nedlagda deponier ska hanteras, klassificera deponierna enligt MIFO fas 1, identifiera
vilka som har ansvar för deponierna samt identifiera vilka ytterligare åtgärder som
behöver vidtas.
Inom de nio kommunerna har 119 stycken nedlagda deponier identifierats vilka
har klassats enligt MIFO fas 1. Alla dessa objekt antas ha olika förutsättningar. Vid
inventeringens start var det antaget att tio av de identifierade deponierna redan
var klassificerade enligt MIFO fas 1, en i Lidingö, åtta i Sollentuna och en i Solna.
Vid studier av dessa objekt visade det sig dock att deponierna inte var klassade,
utan endast MIFO blankett A och B var ifyllda, deponierna har därför klassats i
denna inventering. Utöver de 116 finns det ytterligare deponier som inte klassats i
föreliggande utredning. Beslut om vilka deponier som har klassats och inte har
2 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
tagits i samråd med kontaktpersonerna på respektive kommun. Anledningarna till
att vissa deponier inte klassats varierar och finns förklarat mer utförligt under
sammanfattningen för respektive kommun. Samtliga kommuner har fått exemplar
av den första versionen av rapportern och har därefter erbjudits möjligheten att
komma in med synpunkter vilka sedan har tagits i beaktande vid revideringen.
2.
Metodik
Inventeringen och riskklassningen har utförts enligt den metodik som beskrivs i
Naturvårdsverkets rapport 4918, Metodik för Inventering av Förorenade Områden
(MIFO) fas 1 orienterande studie. I och med att arbetet utförts enligt denna
metodik, som kan användas för alla typer av förorenade områden, har resultatet
blivit enhetligt och jämförbart mellan olika län och olika branscher.
2.1
Uppgiftsinsamling
En mycket viktig informationskälla vid inventeringen har varit intervjuer. På kommunerna har berörda personer på miljöförvaltningar och på tekniska förvaltningar
kontaktats. Viktig information har även erhållits vid intervjuer med personer som
på andra sätt har kännedom om deponierna. Ytterligare ett viktigt steg i inventeringsprocessen har varit arkivstudier, både hos de berörda kommunerna och hos
länsstyrelsen.
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Studier av jordartskartor, terrängkartor och flygbilder har bidragit med värdefull
information om läge, utbredning och spridningsförutsättningar för deponierna.
Kartorna har även använts för att lokalisera skyddsområden såsom naturreservat,
Natura 2000 områden och grundvattentäkter. SGU:s brunnsarkiv har använts för
att lokalisera eventuella brunnar i deponiernas närhet.
Efter genomgång av erhållen bakgrundsinformation har platsbesök på respektive
deponi gjorts. Vid platsbesöken har deponierna med omgivning studerats med
hänseende på vegetation och eventuella vegetationsskador, avstånd till ytvatten,
täckning, storlek etc. Andra syn- och luktintryck har noterats. De besökta
deponierna har fotodokumenterats.
2.2
MIFO-metodiken
Metodiken för inventering av förorenade områden (MIFO) beskrivs i Naturvårdsverkets rapport 4918. Metodiken är indelad i två faser, där fas 1 omfattar en
orienterande studie och riskklassning och fas 2 en översiktlig undersökning följd
av en riskklassning. Den orienterade studien inleds med identifiering av objekt och
branscher. Därefter följer uppgiftsinsamling genom kart- och arkivstudier, intryck
från platsbesök och intervjuer. De orienterande studierna avslutas med sammanställning, utvärdering och rapport.
Den översiktliga undersökningen inleds med rekognosering på platsen och upprättande av geokarta och provtagningsplan. Därefter görs provtagningar på stra3 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
tegiskt utvalda punkter och analyser av relevanta parametrar. Den översiktliga
undersökningen avslutas med sammanställning, utvärdering och rapportering.
Vid en riskklassificering enligt MIFO fas 1 tas hänsyn till föroreningarnas farlighet,
föroreningsnivå, spridningsförutsättningar och känslighet och skyddsvärde. Utifrån
dessa genomförs sedan en samlad riskbedömning.
MIFO är en generell metod för alla typer av förorenade områden. Blanketternas
utformning tycks vara mer lämpad för inventering av industriverksamhet och är
inte optimala för riskbedömning av nedlagda deponier. Detta är dock inget som
påverkar den samlade riskbedömningen, men en förklaring och motivering är att
föredra som tillägg.
2.2.1
Föroreningarnas farlighet
Vid bedömning av föroreningarnas farlighet har Tabell 3 i Naturvårdsverkets
rapport 4918 använts. För många av de objekt som har inventerats är dock uppgifterna om vad som deponerats mycket bristfälliga vilket innebär att det inte är
känt vilka föroreningar som kan finnas i de olika deponierna. Ofta är det endast
angivet om hushållsavfall, industriavfall eller schaktmassor deponerats och det är
då nödvändigt att göra grova uppskattningar om vilka föroreningar som kan
tänkas förekomma.
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Generellt har deponier med industriavfall tillskrivits en högre farlighet än deponier
där hushållsavfall deponerats. Hushållsavfallets sammansättning har dock varierat
genom åren beroende på förändrade konsumtionsvanor. I denna utredning har
därför hushållsavfallets farlighet bedömts med hänsyn till verksamhetsperiod.
Hushållsavfall deponerat fram till 1950 bedöms som mindre farligt utifrån förutsättningen att det tidigare inte fanns lika mycket skadliga kemikalier i samhället
samt att man i större utsträckning tog till vara och återvann restprodukter. För
deponier innehållandes schaktmassor har föroreningarnas farlighet varit svår att
bedöma. I utförd bedömning har hänsyn inte tagits till avgång av metangas från
deponierna. Metangas bildas främst i deponier där organiskt material har
deponerats, exempelvis hushållsavfall.
I förteckningen över branscher och branschtypiska föroreningar i naturvårdsverkets rapport 4918 bilaga 8 är det angett att branschtypiska föroreningar för
kommunala avfallsdeponier är: tungmetaller, klorerade- och icke-klorerade lösningsmedel, klorerade hydrokarboner, fenoler, olja och närsalter. Den uppgiften
har använts vid bedömning av deponiernas innehåll av föroreningar. På deponier
där förbränning förekommit är det troligt att föroreningar med hög farlighet,
dioxiner och PAH:er, förekommer.
4 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Tabell 1. Exempel på bedömning av föroreningarnas farlighet för vissa ämnen, produkter och
blandningar (Naturvårdsverket, 1999).
Låg
Måttlig
Hög
Mycket hög
Kalcium
Magnesium
Mangan
Järn
Papper
Trä
Aluminium
Metallskrot
Aceton
Alifatiska kolväten
Träfiber
Bark
Zink*
Kobolt*
Koppar*
Krom* (om Cr VI
inte förekommer)
Nickel*
Vanadin*
Ammoniak
Aromatiska
kolväten*
Fenol*
Formaldehyd
Glykol
Konc. Syror
Konc. Baser
Lösningsmedel
Styren
Oljeaska
Petroleumprodukter
Flygbränsle
Eldningsolja
Spillojlor
Väteperoxid
Färger
Skärvätskor
Bensin
Diesel
Trätjära
Arsenik
Bly*
Kadmium*
Kvicksilver*
Krom (VI)*
Natrium (metall)
Bensen*
Cyanid*
Kreosot*,**
Stenkolstjära
PAH*
Dioxiner*
Klorbensener*
Klorfenoler*
Klorerade
lösningsmedel
Organiska klorför.
PCB*
Tetrakloretylen*
Trikloretan*
Trikloretylen*
Bekämpningsmedel
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
*förekommer på listan över generella riktvärden för förorenad mark
**avser gammal kreosot, innehåller höga halter PAH
2.2.2 Föroreningsnivå
Uppskattning av föroreningsnivå har varit svår att göra då det i de flesta fall
saknas provtagnings- och analysresultat. Det som legat till grund för uppskattning
av nivån har varit volymen deponerade massor, deponins storlek, samt deponins
drifttid. Jordarternas täthet och därmed syresättning, samt hur bra föroreningarna
bryts ner, har också värderats och bedömts. Eventuell efterbehandling eller sanering har vägts in i bedömningen och har i regel inneburit att föroreningsnivån
sänkts betydligt. I de fall där inga uppgifter om mängd eller tid, och där deponierna inte har hittats vid platsbesök, har ingen uppskattning av föroreningsnivån
kunnat genomföras.
5 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
2.2.3 Spridningsförutsättningar
Bedömning av spridningsförutsättningar har gjorts dels till mark/grundvatten och
dels till ytvatten. Spridning till luft har ej tagits i beaktande i denna utredning.
Spridning till sediment har tagits i åtanke när det har ansetts nödvändigt. I mark
och grundvatten är spridningen bedömd utifrån markens genomsläpplighet, samt
djupet och lutningen på grundvattenytan. Geologiska kartblad (jordartskartor) har
använts för att avgöra vilka jordarter som dominerar på respektive plats. Jordarterna har delats upp i täta, normaltäta och genomsläppliga baserat på de hydrauliska konduktiviteterna. Avståndet från deponin till ytvatten samt ytvattnets
karaktär avgör hur stor spridningen blir till dessa. Om ett dike/våtmark eller dyl.
med mycket vegetation avvattnar deponin är det troligt att många föroreningar
fastläggs och på så sätt fungerar som ett fördröjningsmagasin. I dessa fall kan
spridning till ytvatten bli låg trots närheten till vattendrag.
2.2.4 Känslighet och skyddsvärde
Bedömning av risker delas upp i en känslighetsbedömning för människor och en
skyddsvärdesbedömning för miljön. Känsligheten bedöms oberoende av hur
många som exponeras vilket innebär att bedömningen sker på individnivå. Känsligheten och skyddsvärdet är baserat på bedömningen av risker som finns i Naturvårdsverkets rapport 4918 och som anges i tabellform nedan.
Tabell 2. Principer för indelning av känslighet (K) (Naturvårdsverket, 1999).
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Känslighet (K)
Liten
Måttlig
Stor
Mycket stor
- där människor inte
exponeras, t.ex. ett
litet inhägnat
område där ingen
verksamhet pågår.
- där
yrkesverksamma
exponeras i liten
utsträckning
- där grundvatten
inte används som
dricksvatten, t.ex. i
ett inhägnat
industriområde
- där
yrkesverksamma
exponeras under
arbetstid t.ex. ett
kontorsområde
- där barn exponeras
i liten utsträckning
- där åkerbruk eller
djurhållning sker
- områden med stor
betydelse för det
rörliga friluftslivet,
t.ex. grönområden
- där människor bor
permanent
- där barn exponeras
i stor utsträckning
- där grundvatten
eller ytvatten
används som
dricksvatten, t.ex.
en villatomt, ett
daghem, ett
bostadsområde
6 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Tabell 3. Principer för indelning efter skyddsvärde (S) (Naturvårdsverket, 1999)
Skyddsvärde (S)
2.3
Liten
Måttlig
Stor
Mycket stor
- av föroreningar
starkt påverkade
områden
- av annan
verksamhet
förstörda naturliga
ekosystem, t.ex. en
deponi, ett
sandmagasin eller
ett asfalterat
område.
- område med något
störda ekosystem
- områden med
ekosystem som är
mycket vanliga i
regionen, t.ex.
normala skogs- och
jordbruksområden.
- områden med ekosystem som är mindre
vanliga i regionen
- områden där
exponering sker av
enskilda arter eller
ekosystem som i
naturvårdsplaneringen
regionalt eller lokalt
utpekas ha stort
skyddsvärde t.ex.
strandområden och
känsliga vattendrag,
rekreationsområden
och parker i
stadsmiljö.
- områden med
enskilda arter eller
ekosystem som i
naturvårdsplanering
på riksnivå,
regionalt eller lokalt
utpekas ha mycket
stort skyddsvärde,
t.ex. landets naturskyddade områden;
nationalparker,
naturreservat,
naturvårdsområden,
marina reservat,
djurskyddsområden
och områden med
andra biotopskydd,
övriga områden som
utpekas som
riksintressanta för
naturvården.
Samlad riskbedömning
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
I den samlade riskbedömningen har en sammanvägning gjorts av föroreningarnas
farlighet, föroreningsnivå, spridningsförutsättningar och känslighet och skyddsvärde. Varje riskklassning har föregåtts av genomgång av erhållen bakgrundsinformation och därefter ett platsbesök på deponin. Samtliga parametrar har
sedan vägts samman till en riskbedömning enligt figur 1.
7 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Figur 1. Exempel på hur en riskklassning kan se ut. Samtliga parametrar sammanställs i
figuren för att få fram vilken riskklass deponin tillhör. I det här fallet skulle deponin placeras
i riskklass 3.
Deponierna indelas slutligen i riskklasserna nedan:
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Riskklass
Riskklass
Riskklass
Riskklass
3.
1
2
3
4
”Mycket hög risk”
”Stor risk”
”Måttlig risk”
”Liten risk”
Osäkerhet
Riskbedömningarna är baserade på tillgänglig information om deponiernas innehåll
och läge. Endast i enstaka fall har tidigare utförda provtagningar och analyser
kunnat användas som underlag i bedömningarna. Det finns därmed en osäkerhet i
riskklassningen i denna rapport och klassningen ska endast ses som underlag för
prioritering inför noggrannare utredning. Det handlar alltså inte om faktiska risker.
I de fall där höga halter föroreningar uppmätts behöver dessa inte nödvändigtvis
komma från deponering av avfall utan kan även ha orsakats av nuvarande eller
tidigare verksamhet. Osäkerheten har vägts in i den samlade riskbedömningen
med utgångspunkt från ett troligt scenario. Vid riskklassningen har försiktighetsprincipen tillämpats i osäkra fall, vilket innebär att bedömningen baseras på ”ett
troligt men dåligt fall”.
8 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
4.
Nedlagd deponi
Enligt 5 § avfallsförordningen (2001:1063) avses med deponi en upplagsplats för
avfall. Med nedlagd deponi menas således en avslutad upplagsplats för avfall. I
vissa fall har bedömningen för vad som är att klassa som en deponi, och vad som
är att klassa som förorenat område, varit hårfin och i slutändan har det varit upp
till varje kommun att bedöma vilka deponier/områden som ska klassas.
4.1
Tillsyn av deponier efter driftfas
En nedlagd deponi där avfall härstammar från flera olika verksamheter och/eller
hushåll kan betraktas på två sätt.
•
Deponin kan betraktas som en pågående passiv miljöfarlig verksamhet
och är då att betrakta som en U-verksamhet över vilken kommunen har
tillsynsansvar.
•
Den nedlagda deponin kan dock, som vilken annan miljöfarlig verksamhet
som helst, även betraktas som en nedlagd verksamhet där länsstyrelsen
har tillsynsansvar om deponin lades ner efter 1969.
Enligt Miljöbalken 10 kap. 2 § är den som bedriver, eller har bedrivit, en verksamhet ansvariga för det avhjälpande som skall ske.
Om verksamhetsutövare för deponin saknas kan markägaren i vissa fall bli
ansvarig som förvärvare av verksamheten eller förvärvare av avfallet. Detta gäller
dock endast om fastighetsägaren accepterat verksamheten, att markägaren vid
förvärvet upptäckt eller borde ha upptäckt deponin eller att åtgärder inte vidtagits
trots vetskap, det räcker alltså inte med blotta förvaringen för att en markägare
ska bli ansvarig.
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Tabell 4. Sammanställning över kravnivå, ansvar och tillsynsmyndighet beroende på
deponistatus.
Deponistatus
Kravnivå
Ansvarig
Tillsynsmyndighet
Deponier som
tillförts avfall
eller som inte
avslutats före 16
juli 2001
Preventiva och
reparativa
åtgärder
Verksamhetsutövaren
Länsstyrelsen eller
kommunen på
delegation från
länsstyrelsen
Deponier där
aktiviteter
förekommit efter
30 juni 1969
Preventiva och
reparativa
åtgärder
Verksamhetsutövare
Markägare som
verksamhetsutövare
(förvarare eller
förvärvare)
Länsstyrelsen
Deponier där
aktivitet inte
förekommit efter
30 juni 1969
Preventiva
åtgärder
Verksamhetsutövare
Markägare som
verksamhetsutövare
(förvarare)
Kommunen
9 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
5.
Resultat
Resultaten för klassningen av de nedlagda deponierna presenteras kommunvis
enligt följande:
•
En kortare beskrivning om antalet klassade deponier och fördelningen av
dessa enligt riskklass.
•
Information om deponier som inte klassats och varför.
•
En översiktskarta visar antalet deponier i respektive kommun samt deras
läge. De deponier vars läge inte är känt har ej markerats på översiktskartan.
•
Varje deponi beskrivs utifrån innehåll, tidpunkt, markanvändning, spridningsförutsättningar, utförda efterbehandlingar, eventuella provtagningar
etc.
•
En riskklassning samt förslag på åtgärder och ansvar presenteras för
respektive deponi. I de fall där riskklassning inte kunnat ske beskrivs
orsakerna till dessa.
•
Deponiernas läge har markerats på ett kartutsnitt. I de fall där deponins
läge inte är känt visas en översiktlig bild av det aktuella området.
•
Deponierna är presenterade med foto. De deponier som vid platsbesök
inte har hittats, eller som av annan anledning inte har kunnat besökas, är
ej dokumenterade med foto.
Tabell 5. Fördelning av deponier inom respektive riskklass för alla de 9 SÖRAB kommunerna.
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Kommun
Totalt
antal
Riskklass 1
(Mycket
stor risk)
Riskklass 2
(Stor risk)
Riskklass 3
(Måttlig
risk)
Riskklass 4
(Liten risk)
Osäkra
Danderyd
10
0
2
3
3
2
Järfälla
17
1
2
12
1
1
Lidingö
11
2
1
5
3
0
Sollentuna
25
0
7
10
6
2
Solna
9
0
2
6
0
1
Sundbyberg
4
0
1
1
2
0
Täby
8
0
0
5
3
0
Upplands
Väsby
9
0
0
3
5
1
27
0
6
12
8
1
120
3
21
57
31
8
Vallentuna
Totalt
10 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
5.1
Danderyd
I Danderyds kommun finns 11 nedlagda deponier. En av deponierna utgör ett
område som är omnämnt ”upplagsområdet” men några ytterligare uppgifter har
inte kunnat fås fram och deponin kommer därför inte att klassas. Totalt kommer
10 deponier i Danderyd att riskklassas. Uppgifterna för många av deponierna är
bristfälliga vilket innebär att klassningen i flera fall blir osäker och kan komma att
ändras om nya uppgifter framkommer.
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Fördelning av deponier inom kommunen:
Riskklass 1: 0
Riskklass 2: 2
Riskklass 3: 3
Riskklass 4: 3
Osäkra: 2
Skall ej klassas: 1 ”upplagsområdet” inga uppgifter finns att tillgå
Antal klassade: 10
11 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
5
6
1
7
3
8
4
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
9
2
10
Översiktskarta Danderyds kommun, http://maps.google.se/
1.
2.
3.
4.
5.
Anneberg Santarara
Brohuvudet 2
Dalkarlskärret
Danderydsvallen
Enebyberg 1
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
6. Enebyberg 2
7. Grävlingstippen
8. Idavallen
9. Nora strand
10. Tranholmen
12 av 150
Anneberg, Santarara
Mellan 1920 och 1959 fanns vid
Anneberg en deponi för hushållsavfall. Förbränning av avfall i brännugnar förekom. Idag finns ett nybyggt bostadsområde på platsen och i
samband med byggandet sanerades
området för ändamålet. Avfallet hade
deponerats i en grop, osäkerheter
kring om förorenade massor fortfarande finns kvar föreligger. Kartan
visar det nybyggda området vid
Santararavägen där deponin var/är
belägen. Det exakta läget för deponin
är inte känt.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Området har sanerats
men då viss osäkerhet föreligger om
Karta över deponin vid Anneberg,
förorenade massor lämnats kvar
http://kartor.eniro.se/
eller ej placeras deponin i riskklass 3
istället för 4.
Åtgärdsförslag: Vidare åtgärder anses inte nödvändiga.
Verksamhetsutövare: Kommunen ägde marken och stod för saneringen. HSB är
ägare idag.
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Dalkarlskärret
Deponin
Dalkarlskärret
användes
fram till 1972 för tippning av
schaktmassor. Inga uppgifter om
vilken typ av schaktmassor som
deponerats, eller om de var rena
eller ej, finns att tillgå. Jordarterna
bedöms som täta till normaltäta.
Inga ytvatten finns i deponins
närhet. Inga synliga spår finns efter
deponin som är belägen mellan
Rinkebyvägens
norra
del
och
Roslagsbanan. Markeringen anger
området inom vilket deponin ska
vara belägen.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Osäkerheter kring deponins innehåll gör klassningen osäker.
Små spridningsförutsättningar, låg
känslighet och lågt skyddsvärde gör
att deponin placeras i riskklass 3.
Karta över deponin vid Dalkarlskärret,
http://kartor.eniro.se/
13 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Åtgärdsförslag: Åtgärdsförslag kan inte tas fram förrän bättre information finns
tillgängligt.
Verksamhetsutövare: Danderyds kommun
Brohuvudet 2
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
På platsen vid brohuvudet har det
tidigare funnits en järnvägsbro. 2008
framtogs ett planförslag om att anlägga en ny gång- och cykelbana
samt en allmän brygga på platsen.
Provtagningar har genomförts och
dessa har visat att marken på fastigheten är förorenad av tungmetaller
och
cancerogena
PAH:er.
Osäkerheter kring om platsen verkligen har varit en deponi föreligger.
Kartan visar området söder om
Bengt Färjares väg och Sjöstigen där
föroreningarna påträffats. Exakt läge
för deponin är inte känt.
Riskklass 2 ”Stor risk”
Motivering: Provtagning har påvisat
föroreningar med hög farlighet.
Området har hög känslighet och ligger i direkt anslutning till ytvatten
varför deponin placeras i riskklass 2.
Foto, Brohuvudet 2
Åtgärdsförslag: I samband med att
den nya cykelvägen ska anläggas bör
noggrannare provtagningar genomföras och dessa bör sedan ligga till
grund för vidare åtgärder.
Verksamhetsutövare:
Kvartersmarken ägs av en privat fastighetsägare
medan naturmarken och vattenområdet ägs av Danderyds kommun.
Karta över deponin vid Brohuvudet 2,
http://kartor.eniro.se/
14 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Danderydsvallen
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Det finns inga uppgifter om vad som
deponerats på platsen vid Danderydsvallen eller under vilken tid. Danderydsvallen är idag en idrottsplats, och
inga spår syns efter deponiverksamheten. Täta jordarter dominerar i
området och avståndet till ytvatten är
~100 m. Kartan visar området kring
Danderydsvallen inom vilket deponin
bör vara belägen.
Riskklass: Går ej att riskklassa
Motivering: Deponin går inte att
klassa då inga uppgifter finns att tillgå
om vad som deponerats eller under
vilken tid.
Åtgärdsförslag: Åtgärdsförslag kan ej
ges om inte bättre bakgrundsinformation framkommer.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas.
Karta över deponin vid Danderydsvallen,
http://kartor.eniro.se/
Foto, Danderydsvallen
15 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Enebyberg 1
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Deponin är belägen på Gethagsvägen, norr om fritidsgård/folkets hus
och den är omnämnd som ett ”sopdike”, utöver det finns inga uppgifter
att tillgå. Området är idag bebyggt,
och inga spår syns från deponin.
Täta till normaltäta jordarter dominerar i området och inga ytvatten
finns i deponins närhet. Enligt en
notering
från
kommunen
har
provtagningar genomförts och slutsatsen var att massorna inte utgjorde något problem.
Riskklass 4 ”Liten risk”
Motivering: Efter den provtagning
som genomfördes var slutsatsen att
deponin inte utgjorde något problem. Detta ligger till grund för
denna riskklassning som annars
hade varit högre med tanke på den
höga känsligheten.
Åtgärdsförslag: Åtgärder anses ej
nödvändiga vid rådande markanvändning.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas
Karta över deponin Enebyberg 1,
http://kartor.eniro.se/
Foto Enebyberg 1. Visar Fritidshemmet vid Gethagsvägen.
16 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Enebyberg 2
Deponin är belägen på Norrhagsvägen/Tranvägen och den är omnämnd som ett
”sopdike”, men utöver det finns inga uppgifter att tillgå. Området är idag bebyggt,
och inga spår syns från deponin. Täta till normaltäta jordarter dominerar i området och inga ytvatten finns i deponins närhet. Vid den andra deponin i Enebyberg
(Enebyberg 1), som också är omnämnd som ett ”sopdike”, har provtagning
genomförts och bedömningen efter den var att det inte var några problem. Kartan
visar området där deponin ska vara belägen.
Riskklass 4 ”Liten risk”
Motivering: Efter provtagning i ett ”sopdike” på en närbelägen plats i Enebyberg
blev bedömningen ”ej problem” och det har bedömts troligt att det är representativt även för den här platsen. Detta ligger till grund för att deponin hamnar i den
lägsta riskklassen.
Åtgärdsförslag: Vid dagens markanvändning anses vidare åtgärder inte nödvändiga.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Karta över Norrhagsvägen/Tranvägen där deponin Enebyberg 2 ska vara
belägen. http://kartor.eniro.se/
17 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Grävlingstippen
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Deponin är enligt uppgift belägen öster
om Svalnäs Allés slutpunkt men det
finns inga uppgifter om när deponin var
i drift, eller vad som deponerades. Vid
platsbesök fanns inga tydliga spår efter
deponin men det är troligt att deponering har skett i närheten av Stora
Värtan som utgör recipient. Jordarterna
i området är täta till normaltäta. Idag
är området bevuxet med skog och en
gångväg går på, eller i närheten av,
deponin. Omgivningen används som
rekreationsområde och en golfbana
finns i närheten.
Riskklass: Går ej att riskklassa
Motivering: Stor spridning till Stora
Värtan är trolig. Brister i informationsunderlaget gör att en kvalificerad riskklassning inte är möjlig att genomföra.
Åtgärdsförslag: Förslag på åtgärder kan
inte ges på grund av brister i informationsunderlaget.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas
Karta över området där Grävlingstippen
ska var belägen. http://kartor.eniro.se/
Foto vid området där Grävlingstippen ska vara belägen.
18 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Idavallen
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Idavallen var en kommunal avfallsdeponi
som användes innan deponin vid Anneberg togs i bruk 1920. Detta innebär att
deponin var i drift runt 1900, och att
hushållsavfall från den tiden deponerats.
Området är idag bevuxet med gräs och
används som hästhage. Inga spår syns
efter deponin. Täta jordarter dominerar i
området och närmaste ytvatten är Ösbysjön 400 m bort. Inga speciellt skyddsvärda områden finns i deponins närhet
utan vanliga skogs- och jordbruksområden dominerar. Idavallen är beläget
mellan Danderydsvägen, Nilungavägen,
Östbergavägen och Hildingavägen. OmKarta över Idavallen.
rådet används som snötipp och i samhttp://kartor.eniro.se/
band med detta har undersökningar
genomförts på platsen.
Riskklass 4 ”Liten risk”
Motivering: Tidpunkt för deponering samt innehåll gör att deponin hamnar i den
lägsta riskklassen.
Åtgärdsförslag: Åtgärder anses inte nödvändiga.
Verksamhetsutövare: Danderyds kommun
Foto, Idavallen.
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
19 av 150
Nora strand
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Vid Nora strand, mellan Noragårdsvägen och Soltorpsvägen, fanns på 1930-talet
en tippningsplats. Underökningar visar att marken består av 0-1,2 m fyllnadsmassor. Vad som tippats är inte
känt men provtagningar har
genomförts i området, och
dessa har visat på höga
halter av tungmetaller och
PAH samt tyngre alifater. En
dagvattendamm ska anläggas på platsen och totalt ska
2000 m3 massor schaktas.
Karta över deponiområdena vid Nora strand.
Ytor som inte är påverkade
http://kartor.eniro.se/
av schakten men som är
förorenade kommer att övertäckas med geotextil och ett 0,5 m lager av rena
massor. Det finns risk att sediment i Edsviken är förorenade.
Riskklass 2 ”Stor risk”
Motivering: Deponin placeras i riskklass 2 men efter utförda åtgärder kan riskklassen troligen sänkas. Risk för att sediment i Edsviken är förorenade bidrar till den
höga riskklassen.
Åtgärdsförslag: De planerade åtgärderna bör slutföras. Sediment i Edsviken, i anslutning till området, bör provtas för att säkerställa att föroreningar ej spridits.
Verksamhetsutövare: Danderyds kommun
Foto Nora strand, arbete med sanering pågår.
20 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Tranholmen
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Deponin på Tranholmen användes fram till 1969 då ön fick sophämtning. Det som
deponerades var öbornas latrin och hushållsavfall. Avfallet deponerades till stor
del direkt i havet och ingen övertäckning skedde. Området är idag en vassrugge,
och det är osäkert om det används för någon aktivitet.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Avfallets karaktär tyder på att innehållet av föroreningar är lågt, och
då deponering till stor del skett direkt i havet är det troligt att eventuella föroreningar redan spridits. Det finns en risk att människor kan exponeras vid kontakt
med sediment.
Åtgärdsförslag: För att säkerställa att inga föroreningar finns kvar är en sedimentprovtagning att rekommendera, framför allt om användningen kommer att ändras
t.ex. i samband med byggande av båtbrygga.
Verksamhetsutövare: Danderyds stad
Karta över Tranholmen, deponins exakta läge är inte känt. http://kartor.eniro.se/
21 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
5.2
Järfälla
I Järfälla kommun finns 17 nedlagda deponier som ska klassas. Utöver dessa finns
fyra deponier som inte ska klassas, Spjutvägen 2-8, Edstippen, Pingssttippen och
Fabriksvägen. Spjutvägen 2-8 ska inte klassas då det inte finns någon information
om tippen, Edstippen ska inte klassas då den ej finns eller då det är samma tipp
som i Upplands Väsby, Pingssttippen ska inte klassas då den är i drift och
Fabriksvägen ska inte klassas då det är samma tipp som Maskinverken/Bolinder
strand. Deponin Älgkärrstippen är belägen på gränsen mellan Järfälla och
Sollentuna kommuner och är därför omnämnd i respektive kommun.
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Fördelning av deponier inom kommunen:
Riskklass 1: 1
Riskklass 2: 2
Riskklass 3: 12
Riskklass 4: 1
Osäkra: 1
Skall ej klassas: 4
Antal klassade: 17
22 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
9
7
10
11
3
4
8
17
15
6
5
14
13
2
16
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
12
1
Översiktskarta Järfälla kommun, http://maps.google.se/
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Backluratippen
Barkarbytippen/Vegatippen
Berghemstippen
Brukets skidbacke
Hummelmoratippen
Jakobsbergsskolan
Kärnmakarvägen (gränd)
Kärrv/Terrängv
Maskinverken (hamnen)
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
Nedre bredgårdstippen
Rockstatippen
Sandvik
Veddesta (Kodak)
Viksjö, Norra handbollsvägen
Viksjö, Norra mantalsvägen
Västerbokärret
Älgkärrstippen
23 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Backluratippen/Vegatippen
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Backluratippen innehåller schaktmassor
och rivningsavfall från byggandet av
bostadsområdet vid Viksjö, enligt uppgift är det övervägande rena massor
som deponerats. Deponin underlagras
av friktionsjord. I anslutning till deponin
finns en liten damm där vatten samlas
upp innan det leds vidare. Det är troligt
att eventuella föroreningar fastläggs i
dammen. Bostäder finns i närheten och
det är troligt att barn leker vid dammen. En väg ska byggas över deponiområdet och i samband med detta har
en översiktlig miljöteknisk undersökning
genomförts (Bjerking, 2010) vilken visade att föroreningar i vattnet förekom i
låga eller mycket låga halter och att
halter i jord ej översteg MKM.
Kartan visar Backluratippens läge.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
http://kartor.eniro.se/
Motivering: Föroreningsnivån är låg och
idag sker ingen spridning. Risk för
spridning i samband med vägbygget föreligger dock varför deponin placeras i riskklass 3 istället för 4.
Åtgärdsförslag: Försiktighet bör vidtagas vid vägbygge så att eventuella föroreningar ej sprids.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas. Innehåller massor från SIAB:s byggtid.
Foto, dammen vid Backluratippen.
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
24 av 150
Barkarbytippen
Barkarbytippen är en schaktmassetipp belägen mellan två större
vägar, E18 och Enköpingsvägen.
Området används fortfarande som
upplag/mellanlager för massor. På
området sker inga aktiviteter utöver
verksamheten med massorna. Jordarterna är täta. Vid platsbesök syns
inga spår efter andra avfallsslag än
till synes rena massor.
Riskklass 4 ”Liten risk”
Motivering: Det deponerade avfallet
har troligen lågt föroreningsinnehåll.
Lågt skyddsvärde, låg känslighet
och små spridningsförutsättningar
gör att deponin kan placeras i den
lägsta riskklassen.
Åtgärdsförslag: Åtgärder anses inte
nödvändiga
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Kartan visar Barkarbytippens läge.
http://kartor.eniro.se/
Foto, Barkarbytippen.
25 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Berghemstippen
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Schaktmassor har deponerats på Berghemstippen som idag syns som en
kulle inom ett bostadsområde och
används
som
parkmark/lekplats.
Jordarterna klassas som normaltäta
och inga ytvattendrag finns i närheten.
Deponin är täckt med fina jordarter och
bevuxen. Bitvis syns större block och
cementklumpar vilket indikerar att det
täckande jordlagret är tunt.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Massorna är troligen rena
men den mycket höga känsligheten gör
att deponin placeras i riskklass 3.
Åtgärdsförslag: Förbättrad täckning,
eller en provtagning som säkerställer
att lekande barn ej exponeras, är att
rekommendera.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas
Kartan visar Berghemstippens läge.
http://kartor.eniro.se/
Foto, Berghemstippen.
26 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Brukets skidbacke
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
När deponeringen av massor på platsen
startade är inte känt, men 1984 tippades
massor för en höjning av toppen med tio
meter. Tippverksamheten pågick då ett
fåtal år och totalt tippades 250 000 m3.
Hur mycket som tippats innan är inte
känt. Det finns inget som indikerar att annat än rena massor deponerats. Deponin
är täckt av vegetation. Området används
idag som skidbacke och friluftsområde.
Deponin ligger inom Görvälns naturreservat och nära sjön Görväln (Mälaren).
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: De massor som deponerades
vid höjning av toppen var troligen rena,
men massor deponerade tidigare är av
okänd karaktär. Området har högt
skyddsvärde, hög känslighet och relativt
stora spridningsmöjligheter till Görväln
Kartan visar Brukets skidbacke.
vilket gör att deponin tills vidare placeras i
http://kartor.eniro.se/
riskklass 3.
Åtgärdsförslag: Kontroll av spridning av lakvatten från deponin för att säkerställa
att ingen påverkan sker på Görväln/Mälaren.
Verksamhetsutövare: Järfälla kommun
Foto, Brukets skidbacke.
27 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Hummelmoratippen
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Hummelmoratippen är en stor deponi belägen i närheten av bostadsområdet i Viksjö. Deponin var
i drift 1968-1986 och innehåller
byggavfall från Skanskas byggtid
inklusive tomfat och schaktmassor.
Deponin syns som en stor gräsbevuxen kulle och större block/
sprängsten sågs vid platsbesök.
Jordarterna i området klassas som
täta till normaltäta och avståndet
till ytvatten är stort. Området
används som strövområde och en
stig korsar tippen. Deponin är
delvis belägen inom Görvälns naturreservat. Tippslänterna är branta
och det är inte troligt att vatten
ansamlas uppe på tippen.
Riskklass 2 ”Stor risk”
Motivering: Inga provtagningar har
genomförts och föroreningar med
Foto, Hummelmoratippen.
hög farlighet kan inte uteslutas.
Deponins storlek tyder på att föroreningsmängden kan vara mycket stor. Stor känslighet och mycket högt skyddsvärde bidrar till den höga riskklassen.
Åtgärdsförslag: Provtagning bör genomföras för att utreda föroreningssituationen.
Verksamhatsutövare: Järfälla kommun
Kartan visar Hummelmoratippens utbredning. http://kartor.eniro.se/
28 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Jakobsbergs simhall
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Området, som är beläget precis bakom Jakobsbergs simhall i närheten av Jakobsbergsskolan, har använts för att deponera slagg och aska från Lövsta sopförbränningsanläggning. Deponin var i bruk på 1960-talet. Provtagningar av mark har
genomförts och förhöjda värden av arsenik, bly, PAH, alifater, koppar, nickel och
zink påvisades. Beslut om att åtgärder skulle vidtas togs 2003 och år 2004
inhägnades området men utöver det har inga åtgärder vidtagits. Massorna är
täckta med knappt 2 dm jord. I deponins närhet finns en skola och en risk för att
barn exponeras föreligger.
Riskklass 1 ”Mycket stor risk”
Motivering: Föroreningar med mycket hög farlighet finns på ett område där barn
leker och det finns en övervägande risk att de exponeras. Beslut om att åtgärder
skulle genomföras togs 2003. År 2004 inhägnades området men inga andra åtgärder har vidtagits.
Åtgärdsförslag: Massorna bör täckas eller transporteras iväg för behandling, speciellt med tanke på den mycket höga känsligheten.
Verksamhetsutövare: Järfälla kommun
Kartan visar Hummelmoratippens utbredning. http://kartor.eniro.se/
29 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Kärnmakarvägen (gränd)
På deponin vid Kärnmakarvägen finns
det information om att schaktmassor har
deponerats men tidpunkt för deponering
eller exakt läge är inte känt. Vid platsbesök i området syntes inga spår av någon
deponi. Jordarterna i området varierar
från morän till sand och då deponins
läge inte är känt går det ej att avgöra
vilken typ av jordart som underlagrar.
Markeringen på kartan visar Kärnmakargränd.
Riskklass Går ej att riskklassa
Motivering: Deponin kan inte riskklassas
då allt för lite information finns att tillgå.
Åtgärdsförslag: Förslag på åtgärder kan
inte ges förrän informationsunderlaget
förbättras.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas
Kartan visar området vid Kärnmakargränd.
http://kartor.eniro.se/
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Kärrvägen/Terrängvägen
Exakt läge för deponin vid Kärrvägen/
Terrängvägen är inte känt, och vid
platsbesök syntes inga spår från
någon deponiverksamhet. Området
kring Kärrvägen/Terrängvägen är bebyggt och eventuellt har deponin
funnits i ett område mellan husen
som idag utgör en mindre gräsyta.
Det avfall som har deponerats är
hushållsavfall med inslag av glas och
plåt, det finns dock inga uppgifter om
när avfallet deponerades. Täta jordarter dominerar i området, och inga
ytvatten finns i närheten.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Svårklassad då mycket
lite information finns att tillgå. AvfalKartan visar området Kärrv/Terrängv.
lets karaktär tyder på att eventuella
http://kartor.eniro.se/
föroreningar har låg farlighet. Området har hög känslighet vilket gör att
en lägre riskklass inte kan sättas innan det är säkerställt att inga föroreningar
finns.
Åtgärdsförslag: Bättre informationsunderlag krävs.
30 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Foto över det område vid Kärrvägen/Terrängvägen där deponin kan vara belägen.
31 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Maskinverken/Bolinder strand
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
På platsen som idag delvis är bebyggd, och delvis används som båtuppställningsplats,
har
tidigare
schaktmassor, skrot, glas och gjutsand deponerats. 13 200 m2 togs i
anspråk för deponering. Massorna
deponerades precis vid Görväln och
även direkt i sjön. Bolinderverken
etablerades på platsen 1908 där de
anlade gjuteri och verkstäder och
verksamheten pågick till 1959. Från
1960-talet har bilverkstäder, brandstation, karbidgasverk, oljedestillering m.m. funnits på platsen. Provtagningar har påvisat många farliga
föroreningar, däribland tungmetaller,
PAH och olja men JM AB har sanerat
hela området. Det som kvarstår är
att behandla de sediment som troligen är påverkade av liknande föroreningar som påvisats i jord.
Kartan visar området där föroreningar
påträffats. http://kartor.eniro.se/
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering:
Föroreningar
med
mycket hög farlighet har förekommit över hela området men allt är idag sanerat
av JM AB. Det finns fortsatt förorenade massor i vattnet.
Åtgärdsförslag: De förorenade massor som finns i vattnet bör åtgärdas. Då detta
genomförts kan deponin placeras i riskklass 4.
Verksamhetsutövare: Svenska maskinverken. JM AB är fastighetsägare.
32 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Nedre Bredgårdstippen
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Tippen är belägen nära Översjön i Molnsättra naturreservat. På platsen har
schaktmassor deponerats, och enligt
uppgift endast rena massor. Tidpunkt
för tippningen är inte känd. Vid platsbesök sågs rester av taktegel, i övrigt var
tippen bevuxen men inte täckt. Enstaka
bostadshus finns i närheten av området.
Tippning har skett ner mot ett kärr som
ligger i anslutning till Översjön. Det är
troligt att kärret/våtmarken fungerar
som retentionsmagasin och att mängden föroreningar som sprids till sjön
reducerats medan sedimenten kan vara
förorenade.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Deponins innehåll tyder på
att föroreningsinnehållet är lågt. Ett
Kartan visar Nedre Bredgårdstippens läge.
mycket högt skyddsvärde och stora
http://kartor.eniro.se/
spridningsförutsättningar medför att
deponin placeras i riskklass 3.
Åtgärdsförslag: Ett vattenprov i våtmarken nedströms deponin och ett sedimentprov i sjön skulle kunna avgöra om föroreningar sprids och om ytterligare åtgärder
behöver vidtas. Då tippen är belägen i ett naturreservat bör täckning ske.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas
Foto, Nedre Bredgårdstippen.
33 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Rockstatippen
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Deponin ligger i Västra Järvafältets
naturreservat och är troligen belägen
precis vid Säbysjön. Täta jordarter
underlagrar deponin. Enstaka bostadshus finns ~300 m från platsen. Schaktmassor syns i slänten ned mot vattnet
samt i skogsbrynet. Området används
som friluftsområde, men biltrafik är ej
tillåten utan tillstånd. Inga badplatser
finns runt sjön men den är säkerligen
viktig för djur- och fågellivet. Kartan visar området, kring Rocksta och Säbysjön, inom vilket deponin ska vara belägen.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Svårbedömd då informationen är knapp. Ett mycket högt skyddsKartan visar området där Rockstatippen
värde medför att lägre riskklass än 3
ska vara belägen. http://kartor.eniro.se/
inte är möjlig innan det är säkerställt att
föroreningar inte sprids.
Åtgärdsförslag: Bättre informationsunderlag om tippens exakta läge krävs för att
en provtagning ska kunna genomföras.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas
Foto, område vi Säbysjöns nordöstra strand där deponin kan vara belägen.
34 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Sandvik
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Deponin Sandvik är belägen i Görvälns naturreservat, och ligger troligen i närheten av byn Sandvik. Vid
platsbesök hittades ej tippen som
enligt uppgift är en igenfylld sandtäkt. Tillstånd för täktverksamheten
erhölls 1968, och endast ett mindre
område har tagits i anspråk. Jordarterna bedöms som mycket genomsläppliga. Exakt läge för deponin är
inte känt och kartan visar området
kring byn Sandvik där deponin bör
vara belägen.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Det finns inga uppgifter
om vad som deponerats, och deponins exakta läge är inte känt. Deponin är belägen i ett område med
mycket stora spridningsförutsättKartan visar området kring byn Sandvik där
ningar och mycket högt skyddsvärde.
deponin bör vara belägen http://kartor.eniro.se/
Då deponin inte kunde hittas vid
platsbesök är det troligt att små mängder avfall har deponerats vilket innebär att
föroreningsnivån troligen är låg.
Åtgärdsförslag: Bättre informationsunderlag krävs för att kunna ge förslag på åtgärder.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas
35 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Veddesta (kodak)
Vid Veddesta har det funnits en deponi för
schaktmassor samt bygg- och rivningsavfall under 1960-talet. Kodak har haft
anläggning för framkallning av film på
platsen under tiden 1967-2000. En miljöteknisk markundersökning har genomförts
på kodaktomten, streckade linjen, och där
har föroreningar påträffats i vissa provpunkter. Provtagning i två punkter på det
gamla tippområdet genomfördes under
1998 och då påträffades olja och metaller
ej i förhöjda halter. På kartutsnittet visas
kodaktomten med streckad röd linje och
ungefärligt läge för deponin med heldragen
linje.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Deponin vid Veddesta (kodak)
Motivering: Provtagning kunde ej visa
http://kartor.eniro.se/
förhöjda halter av föroreningar. Viss
osäkerhet kring innehåll och mängd gör att deponin placeras i riskklass 3.
Åtgärdsförslag: Provtagningar i deponin kan säkerställa innehåll och eventuellt
vidare åtgärder.
Verksamhetsutövare: CA Fastigheter
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Viksjö, Norra Handbollsvägen
Vid området kring Norra Handbollsvägen har det funnits en deponi för
schaktmassor. Inga spår av deponiverksamhet syns vid fältbesök, men
platsen är ett grönområde/parkmark
inom ett bostadsområde. Jordarterna
är täta till normaltäta och inga ytvatten finns i närheten. Uppgifter om
vilken typ av schaktmassor som deponerats samt under vilken tid saknas.
På kartbilden har Handbollsvägen
markerats.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Området har mycket hög
känslighet men små spridningsförutsättningar. Inga spår syns efter Kartan visar Norra Handbollsvägen.
deponin.
http://kartor.eniro.se/
Åtgärdsförslag: Bättre informationsunderlag krävs för att kunna säkerställa klassningen och ge förslag på åtgärder.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas
36 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Viksjö, Norra Mantalsvägen
Deponiområdet i Viksjö vid Norra
Mantalsvägen syns som en äng. Inget
avfall syns, vilket tyder på att tippen är
täckt. Under vilka år deponering skedde
är inte känt, men den ska ha använts för
schaktmassor. Inga diken finns i närheten av deponin som underlagras av täta
jordarter. Inga synliga vegetationsskador finns utan hela deponin är bevuxen med gräs och små buskar.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Deponin har hög känslighet
då den ligger nära bostadsområden.
Spridningsförutsättningarna
är
låga.
Osäkerheter kring vad som deponerats
gör att föroreningar ej kan uteslutas
utan provtagning, deponin placeras
därför i klass 3.
Åtgärdsförslag: Provtagning rekommenderas.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas.
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Kartan visar deponin vid Norra
Mantalsvägen. http://kartor.eniro.se/
Foto, deponin vid Norra
Mantalsvägen.
37 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Västerbokärret
Deponin omnämnd som Västerbokärret ligger mellan två stora vägar, Norrviksvägen och väg 275 (Akallavägen). Innehållet i deponin är schaktmassor, glas och
plåt vilket indikerar att det inte är troligt att föroreningar med hög farlighet förekommer. Täta jordarter dominerar och inga ytvatten finns i deponins närhet.
Småskaligt jordbruk sker eventuellt i närheten av deponiområdet. Exakt läge för
tippen är inte känt, kartan visar området inom vilket deponin ska vara belägen.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Små spridningsförutsättningar och lågt skyddsvärde gör att deponin
borde hamna i den lägsta riskklassen. Osäkerheter kring eventuella föroreningar
samt att jordbruk bedrivs i närheten av tippen gör att den placeras i riskklass 3.
Åtgärdsförslag: Vid dagens markanvändning anses åtgärder inte nödvändiga.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas.
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Kartan visar området där deponin Västerbokärret ska vara belägen.
http://kartor.eniro.se/
38 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Älgkärrstippen
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Deponin, som är belägen mellan Sollentuna och Järfälla kommun, var i
drift 1972-1982. Schaktmassor deponerades i samband med att södra Järvafältet byggdes ut i slutet av 1970talet. Deponin låg sedan oavslutad till
1996 då tillstånd från länsstyrelsen om
att köra dit överskottsmassor erhölls.
Överskottsmassorna användes för att
täcka deponin och resultatet blev enligt källa ”tillfredsställande”. Deponin
är belägen i Västra Järvafältets naturreservat. Täta jordarter underlagrar
deponin.
Recipienter
är
sjöarna
Djupan och Säbysjön belägna ~100 m
från deponins fot. Vegetation dominerad av gräs och lägre buskar täcker
hela deponin.
Riskklass 2 ”Stor risk”
Motivering: Deponin är stor och
Kartan visar Älgärrstippen.
mycket avfall har deponerats varför
http://kartor.eniro.se/
föroreningar inte kan uteslutas. Det
höga skyddsvärdet, och närheten till
två viktiga sjöar, gör att deponin får en hög riskklass.
Åtgärdsförslag: Provtagning är att rekommendera för att säkerställa att föroreningar inte sprids. Lämpligt är att genomföra grundvattenprovtagning för att se
eventuell spridning från deponin samt sedimentprovtagning i Säbysjön.
Verksamhetsutövare: Sollentuna kommun
Foto, Älgärrstippen
39 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
5.3
Lidingö
På Lidingö finns det 12 nedlagda deponier. En av dessa är benämnd som Oden 17
enligt uppgifter från SÖRAB och är beskriven som avfallsdeponi. Utöver de uppgifterna finns ingen information att tillgå, och vår kontaktperson på kommunen
känner inte till att någon deponi har funnits på platsen. Detta innebär att deponin
inte kan klassas.
Deponierna omnämnda som Kyttingetippen och Trolldalstippen, är enligt vissa
källor en och samma tipp och enligt andra källor är det två olika. I denna rapport
har deponierna behandlats som två olika där Kyttingetippen var i drift först och
Trolldalstippen togs i bruk senare på de gamla massorna vid Kyttingetippen.
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Fördelning av deponier inom kommunen:
Riskklass 1: 2
Riskklass 2: 1
Riskklass 3: 5
Riskklass 4: 3
Osäkra: 0
Skall ej klassas: 1, Oden 17 ingen information finns att tillgå
Antal klassade: 11
40 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
7
5, 10
11
1
9
3
8
6
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
4
Översiktskarta Lidingö stad, http://maps.google.se/
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Bosötippen
Byggmästarförrådet (ej markerat på karta)
Ekholmsnäsbacken
Fjäderholmarna
Kyttingetippen
Mosstorpstippen
7. Sticklinge
8. Stockby soptipp
9. Södergarnstippen
10. Trolldalen
11. Trolldalen södra
41 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Bosötippen
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Bosötippen var belägen där Rudboda
torg ligger idag. Deponin var i drift
1945-1950 och användes för hushållsavfall och industriavfall från AGA och
Svenska Shell. Jordarterna i området
är täta till normaltäta och inga ytvatten finns i deponins närhet. Det finns
inga uppgifter om att massorna sanerats eller att marken åtgärdats i samband med att torget byggdes. Avfall
från AGA och Svenska Shell innehåller
med stor säkerhet föroreningar med
mycket hög farlighet.
Riskklass 2 ”Stor risk”
Motivering: Avfallets karaktär tyder på
att föroreningar med hög farlighet kan
förekomma. Exponeringsrisken är troKartan visar Bosötippens läge.
ligen liten då området är asfalterat vid
http://kartor.eniro.se/
markarbeten och dylikt ökar dock
risken för exponering.
Åtgärdsförslag: Provtagningar bör genomföras och dessa bör ligga till grund vid
bestämning av vidare åtgärdder. Vid ändrad markanvändning bör åtgärder vidtas.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas.
Foto Bosötippen, idag Rudboda torg.
42 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Ekholmsnäsbacken
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Schaktmassor deponerades på Ekholmsnäsbacken och endast rena massor ska
ha tippas. I samband med att en golfbana anlades på området kring deponin
utfördes schaktarbeten i slänterna och
byggavfall, betong, tegel och skrot påträffades. Ekholmsnäsbacken är ett rekreationsområde och används som skidbacke och delvis som golfbana. Avståndet till recipienten Kyrkviken är <50 m.
Vid platsbesök var avfall synligt i slänterna vilket tyder på att deponin är
bristfälligt täckt.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Avfallets karaktär tyder på
att eventuella föroreningar har låg farKartan visar Ekolmsnäsbacken.
lighet, deponin är dock stor varför innehttp://kartor.eniro.se/
hållet kan variera. Närheten till ytvatten
samt en hög känslighet bidrar tillsammans med en bristfällig täckning till att deponin placeras i risklass 3.
Åtgärdsförslag: Täckningen bör ses över och förbättras för att förhindra att människor och djur skadas och för att det skräpiga intrycket ska minimeras.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas
Foto, Ekholmsnäsbacken
43 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Byggmästarförrådet
I samband med att kommunen sålde tomter för att planlägga industrier dök det
upp skrot och annat avfall. Provtagning genomfördes och efter det sanerades
marken. Exakt läge för platsen är inte känt och deponin visas därför inte på någon
karta.
Riskklass 4 ”Liten risk”
Motivering: Området sanerades efter provtagning och idag finns inga förorenade
massor kvar på platsen. Deponin placeras därför i den lägsta riskklassen.
Åtgärdsförslag: Åtgärder har vidtagits, och vidare åtgärder anses inte nödvändiga.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas
Fjäderholmarna
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
På ön Ängsholmen i Fjäderholmarnas ögrupp har ett kol- och oljeinlagringshus
funnits där brandfarlig lysolja har lagrats. Upplaget är beläget på Ängsholmens
östra sida och det var Svenska Petroleumaktiebolaget Standard (SPS) som startade driften 1892. Det finns ett tegelhus kvar på platsen och marken där är tydligt
påverkad av olja. Huset är lågt beläget och vid högvatten stiger nivån över husgrunden. En miljöteknisk markundersökning med provtagning genomfördes 1998
och den visade på mycket höga halter av kolväten och höga halter av metaller.
Riskklass 1 ” Mycket hög risk”
Motivering: Föroreningar med hög farlighet finns på platsen. Ytvatten når de förorenade massorna som inte är täckta vilket medför stor spridning. Föroreningsnivåerna för kolväten är mycket höga.
Åtgärdsförslag: Området bör saneras omgående, ytterligare undersökningar för
att utreda eventuell spridning till sediment rekommenderas.
Verksamhetsutövare: Svenska Petroleumaktiebolaget Standard (SPS) och
Försvarsmakten då tillsynen låg hos generalläkaren.
Kartan visar Fjäderholmarnas ögrupp, deponin är belägen på ön Ängsholmen.
http://kartor.eniro.se/
44 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Kyttingetippen
På Kyttingetippen deponerades hushållsavfall och latrin under åren 19621966. När deponeringen upphörde
täcktes tippen med 0,5-1 m jordmassor. Lakvatten samlas upp och
leds till en öppen men inhägnad bassäng där avslamning sker innan vattnet genom självfall leds till Stora
Värtan. Länsstyrelsen har ansett att en
anslutning till Käppala reningsverk inte
är nödvändig. Deponin är belägen i en
sänka med tunna moränlager. Trolldalstippen startade på den gamla tippen efter avslutande, och idag finns
stenkross samt mellanlager av massor
på platsen (se Trolldalstipen). Dricksvatten från bergborrade brunnar har
analyserats utan anmärkning.
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Kartan visar Kyttingetippens läge.
http://kartor.eniro.se/
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Avfallet kan innehålla
föroreningar med hög farlighet.
Utförd efterbehandling med täckning och uppsamling av lakvatten
gör att riskklassen blir låg. Provtagningar har genomförts utan att
något kunnat påvisas. Låg känslighet och lågt skyddsvärde bidrar
till att deponin placeras i riskklass
3.
Åtgärdsförslag: Nödvändiga åtgärder har vidtagits och fortsatta
kontroller av lakvattnet bör fortgå.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas.
Foto, Kyttingetippen.
45 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Mosstorpstippen
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Deponin vid Mosstorp var i bruk 1935-1944 och användes för hushållsavfall och
industriavfall från AGA och Svenska Shell. Det är troligt att avfallet från AGA och
Shell innehåller föroreningar med hög farlighet. Inga spår syns efter deponin. Idag
är ett koloniområde med odlingslotter anlagt på de gamla massorna. Prover togs
under 1999 för grönsaker odlade på marken och slutsatsen är att de metallhalter
som uppmätts ligger i nivå med icke-kontaminerade grönsaker. De jordprover som
togs cirka 1 dm ner i marken påvisade halter över KM för kadmium, bly och
koppar. Proverna togs av en privatperson och det är troligt att jordmassorna
djupare ner har en högre föroreningsnivå. Jordarterna i området klassas som täta
till normaltäta och inga ytvatten finns i deponins närhet. Deponins utbredning är
inte känd och kartan visar deponins ungefärliga läge och utbredning.
Riskklass 1 ”Mycket stor risk”
Motivering: Avfall från AGA och Svenska Shell innehåller med stor säkerhet föroreningar med mycket hög farlighet. Att marken används för odling gör att känsligheten bedöms som mycket stor.
Åtgärdsförslag: Noggrannare provtagningar bör genomföras omgående, och vidare
åtgärder kan bestämmas utifrån provsvaren.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas.
Karta, Mosstorpstippens ungefärliga utbredning.
http://kartor.eniro.se/
46 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Sticklinge
Tippning av sprängsten skedde med
syftet att anlägga en småbåtshamn och
en pir utanför norra Sticklinge. Tippning
har skett direkt ner i vattnet och massorna var med stor sannolikhet rena.
Lägre träd- och buskvegetation finns på
piren och inga andra massor än sprängsten kan identifieras vid fältbesök.
Riskklass 4 ”Liten risk”
Motivering: De deponerade massorna
består till övervägande del av sprängsten, och eventuella föroreningar har
troligen redan lakats ut då massorna är
deponerade i vattnet.
Åtgärdsförslag: Åtgärder anses inte nödvändiga.
Verksamhetsutövare: Lidingö stad
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Kartan visar deponin vid Sticklinge.
http://kartor.eniro.se/
Foto, Sticklinge deponi
47 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Stockby soptipp
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Stockby soptipp är beskriven som en
mindre oplanerad tipp i ett kärr där
bland annat glas, porslin och plåtburkar innehållande målarfärg och
eventuellt fotogen, olja och klorer deponerats. Avfallet är troligen bortfört
enligt en notering från länsstyrelsen.
Vid platsbesök syntes inga spår av
deponin. Det finns även uppgifter om
att bygg- och rivningsavfall har deponerats på platsen med syfte att jämna
ut marken inför byggande av ett förråd. Området används idag som
industrimark. Det finns dagvattendammar dit eventuellt lakvatten leds.
Deponin ska vara belägen väster om
korsningen Ekholmsnäsvägen Båtsmansvägen.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Kartan visar korsningen
Motivering: Avfallets karaktär tyder
Ekholmsnäsvägen/Båtsmansvägen,
deponin ska vara belägen väster om
på att föroreningarna har hög farligdenna. http://kartor.eniro.se/
het. Uppgifterna om att avfallet är
bortfört är inte verifierade varför
deponin inte kan placeras i den lägsta riskklassen även om känsligheten och
skyddsvärdet är lågt.
Åtgärdsförslag: Bättre informationsunderlag krävs för att kunna ge förslag på åtgärder.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas
48 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Södergarnstippen
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Södergarnstippen var i drift 19511984 och under den perioden har
industriavfall, hushållsavfall, latrin,
blekjord, karbidslam, oljeslam och
bensinstationsslam deponerats. Förbränning har förekommit på platsen.
Deponin sluttäcktes 1984 och från
1974 har lakvatten letts till Käppala,
kontrollprogram finns. Området används idag som komposteringsstation
där SÖRAB sköter driften. Området
är delvis asfalterat.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Avfall med hög farlighet
har deponerats på platsen, men åtgärder har vidtagits genom sluttäckning och omhändertagande av
lakvatten, deponin placeras därför i
riskklass 3.
Åtgärdsförslag: Kontroller bör fortgå
men
utöver
det
anses
vidare
åtgärder inte nödvändiga.
Verksamhetsutövare: Lidingö stad
Kartan visar Södergarnstippens läge.
http://kartor.eniro.se/
Foto, Södergarnstippen.
49 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Trolldalstippen
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
1982 erhölls bygglov för utfyllnad av
jord- och stenmassor på den gamla
soptippen
från
1960-talet
(se
Kyttingetippen). Tillståndet för verksamheten har förlängts i omgångar
och vid platsbesök är verksamheten
fortfarande i drift. Avslutning är planerad till 2012-2015. I dagsläget sker
dock ingen deponering av massor
varför deponin kan klassas som nedlagd. Provtagningar har genomförts i
området, då framför allt för att kontrollera att lakvatten från den gamla
hushållstippen inte innehåller farliga
ämnen. Området är inhägnat och en
bom förhindrar tillträde. Endast yrkesverksamma vistas på området. Lakvatten samlas upp och leds via en
pipeline till Stora Värtan.
Kartan visar Trolldalstippens läge.
Riskklass 4 ”Liten risk”
http://kartor.eniro.se/
Motivering: Avfallets karaktär samt
noggranna kontroller och uppföljningar gör att deponin placeras i den lägsta riskklassen.
Åtgärdsförslag: Vidare åtgärder anses inte nödvändiga.
Verksamhetsutövare: Lidingö stad
Foto, Trolldalstippen
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
50 av 150
Trolldalen södra
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Schaktmassor ska ha tippats på området
kring Trolldalen Södra. Viss osäkerhet om
huruvida Trolldalen och Trolldalen södra
är samma tipp föreligger. Vid platsbesök
finns det dock ett område söder om Trolldalen som verkar utfyllt. Området är
bevuxet med gräs och lägre buskar, men
inga träd. En mindre stig går över
området. Kartan visar det troliga läget för
deponin.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Osäkerheter kring vad som
deponerats och under vilken tid, gör att
bedömningen blir osäker. Vid platsbesök
syns inga vegetationsskador eller annat
som tyder på att farliga ämnen deponerats. Osäkerheten gör att deponin hamnar i klass 3. Bättre informationsunderlag
Kartan visar troligt läge för Trolldalen
eller en enklare provtagning kan försödra. http://kartor.eniro.se/
bättra klassningens säkerhet.
Åtgärdsförslag: Vid dagens markanvändning anses åtgärder inte nödvändiga, men
vid ändrad markanvändning bör provtagning genomföras.
Verksamhetsutövare: Lidingö stad
Foto, Trolldalen södra
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
51 av 150
5.4
Sollentuna
I Sollentuna kommun finns det 13 deponier, och 12 markutfyllnader vilka är att
klassa som deponier då betydande mängder avfall deponerats på de platserna.
Dokumentationen kring markutfyllnaderna som i de flesta fall skett i gamla grus/sandtag är bristfälliga och i en del fall är riskklassning inte möjlig att genomföra
på ett tillfredsställande sätt.
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Fördelning av deponier inom kommunen:
Riskklass 1: 0
Riskklass 2: 7
Riskklass 3: 10
Riskklass 4: 6
Osäkra: 2
Skall ej klassas: 1
Antal klassade: 25
52 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
19
6
18
16
15
22
23
1
12
13
24
2
17
9
25
20
21
5
10
7
11
8
3
4
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
14
Översiktskarta Sollentuna kommun, http://maps.google.se/
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Fresta deponi
Fresta f.d. ind. omr.
Helenelund 6:2
Helenelund 6:7
Helenelund 6:20
Holmboda
Hoppet 1
Hyresgästen 3-4
Häggvik 2:1
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
Häradshövdingen 4 m.fl.
kv Hållplatsen
Norrvikens ip
Norrviken OKQ8
Området Silverdal
Roteberg
Rotebro 3:15
Sandtaget Edsberg
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
Stensunda gård
Svartinge
Träklotsen 2
Tureberg
Viby
Vindruvan 1
Väsjöbacken
Älgkärret
53 av 150
Fresta deponi
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Fresta deponi var i drift 1968-1986
och användes för jord-, ler- och
stenmassor, samt betong och stubbar. Massorna dumpades i ett kärr
och området är idag en äng där inga
särskilda aktiviteter sker. Inga rester
av avfall kunde ses vid platsbesök.
Provtagning har genomförts i närheten av deponin både på fastigheten
Törnskogen 4:55 och nedanför Väsjöbacken, föroreningar av farlig karaktär kunde inte påvisas. Platsen detaljplaneläggs för bostäder och i samband med det har en bedömning
gjorts att området inte är speciellt
farligt ur föroreningssynpunkt.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Provtagningar kunde ej
Kartan visar Fresta deponi.
http://kartor.eniro.se/
påvisa några höga föroreningshalter
och vid dagens markanvändning är
exponeringsrisken låg.
Åtgärdsförslag: Åtgärder bör vidtas i samband med att området ska bebyggas
men vid dagens markanvändning anses åtgärder inte nödvändiga.
Verksamhetsutövare: Sollentuna kommun, dåvarande gatukontoret
Foto, Fresta deponi
54 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Fresta f.d. industriområde
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
På platsen fanns en deponi för schaktmassor och under 1970-talet anlades ett
industriområde kallat rökeriet på platsen.
Industriområdet revs under 2010 i samband med att området detaljplaneläggs
för bostäder. Vid platsbesök gav området
ett mycket skräpigt och ostrukturerat
intryck, med mycket synligt avfall, vilket
troligen är en följd av den rivning som
nyligen ägt rum. Normaltäta jordarter
underlagrar deponin. Provtagning av jord
har påvisat höga halter av tungmetaller.
Då bostäder ska byggas på platsen kommer känsligheten att bli mycket hög.
Riskklass 2 ”Stor risk”
Motivering: Provtagning har påvisat föroreningar med hög farlighet och vid pågående markanvändning föreligger viss risk
Kartan visar deponin Fresta fd
för exponering.
industriområde. http://kartor.eniro.se/
Åtgärdsförslag: I samband med att
bostäder ska byggas bör noggrannare provtagning ske. Dessa provtagningar bör
sedan ligga till grund för vilka åtgärder som eventuellt behöver genomföras när
området bebyggs. Det synliga avfallet bör transporteras bort för att förhindra att
människor och djur skadas.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas
Foto, Fresta fd industriområde
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
55 av 150
Helenelund 6:2
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
På fastigheten Helenelund 6:2 fanns ett
mindre grustag på 1940- 1950-talet.
Gropen har efter avslut fyllts igen med
bland annat tomfat och oljetunnor. Jordarterna bedöms som mycket genomsläppliga och det är troligt att grundvattnet är påverkat. Bostäder finns i områdets direkta närhet. Det finns inga uppgifter om att området används för dricksvattenuttag. Vid platsbesök syns inga spår
efter deponin.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Avfallets karaktär tyder på att
det kan finnas föroreningar med hög farlighet på platsen. Stor spridning till mark
och grundvatten och hög känslighet bidrar
till att riskklassen ska vara hög, men då
mängden deponerat avfall är lågt och avfallet är gammalt placeras deponin i riskKartan visar deponin Helenelund 6:2.
klass 3.
http://kartor.eniro.se/
Åtgärdsförslag: Provtagning av grundvatten är att rekommendera för att säkerställa om ytterligare åtgärder behöver
vidtas.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas.
Foto, korsningen Edsviksvägen/Hedviksdalsvägen där deponin ska vara belägen
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
56 av 150
Helenelund 6:7
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
1962 fanns vid Helenelundsskolan en 10
m djup grop som fylldes med tomma
oljefat, sprängsten, läkemedelsrester
och odetonerad dynamit. Tjuvtippning
förekom på platsen. Mycket genomsläppliga jordarter omger deponin som är
placerad i en rullstensås. Området kring
skolan är bebyggt och inga spår syns
efter deponin idag.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Det deponerade avfallet kan
innehålla föroreningar med hög farlighet.
Den mycket höga känsligheten och de
stora spridningsförutsättningarna gör att
deponin placeras i riskklass 3. Provtagning rekommenderas för att kontrollera att föroreningar ej sprids. Det är
Kartan visar deponin Helenelund 6:7.
troligen små mängder som deponerats
http://kartor.eniro.se/
varför riskklass 3 är lämplig.
Åtgärdsförslag: Vid dagens markanvändning anses åtgärder inte nödvändiga, men
provtagning av mark/grundvatten är att rekommendera.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas.
Foto, Helenelundsskolan där deponin Helenelund 6:7 ska vara belägen.
57 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Helenelund 6:20
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Enligt uppgift fanns på platsen Idunvägen/Vikingavägen en 4 m djup och 20
m bred grop som fylldes med avskrädesfyllning. Tjuvtippning har förekommit.
Tidpunkt för när gropen fylldes igen är
inte känd. Gropen är placerad i rullstensåsen och jordarterna är att klassa som
mycket genomsläppliga. Villabebyggelse
finns i områdets närhet.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Avfallets karaktär tyder på att
föroreningsinnehållet är lågt varför klassningen blir låg trots hög känslighet och
stora spridningsförutsättningar. Deponin
ligger nära riskklass 4.
Åtgärdsförslag: Åtgärder anses inte nödvändiga.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas.
Kartan visar deponin Helenelund 6:20
som ska var belägen i korsningen
Idunv/Vikingav. http://kartor.eniro.se/
Foto, Helenelund 6:20 korsningen Idunv/Vikingav
58 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Holmboda
Mellan 1963 och 1968 fanns en deponi
för hushålls-, bygg-, och industriavfall
vid Holmboda. Förbränning av avfallet
förekom. Täta jordarter dominerar i
området. Ett dike som leder till Edssjön
finns i deponins direkta närhet. Deponin
ska vara täckt, men vid platsbesök
fanns synligt avfall i form av byggavfall
och skrot.
Riskklass 2 ”Stor risk”
Motivering: Deponins innehåll tyder på
att det kan förekomma föroreningar
med hög farlighet. Täckningen är inte
tillfredsställande. De stora spridningsförutsättningarna till ytvatten bidrar till
att deponin placeras i riskklass 2.
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Kartan visar Holmboda deponi.
Åtgärdsförslag: Täckningen bör förhttp://kartor.eniro.se/
bättras för att förhindra att föroreningar sprids och att människor och djur skadas. En provtagning av vatten i diket
rekommenderas då det bör kunna ge en bild av föroreningssituationen.
Verksamhetsutövare: Ragn-Sells AB/Sollentuna kommun
Foto, Holmboda deponi
59 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Hoppet 1
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
På fastigheten Hoppet 1 fanns enligt en
källa ”en smet som såg ut som tjära”
samt rostiga tunnor. Deponering ska ha
skett i ett vattendrag som sedan fylldes
ut och ovanpå byggdes Helenelunds
idrottsplats under 1930-40-talet. Området är beläget på en rullstensås och
jordarterna är mycket genomsläppliga.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Avfallet kan innehålla föroreningar med hög farlighet. Den deponerade mängden är liten och avfallet är
gammalt vilket indikerar att föroreningsnivån är med stor säkerhet är låg
varför deponin placeras i riskklass 3
trots stora spridningsförutsättningar
och hög känslighet.
Åtgärdsförslag: Åtgärder anses inte
nödvändiga.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas.
Kartan visar Helenelunds IP där deponin
vid Hoppet 1 ska var belägen.
http://kartor.eniro.se/
Foto, Helenelunds IP
60 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Hyresgästen 3-4
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Deponin är belägen där Helenelunds
centrum är byggt idag. Jordarterna på
platsen är mycket genomsläppliga då
en rullstensås finns på platsen. Enligt
uppgift fanns en grusgrop där rostiga
tomfat deponerades på 1970-talet.
Kartutsnittet visar Helenelunds centrum där deponin är belägen.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Föroreningarna har troligen låg farlighet och det är antagligen
lite avfall som deponerats. De stora
spridningsförutsättningarna och den
höga känsligheten gör att en lägre
klassning inte är möjlig i detta första
skede. Exponeringsrisken är låg då
området är asfalterat, men vid
markarbeten ökar risken.
Åtgärdsförslag: Vid dagens markanvändning anses åtgärder inte nödvändiga.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas.
Kartan visar Helenelunds centrum där
deponin Hyresgästen 3-4 ska vara
belägen. http://kartor.eniro.se/
Foto, Helenelunds centrum där deponin vid Hyresgästen 3-4 ska vara belägen
61 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Häggvik 2:1
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Platsen är ett utfyllt kärr, och enligt
uppgift har fyllningsmassor deponerats. Området har behandlats med
kloroben (orto-diklorbensen). På området finns ett industriområde och bostäder finns ca 200 m från platsen.
Jordarterna kring det utfyllda kärret
domineras av lera och är att klassa
som täta. Deponin är belägen vid
Kuskvägen 11, 13, 9, 4 och Mossvägen vilket är vägarna markerade med
rött på kartutsnittet.
Riskklass 4 ”Liten risk”
Motivering: Exponeringsrisken är liten
då området är asfalterat. Spridningsförutsättningarna är små. Dessa två
faktorer placerar deponin i riskklass 4.
Åtgärdsförslag: Vid dagens markanvändning anses åtgärder inte nödvändiga. Vid ändrad markanvändning bör
exponeringsrisken beaktas.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas
Kartan Kuskvägen och Mossvägen där
deponin Häggvik 2:1 ska vara belägen.
http://kartor.eniro.se/
Foto av Kuskvägen, där
deponin Häggvik 2:1 ska
vara belägen
62 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Häradshövdingen 4, Häradsnämnden 9
Vid Ulvsätervägen 14 fanns tidigare en liten
dumpningsplats, i övrigt finns ingen information att tillgå om deponeringsverksamheten. Vid platsbesök syns inga spår efter
deponin och området är idag en villatomt.
Riskklass Går ej att riskklassa
Motivering: Informationsunderlaget är allt
för dåligt för att deponin ska kunna klassas.
Åtgärdsförslag: Förslag på åtgärder kan ej
ges förrän bakgrundsinformationen är
bättre.
Verksamhetsutövar: Uppgift saknas
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Kartan visar Ulvsätervägen 14 där
deponin Häradshövdingen 4 mfl. Ska
vara belägen. http://kartor.eniro.se/
Foto, Ulvsätervägen 14 där deponin Häradshövdingen 4 mfl. Ska vara belägen.
63 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Kv Hållplatsen
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
I samband med byggandet av en
busstunnel vid Helenelunds station
1993 påvisades höga halter av kreosot
i marken. Förorenade massor, totalt
2552 ton, kördes till Högbytorps avfallsanläggning. I samband med en
nybyggnation vid kv Hållplatsen i Sollentuna genomfördes en utredning och
riskbedömning av tidigare påträffad
kreosotförorening under. Utredningen
omfattade provtagning av jord och
grundvatten där det konstaterades att
de innehöll förhöjda halter av PAH.
Jordarterna i området är mycket
genomsläppliga och består av sorterat
åsmaterial vilket medför att spridning
via grundvatten är trolig. Ursprunget
till föroreningarna är inte kända. Det
finns uppgifter om att det i början av
Kartan visar uppskattad utbredning av
1900-talet funnits en grop kallad tjärförorenad jord vid kv Hållplatsen.
http://kartor.eniro.se/
dammen på platsen. Eventuellt har SJ
bedrivit
impregneringsverksamhet,
men detta är inte verifierat varför ursprung ej kan fastställas. Efter genomförd
provtagning 1997 har inga vidare åtgärder vidtagits.
Riskklass 2 ”Stor risk”
Motivering: Föroreningar med mycket hög farlighet har påträffats. De förorenade
massorna är placerade i en rullstensås och spridning till grundvatten är trolig.
Åtgärdsförslag: Föroreningarnas utbredning bör avgränsas genom ytterligare jordprovtagningar. Grundvattenprovtagningar bör genomföras för att avgöra eventuell
spridning och utifrån detta avgöra om ytterligare åtgärder är nödvändiga.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas.
64 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Norrvikens IP
På platsen där Norrvikens IP ligger idag
fanns tidigare en soptipp. 1932 flyttades
soptippen till Fresta deponi.
Riskklass 4 ”Liten risk”
Motivering: Massorna har transporterats
bort och det är inte troligt att farliga ämnen
hann läcka ut på platsen innan detta
skedde.
Åtgärdsförslag: Åtgärder anses inte nödvändiga.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas.
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Kartan visar Norrvikens IP.
http://kartor.eniro.se/
Foto, Norrvikens IP
65 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Norrviken 3:9 OKQ8
På platsen där OKQ8 macken vid Frestarondellen ligger idag fanns tidigare en
stor grusgrop som fylldes igen. Enligt
uppgift var igenfyllningen regelrätt, men
viss tjuvtippning förekom. Deponin är
belägen på en rullstensås och jordarterna
är mycket genomsläppliga.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Enligt uppgift var igenfyllningen regelrätt, men det är osäkert hur
väl detta efterlevdes och tjuvtippning har
förekommit. De stora spridningsförutsättningarna medför att deponin placeras i
riskklass 3.
Åtgärdsförslag: Vid nuvarande markanvändning anses åtgärder inte nödvändiga.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas.
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Kartan visar korsningen där OKQ8
macken vid Norrviken 3:9 är belägen
http://kartor.eniro.se/
Foto, OKQ8 macken vid Norrviken 3:9.
66 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Området Silverdal
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Där bostadsområdet Silverdal ligger
idag fanns tidigare en deponi. I samband med att bebyggelse uppfördes på
platsen skedde provtagning, och oljekolväten och metaller påvisades. De
förorenade massorna transporterades
bort/behandlades för att uppnå de krav
som finns för den gällande markanvändningen.
Riskklass 4 ”Liten risk”
Motivering: En omfattande provtagning
har genomförts och de förorenade
massorna har sanerats. En liten risk för
att förorenade massor finns kvar på
platsen föreligger men exponeringsrisken för dessa är liten.
Åtgärdsförslag: Åtgärder är vidtagna
och vid dagens markanvändning anses
ytterligare åtgärder inte nödvändiga.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas.
Kartan visar området Silverdal
http://kartor.eniro.se/
Foto, Området Silverdal.
67 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Roteberg
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
På fastigheten Ruletten 5 fanns en deponi
för schaktmassor. I samband med att fastigheten skulle säljas skedde en omfattande
provtagning av jorden. Vid provtagning påvisades sand, sten, block samt förorenade
rivningsmassor. Stora delar av de förorenade massorna har transporterats bort och
de som lämnades kvar ligger djupt och risken för exponering är liten. Platsen ligger
precis vid en stor väg på baksidan av en
industrifastighet.
Riskklass 4 ”Liten risk”
Motivering: Provtagningar har skett och de
förorenade massorna har hanterats. Små
spridningsförutsättningar medför att det inte
är troligt att föroreningar spridits och området har låg känslighet.
Åtgärdsförslag: Vidare åtgärder anses inte
Kartan visar deponin Roteberg
nödvändiga.
http://kartor.eniro.se/
Verksamhetsutövare: JM AB ägde marken
vid tidpunkt för saneringen, men har efter
sanering överlåtits till Merck Sharp & Dohme (Sweden) AB.
Foto, Roteberg
68 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Rotebro 3:15
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
På fastigheten Rotebro 3:15 finns en
gammal deponi. Tidpunkt för deponering är
inte känd. På senare tid har området använts av Sollentuna Gator för upplag av
jordmassor. En miljöteknisk markundersökning har genomförts, Bjerking 2010,
och då påträffades föroreningar med hög
farlighet i höga nivåer. Undersökningen
genomfördes inför exploatering av intilliggande bostadsområde samt inför omdragning av Edsån. Avståndet till bostadsbebyggelse är i dagsläget cirka 100 m och
avståndet till Edsån ca 40 m. Detta innebär
att spridning till ytvatten är trolig. Under
början av 2000-talet genomfördes en
muddring av Edsån och muddermassor
lades upp längs åns södra sida. Detta
Deponi Roteberg 3:15 kartor.eniro.se/
innebär att föroreningar som spridits till
sediment kan återfinnas i vallarna. Förslag
om fortsatta åtgärder har antagits och när dessa genomförts kan förslag för
hantering av massorna ges.
Riskklass 2 ”Stor risk”
Motivering: Föroreningar med hög farlighet och i hög nivå har påvisats vid miljöteknisk markundersökning. Närhet till bostadsbebyggelse och till ytvatten bidrar
till den höga riskklassen.
Åtgärdsförslag: Provtagningsplan finns antgen och denna bör ligga till grund för
fortsatta åtgärder med täckning och/eller sanering.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas
Foto, Rotebro 3:15
69 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Sandtaget Edsberg
Återfyllnad av massor har skett i ett
gammalt sandtag. Enligt uppgift skedde
detta kring år 1926. Jordarterna är
mycket genomsläppliga och eventuella
föroreningar kan lätt spridas. Det finns
inga uppgifter om vilken typ av avfall
som deponerats. Exakt läge för deponin
är inte känt. Bilden visar området där
deponin bör vara belägen.
Riskklass Går ej att riskklassa
Motivering: Deponin går inte att klassa
då det inte finns några uppgifter om vad
som deponerats. Mycket genomsläppliga
jordarter innebär att risk för spridning
föreligger, men avfallet är väldigt gammalt vilket innebär lång tid för nedbrytning har funnits.
Åtgärdsförslag: Går ej att avgöra i detta
skede.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas.
Kartan visar området vid Edsberg där
deponin ska vara belägen
http://kartor.eniro.se/
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Stensunda gård
På slutet av 1950-talet och början av
1960-talet fanns på Stensunda gård en
s.k. bilkyrkogård. Det finns inga uppgifter
om hur många bilar som dumpats. Bostadshus finns idag på området. Deponins exakta lokalisering är inte känd
varför spridning är svår att avgöra, jordarterna varierar från täta till genomsläppliga. Kartutsnittet visar området
kring Stensunda gård.
Riskklass 4 ”Liten risk”
Motivering: Avfallets karaktär tyder på
att eventuella föroreningar har låg farlighet och om marken lämnas orörd
föreligger ingen risk.
Åtgärdsförslag: Vid dagens markanvändning utgör de deponerade bilarna en liten
risk, och åtgärder anses inte nödvändiga.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas.
Fastighetsägaren är troligtvis ansvarig.
Kartan visar Stensunda gård.
http://kartor.eniro.se/
70 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Svartinge
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Under mitten/slutet av 80-talet fanns ett
mellanlager för avloppsslam vid Svartinge. Deponin var i drift ett fåtal år och
idag finns en golfbana på eller i närheten
av platsen. Jordarterna klassas som täta
till normaltäta. Deponin var ett mellanlager och det är inte troligt att föroreningar spreds till omgivande mark under
tiden upplaget var i bruk. Inga spår syns
efter deponin och vegetationen är täckande.
Riskklass 4 ”Liten risk”
Motivering: Rötat avloppsslam kan innehålla föroreningar med hög farlighet, men
då deponin endast användes som ett
mellanlager under ett fåtal år är det inte
troligt att några föroreningar hann spridas.
Åtgärdsförslag: Åtgärder anses inte
nödvändiga.
Verksamhetsutövare: Ragn-Sells Agro AB
Karta, Svartinge deponi.
http://kartor.eniro.se/
Foto, Svartinge deponi
71 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Träklotsen 2
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
På Sofielundsvägen, mittemot Nordbanken, fanns på 1950-talet en grustäkt.
Gropen var 5-10 m djup och i den dumpades diverse avfall däribland tomfat
och rivningsavfall. Enligt en källa förekom tjuvtippning på platsen under decennier. Mycket genomsläppliga jordarter dominerar. Bostäder är byggda på
eller i närheten av den gamla deponin.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Mängden deponerat avfall är
liten men stora spridningsförutsättningar och hög känslighet gör att deponin placeras i riskklass 3.
Åtgärdsförslag: Åtgärder anses inte
nödvändiga vid dagens markanvändning.
Verksamhetsutövare: Sollentuna kommun är tilsynsmyndighet.
Kartan visar Sofielundsvägen där
deponin vid Träklotsen 2 ska var
belägen. http://kartor.eniro.se/
Foto, Sofielundsvägen där
deponin Träklotsen 2 ska
vara belägen.
72 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Tureberg
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Där skolområdet och centrumparken
ligger idag höll tidigare Skånska cementgjuteriet till med lager och
betongtillverkning.
Verksamheten
pågick under 1930-40-talet. Skånska
cementgjuteriets förråd avvecklades
under 60-talet, och marken gavs
efter det till Turebergs idrottsförening som byggde en idrottsplats. För
att jämna ut marken täcktes ytan
med slagg och aska m.m. Varifrån
slagget och askan togs är inte känt.
Täta jordarter underlagrar deponin
och inga vattendrag finns i närheten
av deponin.
Riskklass 2 ”Stor risk”
Motivering: Osäkerheter föreligger
kring om de deponerade massorna
var av farlig karaktär. Slagg och aska
kan innehålla föroreningar med hög,
Karta, Turebergs centrum.
eller mycket hög, farlighet.
http://kartor.eniro.se/
Åtgärdsförslag: Provtagning av jorden i centrumparken bör genomföras för att säkerställa föroreningssituationen och
undersöka exponeringsrisken.
Verksamhetsutövare: Skånska cementgjuteriet var verksamhetsutövare, men
marken gavs till Turebergs idrottsförening.
Foto,
Turebergs
centrum.
73 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Viby
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Enligt uppgift finns en deponi belägen
mellan Vibyvägen, Tungelsvägen och
Mäster Henriks allé. Området är bebyggt, och inga spår syns efter deponin.
Enlig uppgift var det en deponi för rivningsavfall som troligen användes i samband med exploatering av området. Avfall har eldats på platsen. Täta jordarter
dominerar och Vibyån ligger troligen
nära deponiområdet. Inga provtagningar
är genomförda. Markeringarna visar
Vibyvägen, Tungels väg och Mäster
Henriks allé vid vilka deponin ska vara
belägen.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Avfallets karaktär tyder på
att eventuella föroreningar har låg farlighet. Närheten till bostäder och till Vibyån
gör att deponin placeras i riskklass 3.
Åtgärdsförslag:
Bättre
informationsunderlag behövs för att kunna säkerställa vilka åtgärder som är lämpliga.
Verksamhetsutövare: JM AB.
Karta, området där deponin vid Viby ska
vara belägen. http://kartor.eniro.se/
Foto, Viby bostadsområde vid Mäster Henriks allé
74 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Vindruvan 1
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
På fastigheten Vindruvan 1 och i slänten
ner mot Vibyån finns enligt muntlig källa
en gammal deponi. Det är troligt att den
använts för hushållsavfall under lång tid
och fram till att området Viby började
exploateras. Enligt muntlig källa har det
tidigare funnits växthus på platsen där
Viby bostadsområde ligger idag och
eventuellt har avfall med bekämpningsmedel etc. kastats på deponin. Plåtburka
och glas har påträffats i slänten ner mot
ån. Området har avstyckats och ska bebyggas. Det är inte känt ifall undersökningar genomförs i samband med detta.
Kartutsnittet visar fastigheten Vindruvan
1 där deponin är belägen.
Riskklass 2 ”Stor risk”
Motivering: Osäkerheter kring deponins
Karta, fastigheten Vindruvan 1 där deponin
är belägen. http://kartor.eniro.se/
innehåll föreligger. Om deponin endast
innehåller hushållsavfall är föroreningsinnehållet troligen lågt, men om deponin innehåller avfall från växthusverksamheten kan föroreningar med hög farlighet förekomma. Detta medför att
deponin placeras i riskklass 2 tills det är utrett vad innehållet är. Deponin är
placerad i direkt anslutning till Vibyån, och risken för spridning är trolig.
Åtgärdsförslag: Bättre information om vilken typ av avfall som deponerats krävs.
Provtagning av mark samt av sediment i Vibyån är att rekommendera för att få en
bild av föroreningssituationen och eventuellt vidare åtgärder.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas.
75 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Väsjöbacken
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Väsjöbacken är en deponi som var i
drift 1968-1986. Framförallt har jordoch stenmassor deponerats. Sopor,
industriavfall och brännbart material
fick inte förekomma men trots detta
har förbränning förekommit på platsen. Vid tidigare utförd inspektion
hittades bilvrak, däck, kylskåp, oljefat
och eventuellt slagg från Solnas sopförbränningsanläggning. Provtagning
är genomförd och halterna av farliga
ämnen var låg. Området används som
skidbacke och är ett viktigt friluftsområde. Området kring Väsjöbacken
ska bebyggas och i samband med det
har en bedömning gjorts om att
deponin inte utgör någon risk.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Provtagningar kunde inte
påvisa några anmärkningar för farliga
ämnen. Avfallets karaktär tyder dock
på att föroreningar kan förekomma
Karta, Väsjöbacken.
http://kartor.eniro.se/
och närheten till Väsjön gör att
spridningsrisken är stor.
Åtgärdsförslag: Fortsatta kontroller bör utföras, speciellt då det är ett viktigt friluftsområde och bostäder kommer att byggas i deponins närhet.
Verksamhetsutövare: Sollentuna kommun
Foto,
Väsjöbacken
76 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Älgkärrstippen
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Deponin, som är belägen mellan Sollentuna och Järfälla kommun, var i
drift 1972-1982. Schaktmassor deponerades i samband med att södra Järvafältet byggdes ut i slutet av 1970talet. Deponin låg sedan oavslutad till
1996 då tillstånd från länsstyrelsen om
att köra dit överskottsmassor erhölls.
Överskottsmassorna användes för att
täcka deponin och resultatet blev enligt källa ”tillfredsställande”. Deponin
är belägen i Västra Järvafältets naturreservat. Täta jordarter underlagrar
deponin. Recipienter är sjöarna Djupan och Säbysjön belägna ~100 m
från deponins fot. Vegetation dominerad av gräs och lägre buskar täcker
hela deponin.
Riskklass 2 ”Stor risk”
Motivering: Deponin är stor och
Karta, Älgkärrstippen.
mycket avfall har deponerats varför
http://kartor.eniro.se/
föroreningar inte kan uteslutas. Det
höga skyddsvärdet, och närheten till två viktiga sjöar, gör att deponin får en hög
riskklass.
Åtgärdsförslag: Provtagning är att rekommendera för att säkerställa att föroreningar inte sprids. Lämpligt är att genomföra grundvattenprovtagning för att se
eventuell spridning från deponin.
Verksamhetsutövare: Sollentuna kommun
Foto,
Älgkärrstippen.
77 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
5.5
Solna
I Solna finns det enligt uppgift 11 nedlagda deponier. 9 av dessa ska klassas medan två deponier, Olle Ek skrot och Bergshamra, inte ska klassas. Deponin i
Bergshamra ska inte klassas då den är bortgrävd/sanerad. Deponin, omnämnd
som Olle Ek skrot, ska inte klassas då vår kontaktperson på Solna stad inte känner till den och då inga uppgifter finns om verksamheten. Att deponin Olle ek
skrot inte klassas innebär dock inte att den inte utgör någon risk.
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Fördelning av deponier inom kommunen:
Riskklass 1: 0
Riskklass 2: 2
Riskklass 3: 6
Riskklass 4: 0
Osäkra: 1
Skall ej klassas: 2
Antal klassade: 9
78 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
9
6
3
7
4
8
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
1
5
Översiktskarta Solna stad, http://maps.google.se/
1.
2.
3.
4.
5.
Barnens Montessoriakademi
Frösunda Västra (ej på karta)
Hagalund
Hagaparken
Karlberg
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
6.
7.
8.
9.
Nedre Järva
Råstasjön
Skytteholmsfältet
Ulriksdal
79 av 150
Barnens Montessoriakademi, Huvudsta 3:1
På platsen byggdes en förskola på
1960-talet och det är troligt att förorenade massor kördes till plasten i samband med detta. En miljöteknisk markundersökning har genomförts i samband med att glas och metallskrot hittades i en slänt och denna visade att
massorna är förorenade med barium,
bly, kvicksilver, koppar och zink. Ställvis i höga nivåer. Sanering pågår f.n
(december 2010) och sker i etapper.
Föroreningarna är inte begränsade till
tomten och på kartutsnittet visas antaget förorenat område baserat på de
miljötekniska markundersökningarna.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Karta, deponin Barnens Montessoriakademi
Motivering: Föroreningar med hög farhttp://kartor.eniro.se/
lighet har påträffats på platsen i nivåer
över MKM. Området har mycket hög känslighet då barn leker på platsen. Innan
saneringen skulle deponin placeras i riskklass 1 eller 2 men då saneringen pågår
placeras den i riskklass 3.
Åtgärdsförslag: Provtagning är genomförd och sanering pågår. När saneringen är
slutförd och andra nödvändiga åtgärder är vidtagna kan deponin troligen placeras
i riskklass 4.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas.
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Frösunda Västra
Deponin Frösunda Västra är dåligt kartlagd. Schaktmassor ska ha deponerats,
men det är osäkert under vilken tid. Läge för deponin är inte känt, och det går
därför inte att avgöra spridningsförutsättningar, känslighet eller skyddsvärde.
Riskklass Går ej att riskklassa
Motivering: Informationsunderlaget är allt för bristfälligt för att en bra riskklassning ska kunna genomföras.
Åtgärdsförslag: Åtgärdsförslag kan inte tas fram innan informationsunderlaget är
bättre.
Verksamhetsutövare: ABV
80 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Hagalund
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
1974 erhölls tillstånd att använda en
del av spårområdet för upplag av oljehaltigt ballastmaterial. För att förhindra
spridning lades gullfiber ut under massorna, och lakvatten samlades upp i ett
system med dräneringsrör, oljeavskiljare och oljefilter. Massorna har lagts ut
över en stor yta, och förhållandena för
biologisk nedbrytning har varit gynnsamma. Området exploateras och i
samband med att bebyggelse uppförs
kommer området att saneras. Täta
jordarter dominerar i området, men ett
kulverterat dike i direkt anslutning leder
till Råstasjön. Vid provtagning har
alifater, PAH och nickel påträffats i
marken.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Deponin innehåller farliga
Karta, deponin vid Hagalund
ämnen men i låga halter. Åtgärder för
http://kartor.eniro.se/
att minimera spridning har vidtagits.
Då området har lågt skyddsvärde och troligtvis är förorenat från andra
verksamheter placeras deponin i riskklass 3.
Åtgärdsförslag: I samband med att området ska bebyggas bör en noggrann provtagning genomföras.
Verksamhetsutövare: SJ; Stockholms bandistrikt
Foto, Hagalund
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
81 av 150
Hagaparken
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Området där Hagaparkens deponi
ligger har under århundraden använts som grustäkt, och har sedan
fyllts igen för att återställa Stockholmsåsen. 1960-1980 deponerades
byggavfall,
rivningsavfall
och
schaktmassor. Mycket av avfallet
kommer från rivningen av Klarakvarteren och Hagalund. Jordarterna är mycket genomsläppliga
men avståendet till ytvatten är
betryggande. Deponin är belägen i
nationalstadsparken som är ett viktigt friluftsområde. Växtligheten på
deponin är rik med mycket tallar.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Området har hög känslighet och högt skyddsvärde samt
mycket stora spridningsförutsättningar till mark och vatten vilket
Karta, Hagaparken deponi
bidrar till en hög risk. Avfallets kahttp://kartor.eniro.se/
raktär tyder på att föroreningarnas
farlighet är låg.
Åtgärdsförslag: Åtgärder anses vid dagens markanvändning inte nödvändiga.
Verksamhetsutövare: ABV
82 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Karlberg
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Karlbergs deponi är enligt uppgift belägen mellan Ulvsundasjön och Essingeleden, inga direkta spår syns efter deponin. Slänten ner mot Ulvsundasjön
är dock skräpig med spår av tegel,
betong, skrot etc. Detta kan vara deponin, som i sådant fall inte är täckt.
Jordarterna är täta till normaltäta och
deponin är med stor säkerhet belägen i
direkt anslutning till Ulvundasjön. På
platsen finns idag en gångväg men i
övrigt inga aktiviteter.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Osäkerheter kring innehåll
samt att deponin är belägen i direkt
anslutning till Ulvsundasjön gör att deponin placeras i riskklass 3.
Åtgärdsförslag: Massorna bör täckas
för att förhindra att föroreningar sprids
och att människor och djur skadas.
Verksamhetsutövare: Solna stad
Karta, ungefärligt läge för deponin vid
Karlberg http://kartor.eniro.se/
Foto, Karlberg deponi
83 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Nedre Järva, Kvarnudden
Deponin vid Nedre Järva var i drift 19781984 och användes för rivningsavfall och
schaktmassor. Avfallet deponerades enligt tipplan och deponin är täckt. Deponering har skett i ett gammalt grustag
och jordarterna är därför att klassa som
mycket genomsläppliga. Området utgör
en del av en reservvattentäkt där Norrvatten har tillsyn av vattenkvaliteten.
Deponin är belägen i Ulriksdals naturreservat. Området används i måttlig utsträckning som friluftsområde.
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Avfallets karaktär tyder på
att eventuella föroreningar har låg farlighet, dock är deponin väldigt stor och
mängden kan därför vara hög. Läget i
Ulriksdals naturreservat gör att skyddsvärdet blir mycket högt.
Deponin är
täckt vilket borde förhindra spridning.
Norrvatten genomför regelbundna kontroller av vattnet och då dessa inte visar
någon påverkan är vidare åtgärder ej
nödvändiga.
Åtgärdsförslag:
Kontroller
genomförs regelbundet och
ytterligare åtgärder är i
dagsläget inta nödvändiga.
Verksamhetsutövare: ABV
Karta, Nedre Järva
http://kartor.eniro.se/
Foto, Nedre Järva
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
84 av 150
Råstasjön
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Tippen vid Råstasjön var i drift 19121956 och har använts för hushållsavfall
och byggavfall. Provtagningar av marken visade innehåll av bl.a. zink, arsenik, kadmium och PAH. Grundvattenprovtagning visade dock ingen påverkan. Området är idag en idrottsplats/grönområde där barn vistas.
Deponiområdet är beläget inom det
område som omfattas av den fördjupade översiktsplanen (FÖP:en) för
Solna stationsområde. Täta jordarter
dominerar i området och ytvatten finns
i deponins närhet.
Riskklass 2 ”Stor risk”
Motivering: Föroreningar med hög farlighet har påträffats. Området har hög
känslighet.
Karta, Råstasjötippen
http://kartor.eniro.se/
Åtgärdsförslag: Noggrannare provtagning
krävs för bestämning av exakt föroreningsutbredning. Rekommenderat är jord-, grundvatten- och sedimentprovtagning. Vid en eventuell exploatering av området kan exponeringsrisken öka
vilket bör tas i beaktande vid framstagande av detaljplan.
Verksamhetsutövare: Solna stad
Foto, Råstasjötippen
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
85 av 150
Skytteholmsfältet
På Skytteholmsfältet deponerades hushållsavfall och industriavfall under åren
1900-1950. Deponin är ibland omnämnd som Wibomstippen och det finns rykten
att deponin innehåller föroreningar med hög farlighet, men inga provtagningar har
genomförts som styrker detta. Området används idag som lekplats och grönområde, inga spår syns från deponiverksamheten. Jordarterna är täta och inga ytvatten finns i närheten, spridningen är därför troligen liten.
Riskklass 2 ”Stor risk”
Motivering: Avfallets karaktär tyder på att föroreningar med hög farlighet kan
förekomma. Vid dagens markanvändning är risken för spridning liten. Exponeringsrisk föreligger.
Åtgärdsförslag: Provtagning bör genomföras och vidare åtgärder bedömas utifrån
det.
Verksamhetsutövare: Solna stad
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Karta, Skytteholmsfältet http://kartor.eniro.se/
Foto,
Skytteholmsfältet
86 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Ulriksdal
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Deponin är belägen på polisskolans
område, det finns inga uppgifter om
när den togs i bruk. Vid platsbesök ser
det ut som att deponin fortfarande är i
drift då diverse massor samt stubbar
finns upplagda. Deponin är inte täckt
och i slänterna syns avfall som ser ut
att vara deponerat nyligen. Deponin
ska ha använts för schaktmassor. Vid
platsbesök kunde inget avfall med
högre farlighet konstateras. Normaltäta jordarter underlagrar deponin och
en rullstensås finns i deponins närhet.
Avståndet till ytvatten är stort.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Avfallets sammansättning
tyder på att farligheten är låg. Osäkerheter kring om annat än inerta
Karta, Ulriksdals deponi
massor deponerats bidrar, tillsamhttp://kartor.eniro.se/
mans med att avfallet inte är täckt,
till att klassningen blir något högre.
Åtgärdsförslag: Deponin bör täckas, och området bör snyggas till.
Verksamhetsutövare: Niam Found IV Ulriksdal AB är fastighetsägare
Foto, Ulriksdals deponi
87 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
5.6
Sundbyberg
I Sundbyberg finns det 4 deponier. För alla deponierna i Sundbyberg har MIFO
blanketter fyllts i tidigare, men ingen klassning har genomförts. MIFOblanketterna har dock bidragit med värdefull information som legat till grund för
klassningarna.
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Fördelning av deponier inom kommunen:
Riskklass 1: 0
Riskklass 2: 1
Riskklass 3: 1
Riskklass 4: 2
Osäkra: 0
Skall ej klassas: 0
Antal klassade: 4
88 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
2
1
4
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
3
Översiktskarta Sundbyberg stad, http://maps.google.se/
1.
2.
3.
4.
Duvmossen
FOA (förläggningsplatser)
Kvarteret Ängen
Ugglan 22
89 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Duvmossen
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Duvmossens deponi var i drift 19301958, hushållsavfall och massor deponerades. Däribland schaktmassor från
avloppstunneln (Vackravägen) 1948-49.
Provtagning av jord har genomförts och
värden över KM konstaterades för
kadmium, bly, zink, koppar, nickel och
arsenik samt för PAH. Ett vattenprov
visade på förhöjda halter av koppar och
järn. Området är idag ett grönområde
med lekplats och fotbollsplan inom ett
bostadsområde. Täta jordarter underlagrar deponin och avståndet till Bällstaån är ca 200 m. Inga spår av deponin
syns idag.
Riskklass 2 ”Stor risk”
Motivering: Föroreningar med hög farligKarta, Duvmossen deponi
het har påvisats. Området har hög
http://kartor.eniro.se/
känslighet då det är en lekplats. Täckningen är inte kontrollerad.
Åtgärdsförslag: Täckningen bör kontrolleras och eventuellt förbättras. Provtagning
av grundvatten är att rekommendera för att kontrollera spridning och för förslag
till ytterligare åtgärder.
Verksamhetsutövare: Kommunal avfallsdeponi
Foto, Duvmossen deponi
90 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
FOA (förläggningsplatser)
Vid gården Övre Kymlinge i Sundbyberg har försvaret haft en förläggningsplats
som använts under åren 1900-1970. Ett antal gropar för matavfall, latrin och
bränd tälthalm har funnits på området. Groparna har efter användning täckts
igen. Platsen har använts cirka 100 dagar/år. Jordarterna i området är täta men
Igelbäcken går troligen nära vissa av groparna. Igelbäckens naturreservat ligger i
närheten av gården.
Riskklass 4 ”Liten risk”
Motivering: Avfallets karaktär tyder på att eventuella föroreningar har låg farlighet
vilket medför att deponin placeras i den lägsta riskklassen.
Åtgärdsförslag: Åtgärder anses inte nödvändiga.
Verksamhetsutövare: Försvaret, nuvarande markägare är Sundbybergs kommun.
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Karta, Övre Kymlinge
där ett antal mindre
deponier är lokaliserade
http://kartor.eniro.se/
91 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Kv Ängen
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Deponin vid kvarteret ängen var i drift
1905-1925 och användes för hushållsavfall och eventuellt för industriavfall.
Efter detta har industrier funnits på området där ibland AB Diamantborrning och
AB Lundgrens smidesverkstad. Fastigheten upptas idag till stor del av en industribyggnad och marken är hårdgjord/
asfalterad. Det är troligt att föroreningar
med hög farlighet finns på området men
dess ursprung är inte känt då de kan
komma både från deponiverksamheten
och från industriverksamheterna. Täta
jordarter dominerar i området, men
Bällstaån ligger i nära anslutning till
deponin.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: På platsen är det troligt att
föroreningar
med
hög
farlighet
förekommer,
ursprunget
kan
dock
Karta, Kv Ängen
variera. Spridning till Bällstaån är trolig,
http://kartor.eniro.se/
men de hårdgjorda ytorna borde
förhindra fortsatt spridning. Det låga
skyddsvärdet gör att deponin placeras i riskklass 3.
Åtgärdsförslag: Vid ändrad markanvändning krävs med stor sannolikhet sanering,
men vid dagens markanvändning anses åtgärder inte nödvändiga.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas
Foto, Kv.
Ängen
92 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Ugglan 26
Vid skidbacken söder om Lötsjön har
massor deponerats, under vilken tid är
dock inte känt. I samband med att området bebyggdes utfördes sanering av
marken utifrån platsspecifika förutsättningar Området ligger på det som förut
var en skidbacke och lutningen ner till
Lötsjön är brant. Normaltäta jordarter
dominerar.
Riskklass 4 ”Liten risk”
Motivering: Förorenade massor har deponerats men sanering och bortgrävning
skedde i samband med bostadsbyggande. Risken för exponering bedöms
som låg.
Åtgärdsförslag: Området har sanerats
och vid dagens markanvändning anses
vidare åtgärder inte nödvändiga.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Karta, Ugglan 26 http://kartor.eniro.se/
Foto, Ugglan 26
93 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
5.7
Täby
I Täby kommun finns det 12 identifierade deponier. Fyra av dessa, Ullna schaktmassetipp, Valla rötslamsdeponi, Skålhamra rötslam och Täby galopp, ska inte
klassas. Ullna schaktmassetipp håller på att återställas och detta ska vara klart
senast 2015. Anledningen till att de andra inte ska klassas är att de är i drift.
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Fördelning av deponier inom kommunen:
Riskklass 1: 0
Riskklass 2: 0
Riskklass 3: 5
Riskklass 4: 3
Osäkra: 0
Skall ej klassas: 4
Antal klassade: 8
94 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
6
5
1
3
8
4
7
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
2
Översiktskarta Täby kommun, http://maps.google.se/
1.
2.
3.
4.
Hagbytippen
Kråkudden schaktmassor
Löttinge
Mörtsjö
5.
6.
7.
8.
Skogberga gård
Skogberga slam
Skorstenstippen
Vallabrink
95 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Hagbytippen
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Den gamla Hagbytippen var i drift
1947-1975.
Hushålls-,
industri-,
byggoch
rivningsavfall
samt
schaktmassor har deponerats på
området.
Även
sjukhusavfall
transporterades till tippen. Enligt
uppgifter tog gamla Hagbytippen
emot avfall från Djursholms stad,
Danderyds, Sollentuna, Stockhsunds
och Täby köpingar samt UpplandsVäsby landskommun.
På den södra och högst liggande delen
av
tippen
består
tippmassorna
huvudsakligen
av
aska
från
förbränningsanläggningen.
Avfallet
har även bränts öppet på platsen.
Lakvatten från tippen leds via
lakvattendammar
för
att
renat
Karta, Hagbytippen
http://kartor.eniro.se/
släppas ut till Stora Värtan. Deponin
sluttäcktes 1998, och används idag
som ekopark. Lägre vegetation dominerad av gräs och buskar täcker hela
deponin. Täta till normaltäta jordarter underlagrar deponin.
Riskklass 4 ”Liten risk”
Motivering: Avafallets karaktär tyder på att föroreningar med högre farlighet kan
förekomma. Kontrollprogram, samt att lakvatten samlas upp och deponin är
sluttäckt gör att klassningen blir låg trots troligt innehåll av farliga ämnen. Lågt
skyddsvärde och låg känslighet samt små spridningsförutsättningar bidrar också
till den låga klassningen.
Åtgärdsförslag: Kontroller bör förtgå för att säkerställa att föroreningar ej sprids. I
övrigt anses inga åtgärder nödvändiga.
Verksamhetsutövare: SÖRAB
96 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Foto, Hagbytippen
Foto, lakvattendamm Hagbytippen
97 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Kråkudden schaktmassor
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Exakt läge för den gamla deponin
vid Kråkudden är inte känt, och vid
platsbesök syntes inga spår efter
tippverksamheten men ett område
ser ut att vara utfyllt. Bostäder
finns i närheten av tippområdet.
Tippen var i drift under mitten av
1960-talet,
och
användes
för
schaktmassor. Normaltäta jordarter
underlagrar deponin. Avståndet till
Stora Värtan uppskattas till 50-100
m i brant lutning. Kartutsnittet
visar området vid Kråkudden där
deponin ska vara belägen.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Avfallets karaktär tyder
på att förekomsten av föroreningar
med hög farlighet är låg, detta är
dock inte verifierat med provtagning. Inget synligt avfall och inga
synliga vegetationsskador.
Karta, området Kråkudden där deponin ska
Åtgärdsförslag: Bättre information
vara belägen. http://kartor.eniro.se/
krävs för att klassningen ska
kunna säkerställas samt för att upprätta ett åtgärdsförslag.
Verksamhetsutövare: Täby kommun
Foto, Kråkudden schaktmassor
98 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Löttinge
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
På tippen vid Löttinge har avfall av
varierande slag tippats, mestadels
schaktmassor men även bilvrak, skrot
och tomfat. Deponin är täckt men i
slänterna finns synligt avfall i form av
skrot, bildelar etc. Deponin är gräsbevuxen och en hundklubb bedriver sin
verksamhet på området. Jordarterna
domineras av sandig/blockig morän
och bedöms som genomsläppliga.
Genom/under tippen leds dagvatten i
en betongledning och eventuellt sker
inläckage av lakvatten till ledningen.
Inga uppgifter har hittats om när deponeringen ägde rum.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Avfallets karaktär tyder på
att föroreningarna har låg farlighet
men deponin är stor vilket indikerar att
Karta, Löttingetippen. http://kartor.eniro.se/
föroreningsmängden kan vara hög. I
slänterna finns synligt avfall.
Åtgärdsförslag: Det synliga avfallet i slänterna bör transporteras bort eller täckas
för att förhindra att föroreningar sprids och att människor och/eller djur skadas.
Verksamhetsutövare: Täby Fastighets AB (TFAB)
Foto, Löttingetippen
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
99 av 150
Mörtsjö
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Under åren 1970-1975 tippades
schaktmassor, sprängsten och rivningsmassor på Mörtsjötippen. Efter
1975 tippades enbart moränmaterial
och lera för att utjämna slänten. Under verksamhetstiden utfördes kontroller för att säkerställa att cisterner,
fat, bilar o.dyl. inte tippades, det är
dock troligt att tjuvtippning förekom.
Deponin ligger i ett skogsområde nära
ett bostadsområde och används idag
som pulkabacke. Ett nära på igenvuxet dike avvattnar deponin, och det
är troligt att mycket av föroreningarna fastläggs där även om viss
spridning via ytvatten är trolig. Normaltäta jordarter underlagrar deponin.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Avfallets karaktär tyder
Karta, Mörtsjötippen. http://kartor.eniro.se/
på att föroreningsnivån är låg och
likaså farligheten dock gör den högre känsligheten att deponin placeras i riskklass
3.
Åtgärdsförslag: Provtagning av vatten och sediment i diket rekommenderas för att
säkerställa att föroreningar inte sprids.
Verksamhetsutövare: Täby Fastighets AB (TFAB)
Foto, Mörtsjötippen
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
100 av 150
Skogberga gård
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
På 1960-talets senare hälft användes
ett område (2-3000 m2) 500 m NO
om Skogberga gård för uppställning
av övergivna bilar. Under 1970-talet
skedde ytterligare tippning av bilar
samt annat skrot. Området sluttäcktes i slutet av 1970-talet. Vid pågående markanvändning bedöms exponeringsrisken som låg. Skogberga
gård är markerat på kartan.
Riskklass 4 ”Liten risk”
Motivering: Det deponerade avfallet
har låg farlighet, och nivån är troligen
låg. Platsen är täckt och iordningställd
och tillträde med bil förhindras genom
bom/stenar.
Åtgärdsförslag: Inga åtgärder anses
nödvändiga vid dagens markanvändning.
Verksamhetsutövare: Täby Fastighets
AB (TFAB)
Karta, deponin ska vara bälegen 500 m NO
om Skogberga gård (markerat på kartan).
http://kartor.eniro.se/
101 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Skogberga slam
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Skogberga slamdeponi är egentligen två
tippar, en östlig och en västlig, placerade
700 m NNO om Skogberga gård. Slam,
från
kommunens
slamavskiljningsanordning vid avloppsutsläppet i Värtan och
från en rensning av en avloppstunnell,
samt lera deponerades under 1960-talet.
Tippen var i drift under tre år och viss
grundvattenprovtagning utfördes under
tiden utan att några föroreningar kunde
konstateras. Tippning i den östra tippen
skedde i ett f d grustag medan den västra
tippen var belägen på lera och var invallad.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Avloppsslam innehåller vanligtvis tungmetaller. Provtagningar har genomförts och spridning har ej kunnat påKarta,Skogberga slamtipp
visas men föroreningar kan fortfarande
http://kartor.eniro.se/
finnas i marken varför deponin placeras i
riskklass 3.
Åtgärdsförslag: Bättre infomrationsunderlag behövs för att kunna bestämma
eventuella åtgärder.
Verksamhetsutövare: Täby Fastighets AB (TFAB)
Foto, Skogberga slamdeponi
102 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Skorstenstippen
Skorstenstippen togs i bruk i slutet av
1950-talet och användes under ett fåtal
år. Sten och schaktmassor deponerades.
Området är idag bevuxet och en gångväg
korsar tippen, i övrigt sker inga aktiviteter. Jordarterna i området är täta till
normaltäta och inga vattendrag finns i
deponins närhet.
Riskklass 4 ”Liten risk”
Motivering: Avfallets karaktär tyder på
att eventuella föroreningar har låg farlighet. Området har låg känslighet och
spridningsförutsättningarna är små vilket
gör att deponin placeras i den lägsta
riskklassen.
Åtgärdsförslag: Inga åtgärder anses nödvändiga vid dagens markanvändning.
Verksamhetsutövare: Täby Fastighets AB
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Karta, troligt läge för Skorstenstippen
http://kartor.eniro.se/
Foto, Skorstenstippen
103 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Vallabrink
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Vallabrink deponi var i bruk från mitten
av 1960-talet till 1972 och användes för
tippning av schaktmassor. Tippningen
sköttes av Täby gatukontor, och utformningen gjordes sådan att en skidbacke kunnat anläggas på tippen. Vid
platsbesök syns deponin som en stor
kulle bakom ett bostadsområde och
barn leker på platsen. Jordarterna bedöms som normaltäta och inga ytvatten
finns i närheten. Inga provtagningar är
genomförda.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Inga provtagningar har
genomförts och föroreningar kan inte
uteslutas vilket tillsammans med den
höga känsligheten gör att deponin placeras i riskklass 3.
Åtgärdsförslag: Inga direkta åtgärder
anses nödvändiga, en grundvatten- Karta, Vallabrink http://kartor.eniro.se/
provtagning rekommenderas för att
säkerställa att ingen spridning av föroreningar sker och att ingen påverkan på
människor förekommer.
Verksamhetsutövare: Täby kommun
Foto, Vallabrink deponi
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
104 av 150
5.8
Upplands Väsby
I Upplands Väsby finns det 9 deponier som har klassats. Utöver dessa finns det 4
deponier som det inte finns någon information om, och som vår kontaktperson på
kommunen inte känner till. De deponierna är benämnda som Tegelvägen,
Odenslunda 1:1, Runbyvägen och Rydholm och kommer inte att klassas i den här
utredningen. Detta innebär dock inte att dessa deponier inte utgör någon risk. Om
information framkommer kan en riskklassning bli aktuell.
Det finns fyra deponier som inte ska klassas, Vallensjö skrotgård, Runsa gård,
Löwenströmska sjukhuset och Bilskrotning AB. Löwenströmska sjukhuset och
Runsa gård är återställda och behöver därför ej klassas, Vallensjö skrotgård klassas inte då det inte är en deponi utan ett förorenat område och Bilskrotning AB
klassas inte då platsen sanerades i samband med att Norrortsleden byggdes.
I Upplands Väsby kommun finns det ett antal gårdstippar identifierade, 14
stycken, dessa har undersökts och är bedömda som ofarliga och kommer inte att
behandlas vidare i den här undersökningen.
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Fördelning av deponier inom kommunen:
Riskklass 1: 0
Riskklass 2: 0
Riskklass 3: 3
Riskklass 4: 5
Osäkra: 1
Skall ej klassas: 4
Antal klassade: 9
105 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
6
5
7
1
9
2
8
3
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
4
Översiktskarta Upplands Väsby kommun, http://maps.google.se/
1.
2.
3.
4.
5.
Brunnby-Nibble
Edstippen
S. Edsjön (Antuna)
Sköldnora
Stora Väsby
6.
7.
8.
9.
Torsåkers säteri
Vik
Vällstatippen
Vällstaverken
106 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Brunnby-Nibble
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Området består av två deponier
Brunnby och Nibble. Deponierna
var i drift 1932-1973 och idag
används området vid Nibble för
upplag/mellanlager
av
schaktmassor.
Industri-,
byggnads-,
affärs- och hushållsavfall, oljegrus,
troligen miljöfarligt avfall, latrin,
grafisk färg och aska har deponerats på området. Det finns även
mistankar om att restavfall från
kemtvätt deponerats. Täta jordarter underlagrar deponin vilket
borde förhindra spridning men deponins tyngd har orsakat markgenombrott varför grundvattenmagasinen påverkats. Sluttäckning
pågår. Området är inhägnat och
endast yrkesverksamma vistas på
platsen.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Karta, Brunnby-Nibble http://kartor.eniro.se/
Motivering: Provtagning av vatten
har inte kunnat påvisa någon påverkan från deponin. Deponin håller på att sluttäckas. De åtgärder som vidtagits
/vidtas gör att deponin placeras i riskklass 3.
Åtgärdsförslag: Kontrollprogrammet bör följas och provtagningar bör fortsätta för
att säkerställa att föroreningar ej sprids.
Verksamhetsutövare: Upplands Väsby kommun
Foto,
BrunnbyNibble
107 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Edstippen
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Deponin var i drift 1964-2002.
Byggavfall,
industriavfall,
rivningsavfall,
schaktmassor
och
skrot har deponerats. Efter 2002
har byggavfall och industriavfall
mellanlagrats genom SVEAB som
även bedriver sortering och återvinningsarbete på tippområdet.
Kontrollprogram för lakvatten,
ytvatten och grundvatten finns.
Jordarterna kring området domineras av lera, och spridningen bedöms som låg då lakvatten samlas
upp och behandlas. Deponin är
sluttäckt.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Deponin är sluttäckt
och kontrollprogram finns upprättat. Den låga riskklassen är
baserad på att kontrollprogrammet följs och att åtgärder vidtas
om provtagningar skulle visa att
Karta, Edstippen http://kartor.eniro.se/
farliga ämnen lakas ut.
Åtgärdsförslag: Kontrollprogram
finns redan upprättat och om detta följs anses vidare åtgärder ej nödvändiga.
Verksamhetsutövare: Edstippen KB
Foto,
Edstippen
108 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
S. Edsjön (Antuna)
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Deponin lades ner under 1970-talet och
det finns inga uppgifter om vad som
deponerats, men deponin är omnämnd
som en gårdstipp. Deponin ligger i
anslutning till Edsjön, området är
bevuxet och inga verksamheter pågår
på platsen, ett övergivet torp finns.
Tidigare provtagningar av sjövatten
kunde ej påvisa några föroreningar.
Jordarterna domineras av leror och
bedöms som täta.
Riskklass 4 ”Liten risk”
Motivering: Uppgifterna om innehåll är
bristfälliga
men
provtagningar
är
genomförda utan att föroreningar kunde
påvisas vilket ligger till grund för den
låga riskklassen. Detta styrks av att
känsligheten är låg.
Åtgärdsförslag: Åtgärder anses inte
nödvändiga.
Verksamhetsutövare: Fastighetsägaren
Karta, Antuna http://kartor.eniro.se/
Foto, S. Edsjön
(Antuna)
109 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Sköldnora
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Det finns uppgifter om att en gammal gårdstipp ska ha funnits vid
Sköldnora gård, men det finns inga
uppgifter om vad som deponerats
eller var. På fastigheten finns bostadshus, och jordbruksverksamhet
bedrivs. Leror dominerar i området.
Vid platsbesök syntes inga spår av
deponiverksamheten.
Kartutsnittet
visar gården Smedstorp där deponin
ska vara belägen.
Riskklass Går ej att riskklassa
Motivering: Bristfälligt informationsunderlag gör att deponin inte går att
klassa. Gårdstippar har generellt
lågt innehåll av föroreningar och
detta antyder att deponin bör
placeras i riskklass 3 eller 4.
Åtgärdsförslag: Bättre bakgrundsinformation krävs för att åtgärdsförslag ska kunna ges.
Verksamhetsutövare:
Fastighetsägaren
Karta, områdes vid Smedstorp där Sköldnora
gårdstipp ska vara belägen
http://kartor.eniro.se/
Foto, Smedstorp där Sköldnora gårdstipp ska vara belägen
110 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Stora Väsby
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Deponin som är att klassa som en
gårdsdeponi användes fram till 1970talet. Vid inspektion år 2000 fanns
synligt metallskrot i slänten men vid
platsbesök under 2010 sågs inga spår
av avfall vilket indikerar att massorna
täckts. Deponin är belägen i ett
skogsområde som inte uttalat används
för rekreation. Inget utläckage kunde
konstateras vid platsbesök 2000 varför
inga
provtagningar
genomfördes.
Jordarterna i området är normaltäta.
Riskklass 4 ”Liten risk”
Motivering: När deponin undersöktes
år 2000 blev bedömningen att deponin
inte utgjorde någon risk, och i föreliggande undersökning finns ingen anledning till att ändra den uppfattningen. Området har låg känslighet
och små spridningsförutsättningar och Karta, Stora Väsby deponi,
http://kartor.eniro.se/
det avfall som fanns synligt år 2000
är täckt.
Åtgärdsförslag: Inga åtgärder anses nödvändiga
Verksamhetsutövare: Fastighetsägaren
Foto, Stora Väsby deponi
111 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Torsåkers säteri
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
På Torsåkers säteri finns fem tippar
identifierade och dessa är att klassa som
gårdstippar. Innehållet i tipparna varierar
men skrot, bildelar, hushållsavfall, glas,
tegel etc. har påvisats. Provtagningar har
genomförts för mark och vatten. Provtagningar av jord har utförts och förhöjda
värden för PAH, bly, kadmium och zink
kunde konstateras. Vissa av deponierna
ligger mycket nära sjön Fysingen, och vid
högvatten kan vatten tränga in vid tippfoten. Folk bor på gården som fortfarande
är i bruk. Området ligger inom inflygningsområdet för Arlanda och kommer
därför inte att exploateras.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Tipparna är täckta och risken
för exponering är vid nuvarande markanvändning liten. Föroreningar med hög
farlighet har dock påvisats vid provtagKarta, deponierna vid Torsåkers säteri
http://kartor.eniro.se/
ningar. Den bristfälliga täckningen, den
höga
känsligheten
och
eventuell
spridning till sjön Fysingen gör att deponin inte kan placeras i den lägsta
riskklassen.
Åtgärdsförslag: Täckningen bör förbättras för en av tipparna. Vid dagens markanvändning anses exponeringsrisken liten och inga direkta åtgärder anses nödvändiga.
Verksamhetsutövare: Fastighetsägaren
Foto, Torsåker
säteri
112 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Foto, Torsåker
säteri
Foto, Torsåker
säteri
113 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Vik
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
På Viks gård fanns tidigare en gårdstipp där hushållsavfall som porslin
och konservburkar deponerades. Vid
den södra delen av gården pågick
under en period verksamhet som
genererade avfall i form av delar av
bilvrak. Vid slutet av 1990-talet
städade kommunen upp på platsen.
Kommunen äger fastigheten som
arrenderas ut. Jordarterna är att
klassa som täta. Exakt läge för tippen
är inte känt, men det kan finnas ett
dike som leder till sjön Fysingen i
närheten av den gamla gårdstippen.
Riskklass 4 ”Liten risk”
Motivering: Avfallets karaktär tyder
på att föroreningsnivån är låg och
spridningsförutsättningarna är små. I
likhet med flera av de andra gårdstipparna är riskklassen låg. Kartbilden
visar Viks gård där deponin ska vara
belägen.
Åtgärdsförslag: Inga åtgärder anses
nödvändiga
Verksamhetsutövare: Kommunen är
markägare.
Karta, deponierna vid Torsåkers säteri
http://kartor.eniro.se/
Foto, Viks gård där
deponin ska vara
belägen
114 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Vällstatippen
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Vid mitten/slutet av 60-talet påbörjades deponiverksamhet vid fastigheten Vällsta 1:3 av D.A. Mattsson.
1984 erhölls tillstånd för verksamhet
på Vällsta 1:2. Verksamheten pågick
till 2000. Jord, sten, stubbar, ris, sand
och rivningsmassor har deponerats.
Deponin är nu avslutad och täckning
pågår. Normaltäta jordarter i området
och avståndet till ytvatten är betryggande. Området är inhägnat och avspärrat med bom. De som exponeras
är yrkesverksamma under begränsad
tid. Deponin är stor. Provtagning har
genomförts för lakvatten under 2009
och inga farliga ämnen kunde påvisas.
Riskklass 4 ”Liten risk”
Motivering: Deponins storlek tyder på
att föroreningsnivån kan vara hög även
om föroreningarnas farlighet troligtvis
Karta, Vällstatippen
http://kartor.eniro.se/
är låg. Provtagningar kunde inte påvisa några föroreningar och då
området har låg känslighet, lågt skyddsvärde och små spridningsförutsättningar
ses inga skäl till att riskklassen skulle vara högre.
Åtgärdsförslag: Inga åtgärder anses nödvändiga då provtagningar av lakvatten
inte kunde påvisa några föroreningar.
Verksamhetsutövare: DA Mattson AB
Foto,
Vällstatippen
115 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Vällstaverken
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Tillstånd för deponiverksamhet för
schaktmassor
på
Vällstaverken
(Edsby 1:1) erhölls 1990. 1994 erhölls tillstånd att inom deponiområdet bedriva täktverksamhet och
asfalttillverkning.
Jordarterna
i
området varierar från täta till
genomsläppliga. Lakvatten leds till
dammen vid Edstippen, för att sedan släppas ut i Mälaren. Området
är inhägnat, men yrkesverksamma
vistas på deponin.
Riskklass 4 ”Liten risk”
Motivering: Deponins innehåll samt
tidpunkten för deponering tyder på
att innehållet av föroreningar är
lågt och att farligheten är låg.
Åtgärdsförslag: Lakvatten omhändertas och inga vidare åtgärder anses nödvändiga.
Verksamhetsutövare: DA Mattson
AB
Karta, Vällstaverken, http://kartor.eniro.se/
Foto, Vällstaverken
116 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
5.9
Vallentuna
I Vallentuna kommun finns 29 deponier identifierade. Det finns två deponier i
kommunen som inte ska klassas, Lindönäs slam som inte ska bedömas då den är i
drift samt Slumsta slam som enligt uppgift ska vara i drift men som inte hittades
vid platsbesök.
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Fördelning av deponier inom kommunen:
Riskklass 1: 0
Riskklass 2: 6
Riskklass 3: 12
Riskklass 4: 8
Osäkra: 1
Skall ej klassas (i drift): 2
Antal klassade: 27
117 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
22
18
7
25
14
6
17
16
3
4
1 27
13
21
12
20
23
15
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
2
26
10
5
11
24
19
8
9
Översiktskarta Vallentuna kommun, http://maps.google.se/
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Björkby
Brottby
Ekeby schaktm
Ekeby skidbacke
Flattsta
Foderby
Fågelsunda
Gillinge slam
Gillinge 1:4
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
Grandala
Gransviken östra
Hakunge
Husa
Hållsta
Högdala
Lilla Mörby
Lindönäs schaktm
Norrhall
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
26.
27.
Okvista
Onödan
Ormsta
S. Backa
S. Cedersdal
S. Rävsta
Söderby
Veda station
Åby
118 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Björkby
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Deponin var aktiv under 1980-talet.
Industriavfall, rivningsavfall, schaktmassor samt diverse skrot, däribland
bilvrak, har deponerats. Deponering
har skett i ett gammalt sandtag
beläget i en rullstensås vilket innebär att jordarterna är mycket
genomsläppliga. Deponin är täckt
med ca 0,2 m schaktmassor men då
platsen undersöktes 2002 fanns
mycket synligt avfall. Delar av deponin är belägen inom BjörkbyKyrkvikens
naturreservat
varför
skyddsvärdet klassas som mycket
stort. Provtagning har genomförts
och den indikerade förekomster av
petroleumprodukter, men förhöjda
metallhalter förekom ej.
Karta, Björkby, http://kartor.eniro.se/
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: De genomsläppliga jordarterna och det mycket höga skyddsvärdet indikerar att riskklassen borde vara
hög. Det deponerade avfallet och provtagningen indikerar dock att föroreningar
med hög farlighet inte förekommer i stor utsträckning vilket medför att deponin
placeras i riskklass 3.
Åtgärdsförslag: Täckningen bör förbättras så att människor och djur inte skadas.
Provtagning av grundvatten rekommenderas för undersökning av spridning.
Verksamhetsutövare: Deponin drevs i privat regi av Björn Gustavsson. Vallentuna
kommun är nuvarande markägare.
Foto, Björkby deponi
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
119 av 150
Brottby
Enligt uppgift ska deponin ha använts
för schaktmassor, i övrigt finns ingen
information
att
tillgå.
Deponins
exakta läge är inte känt varför en bra
riskklassning inte kan genomföras.
Kartutsnittet visar området inom vilket deponin ska vara lokaliserad.
Riskklass Går ej att riskklassa
Motivering: Deponin kan inte klassas
då uppgifterna är allt för bristfälliga.
Åtgärdsförslag: Bättre informationsunderlag krävs om åtgärdsförslag ska
kunna ges.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas
Kartan visar området där Brottby
deponi ska vara belägen
http://kartor.eniro.se/
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Ekeby schaktmassor
Lera bröts på platsen under 1950-60talet och därefter har groparna fyllts
igen med blandat avfall. Exakt innehåll
är inte känt, men provtagningar i liknande gropar i det närbelägna Ormsta
visade på föroreningar av krom, nickel,
arsenik och kvicksilver. Täta jordarter
dominerar i området vilket borde förhindra spridning. Känsligheten bedöms
som stor då bebyggelse finns i närheten
även om risken för exponering antas
vara låg så länge massorna inte rörs.
Kartan visar området inom vilket deponin är belägen men det exakta läget är
inte känt.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Liten risk för spridning. Risken för exponering bedöms som låg
trots den höga känsligheten. Det finns
risk att deponin innehåller farliga ämKartan visar området där Ekeby
nen.
schaktmassetipp ska var belägen
Åtgärdsförslag: Åtgärder anses inte
http://kartor.eniro.se/
nödvändiga vid dagens markanvändning. Vid ändrad markanvändning bör dock provtagning och omhändertagande av
eventuellt förorenade massorna genomföras.
Verksamhetsutövare: Uppgifter saknas.
120 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Ekeby skidbacke
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Deponin var i drift 1940-1968 och tog
emot kommunens hushållsavfall och
latrin. Det är även troligt att industriavfall och ospecificerat miljöfarligt avfall deponerats. Jordarterna kring deponin klassas som täta och nedanför
deponin finns ett dike som leder till
Vallentunasjön. Deponin ligger i direkt
anslutning till ett radhusområde och
känsligheten bedöms som mycket stor
då barn leker på deponin. Deponin är
täckt med jord och inget synligt avfall
sågs vid platsbesök. Vid provtagning
1979 av vatten i gölar uppe på deponin samt i diket nedströms deponin
var konduktiviteten förhöjd vilket tyder
på att utläckage från deponin förekom.
Riskklass 2 ”Stor risk”
Motivering: Deponins innehåll samt
Karta, Ekeby skidbacke,
den höga känsligheten gör att deponin
http://kartor.eniro.se/
placeras i riskklass 2.
Åtgärdsförslag: Provtagning, av vatten och sediment i bäcken nedströms deponin,
bör genomföras för att säkerställa att föroreningar inte sprids. Provtagningen bör
ligga till grund för att avgöra om ytterligare åtgärder behöver genomföras.
Verksamhetsutövare: Vallentuna kommun
Foto, Ekeby
skidbacke
121 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Flattsta
Schaktmassor har deponerats och
enligt en källa var de rena. Vid platsbesök syns sprängsten. På de deponerade massorna finns en hästhage
och ett stall och nedanför en våtmark. Det är troligt att eventuella
föroreningar fastläggs i våtmarken.
Kartan visar läget för Flattsta deponi.
Riskklass 4 ”liten risk”
Motivering: Enligt källa har rena
massor, som vid platsbesök ser ut
att vara sprängsten, deponerats.
Våtmarken fungerar troligt som fördröjningsmagasin där eventuella föroreningar kan fastläggas.
Åtgärdsförslag: Inga åtgärder anses
nödvändiga.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Karta, Flattsta deponi,
http://kartor.eniro.se/
Foto, Flattsta deponi
122 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Foderby
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Området användes som grustag fram till
1973-74 och har därefter fyllts igen.
Jordarterna inom området är mycket
genomsläppliga
vilket
innebär
att
spridningsförutsättningarna till mark och
grundvatten är att klassa som mycket
stora. Schaktmassor ska ha deponerats
och eventuellt även annat avfall. Vid
platsbesök fanns mycket synligt avfall
ovanpå deponin, däribland tankar och
fat med potentiellt farligt innehåll.
Området kring deponin domineras av
skogsmark
varför
känslighet
och
skyddsvärde endast är att klassa som
måttliga.
Riskklass 2 ”Stor risk”
Motivering: Den äldre underliggande
deponin antas inte medföra någon större
risk men tunnorna och tankarna är inte
Karta, Foderby, http://kartor.eniro.se/
sanerade vilket gör att deponin placeras
i riskkass 2.
Åtgärdsförslag: De relativt nyligen ditställda tunnorna och tankarna kan medföra
en betydande risk om de börjar läcka och bör saneras och/eller omhändertas
snarast. Området är skräpigt och det bör också åtgärdas för att undvika att
människor och djur skadas.
Verksamhetsutövare: Inga uppgifter.
123 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Foto, Foderby deponi
Foto, Foderby deponi
124 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Fågelsunda
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Vid platsbesök på deponin vid
Fågelsunda fanns synligt avfall i
form av schaktmassor, skrot, bildäck och rivningsavfall. Deponins
innehåll tyder på att eventuella föroreningar har låg farlighet. Nedströms deponin finns en våtmark
och det är troligt att eventuella föroreningar fastläggs där och spridningen via ytvatten kan därför klassas som låg till måttlig. Området
kring deponin domineras av jordbruksmark och får därför en något
högre känslighet.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Avfallets karaktär samt
den ringa mängden indikerar att
förekomsten av föroreningar är låg.
Det finns dock mycket synligt avfall
Karta, Fågelsunda, http://kartor.eniro.se/
vilket medför att deponin placeras
i riskklass 3.
Åtgärdsförslag: Borttransport av avfall och/eller täckning bör genomföras för att
förhindra spridning och för att undvika att människor och djur skadas.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas
Foto, deponin vid Fågelunda
125 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Gillinge slam
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Deponi för rötslam från Stockholms
kommunala avloppsreningsverk och
Käppala. Deponin var i bruk som
mellanlager 1974-1984. Under perioden 1981-1987 genomfördes provtagningar av grundvatten och ytvatten och farliga ämnen påvisades
under början av mätperioden, men
mot slutet låg samtliga parametrar
under gränsvärdet. Området kring
deponin domineras av skogsmark
och avståndet till bebyggelse är
betryggande.
Riskklass 4 ”Liten risk”
Motivering:
Provtagningsprogram
har funnits, och vid slutet av perioden översteg inga ämnen gränsvärdet vilket gör att deponin placeras i den lägsta riskklassen.
Åtgärdsförslag: Vidare åtgärder anses ej nödvändiga.
Verksamhetsutövare: Ragn-Sells
Karta, Gillinge slam,
http://kartor.eniro.se/
Foto, Gillinge slamdeponi
126 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Gillinge 1:4
Deponin vid Gillinge var i drift 19601974 och bestod av två deponier, en
bränndeponi och en avfallsdeponi. På
den tidigare bränndeponin finns idag
en trafikövningsplats, och på den
andra deponin sker inga aktiviteter
förutom att en mindre väg, dock med
en del tung trafik, korsar. På avfallsdeponin har industriavfall, byggavfall,
aska och avfall från veterinärmedicinska anstalten deponerats. Deponins storlek och innehåll indikerar att
föroreningsnivån är hög. Spridningsförutsättningarna är låga och känsligheten likaså. Deponin är sluttäckt,
men vid platsbesök fanns vattenansamlingar ovanpå deponin. Den
tunga trafik som korsar deponin kan
påverka sluttäckningen negativt. Det
finns inga uppgifter om att någon efterbehandling har skett på området
för den gamla bränndeponin. ProvKarta, Gillinge 1:4, http://kartor.eniro.se/
tagningar av konduktivitet har utförts
i ett närliggande dike och dessa visade inte förhöjda värden.
Riskklass 2 ”Stor risk”
Motivering: Deponins innehåll tyder på att föroreningar med hög farlighet förekommer. Vattenansamlingar ovanpå deponin tyder på att sluttäckningen inte kan
ses som tillfredsställande. Det finns en risk att den tunga trafiken påverkar deponin negativt. Ingen efterbehandling har skett på den gamla bränndeponin.
Åtgärdsförslag: Nya provtagningar bör genomföras för att säkerställa att föroreningar inte sprids, och täckningen bör förbättras. Bränndeponin bör undersökas
och åtgärder bör vidtas om nödvändigt. Undersökningar och provtagningar bör
sedan ligga till grund för fortsatta åtgärder.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas.
127 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Foto, Gillinge deponi
128 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Grandala
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Deponin vid Grandala var i drift 19571970 och har använts för industriavfall, hushållsavfall och livsmedelsavfall. Deponin är bristfälligt täckt, och
vid platsbesök påträffades synligt
avfall i form av tunnor, metallskrot,
bildäck m.m. Jordarterna som underlagrar deponin bedöms som täta och
inga ytvatten finns i deponins närhet.
Konflikter angående vem som ska
ansvara för en sluttäckning.
Riskklass 2 ”Stor risk”
Motivering: Deponin är stor och det
finns risk att föroreningar med hög
farlighet förekommer.
Åtgärdsförslag:
Provtagning
av
grundvattnet bör genomföras för att
säkerställa att föroreningar inte
sprids. Täckningen bör förbättras.
Verksamhetsutövare: Konflikter om
markägaren eller Vallentuna kommun
är ansvariga.
Karta, Grandala, http://kartor.eniro.se/
Foto, deponin vid Grandala.
129 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Gransviken östra
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Under vilken period deponin var i
drift är inte känt. Enligt uppgift har
schaktmassor,
rivningsavfall
och
byggavfall deponerats. Deponiområdet är litet och detta, tillsammans
med deponins innehåll, bidrar till att
föroreningsnivån troligen är låg.
Området kring deponin består av
skogsmark men det finns ett bostadshus i närheten vilket innebär att
känsligheten bedöms som hög. Inga
provtagningar har skett varför föroreningar inte kan uteslutas.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Avfallets karaktär tyder
på att innehållet av föroreningar är
lågt. Tidpunkten för deponeringen är
inte känd och det är osäkert om
täckningen är tillräcklig varför depoKarta, Gransviken Östra,
nin placeras i riskklass 3 istället för
http://kartor.eniro.se/
4.
Åtgärdsförslag: Provtagning kan rekommenderas för att styrka att föroreningsinnehållet är lågt.
Verksamhetsutövare: Inga uppgifter
Foto, deponin vid Gransviken Östra
130 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Hakunge
Området är beläget på Gransvikens
östra sida och användes för att deponera latrin som kom med båtar från
Stockholm. Deponeringen ägde rum under 1800-talet. Området är idag skogsmark. Spridningsförutsättningarna är
troligt låga då deponering skedde i gropar.
Riskklass 4 ”Låg risk”
Motivering: Deponins ålder och innehåll
tyder på att inga föroreningar förekommer.
Åtgärdsförslag: Åtgärder anses inte
nödvändiga.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Kartan visar området där Hakunge deponi
är belägen, http://kartor.eniro.se/
131 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Husa
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Deponin var ett mellanlager för rötat
avloppsslam och var i bruk 1973-2000.
2001 grävdes deponin ur och släntavjämningar
genomfördes,
eventuellt
finns små mängder av slammet kvar.
Området kan idag ses som en stor grop
i ett skogsområde. Provtagningar av
slammet genomfördes under 80-talet
och visade på förhöjda värden av bly,
zink och koppar. Täta jordarter dominerar i området, och inga ytvatten finns
i deponins närhet, vilket innebär att risken att föroreningar har spridits till omgivande mark är liten. Känsligheten och
skyddsvärdet är måttligt.
Riskklass 4 ”Liten risk”
Motivering: Deponin har åtgärdats genom utgrävning. De täta jordarterna
bör ha minimerat risken för spridning
av föroreningar innan bortgrävning.
Åtgärdsförslag: Åtgärder anses inte
nödvändiga.
Verksamhetsutövare:
Stockholms
stad
Karta, Husa, http://kartor.eniro.se/
Foto, Husa slammellanlager
132 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Hållsta
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Området användes som upplagsplats för
banvallsrester när roslagsbanan byggdes
om under 2000-talet. Delar av massorna
är borttransporterade, dock inte allt även
om det enligt en källa fanns krav på att
så skulle ske. Området är idag delvis
gräsbevuxet och ett fåtal villor finns i
närheten. Spridningsförutsättningarna är
små då täta jordarter dominerar och inga
ytvatten finns i närheten.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Banvallsresterna kan innehålla ämnen med hög farlighet men stora
delar av massorna är borttransporterade
varför nivån har bedömts som låg.
Åtgärdsförslag: De kvarlämnade massorna bör kontrolleras, om de innehåller
farliga ämnen bör de transporteras bort.
Verksamhetsutövare: Roslagståg AB
Karta, Hållsta deponi,
http://kartor.eniro.se/
Foto, Hållsta deponi
133 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Högdala
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Högdala är en stor deponi i kommunen
och var i drift 1969-1990. Hushållsavfall,
slagg, askor och industriavfall har deponerats. 2004 sluttäcktes deponin och
kontrollprogram finns. Lakvatten behandlas/omhändertas. Normaltäta jordarter underlagrar deponin, och spridning
till ytvatten bedöms som liten då lakvatten samlas upp. En bäck nedströms
deponin leder till Angarnssjöängens naturreservat vilket gör att skyddsvärdet
bedöms som mycket stort. Tippområdet
är inhägnat och yrkesverksamma vistas
inom området i begränsad utsträckning.
Riskklass 2 ”Stor risk”
Motivering: Deponin är stor och avfallets
karaktär indikerar att föroreningar med
hög farlighet kan förekomma. Åtgärder
Karta, Högdala, http://kartor.eniro.se/
har vidtagits i form av sluttäckning och
ett kontrollprogram för omhändertagande av lakvatten men trots detta finns det källor som menar att tippen läcker
och påverkar Angarnssjöängens naturreservat samt grundvattenkvaliteten i
området. Detta medför att deponin placeras i riskklass 2 tills detta har undersökts.
Åtgärdsförslag: Kontrollprogrammet bör ses över för att säkerställa att
föroreningar ej sprids via grundvatten och ytvatten. Ytterligare provtagningar kan
vara nödvändiga.
Verksamhetsutövare: SITA
134 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Lilla Mörby
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Deponin vid Lilla Mörby var i drift
1940-50 och tog emot blandat avfall
från industri, hushåll och bygg, samt
diverse skrot och bilvrak. Förbränning förekom på platsen och en
åkare var ansvarig för deponin. Deponin är inte täckt och synligt skrot
sågs vid platsbesök. Deponin ligger i
anslutning till jordbruksmark. Inga
provtagningar har genomförts.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Föroreningar med hög
farlighet kan inte uteslutas och då
deponin ligger i anslutning till jordbruksmark placeras deponin i riskklass 3.
Åtgärdsförslag: Deponin bör täckas
för att förhindra att föroreningar
sprids och att människor och djur
skadas.
Verksamhetsutövare: Gösta Karlsson
Karta, Lilla Mörby, http://kartor.eniro.se/
Foto, Lilla Mörby
135 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Lindönäs schaktmassor (industriområdet Vargmötet)
En grustäkt bedrevs på platsen där
industriområdet Vargmötet är beläget
idag, då grundvattenytan nåddes avslutades täktverksamheten och grustaget fylldes igen med schaktmassor.
Igenfyllnaden startade på 1970-talet
och endast rena massor ska ha deponerats men det är osäkert om
detta efterlevts. Jordarterna i området är mycket genomsläppliga och utgör en del av reservvattentäkten vid
Västlunda vattenskyddsområde.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Troligen är föroreningsinnehållet lågt men då mycket genomsläppliga jordarter dominerar,
och då platsen är en reservvattentäkt
placeras deponin i riskklass 3.
Åtgärdsförslag: Kontroll av vattnet i
reservvattentäkten bör återupptas.
Verksamhetsutövare: Inga uppgifter
Karta, Lindönäs schaktmassor,
http://kartor.eniro.se/
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Norrhall
Deponin vid Norrhall ska enligt uppgift
vara avslutad men vid platsbesök var den
i drift. Synligt avfall som byggavfall,
rivningsavfall och skrot sågs. Deponins
kanter är delvis täckta men deponering
har nyligen skett på en ”kortsida”. På
samma fastighet finns även en mindre
tipp med liknande innehåll som den
större, och den är inte heller täckt.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Avfallets karaktär tyder på att
eventuella föroreningar har låg farlighet,
men deponin är inte täckt vilket gör att
deponin placeras i riskklass 3.
Åtgärdsförslag: Enlig uppgift finns inget
tillstånd för deponiverksamheten och
detta bör följas upp. Deponin bör täckas
för att förhindra att föroreningar sprids
och att människor och djur skadas.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas
Foto, deponin vid Norrhall
136 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Karta över gården Norrhall där
deponin är belägen
Foto, deponin vid Norrhall
137 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Okvista
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Deponin vid Okvista användes för
schaktmassor, rivningsavfall, stallströ, byggavfall, industriavfall och
miljöfarligt avfall. Deponin har brunnit emellanåt, och 1971 ägde en
långvarig brand rum. Deponin var i
drift 1966-1975 men sluttäcktes inte
förrän 2003. Lakvatten samlas upp i
en damm och vid platsbesök var
vattnet tydligt påverkat. Angarnssjöängens naturreservat är recipient
och enligt ett yttrande läcker tippen
trots åtgärder. Hifab har gjort en
utredning av metallflöden från dagoch lakvatten vid Okvista och de
uppmätta halterna var låga.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Sluttäckning är genomförd och den utvärdering som genomfördes under 2008 av Hifab konKarta, Okvistatippen, http://kartor.eniro.se/
staterade att metallpåverkan från
deponin var låg.
Åtgärdsförslag: Provtagningar bör fortgå och kontrollprogrammet bör följas upp
för att säkerställa att föroreningar ej sprids.
Verksamhetsutövare: En privat person, Persson, drev tippen.
Foto, Lakvattendammen vid Okvistatippen
138 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Onödan
Deponin användes av kommunens egna
invånare under åren 1930-1950 och endast hushållsavfall deponerades. På
platsen fanns tidigare ett stugområde
och idag är området skogsmark med
motionsslingor. Inga spår syns efter deponin. Täta till normaltäta jordarter underlagrar deponin och inga vattendrag
finns i närheten.
Riskklass 4 ”Låg risk”
Motivering: Deponins ålder och avfallets
sammansättning tyder på att föroreningsnivån är låg. Måttlig känslighet och
små spridningsförutsättningar bidrar till
den låga klassningen.
Åtgärdsförslag: Inga åtgärder anses
nödvändiga.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas
Karta, skogsområdet där deponin Onödan
är belägen, http://kartor.eniro.se/
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Ormsta
Lera till tegelbruket bröts på platsen och
sedan har groparna fyllts igen med blandat avfall, mestadels olika typer av
schaktmassor. Provtagning av liknande
gropar
har
genomförts
på
den
närbelägna fastigheten Vallentuna-Åby
1:125, där påvisades krom, arsenik,
nickel, kvicksilver och oljelukt konstaterades. Det är troligt att liknande föroreningar finns på den här platsen. Täta
jordarter dominerar i området, men
Ormstaån ligger nära vilket kan orsaka
spridning till ytvatten. Platsen ska bebyggas.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Det är troligt att föroreningar
med hög farlighet förekommer på platsen. Vid nuvarande markanvändning är
Karta, området där Ormasta deponi är
belägen, http://kartor.eniro.se/
risken för exponering liten varför deponin placeras i riskklass 3.
Åtgärdsförslag: Vid dagens markanvändning anses inte åtgärder nödvändiga men
om markanvändningen ändras bör åtgärder vidtagas.
Verksamhetsutövare: Uppgifter saknas.
139 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Södra Backa
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Deponin användes som gårdsdeponi
för mer än 50 år sedan. Exakt läge
för deponin är inte känt och på gården syns inga spår efter avfall vilket
tyder på att deponin är täckt och inte
speciellt stor. Jordarterna bedöms
som täta till normaltäta och avståndet till ytvatten är betryggande. Deponin är belägen på eller i närheten
av gården där människor bor och arbetar.
Riskklass 4 ”Liten risk”
Motivering: Deponins ålder och storlek tillsammans med de små spridningsförutsättningarna gör att deponin bör hamna i den lägsta riskklassen. I Upplands Väsby har liknande
gårdstippar placerats i den lägsta
riskklassen efter att provtagningar
Karta, gården Södra Backa där deponin är
visat att inga föroreningar förekombelägen, http://kartor.eniro.se/
mit.
Åtgärdsförslag: Åtgärder anses inte nödvändiga.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas.
Foto, deponin vid Södra
Backa gård
140 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Södra Cedersdal
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Deponin vid Cedersdal användes
för industriavfall och var i drift
1960-1975. Tippen innehåller avfall
från Aerosol (sprayburkar), färger,
bekämpningsmedel, bly, fyllnadsmassor, schaktmassor och skrot.
Jordarterna är normaltäta i området och lakvatten leds till dammarna vid Okvista, och slutlig recipient är Angarnssjöängens naturreservat. Ett industriområde är
beläget på området idag.
Riskklass 2 ”Stor risk”
Motivering: Avfallets karaktär indikerar att föroreningar med hög
farlighet förekommer. Angarnssjöängens naturreservat är recipient
och det bidrar till den höga klassningen.
Åtgärdsförslag:
Provtagning
av Karta, området där deponin S. Cedersdal är
belägen, http://kartor.eniro.se/
grundvatten och ytvatten bör
genomföras. Provsvaren ligger
sedan till grund för eventuellt vidare åtgärder.
Verksamhetsutövare: Uppgifter saknas.
Foto, S. Cedersdal
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
141 av 150
S. Rävsta
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Tippen vid Rävsta lades ner under
1970-talet och hade fram till dess
använts av invånarna i byn. Det finns
inga
uppgifter
om
vad
som
deponerats. Tippning har troligtvis
skett i en grop som sedan täckts över
med jordmassor. Området är idag
jordbruksmark. Lera omger deponin
och inga ytvatten finns i närheten.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Gårdstippar har generellt
låg farlighet, men då marken används till jordbruk kan den lägsta riskklassen inte användas förrän det är
säkerställt att eventuella föroreningar
inte sprids till grödorna.
Åtgärdsförslag: Analys bör genomföras för de grödor som odlas på platsen.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas
Karta, gården S. Rävsta där deponin är
belägen, http://kartor.eniro.se/
Foto, platsen där deponin S. Rävsta troligen är belägen
142 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Söderby
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Informationen om vad som deponerats
på platsen är dålig. En tid användes
området som mellanlager för avloppsslam, även byggavfall har deponerats.
Det finns även uppgifter om att deponin
använts för schaktmassor och industriavfall. Idag används området som upplagsplats/mellanlager för schaktmassor.
Enligt uppgift harvades området och
synligt avfall plockades bort från platsen, området täcktes sedan med matjord. Jordarterna bedöms som täta till
normaltäta.
Riskklass 3 ”Måttlig risk”
Motivering: Osäkerheter kring vad som
deponerats föreligger. Industriavfall kan
enligt uppgift ha deponerats varför
Karta, Söderby deponi, http://kartor.eniro.se/
deponin placeras i riskklass 3.
Åtgärdsförslag: Bättre information krävs
för att bestämma vilka åtgärder som är nödvändiga.
Verksamhetsutövare: Uppgifter saknas.
Foto, Söderby deponi
143 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Veda station
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Platsen har använts som upplag för
banvallsrester i samband med att
Roslagsbanan renoverades på 2000talet. Tidigare provtagning av grundvatten har inte visat några höga halter
av föroreningar. Jordarterna klassas
som täta. Ett dike med mycket växtlighet avvattnar området, och rinner efter
ca 300 m ut i våtmarken/kärret Molnbysjön. Massorna är täckta med
sten/grus.
Riskklass 4 ”Liten risk”
Motivering: Kan innehålla farliga ämnen
men grundvattenprovtagning gav inga
utslag. Dike/våtmark med mycket växtlighet fungerar troligt som fastläggningsmagasin varför vidare spridning
klassas som låg.
Åtgärdsförslag: Inga åtgärder anses
nödvändiga då provtagning av grundvatten inte gav några utslag.
Verksamhetsutövare: Roslagståg AB
Karta, Veda station, http://kartor.eniro.se/
Foto, deponin vid Veda station
144 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Åby
Lera till tegelbruket har brutits på
platsen, groparna har sedan fyllts igen
med blandat avfall. Provtagning på
grannfastigheten påvisade förekomst av
PAH, krom, nickel, arsenik, kvicksilver
och olja vilket alltså inte kan uteslutas i
Åby. I samband med att bebyggelse
uppförs på platsen har provtagning skett
och massorna saneras.
Riskklass 4 ”Liten risk”
Motivering: De förorenade massorna har
sanerats ner till KM och de föroreningar
som eventuellt finns kvar utgör troligen
ingen risk.
Åtgärdsförslag: Åtgärder är vidtagna och
vidare åtgärder anses ej nödvändiga.
Verksamhetsutövare: Uppgift saknas.
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Karta, deponin vid Åby, http://kartor.eniro.se/
145 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
6.
Diskussion och slutsatser
Riskklassningen som har genomförts är baserad på den information och de data
som framkommit vid intervjuer, arkivstudier, platsbesök, kartstudier etc. Detta
innebär att klassningarna kan komma att ändras om annan information tillkommer
eller om de givna förutsättningarna ändras. I vissa fall har ingen klassning kunnat
genomföras då bakgrundsinformationen varit allt för bristfällig. Dessa deponier
kan dock utgöra en risk för människors hälsa och miljön, och bör undersökas
vidare.
MIFO-blanketterna är inte optimala för riskklassning av nedlagda deponier, den
slutgiltiga riskklassningen påverkas dock inte av detta.
Deponierna placerade i riskklass 1 och 2 bör undersökas mer ingående för att
avgöra vilka vidare åtgärder som är lämpliga. Några av deponierna har placerats i
de högre riskklasserna på grund av att vissa osäkerheter föreligger, medan andra
placerats i klass 1 eller 2 då de utgör en uppenbar risk för människors hälsa och
miljön. Förslag på lämpliga åtgärder har presenterats för respektive deponi och
sammanställts i tabellform i bilaga 1.
Deponierna i riskklass 3 utgör ingen direkt risk vid rådande markanvändning men i
vissa fall kan enklare åtgärder vara nödvändiga för att säkerställa att föroreningar
inte sprids. Förslag på åtgärder har presenterats för respektive deponi. Exempel
på åtgärder kan vara provtagning i närliggande vattendrag och/eller
täckning/borttransport av synligt avfall.
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Deponierna placerade i riskklass 4 utgör ingen risk och för dessa har vidare
åtgärder inte presenterats då sådana inte anses nödvändiga.
Inventeringen och riskklassningen utgör det första steget i arbetet med nedlagda
deponier i länet och har skapat ett underlag för bedömning av vilka deponier som
ska prioriteras för översiktliga eller kompletterande undersökningar.
7.
7.1
Referenser
Skrifliga källor
Avfallsupplag och avfallshantering i Stockholms län, 1976
Bjerking, 2010, PM Miljöteknisk markundersökning, Järfälla kommun
Växthusvägens förlängning, 2010-11-08
146 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Danderyds Kommun, 2008, Planbeskrivning tillhörande detaljplan för fastigheten
Brohuvudet 2 m fl I Sticksund, Dnr 2003BN0784
Geologiska kartbladet, Stockholm NO, Sveriges geologiska undersökning,
Stockholm 1964
Geologiska kartbladet, Stockholm NV, Sveriges geologiska undersökning,
Stockholm 1965
Geologiska kartbladet, Uppsala SO, Sveriges geologiska undersökning, Stockholm
1974
Geologiska kartbladet, Uppsala SV, Sveriges geologiska undersökning, Stockholm
1970
Geosigma, 2008, Provtagning i Södergarns lak- och dagvattendammar, Uppsala
2008-12-16.
Geosigma, 2004, Provtagning och analys av lakvattensediment Södergarnsviken
Lidingö, Uppsala 2004-03.
Gille, E., 2004, Inventering av potentiellt förorenade områden i Lidingö Stad,
Examensarbete i miljö- och hälsoskydd, Stockholms Universitet.
Golder Associates, 2010, Kompletterande miljöteknisk markundersökning Barnens
montessoriakademi, Huvudsta, 2010-10-22
Golder Associates, 2010, Miljöteknisk markundersökning Barnens
montessoriakademi, Huvudsta, 2010-07-01
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Golder Associates, 2010, Nora Strand Anmälan om avhjälpåtagande avseende
förorenade massor inom fastigheterna Danderyd 2:1 och 3:29.
Golder Associates. 2010. Arenastaden Riskbaserad åtgärdsplan. Ny nationalarena i
Solna AB.
Golder Associates. 2009. Arenastaden Sedimentprovtagning i Råsta dike, 200909-28
Golder Associates. 2004. Kompletterande miljötekniska undersökningar inom
fastigheten Hagalund 4:1 i Solna, Jernhusen AB.
Hifab. 2208. Okvista deponi –karakterisering av metallflöden från dag- och
lakvatten, Vallentuna kommun.
147 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Hifab. 2004. Kontrollprogram för provtagning av grund- och ytvatten vid Okvista
deponin, Vallentuna kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen
IVL rapport 2000, Handbok för Lakvattenbedömning Metodik för karakterisering av
lakvatten från avfallsupplag, RFV Rapport 00:7, Stockholm april 2000
J&W. 2001. Bolinder strand Kallhäll Järfälla kommun, J&W Energi och miljö, JM
AB.
J&W rapport, 2001, Ängsholmen, Stockholm – miljöteknisk markundersökning,
Lidingö 1998-08-13
J&W, 1997, Översiktlig riskbedömning inom kv hållplatsen, med anledning av
tidigare påträffad kreosotförorening under järnvägen, 1997-05-28
Jarneberg, E. 1986. Hagby renhållningsförbund 1946-1986, en minnesskrift, Täby
kommun.
JM AB, 2003, Slutrapport Schaktarbeten i förorenad jord inom fastigheten Mjölet
1, Sollentuna kommun, 2003-10-24.
Johan Helldén AB. 2002. Markundersökning av schaktdeponi för Björkby
begravningsplats, Vallentuna kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen.
Järbe, B., 1987, Fjäderholmarna nygammalt i ord och bild.
Kartering av äldre avfallsupplag, 1984
Lidingö stad, 2005, Miljörapport, Kyttingetippen, 2005-03-14
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Lidingö stad, 2004, Kontrollprogram för lak- och dagvattendammar i Södergarn,
Lidingö 6:23, Dnr 2004.10176, 2004-05-28
Livsmedelsverket, 1999, Metallhalter i grönsaker
Länsstyrelsen i Stockholms län 1993, Miljöpåverkan från avfallsanläggningar,
Rapport 1993:14, Miljövårdsenheten
Naturvårdsverket 1999, Metodik för inventering av förorenade områden, rapport
4918, ISBN 91-620-49-18-6
Naturvårdsverket 1995, Branschkartläggningen -en översiktlig kartläggning
efterbehandlingsbehovet i Sverige, rapport 4393.
Ragn Sells, 1997, Undersökning och miljöbedömning av kreosot i jord och
grundvatten Helenelund, Sollentuna, 1997-10-27
148 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
Silverdal, 2003, Anmälan om markarbeten i förorenad jord, Sollentuna 2003-0408.
SITA Sverige AB, Miljörapport år 2005.
Stockholm Vatten. 2002. Avveckling av Husa slammellanlager i Vallentuna
kommun, Dnr: 232-125
Structor. 2004. MKB Växthusvägen, 2004-11-03.
Sweco viak, 2005, Sanering av förorenad mark områden inom kv ruletten 2,
Sollentuna, Stockholm 2005-02-16
Sweco viak, 2004, Environmental site investigation of soil and groundwater at
property ruletten 2 Sollentuna, Stockholm 29 October 2004.
Sweco VBB VIAK. 2001. Järfälla kommun, Jakobsbergs simhall, miljöteknisk
undersökning vid Jakobsbergs simhall, Stockholm 2001-03-22.
SÖRAB, Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 2009-2020, Avfallsplan
SÖRAB, 2005, Provtagningsprogram Hagby återvinningsanläggning i Täby
SÖRAB, Hagby lakvatten, broschyr
Täby kommun, 1983, Kartering av äldre avfallsupplag i Täby kommun,
Gatukontoret
Täby kommun, 1976, Täby kommuns milöjvårdsplan 1976.
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Vallentuna kommun. 2008. Översiktsplan 2010-2030, Samrådshandling december
2008.
Vallentuna kommun. 2000. Sylta 1:1. Preliminär beställning av analys av vatten
från enskild vattentäkt. Miljö-och hälsoskyddskontoret, Dnr: 200-000341
Vallentuna kommun. 1979. Angående Rosendals Villaägarförenings skrivelse om
dike och ängområde väster om Dragonvreten, Hälsovårdskontoret, 1979-10-22.
WSP, 2010, CA Fastigheter Veddesta 2:18 och 2:83 Järfälla kommun, översiktlig
miljöteknisk markundersökning, 2010-10-18
WSP, 2008, PM Sollentuna kommun Väsjön, Väsjöbacken f.d Väsjötippen
Markföroreningar, Genomgång av arkivmaterial, 2008-04-30
”FRAS” 1982
149 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759
WSP, 2008, PM Sollentuna kommun Väsjön Törnskogen 4:55 Sankmarksområdet,
Kompletterande miljöteknisk grundvattenprovtagning, 2008-04-30
7.2
Muntliga källor
Adamajtis, Lennart, Vallentuna kommun
Ahlgren, Lena, Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsförbund
Avdagic, Nina, Danderyd kommun
Bogren, Tomas, Upplands Väsby kommun
Granfors, Ann-Christine, Sollentuna kommun
Klaesson, Åke
Kolmodin, Göran, Danderyd kommun
Lundin, Gudrun, Norrvatten
Molin, Tina, Solna stad
Ohlsson, Jan-Olof, Lidingö stad
Pagés, Anne, Järfälla kommun
Parker, Katariina, Sundbyberg stad
Ragnell, Tomas, Lidingö stad
i:\15gmo\1509\61150935759 sörab - inventering deponier\5-q_proj\dok\sörab riskklassning nedlagda deponier.doc
Rodin, Hans, Danderyd kommun
Fex, Marianne, Sollentuna kommun
Svensson, Jenny, Vallentuna kommun
Von Axelsson, Anna, Vallentuna kommun
Ödling, Andreas, Sundbyberg stad
150 av 150
Riskklassning enligt MIFO fas 1
Riskklassning av nedlagda deponier
Unr 61150935759