Transcript pdf-version
SÖRAB 2013 ÅR S R EDOV IS NING OCH M ILJ ÖR EDOV IS NING Fem löftesrika områden och hur vi uppfyller dem. Fem perspektiv som har sina olika förutsät Och en som ska få ihop det. Årets årsredovisning bjuder på perspektiv. Med det som kompass vill vi att du ska få en bra översikt om vad vi jobbar med, hur och varför. Vilket är då ditt eget perspektiv på SÖRAB? Folk som mest skulle nog svara ”jo, det är ni som tar hand om soporna”. Det låter ju knappast lika storstilat som vårt eget perspektiv. För vi anser oss ha en av de viktigaste funktionerna i samhället. Som återvinningsbolag (som förvisso tar hand om sopor!) är det vi som ska ta hand om och återföra material tillbaka till samhället. Vår uppgift är helt enkelt att hjälpa till att spara på vår jord för kommande generationer. Låter det fortfarande lite storvulet? Låt oss då ge ytterligare ett perspektiv. Har du hört talas om det ekologiska fotavtrycket? Det handlar om hur mycket mänskligheten konsumerar varje år av de resurser som vårt jordklot kan förnya. På sextiotalet nöjde sig den globala konsumtionen med ett halvt jordklot. 2013 tog ett jordklot slut redan i augusti. 2030 räknar man med att två jordklot behövs för att klara av att förnya de förbrukade resurserna. Om samtidigt hela världen konsumerar som vi gör i Sverige, ja då krävs betydligt fler jordklot. Fast det finns ju som bekant bara ett. Avfall och återvinning är därmed ingen slutstation. Det är snarare en början. 2 ttningar i avfallsfrågan. Innehåll VD har ordet Fem perspektiv Ägare Ekonomi Kunder Miljö Medarbetare 4 5 6 8 10 12 Matsalskampen Återbruk Textilåtervinning Hållbara affärer 14 Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Tilläggsupplysningar Revisionsberättelse 18 Miljöredovisning 32 15 16 17 21 22 24 25 31 3 Avfallshantering och återvinning i världsklass. VD Per Nilsson på en plats där gammalt förvandlas till nytt. Det ska böjas i tid, det som krokigt ska bli – lyder ju ett gammalt talesätt. Vilket är en av de saker vi i SÖRAB fokuserar på. Under 2013 har vi nämligen föreläst avfallshantering och återvinning för inte mindre än 6 776 skolbarn. För det är ju där det börjar och det är ju till syvende och sist människan som måste vara i centrum för att vi tillsammans ska uppnå de mål vi satt i vår gemensamma avfallsplan. Ett av det viktigaste målen är att det ska vara lätt att göra rätt. Därför är det viktigt att vi tar vårt ansvar genom att inspirera våra invånare till att det känns meningsfullt och viktigt att sortera avfallet och att man kan göra det på ett enkelt och bekvämt sätt. Samtidigt ska vi helst inte kasta saker som fortfarande fungerar utan istället återanvända dessa. Ett exempel på sådan återanvändning är vår portal ”OFF2OFF Återbrukssystem” som är tillgänglig för kommunerna och där man kan förmedla återanvändning av möbler etc. Likaså de ”Återbruk” som vi succesivt inför på våra Återvinningscentraler (som vi i nytappning kallar Returparker) där man har möjlighet att lämna saker och ting som man tycker att någon annan kan ha glädje av. Per Nilsson VD, SÖRAB 4 I landet mellan återanvändning och återvinning har vi under året inlett ett samarbete med Human Bridge som handlar om textilinsamling. De utför en kombination av återanvändning, där hela och rena kläder blir föremål för återanvändning, och övrig textil används för att återvinna fibrerna i tyget för att tillverka nytt tyg. Vilket har väckt uppmärksamhet i media och där även vårt arbetsgivarförbund KFS initierat en studieresa till Holland för att titta närmare på denna hantering. Rubriken ”Avfallshantering och återvinning i världsklass” är delvis hämtad från vårt branschorgan Avfall Sverige, som anser att vi i Sverige spelar i allra högsta divisionen vad gäller avfallshanteringen i världen. Något även vi i SÖRAB kan skriva under på. Intresset för en modern avfallshantering ökar kontinuerligt och vi har ha närmare 1 000 studiebesökare på SÖRAB under det gångna året. Sist men inte minst vill jag tacka alla medarbetare i SÖRAB som gör att vi stolt kan vara med att leda utvecklingen kring avfallsfrågor, såväl i vår region som till gagn för övrig omvärld. PERSPEKTIV 1 – ÄGARE Ann Ljusnefors Norstedt är avfallsansvarig i Järfälla och en av SÖRABs kontaktmän. Här i sopsugsanläggningen i den nya stadsdelen Barkarbystaden. Ett gott samarbete med miljön som vinnare. Under 2013 fick 6776 skolbarn information och miljöutbildning av SÖRAB. Det här är möten där barn under stor entusiasm får lära mer om hur viktigt återvinning och avfallshantering är för miljön, hur det fungerar och hur man gör. En av de grundläggande sakerna pratar dock skolinformatören mindre om. Alla de möten som de vuxna måste ha för att klara av jobbet mot en allt bättre och effektivare avfallshantering. Dessa möten och samarbetet mellan ägarkommunerna och SÖRAB skulle faktiskt också kunna beskrivas med ordet entusiasm. Med 2020 för ögonen har nio SÖRAB-kommuner en gemensam avfallsplan. Delmål har blivit satta, dels övergripande och dels på kommunnivå, mål som också följs upp. Arbetet med återvinning och att gå med allt fler och större steg mot ett hållbart samhälle är något som kräver gemensamma ansträngningar – och många möten. SÖRAB samarbetar väldigt nära med ägarkommunerna. Vi har en grupp av kontaktmän som består av avfallstjänstemän och miljöinspektörer som vi träffar kontinuerligt vid flera möten under året. Här diskuteras allt du kan tänka dig inom avfallsområdet på både strategisk och operativ nivå. Ledstjärnan är den gemensamma avfallsplanen. De mål som formulerades i planens början har följts upp och nu reviderats till en ny delmålsperiod fram till 2016. På http://avfallsplan.sorab.se finner du alla mål och uppföljningar. Eersom alla mål är gemensamma för alla ägarkommunerna bedrivs såväl målarbetet som det operativa arbetet i projekt- och arbetsgrupper där alla bidrar. Flera faktorer påverkar planens måluppfyllelse men utifrån att det ska vara lätt att göra rätt och resursslöseriet ska minska känns vår vision, ”Vi får jordens resurser att räcka längre”, som ett viktigt löe till våra ägare. Under 2013 har mängderna insamlat matavfall stadigt ökat till ca 7500 ton. Nu har alla utom en ägarkommun kommit igång med separat insamling av matavfall som i slutändan blir biogas och biogödsel. Vi har genomfört flera workshops för olika strategiska roller i kommunerna såsom planerare, säkerhetsexperter och skolmåltidspersonal. Möten där vi delar med oss av våra kunskaper och utbyter erfarenheter. Det pågår ständig utveckling inom avfallsområdet i regionen, med människan i centrum. SÖRAB lyssnar till varje ägarkommuns önskemål och behov och tillsammans försöker vi finna bästa lösningarna. I Järfälla byggs en helt ny stadsdel – Barkarbystaden – där avfallet kommer samlas in via en sopsug. Tillsammans har vi utrett vad de boende ska sortera i de tre olika rören. Ett möte med en systemlösning som är ett spännande exempel på stegen mot ett hållbart samhälle. 5 PERSPEKTIV 2 – EKONOMI Mia Bursell, ansvarig för kundreskontra, ser till att pengar kommer in till företaget. 6 En ekonomi för decennier. Miljö och återvinning har med åren blivit allt viktigare för samhället. Ett tydligt mått på denna utveckling får du genom att ta en titt i SÖRABs finanser. 1989 var omsättningen 34 Mkr och vinsten 804 000 kr, en siffra som ansågs väldigt stor. 2013 hade företaget en vinst på 10,8 Mkr och en omsättning på 264 Mkr. Att företagets ekonomi är god, möjliggör utveckling och investeringar men även att vi kan ta vårt ansvar för kommande generationer. Siffrorna väcker kanske ingen större förvåning längre. Genom att avfallmängderna ökat har också bolaget behövt växa. Och det kan vara lätt att glömma hur SÖRABs verksamhet har vuxit med åren via omlastning, sortering, återvinningscentraler, förorenad jord, kompost, elektronik – ja, i stort sett gått från ett företag som ”bara” hanterade hushållsavfall till ett som hanterar alla typer av avfall. Från ett ”göra-företag” till ett kunskapsföretag med mycket högre krav från omvärlden. Att följa alla ökade regler och villkor som gäller för vår verksamhet är förstås en självklarhet, vilket också medför ökade kostnader. Decennierekonomi SÖRABs finanser är så långt ifrån kvartalsekonomi som man kan komma. Möjligen skulle vi kunna lansera vårt perspektiv som ”decennierekonomi”, eersom vår horisont sträcker sig över 30 år framåt. SÖRAB har ett ansvar som säger att företaget med egna pengar ska klara av såväl daglig dri som framtida investeringar och återställning av den mark som vi använder. Kostnaden för det senare ska hela tiden motsvaras i kassan. Omsättningsutveckling Noggranna Stora investeringar med långsiktiga konsekvenser gör att vi är noggranna av oss, och gång eer annan överväger vi olika alternativ. Pengar som har lagts på hög är öronmärkta för beslutade projekt som väntar på startskott. Till exempel nya anläggningar som behövs för att möta det växande invånarantalet i regionen. Hushållning Ekonomi brukar definieras som hushållning. Att vi är duktiga på det, visar inte minst att ovanstående prat om pengar samtidigt har skett inom ramen för en sänkning av kommuntaxorna 2012 som sedan legat stilla för 2013 och 2014. Vi ser helt enkelt till att samhället får så mycket miljö och återvinning som möjligt för sina pengar. Investeringar tkr tkr 25000 300000 250000 20000 200000 15000 150000 10000 100000 5000 50000 0 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 7 PERSPEKTIV 3 – KUNDER Vårt erbjudande – Bästa lösningen. Visst känns det bra att få en klapp på axeln då och då? Med jämna mellanrum genomför vi kundenkäter och känner att vi får väldigt många klappar på våra axlar då. De allra flesta kunderna är nöjda med oss och det vi gör. Våra kunder? Självfallet handlar det om våra ägarkommuner, men även privatpersoner och företag. Vårt mål är att erbjuda de bästa lösningarna utifrån deras önskemål och behov. Och visst sträcker man på sig av beröm. I synnerhet som det visar att vår ambition om att erbjuda ”den bästa lösningen” är mer än bara ord i ett PM. Att erbjuda den bästa lösningen handlar om det som bygger SÖRABs styrka. Det betyder att även om vi inte alltid har den senaste spjutspetstekniken eller det lägsta priset, försöker vi alltid hitta den bästa lösningen för varje kund. 2013 hanterade vi ca 300 000 ton avfall (exkl förorenad jord). Av detta energi- eller materialåtervanns drygt 95% och mindre än 5% deponerades. Av inlämnat park-och trädgårdsavfall tillverkade vi 10 000 ton råkompost på Hagby. Denna råkompost ingår sedan förra året i Hasselfors Gardens Biojordprodukter. Biojorden kan våra kunder köpa av oss och föra tillbaka till marken och därmed sluta kretsloppet. Närmast Stans närmaste återvinning brukar vi säga om Hagby för läget, tillgängligheten och servicen i både manskap och tider. Även våra övriga anläggningar i regionen har generösa öppettider. Våra rymliga tillstånd för verksamheten gör att vi kan ta nästan alla slags material och lösa alla förfrågningar kring avfall. Vi kan helt enkelt anpassa vår verksamhet eer vad våra kunder än eerfrågar. Kunder med miljön för ögonen Hos alla våra olika kunder tycker vi oss kunna se ett tydligt drag. De tänker på miljön och tycker den är viktig, vilket anges som ett skäl till att många också väljer SÖRAB. Att välja ett samhällsägt företag inom återvinning ses som en garanti för att en grön tråd löper genom hela verksamheten. En god tanke som får oss på SÖRAB att vilja ge en klapp på axeln tillbaka till var och en av våra kunder och sporrar oss att hela tiden hantera avfallet på ett hållbart sätt. 8 Anders Carlsson är en av våra välkomnande kundmottagare på Hagby Återvinningsanläggning. 9 PERSPEKTIV 4 – MILJÖ 10 Vår nya miljöledare Åsa Lindelöf leder miljöarbetet mot ständiga förbättringar. Att hålla rent framför egen dörr. Genom hantering och återföring av material är SÖRAB en stor och viktig kugge i samhällets arbete för bättre miljö och hållbarhet. Samtidigt måste vi vara noggranna och aktsamma med hur vår egen verksamhet kan påverka omvärlden. Under 2013 inrättades en ny tjänst på miljöavdelningen där Åsa Lindelöf anställdes som miljöledare med huvudfokus på företagets verksamhetssystem. SÖRAB har varit certifierat enligt ISO14001 sedan 1998. Miljöarbetet utgår från vår miljöpolicy, som reviderades under 2013 och slogs fast av styrelsen i april. Den säger att vi i första hand ska förebygga uppkomst av föroreningar och i andra hand minimera negativ miljöpåverkan, följa avfallshierarkin och öka resurshushållningen, förändra attityder i omvärlden och ställa samma miljökrav på upphandlade varor och tjänster som på oss själva. SÖRAB arbetar aktivt med att minimera negativ miljöpåverkan i vattenmiljön genom att ständigt förbättra reningen av lak- och processvatten. Arbetet med att minska utsläpp till lu görs genom att ställa krav på val av bränsle samt typ av fordon som används inom verksamheten samt genom förbättrade uttagssystem för deponigasen. Förebyggandet av uppkomst av förorening kan förbättras konstaterades vid ledningens genomgång. Ägarkommunernas gemensamma avfallsplan har en tydlig riktning uppåt i avfallshierarkin, vilket genomsyrar alla SÖRABs projekt. I samband med nybyggnationer tas i största möjliga mån befintliga material omhand. Vi påverkar vår omvärld för en miljöriktig avfallshantering i det dagliga arbetet, och då främst genom våra olika kommunikationskanaler, studiebesök och vår omtyckta skolinformatör. Vid upphandlingar ställs krav på att lagar och krav ska följas. Exempel på detta rör hantering och sortering av inkommet avfall, att bullernivåer innehålls genom att arbete ska ske inom de tider som regleras av tillståndet. Det ställs även krav på fordon inom verksamheten, drivmedel och saneringsutrustning. Avfall som uppkommer inom verksamhet sorteras och skickas till godkänd behandlare. Riktlinjer för kemikalier ska följas. Systematisk hantering av ärenden Användandet av ärendehanteringssystemet har ökat hos SÖRAB samt dess entreprenörer och samarbetspartners under 2013. Det har under året totalt registrerats 486 ärenden vilket kan jämföras med år 2012 då 343 stycken ärenden registrerades. Troligen är det inte så att det har hänt så väldigt mycket mer detta år, utan vi har helt enkelt blivit bättre på att använda systemet. Att systematiskt hantera avvikelser och reklamationer på det här sättet underlättar vår utveckling och ambition att nå ständiga förbättringar. 11 P E R S P E K T I V 5 – M E D A R B E TA R E Riktiga eldsjälar behöver också brandutbildning. Och hur mår personalen då? Jo tack, bra. Med jämna mellanrum genomför vi en personalenkät som bland annat ger oss en samlad bild av hur man trivs på sitt arbete. Personalens mående har varit gott genom åren och för 2013 syns återigen goda stabila siffror. Vår ambition är att ha engagerade medarbetare med rätt kompetens som vi kan erbjuda en säker och attraktiv arbetsmiljö. Långsiktig generationsväxling Det har hänt en hel del på personalfronten de senaste åren. 2010 inleddes ett arbete med att förbereda företaget inför ett generationsskie som skulle komma på grund av pensionsavgångar. Totalt handlade det om fem personer där de flesta satt på för företaget strategiska positioner. Fem personer kanske inte låter så mycket, men det var nästan en femtedel av den totala arbetsstyrkan. En omorganisation inleddes samtidigt med nyrekryteringar. Omorganisationen har slutförts under 2013 och under 2014 kommer även nyrekryteringarna att vara klara. Under de senaste åren har organisationen även förstärkts med ett flertal nya tjänster för att möta den växande eerfrågan på våra tjänster. 12 2013 förstärktes miljökompetensen i företaget då en miljöledare rekryterades och den totala summan anställda gick då upp till 32 personer. Brandutbildning på schemat Med jämna mellanrum genomgår vår personal olika utbildningar enligt utbildningsplanen. För 2013 stod brandutbildning på schemat. Här varvades teori med praktik och vad det gäller den senare delen var det såväl sotigt som tungt! Vid våra utbildningar ingår all vår personal inklusive våra entreprenörer. Syet är att alla oavsett befattning och placering ska kunna hjälpa till om det behövs och känna sig tryggare med det. Marie Andersson i receptionen svarar alltid med ett leende på läpparna. Personal Personal Totalt antal timmar Personalkostnader (kkr) 24 000 70 000 22 000 20 000 60 000 18 000 50 000 16 000 14 000 40 000 Ålders- och antalsfördelning Ålder -30 Marknad Miljö- & Kvalitetsstöd 1 Verksamhetsstöd Produktion 1 Teknik & Utveckling Verksamhetsstyrning Planering & Kommunikation 31-40 1 1 41-50 51-60 2 3 10 1 1 2 2 3 1 2 Ålderssummering 5 14 10 61- 1 Totalt 1 2 5 16 3 1 4 12 000 2 1 32 10 000 30 000 8 000 20 000 6 000 4 000 10 000 2 000 0 0 2009 2010 Arbetade timmar 2011 2012 Frånvarotimmar 2013 Personalkostnader 13 Matsalskampen. En riktigt god tävling. Av alla tävlingar som gick av stapeln i Sverige under 2013 var nog SÖRABs Matsalskampen en av de viktigaste. Anton från Sollentuna kämpar i matsalskampen. 43 skolor med sammanlagt 14 000 elever deltog i Matsalskampen. Namnet till trots handlar det inte om att kasta potatis på varandra, utan snarare att kasta mindre. I papperskorgen. Att slänga lite mat gör väl inte så mycket i miljösammanhang? Jo faktiskt, den där lilla resten från tallriken och utstämplade varor från kylskåpet blir till 72 kg per person och år. Eller sammanlagt 670 000 ton i matsvinn för landets hushåll totalt. Lägg därtill livsmedelskedjans svinn och notan hamnar på totalt 1,2 miljoner ton. Matsvinnet bidrar i onödan till en rad miljömässiga nackdelar som handlar om övergödning, transporter och gier. Och för klimatet motsvarar matsvinnet 3 procent av våra utsläpp av växthusgaser eller utsläppen från 700 000 bilar! Att få ner matsvinnet är ett nationellt mål som till stor del handlar om förändrade attityder. Så varför inte börja med barnen, så att de äntligen kan säga ”ät upp” till mamma och pappa? Alla grundskolor i SÖRABs region bjöds in till tävlingen som 14 gick av stapeln i mars. I prispotten låg 20 000 kr till aktiviteter för den vinnande skolan. Eller snarare två prispotter. Många skolor jobbar redan aktivt med sitt matsvinn, så för att vara rättvis kunde man då anmäla sig till ”minst slängd mat i kg/elev” eller genomföra en nollmätning och ingå i ”störst minskning i procent från ingångsvärde”. Under två veckor vägde den deltagande skolan hur mycket mat som slängdes – i hemlighet förstås! Däreer kunde skolan med material från SÖRAB informera och sporra eleverna till att minska matsvinnet under de två veckor som tävlingsperioden varade. När dammet från Matsalskampen lagt sig och resultaten samlats in, kunde vi se att matsvinnet minskat rejält med mellan 13 och 95 procent på de olika skolorna! Gemensamt var även ett stort och entusiastiskt engagemang från såväl elever som skolpersonal. Stolta vinnare blev Älvkvarnsskolan och Ängsskolan /Viggen i Sundbyberg. Mammor och pappor som fick sig serverat ”ät upp” till middagen kan också räknas som vinnare. Dick Berglund på Smedby har sett många fullt användbara saker slängas genom åren. Nu finns möjlighet att de kan glädja någon annan ett tag. Återbruket börjar spira. Får vi uttrycka en from förhoppning? I framtiden skulle vi nämligen vilja att ”bättre begagnad” klingar lika attraktivt som ”sprillans nytt”. I EU:s avfallstrappa är återanvändning av varor ett stort och viktigt steg. För varje gång som en vara återanvänds istället för att nytt skaffas, sparas jordens resurser. Återbruk rimmar lite med åkerbruk. Samma sak används om och och igen. Men ett fungerande återbruk handlar inte bara om att få människor att vilja ge, det handlar framförallt om – hur ska man ta hand om allt? För att gödsla återbruket så att det växer krävs att någon ser till att det finns platser där saker kan lämnas, sorteras, transporteras, säljas och köpas. Logistik. För ju mer framgångsrikt återbruket blir, desto större och effektivare logistiska lösningar krävs. För att lyckas med hela kedjan krävs ett nära samarbete mellan flera olika parter. En lastbil textil i veckan För några år sedan satte sig SÖRAB ner och diskuterade frågan om återbruk med tre ambitiösa samarbetspartners, Human Bridge, Refurn och Myrorna. Textilåteranvändning, möbler och hemmets småsaker. Tillsammans löste vi fördelning, ansvar och logistik. Från vår sida såg vi det först som ett pilotprojekt. Men med lärande, inkörning och justeringar har projektet blivit permanent. En bidragande orsak är inte minst hushållens entusiasm. Volymerna är stora, ibland kan man undra om det finns något kvar där hemma. Som exempel får vi in över 10 ton textilier. Varje vecka. Responsen samt våra fungerande lösningar med våra partners gör att vi ger större plats för återbruk på våra anläggningar. Och att vi även planerar för återbruk redan i projektstadiet för den nya anläggningen i Stockby, som förväntas stå klar 2015, med bland annat en speciell mottagningshall. Allt kan inte återbrukas Det finns dock ytterligare en sak att ta hänsyn till i återbruket. Kundernas kärlek till sina gamla saker. För känslor grumlar ibland våra kunders förmåga till att nyktert bedöma vad som bör gå till återbruk eller återvinning. Vår härliga gamla säng (vill ingen ha). Vår sköna soffa som vi suttit och sett på TV i sedan mitten av åttiotalet (plymåer som pannkaka). Det här är känsligt. Men med tiden och lite information följer säkert även en viss sans. Och med det slipper vi en massa extra sorterande och onödiga transporter. Återbruk för alla En ny folkrörelse börjar växa till sig. Bättre begagnad går mot sprillans nytt. Och värdet av återbruk är något som vi alla skördar. 15 Bild: Boergruppen Effektiv textilsortering i Holland. Du har köpt ny bil. Och hittar dina gamla byxor. SÖRABs textilåtervinning skulle på musikspråk kunna beskrivas som en riktig hit. Över 10 ton kommer in varje vecka. Och vi tror att det här bara är början. Men hur skiljer du på klädinsamling och textilåteranvändning? Jo, det första handlar om plagg som du kan tänka dig att någon annan skulle kunna göra sig i. Det andra är gamla paltor, lakan eller snedslitna skor som du absolut inte kan tänka dig att skänka bort ens till en ovän. Men vad händer sedan när du har avyttrat dina utsvängda jeans från sjuttiotalet? En hel del, för det här handlar om en industriell hantering. materialåtervinning och 5% till förbränning. Råvarorna går sedan ut på världsmarknaden och blir nya textilier eller produkter som madrasser, absorbenter och isolering i bland annat bilindustrin. Här börjar återanvändning bli ett argument, tillverkarna pratar med allt större ord om hur återanvänt material används för att göra bilarna (och köparna) mer hållbara. Sortering till 300! Human Bridge är SÖRABs samarbetspartner för textilåteranvändning. Det är en svensk förening med ursprung i Läkarmissionen och Erikshjälpen, som bildades för att samordna materialbistånd inom främst medicintekniska produkter. För Human Bridge är textilhanteringen ett sätt att bidra till att finansiera den övriga verksamheten. Allt material som samlas ihop skickas till en samarbetspartner i Holland specialiserade och certifierade på textilier. Här sorteras allt för hand i upp till 300 kategorier. Manuell hantering krävs i processen för att säkerställa att textilierna sorteras rätt, 95% går till återanvändning eller Stora miljövinster Textilier är en råvara som eerfrågas alltmer, något som bekräas av Human Bridges planer att tillsammans med den holländska samarbetspartnern starta en sorteringsanläggning även i Sverige. Varje plagg som återanvänds som begagnat eller material ger mycket stora miljöfördelar. Att odla ett kilo bomull kan kräva 29 000 liter vatten. I tillverkningen används också mycket stora mängder vatten och kemikalier. 1 kg ny textil ger upphov till 15 kg koldioxid. Textilåteranvändning är ett sätt att klä framtiden i en mer hållbar skrud. 16 Hållbara affärer. En vanlig affär handlar om två parter, en säljare och en köpare. Affären går i lås, såväl säljare som köpare blir nöjda. En affär handlar således om två parter som genomför en affär för att båda anser sig ha något att tjäna på den. Det är sällan som en tredjepart tjänar eller kan göra sig något tillgodo på affären. I så måtto är SÖRABs affärer ovanliga. För när vi gör affärer tjänar alla på det. SÖRAB är ett samhällsägt företag. Vår uppgi är att ta hand om samhällets avfall på ett så miljöriktigt sätt som möjligt. I vårt uppdrag ska vi skapa vår egen ekonomi för dri och investeringar. Utan att använda vare sig kommunerna eller medborgarna som höjbara eller töjbara intäktskällor. För att klara den här ekvationen är det också viktigt att vi gör bra affärer med våra kunder. Ett föredöme i vår bransch Först och främst måste vi förstås ha kunder. SÖRAB verkar på en konkurrensutsatt marknad där vi bara är en av aktörerna. För att kunderna ska välja oss, måste vi också vara attraktiva i vad vi erbjuder. Lyckas vi inte med det väljer kunderna någon annan. Och till skillnad mot de andra kan vi aldrig specialisera och koncentrera oss på någon särskilt lönsam del av marknaden, plocka russinen ur kakan. Vår uppgi är ju att erbjuda att ta Tomas Stegfeldt, marknadschef på SÖRAB, i ett berg av bränsleråvara. hand om alla behov och alla typer av avfall, inte att främst snegla på de lönsammaste bitarna och utesluta andra. Samtidigt bidrar det till vår styrka, vi måste vara duktiga på många olika saker, eller som vi säger ”kunna erbjuda den bästa lösningen” oavsett vad det gäller. I synnerhet från ett miljöperspektiv. Förvisso verkar alla företag i vår bransch under samma lagar och regler, inte minst när det gäller miljö. Ändå känner vi och tror, att SÖRAB som ett samhällsägt företag har större krav och förväntningar på sig att leva upp till detta. Vi ska vara ett föredöme. Och vi ska även vara ett draglok i samhället för utvecklingen inom återvinning. Alla tjänar på det Allt detta är en balansgång där vi går rakt. Vi attraherar kunder, skapar bra affärer och god ekonomi. Och därmed skapas även stora miljövinster. Det som alla i vårt samhälle också tjänar på. 17 Styrelsen Övre raden fr v: Jan Jogell, Sundbyberg Pietro Marchesi, Täby Anders Rosenberg, Järfälla Jan Eckert, Upplands Väsby Sittande (i återbrukade stolar) fr v: Magnus Nilsson, Solna Allan Palm, Lidingö Carina Erlandsson, Danderyd Örjan Lid, Vallentuna Per Nilsson, VD Saknas på bild: Benkt Kullgard, Sollentuna 18 Förvaltningsberättelse SÖRAB bildades år 1978. Bolagets verksamhet omfattar byggnation och dri av regionala avfallsbehandlingsanläggningar, insamling, behandling och bortforsling av avfall samt konsultverksamhet i avfallsfrågor åt bolagets ägare. Bolaget ägs av Danderyd, Järfälla, Lidingö, Solna, Sollentuna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna kommuner. Bolaget har sitt säte i Vallentuna. Bolagets styrelse har sedan årsstämman 2013 utgjorts av nedanstående nio personer varav en är kvinna. Ledamöter: Örjan Lid (m) ordf Pietro Marchesi (m) Carina Erlandsson (m) Anders Rosenberg (m) Allan Palm (m) vice ordf Magnus Nilsson (m) Benkt Kullgard (m) Jan Eckert (m) Jan Jogell (s) Suppleanter: Jaana Tilles (s) Sven Fjelkestam (fp) Olof Reichenberg (m) Leena Jungefors (s) Göran Tegnér (fp) Anders Ekegren (fp) Christina Nelson-Södersten (fp) Ali Kashefi (s) Fredrik Söderholm (m) Kommun: Vallentuna Täby Danderyd Järfälla Lidingö Solna Sollentuna Upplands Väsby Sundbyberg Styrelsens möte föregås av en ordförandeberedning där Örjan Lid och Allan Palm deltar. På årsstämman 2013 valdes till bolagets revisor revisionsbolaget Deloitte AB med auktoriserade revisorn Lars Egenäs som huvudansvarig revisor. Till lekmannarevisorer valdes på årsstämman 2013 Rolf Hagstedt, Sollentuna samt Johan T Sterndal, Solna med personliga suppleanter Hans Karlberg, Lidingö och Bo Klasmark, Täby. Verkställande direktör har varit Per Nilsson. 19 Verksamheten Verksamheten är i allt väsentligt tillstånds- och anmälningspliktig och regleras av miljöskyddslagen och miljöbalken. Vår tillståndsplikt avser dri av deponi, återvinningsanläggningar och omlastningsstationer. Påverkan på miljön sker främst genom utsläpp till vatten och lu. Företaget äger och driver två stora återvinningsanläggningar i norra Storstockholm, Hagby i Täby kommun och Löt i Vallentuna kommun samt sex stycken återvinningscentraler i regionen. Planering av verksamheten utgår från SÖRABs övergripande mål och visionen ”Vi får jordens resurser att räcka längre”. I sye att tydliggöra mål och vision i det dagliga arbetet har ett verksamhetsplaneringsarbete och riskanalysarbete under året påbörjats med sin grund i de fem perspektiven: miljö, ekonomi, ägare, kund och medarbetare. Den ständigt ökande befolkningsmängden i Stockholms län medför ett allt mer intensifierat arbete med att hitta nya ytor och områden i sye att etablera nya returparker (återvinningscentraler) i SÖRAB regionen. Eer många års turer att få till en större, modernare och mer arbetsmiljömässigt anpassad returpark på Lidingö har SÖRAB under året inlett och slutfört förhandlingar med Lidingö stad om förvärv av ca 8000 m2 mark i sye att projektera och bygga ny anläggning i Stockby industriområde. Den nya returparken förväntas stå klar 2015. Vad gäller arbetet med en nyetablering av returpark i Sundbyberg - för att ersätta den svårtillgängliga återvinningscentralen i som ligger mitt i trafikplatsen i Rissne - fortsätter vi vårt idoga och oförtrutna arbete att tillsammans med kommunen att få till mark för en ny sådan. Planen på ett kravärmeverk på Hagby anläggningen, med E.on som huvudman, har gått vidare i samråd där SÖRAB, E.on och Täby kommun gemensamt informerat berörda medborgare. Under året har ett samarbete med Hasselfors Garden avseende jordtillverkning inletts. SÖRAB har även påbörjat en utredning om plats och behandlingsanläggning för rötning av matavfall. SÖRAB avvaktar Miljödepartementets remiss om fosfor innan beslut om fortsatta utredningar och undersökningar i frågan. Avfallsplanearbetet i samarbete med SÖRABs ägarkommuner har fortgått enligt planen med reservationer för osäkerhetsfaktorer med anledning av hantering av regeringens ännu ej beslutade avfallsutredning. Delmål och aktiviteter har tagits fram. Under året har bl.a. textilinsamling, ett samarbete med en hjälporganisation, påbörjats med mycket gott resultat. Under hösten har ett krisledningsseminarium om avfallshantering genomförts. 20 Under 2013 hade SÖRAB 830 studiebesökare på anläggningarna samt närmare 300 000 besök på SÖRABs hemsida, med huvudsakligt sye att få information om hur man sorterar, hur man slänger och vilka öppettider som är aktuella på anläggningarna. En av de aktiviteter som väckt mest uppmärksamhet och effekt är den genomförda ”Matsalskampen” där skolor tävlat med varandra om minskat matsvinn från skolbespisningar. Under 2013 fick 6776 skolbarn i SÖRAB regionen avfallsutbildning av SÖRABs skolinformatör. Ett fåtal snabbsläckta mindre bränder samt en större brand på Hagby i början av juni har drabbat bolaget. Samtlig personal i SÖRAB och kontrakterade entreprenörers personal har genomgått brandskyddsutbildning under hösten. En brandbil har köpts in till anläggningen på Hagby och brandbekämpningsresurserna har även utökats på Löt anläggningen. 2013 rekryterades en vice VD till bolaget med uppdrag att leda planering och kommunikation avseende bolagets arbete med den gemensamma avfallsplanen och intern styrning. En rekrytering av miljöchef påbörjades och slutfördes under hösten. Övriga nya rekryteringar är miljöspecialist, miljöledare, platschef till Löt samt kundmottagare till Hagby. Samtliga tjänster utom miljöledare är ersättningsrekryteringar. Totala mängderna återvunnet material, inkluderat verksamhetsavfall, har under året uppgått till 265 590 ton (f å 261 997 ton). Några övriga förändringar av verksamhetens art och omfattning förutses inte de närmaste åren. Eer verksamhetsårets utgång har inga väsentliga händelser inträffat. I nuläget bedöms inga särskilda risker eller osäkerheter för verksamheten föreligga. Omsättning och resultat Omsättningen har under året uppgått till 264 Mkr vilket är i paritet med 2012 (263 Mkr). Årets resultat, 10,8 Mkr, är något sämre än föregående år (13,2 Mkr). Under året har till skattemyndigheten inbetalts 4,7 Mkr (6,9) i deponiskatt. Förslag till disposition av bolagets resultat (i kronor) Till årsstämmans förfogande: balanserade vinstmedel 58 215 111 årets vinst 10 767 621 68 982 732 Styrelsens förslag: utdelning i ny räkning balanseras 1 200 000 67 782 732 68 982 732 Resultaträkning (tkr) Rörelsens intäkter Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Not 2013 2012 2 3 253 902 10 545 264 447 249 446 13 361 262 807 5 4 6, 7 8, 9 -220 151 -23 499 -208 605 -22 208 -11 051 -282 -254 983 -10 747 -400 - 241 961 9 464 20 846 5 981 -123 414 6 272 3 182 -224 1 398 4356 15 736 25 202 Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader Erhållen utdelning kortfristiga placeringar/aktier 13 Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner 14 -1 732 -7 062 Skatt på årets resultat 15 -3 236 -4 971 10 768 13 170 ÅRETS RESULTAT 21 Balansräkning (tkr) Not 2013-12-31 2012-12-31 Materiella anläggningstillgångar Byggnader Mark Markanläggningar Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg, installationer 6 10 7 8 9 9 178 12 321 17 676 38 027 1 664 78 866 10 111 12 321 20 016 35 912 1 894 80 254 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Långfristiga fordringar 11 12 211 114 325 211 114 325 79 191 80 579 16 1 250 1 838 17 39 833 3 605 6 934 5 045 55 417 56 267 2 882 1 666 60 815 73 864 68 467 Kassa, bank 102 846 97 941 Summa omsättningstillgångar 233 377 229 061 SUMMA TILLGÅNGAR 312 568 309 640 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Lager Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Skattefordran Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar 22 18 19 Balansräkning (tkr) Not 2013-12-31 2012-12-31 12 000 6 000 18 000 12 000 6 000 18 000 58 215 10 768 68 983 46 245 13 170 59 415 86 983 77 415 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital Reservfond 20 Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Skulder Obeskattade reserver 21 53 307 51 575 Avsättning återställning deponier 22 119 046 114 609 1 250 1 250 2 250 2 250 1 000 39 895 5 521 5 566 50 982 1 000 41 748 9 341 57 11 645 63 792 Summa skulder 225 585 232 225 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 312 568 309 640 15 060 13 000 15 060 13 000 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Övriga skulder Skatteskuld Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Fastighetsinteckningar Företagsinteckningar 23 24 25 26 23 Kassaflödesanalys (tkr) Not 2013 2012 15 736 25 202 11 051 4 437 103 -10 227 10 747 4 386 -1 567 -7 143 21 100 31 625 588 12 332 -1 853 -9 899 22 268 -1 286 -13 587 4 470 3 550 24 773 255 -10 021 1 764 -16 237 Kassaflöde från investeringsverksamheten -9 766 -14 473 Finansieringsverksamheten Amortering skulder Utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten -1 000 -1 200 -2 200 -1 000 -1 200 -2 200 Årets kassaflöde 10 302 8 100 Likvida medel vid årets början 166 408 158 308 Likvida medel vid årets slut * 176 710 166 408 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar Avsättning återställning deponier Förlust/vinst vid avyttring av inventarier Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 6,7,8,9 22 Förändring av rörelsekapital Minskning/Ökning varulager Minskning/Ökning fordringar Minskning/Ökning leverantörsskulder Minskning/Ökning övriga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Ersättning sålda inventarier Förvärv av materiella anläggningstillgångar *Likvida medel = summa kassa, bank och kortfristiga placeringar 24 8,9,10 Tilläggsupplysningar Not. 1 Redovisningsprinciper De redovisningsprinciper som är tillämpade överensstämmer med Årsredovisningslagen samt allmänna råd och rekommendationer från Bokföringsnämnden och Far. Följande värderings- och omräkningsprinciper har tillämpats i årsredovisningen: Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna redovisas till anskaffningskostnad med avdrag för planmässiga avskrivningar baserade på en bedömning av tillgångarnas nyttjandeperiod. Avskrivningar enligt plan har gjorts enligt följande: Byggnader Omlastningsstationer 5% Fastighet Löt 2:1 2% Markanläggningar Anskaffningar före 1/7 1990 5% på 75% av anskaffningsvärdet Anskaffningar efter 1/7 1990 5% av anskaffningsvärdet Maskiner och andra tekniska anläggningar 10% - 20% Inventarier, verktyg och installationer 10% - 20% Datorer 20% Skillnaden mellan avskrivningar enligt plan och bokförda avskrivningar redovisas som bokslutsdisposition. Leasing Sammanlagda anskaffningsvärdet av leasade maskiner uppgår till 621 tkr. Leasingavgift för dessa avtal uppgår till 101 tkr med förfallodag inom ett år samt till 76 tkr inom en fem års period. Not. 2 Nettoomsättning Hushållsavfall Verksamhetsavfall Gasutvinning Not. 3 Övriga rörelseintäkter Hyresintäkter Skogsförsäljning Vinst vid avyttring av maskiner/inventarier Övriga rörelseintäkter Varulager Varulagret har värderats enligt lägsta värdets princip, d v s till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Fordringar Fordringar är redovisade till det belopp varmed de beräknas inflyta. Periodisering har skett i enlighet med god redovisningssed. Kortfristiga placeringar Aktieandelen av kortfristiga placeringar är värderad till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet på balansdagen. Intäktsredovisning Försäljningen omfattar mottagning, avsättning och övriga tjänster. Försäljningen redovisas netto efter moms, punktskatter och rabatter. Intäkter redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och när huvudsakligen alla risker som är förknippade med ägandet övergått till köparen från säljaren, vilket normalt inträffar i samband med mottagning eller leverans. Intäkter från försäljning av tjänster redovisas när tjänsten är utförd. Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande: Hyresintäkter – periodiseras i enlighet med hyresavtal. Ränteintäkter – i den period ränteintäkten avser. Erhållen utdelning – när rätten att erhålla utdelning bedöms som säker. Belopp i följande noter (2-26) anges i tkr. 2013 2012 132 889 120 581 432 253 902 129 403 119 493 550 249 446 2013 10 197 348 10 545 2012 10 645 824 1 568 324 13 361 25 Not. 4 Medeltal anställda, löner, ersättningar och sociala avgifter 2013 2012 30 14 28 15 1 398 13 781 15 179 1 272 12 576 13 848 5 270 1 771 (399) 22 220 4 841 1 815 (387) 20 504 2013 2012 88 108 102 120 23 24 Not. 6 Byggnader Ackumulerat anskaffningsvärde 2013 26 432 2012 26 432 Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar enligt plan Utgående ackumulerade avskrivningar 16 320 934 17 254 15 385 935 16 320 9 178 10 111 Not. 7 Markanläggningar Ackumulerat anskaffningsvärde 2013 52 823 2012 52 823 Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar enligt plan Utgående ackumulerade avskrivningar 33 008 2 340 35 348 30 527 2 481 33 008 Utgående planenligt restvärde 17 475 19 815 Pågående byggnation Ackumulerat anskaffningsvärde 201 201 Utgående planenligt restvärde 201 201 17 676 20 016 Antal anställda (årsarbetare) varav kvinnor Löner och andra ersättningar uppgår till Styrelse och VD Övriga anställda Sociala avgifter enligt lag och avtal Pensionskostnader (varav för styrelse och VD) Avtal om avgångsvederlag uppgående till 2 årslöner har träffats med verkställande direktören i händelse av uppsägning från bolagets sida. Några övriga förpliktelser till styrelseledamöter och VD avseende pensioner etc finns ej. Not. 5 Revisorernas arvode och kostnadsersättning Deloitte AB revisionsuppdrag övriga tjänster Lekmannarevisorer revisionsuppdrag Med revisionsuppdrag avses revisorns ersättning för den lagstadgade revisionen. Arbetet innefattar granskningen av årsredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt arvode för revisionsrådgivning som lämnats i samband med revisionsuppdraget. Övriga tjänster avser konsulthjälp i samband med riskanalysarbete för styrelsen. Utgående planenligt restvärde Summa 26 Not. 8 Maskiner och andra tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde Försäljning/Utrangering Inköp Utgående anskaffningsvärde 2013 137 231 5 750 142 981 2012 133 819 -5 419 8 831 137 231 Ingående ackumulerade avskrivningar Försäljning/Utrangering Årets avskrivning enligt plan Utgående ackumulerade avskrivningar 101 319 7 172 108 491 99 950 -5 366 6 735 101 319 34 490 35 912 Pågående byggnation Ingåede anskaffningsvärde Inköp 3 537 - Utgående planenligt restvärde 3 537 - 38 027 35 912 Not. 9 Inventarier, verktyg och installationer Ingående anskaffningsvärde Försäljning/Utrangering Inköp Utgående anskaffningsvärde 2013 5 617 -617 733 5 733 2012 5 387 -399 629 5 617 Ingående ackumulerade avskrivningar Försäljning/Utrangering Årets avskrivning enligt plan Utgående ackumulerade avskrivningar 3 723 -260 606 4 069 3 382 -255 596 3 723 Utgående planenligt restvärde 1 664 1 894 2013 12 321 12 321 2012 5 544 6 777 12 321 Not. 11 Aktier och andelar Vallentuna Elverk AB 23 100 aktier , nominellt värde 2 kr/aktie 3 000 aktier, anskaffningsvärde 55 kr/aktie 2013 2012 46 165 211 46 165 211 Not.12 Långfristiga fordringar Långfristig fordran med förfallotid inom 5 år 2013 114 2012 114 Not. 13 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Ränteintäkter Resultat vid avyttring av kortfristiga placeringar 2013 986 4 995 5 981 2012 1 619 1 563 3 182 Utgående planenligt restvärde Summa Not. 10 Mark Ingående anskaffningsvärde Inköp Utgående anskaffningsvärde 27 Not. 14 Bokslutsdispositioner Avskrivningar utöver plan Byggnader (direktavdrag) Markanläggningar (direktavdrag) Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier Periodiseringsfonder Återföring periodiseringsfond Avsättning till periodiseringsfond Summa Not. 15 Skatt på årets resultat Följande komponenter ingår i skattekostnaden: Aktuell skatt Uppskjuten skatt avseende: Skillnad mellan bokförings- och skattemässiga avskr Redovisad skatt Redovisat resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats Skatteeffekt av: Justering av skatt tidigare år Ej avdragsgilla kostnader Ej skattepliktiga intäkter Schablonränta på periodiseringsfonder Uppskjuten skatt Redovisad skatt Not. 16 Lager Varulager flis Varulager bränslekross Varulager kompost Varulager skrot Not. 17 Kundfordringar Omlastning Återvinning Övriga Ej reskontraförda kundfordringar Not. 18 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda hyror Förutbetalda försäkringspremier Förutbetalda medlems-/serviceavgifter förening Övriga förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Not. 19 Kortfristiga placeringar DNB Fondförvaltning Swedbank Penningmarknadsfond MEGA Swedbank Robur 28 2013 2012 35 8 -930 153 -734 35 8 -1 426 31 -1 352 3 905 -4 903 -998 591 -6 300 -5 709 -1 732 -7 062 2013 2012 3 217 4 930 19 3 236 41 4 971 14 003 3 081 18 141 4 771 0 55 2 79 19 3 236 0 73 0 86 41 4 971 2013 957 132 144 17 1 250 2012 682 940 209 6 1 837 2013 16 067 11 300 11 192 1 274 39 833 2012 23 814 18 780 10 214 3 458 56 267 2013 1 033 111 487 283 3 131 5 045 2012 727 143 479 317 1 666 2013 33 242 40 622 73 864 2012 32 120 16 274 20 073 68 467 Not. 20 Förändring i eget kapital Belopp vid årets ingång Vinstdisposition enligt beslut vid årsstämma Utdelning Årets resultat Belopp vid årets utgång Aktiekapital 12 000 Reservfond 6 000 Balanserad vinst 46 245 Årets resultat 13 170 13 170 -1 200 -13 170 10 768 12 000 6 000 58 215 10 768 2013 2012 46 8 18 636 443 81 16 17 705 596 5 649 1 230 4 281 11 812 6 300 4 902 53 307 3 905 5 649 1 230 4 281 11 812 6 300 51 575 2013 27 490 91 556 119 046 2012 28 246 86 363 114 609 2013 34 288 5 607 39 895 2012 39 750 1 998 41 748 Not. 24 Övriga skulder Mervärdesskatteskuld Erhållna depositioner Preliminärskatt o sociala avgifter Övriga kortfristiga skulder 2013 283 2 990 877 1 371 5 521 2012 3 241 5 144 812 144 9 341 Not. 25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna semesterlöner Upplupna kostnader bränslen Förutbetalda intäkter Övriga poster 2013 1 155 3 556 37 818 5 566 2012 1 071 5 722 4 265 587 11 645 2013 15 060 13 000 28 060 2012 15 060 13 000 28 060 Aktiekapitalet består av 12 000 stycken aktier. Varje aktie har ett kvotvärde på 1 000 kr. Not. 21 Obeskattade reserver Avskrivningar utöver plan Byggnader (direktavdrag) Markanläggningar (direktavdrag) Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier Periodiseringsfonder Periodiseringsfond tax 08 Periodiseringsfond tax 09 Periodiseringsfond tax 10 Periodiseringsfond tax 11 Periodiseringsfond tax 12 Periodiseringsfond tax 13 Periodiseringsfond tax 14 Not. 22 Avsättning återställning deponier Återställning Hagby Återställning Löt Avsättning har gjorts för att täcka framtida kostnader för hantering av lakvatten och topptäckning av avslutade deponier för återställning av avfallsupplag vid avslutad deponering. Avsättningarna är anpassade till och beräknade utifrån EG-direktivet 1999/31 om ”Deponering av avfall”. Direktivet innebär att avsättningarna grundar sig på en 30-årig tidshorisont efter avslutad deponering. Not. 23 Leverantörsskulder Leverantörsskulder Ej reskontraförda leverantörsskulder Not. 26 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Skulder till kreditinstitut Företagsinteckningar 29 Vallentuna 2013-04-18 Örjan Lid Ordförande Allan Palm Jan Eckert Anders Rosenberg Benkt Kullgard Jan Jogell Pietro Marchesi Carina Erlandsson Per Nilsson Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avgivits 2014-04-28 Deloitte AB Lars Egenäs Auktoriserad revisor 30 Magnus Nilsson Revisionsberättelse Till årsstämman i Söderhalls Renhållningsverk AB Organisationsnummer 556197-4022 Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Söderhalls Renhållningsverk AB för räkenskapsåret 2013-01-01 - 2013-1231. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 18-31. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i sye att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i sye att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Söderhalls Renhållningsverk AB för räkenskapsåret 2013-01-01 - 2013-12-31. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Söderhalls Renhållningsverk ABs finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Stockholm den 28 april 2014 Deloitte AB Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Lars Egenäs Auktoriserad revisor 31 Ny platschef på Löt är Andreas Kreibom SÖRABs prioriterade miljöområden Vi i Sverige ska lösa våra miljöproblem nu och inte lämna över dem till kommande generationer. Det har Sveriges riksdag beslutat. Sveriges miljömål är riktmärken för detta arbete och tre av dessa ingår i SÖRABs miljömålsprogram. SÖRAB-kommunernas avfallsplan där avfallshierarkin är central är också styrande vid framtagande av SÖRABs miljöpolicy och miljömålsprogram. Begränsad klimatpåverkan "Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.” Det har Sveriges riksdag beslutat. SÖRABs verksamhet medför utsläpp av klimatpåverkande gaser när avfall transporteras, från deponierna på Löt och Hagby och när energi förbrukas på anläggningarna. Deponierna bidrar med störst andel av utsläppen, när gamla sopor bryts ned under syrefria förhållanden. Gasen består till största del av växthusgaserna metan och koldioxid. Metan har ungefär 25 gånger starkare klimatpåverkan än koldioxid. SÖRAB har beslutat om att minska sina utsläpp av växthusgaser. 32 Följande detaljerade miljömål har varit riktmärke för utsläppsminskande åtgärder: ”Metanutsläpp ån Hagby ska minska med 30% till 2014 relativt 2009”. För att minska utsläppen av växthusgaser och ta tillvara deponigasens energiinnehåll utvinns deponigas från SÖRABs båda deponier. Gasen används för att värma upp SÖRAB:s anläggningar och säljs även som ärrvärme. All gas kan inte samlas in på grund av att gasen hittar egna vägar genom deponin och pga det årstidsberoende ärrvärmebehovet. På så sätt kan deponigasen nå atmosfären. Därför planeras för ett jämnare gasuttag från Hagbydeponin så att gasen kan omhändertas även under den varma årstiden då ärrvärmebehovet är litet. Effekten av kommande åtgärder kommer att utvärderas under 2014. Energieffektivisering av anläggningsförbrukningen är ett annat proriterat målområde. ”Energiförbrukning som används för uppvärmning/fastighetsdri och belysning ska minskas relativt 2011, med bibehållen komfort. Målet gäller 2012-2013.” Elförbrukning för uppvärmning och fastighetsdri har minskat på sex av nio anläggningar sedan år 2011. Görvälns goda resultat beror på byte av belysning och radiatorer samt att belysning stängs av under nätter. På Hagby har totala anläggningsförbrukningen av el ökat till följd av byte från oljepanna till bergvärme och pga att tidigare avfallskross som drevs med diesel har ersatts med el-kross. Båda åtgärderna innebär totalt minskad klimatpå- det behandlade lakvattnets ekotoxicitet ska bibehållas på en låg nivå trots utökad Anläggning Förändring 2011-2013 Skillnad i kWh Kommentar behandlingsverksamhet (Måluppfyllelse Hagby +2,1 % 41728 Bergvärme + eldriven kross i drift 2014). Löt +8,3 % 95918 (exklusive SITA och Big Bag) År 2012 var ovanligt nederbördsrikt Smedby -9 % -3208 Görväln -49 % -18611 vilket fyllde lakvattenmagasinen på Löt och Stockby +1 % 178 lakvatten behövde bräddas från reningsSödergarn +7 % 836 Kronåsen -18 % -1509 verket under vårvintern i samband med Kvarnkullen -19 % -7066 snösmältningen. Bräddningen medförde att 51 kvm större yta år 2013 jfr med 2011. Huvudkontoret -15 % -15025 Totalt riktvärden för utsläpp av fosfor, kväve och BOD via lakvatten överskreds. Reningsverket har börjat byggas om för att optimera verkan eersom elen är upphandlad med krav på ”bra miljöval” kvävereningen som i sig förbrukar både fosfor och BOD. Bygget och den fossila energiförbrukningen har därmed minskat. planeras vara färdigt under 2014 och resultaten kommer att redovisas till Mark- och miljödomstolen i enlighet med tillstånd Ingen övergödning för verksamheten. "Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon På Hagby har en ny reningsanläggning tagits i dri och utvärnegativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk derats under året. Utvärderingen visar att fosforutsläppen mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och behöver reduceras ytterligare innan utsläpp kan ske till Stora vatten." Värtan. Ytterligare reningsutrustning kommer därför att instalDet har Sveriges riksdag beslutat. leras under 2014. Förändring av elförbrukning [kWh] Avfallsverksamheten genererar förorenade vattenströmmar när nederbörd infiltrerar avfallet. Näringsämnen lakar ut från deponerat hushållsavfall och från kompost. Det förorenade vattnet behöver därför behandlas för att inte förorsaka övergödning i vattendrag, sjöar och hav. SÖRAB har beslutat att minska lakvattenbildning och minimera miljöeffekten i recipienterna och konkret arbeta mot följande mål: Utsläpp av lakvatten från Löt ska vara inom riktvärden och Resurseffektiv avfallshantering ”År 2020 ska avfallshanteringen i SÖRAB-kommunerna vara en del av ett hållbart samhälle där människan står i centrum. Avfallshanteringen ska ske med bästa möjliga resursutnyttjande och minsta möjliga miljöpåverkan. Det avfall som uppkommer ska vara en resurs och inte ett miljöproblem.” Det har kommunfullmäktige i SÖRAB-kommunerna beslutat. SÖRAB har genom antagande av ny miljöpolicy beslutat att 33 Utsläpp Totalkväve, Kumulativt Deponi Hagby kg % 3000 60 2500 50 2000 40 1500 30 1000 20 500 10 0 0 Jan Feb Mars April Riktvärde Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec 2006 Kväve total, N 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Andel av hanterade mängder på Hagbys sorteringsplatta som deponeras bolaget ska verka för att följa avfallshierarkin och för ökad resurshushållning. Det innebär att avfall ska betraktas som en resurs och i möjliga fall återbrukas istället för att återvinnas eller deponeras. Följande miljömål har under året varit styrande för arbete i enlighet med avfallshierarkin. ”Öka totala andelen till materialåtervinning med 3%, relativt 2012. (2014)” Återvinningscentralerna är i ett förändringsskede och sedan 2013 erbjuds kunderna att lämna funktionella prylar och möbler till återbruk istället för till återvinning. Under målperioden har andelen till återbruk därmed gått från noll till någon %, se tabell nedan. Kompost, gips, wellpapp, sten/jord och betong samt metall går tillbaka in i återvinningsledet. Andelen som materialåtervinns synes minska 2013 jämfört med 2012. Det beror på att mer material återbrukas. Även andel som energiutvinns och deponeras har minskat över målperioden. Sammantaget har SÖRAB klättrat i avfallshierarkin, mot en mer resurseffektiv avfallshantering. Under hösten 2013 påbörjades ett pilotförsök där textilfraktion sorteras ut från brännbar fraktion. Kläder och skor i gott skick återanvänds, övrigt material återvinns på olika sätt beroende på fibertyp. Det återvunna materialet fragmenteras i olika långa fibrer och används på följande sätt: • Ull spinns om till nytt garn • Denim skickas till Tyskland där det används som ljuddämpare i bildelar • Blandade fibrer skickas till England för madrasstillverkning. Materialet används även av FN i deras filttillverkning. • Annat material används som putstrasor inom fartygsindustrin Utfallet från försöket var positivt och textilinsamlingen kommer under 2014 att permanentas och utökas. I samband med upphandlingen av den nya entreprenören på Hagbys sorteringsplatta ställdes skarpare och tydligare sorteringskrav för den sorteringsrest som vanligtvis deponeras. Resultaten är tydliga: De mängder som deponeras av totalt hanterat på sorteringsanläggningarna har minskat, se diagram ovan. Andelar från ÅVC (ej konstruktionsmaterial och trädgårdsavfall) 2011 2012 2013 1,5% 2,3% Återbruk Textilier och prylar Materialåtervinning Materialåtervinning Materialåtervinning Materialåtervinning Materialåtervinning Materialåtervinning Skrot Tidningar Wellpapp Däck Gips 11% 3% 4% 1% 4% 23,3% 11% 3% 4% 1% 4% 23,1% 11% 3% 4% 1% 4% 22,7% Energiåtervinning Energiåtervinning Energiåtervinning Energiåtervinning Grovkross RB Träavfall 9% 21% 39% 68,8% 8% 21% 39% 67,8% 8% 20% 40% 68,0% Deponering Deponering - Asbest Deponering Ej återvinningsbart 7% 0% 7,9% 7% 1% 7,6% 7% 0% 6,9% 100% 100% 100% Totalt Åvc 34 Övriga prioriterade miljöfrågor Bränder i avfalls- och bränslelager är en prioriterad miljöfråga hos SÖRAB. På nationaldagens morgon inkom ett larm till Hagbys beredskapstelefon. Det brann i en avfallshög på Hagbys sorteringsplatta. Ett intensivt släckningsarbete tog vid med vattenbombning från helikopter och brandbilar för att branden skulle hinna släckas innan det stundande prinsessbröllopet. Två dygn senare syntes inte en rökstrimma på himlen. Kvar fanns stora volymer förorenat släckvatten att omhänderta och rena innan det kunde släppas ut. Det tog hela sommaren att säkerställa vattenkvaliteten innan utsläpp kunde ske till ordinarie recipient. SÖRAB har däreer ytterligare förbättrat det systematiska brandskyddsarbetet vad gäller förebyggande åtgärder, övervakning och skadebegränsande åtgärder. SÖRABS Ledning: Övre raden fr v: Tonny Hendered, Johan Lausing, Per Nilsson, Annica Norbäck, Sten Johansson, Per Hammarlund Nedre raden fr v: Andreas Kreibom, Tomas Stegfeldt, Rickard Cervin Miljöpolicy Grunden för vår miljöpolicy är att SÖRAB i all sin verksamhet med uppgifter som drift av anläggningar, byggande, information och planering samt som konsult skall följa aktuell miljölagstiftning och verka för minsta miljöpåverkan i ett långsiktigt uthålligt samhälle. SÖRAB skall genom ständig förbättring inom sin verksamhet: • i första hand förebygga uppkomst av förorening och i andra hand minska omgivningspåverkan. • följa avfallshierarkin*) och verka för ökad resurshushållning • påverka vår omvärld för en miljöriktig avfallshantering • ställa samma miljökrav på samarbetspartners och entreprenörer som gäller för SÖRAB Söderhalls Renhållningsverk AB, SÖRAB *) Prioriteringsordning för avfallshantering: 1) Förebyggande, 2) Återanvändning, 3) Materialåtervinning, 4) Annan återvinning, t.ex. energiåtervinning, 5) Bortskaffande (deponering) 35 society MILJÖMÄRKT TRYCKSAK 341 001 Upplands Väsby Täby Sollentuna Järfälla Sundbyberg Danderyd Solna Lidingö Stockholm Söderhalls Renhållningsverk AB, SÖRAB, är ett regionalt återvinnings- och avfallsbehandlingsföretag ägt av kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna. Bolaget har givits uppdraget att svara för ägarkommunernas behandlingsansvar exklusive Stockholm. SÖRAB erbjuder också industrier och andra verksamheter sortering, återvinning och behandling av deras avfall. Verksamheten leds av en styrelse med en representant och en ersättare från var och en av ägarkommunerna exklusive Stockholm. Ordförande är Örjan Lid och vd Per Nilsson. Bolaget har sedan 1995 en modern deponi och behandlingsanläggning i Löt-Vallentuna och en återvinningsanläggning och nedlagd deponi i Hagby-Täby. Omlastningsstationer finns i Hagby-Täby, Lidingö och Smedby-Upplands Väsby. Återvinningscentraler finns i Hagby-Täby, Löt-Vallentuna, Smedby-Upplands Väsby, Görväln-Järfälla, Stockby-Lidingö och Kvarnkullen-Sundbyberg. Separat mottagning av trädgårdsavfall finns i Södergarn-Lidingö och Kronåsen-Sollentuna. Söderhalls Renhållningsverk AB, SÖRAB Banvägen 27, Box 63 186 21 Vallentuna Telefon: 08-505 804 00 E-post: [email protected] Hemsida: www.sorab.se FOTO: BJÖRN LEIJON Vallentuna