Transcript SÖRAB 2011
SÖRAB 2011 ÅRSREDOVISNING OCH MILJÖREDOVISNING Världens viktigaste arbete Vi gör det tillsammans med dig Framtiden kan åter vinnas Om vi gör det tillsammans Linnea, 6 månader, tycker vi ska lösa våra egna avfallsproblem och inte lasta över de på henne. Varför ska det över huvud taget finns något som vi kallar avfall? Ja, nu ska vi ju inte bara byta ordet. Vi behöver sannolikt byta ut hela synsättet. Skaffa oss nya glasögon. Sluta slösa och förstå att saker som vi vill göra oss av med är råvarorna till nya produkter. Samhället arbetar just nu med att ta fram en ny nationell avfallsplan och ett nationellt program för att förebygga uppkomsten av avfall. Inom hela EU ska enligt ett särskilt direktiv om avfall en prioritetsordning gälla för lagstiftning och politik i medlemsstaterna. En avfallshierarki ska gälla och hanteringen av avfallet ska drivas uppåt i trappan där översta steget är att förebygga avfall. Tillsammans kan vi uträtta mycket. I SÖRAB-kommunernas avfallplaner har vi satt målen till år 2020 för vår region. Dit ska vi! Tillsammans kan vi komma längre och åstadkomma mer. 2 Tillsammans kan man skapa mycket Ett bra år och lägre taxor till exempel Efter ett antal år med goda ekonomiska resultat i bolaget blev resultatet för 2011 det hitintills bästa i bolagets historia. Varför blev det då så? Ja, det har definitivt inte berott på att vi tagit för mycket betalt för den kommunala avfallshantering vi bedriver. Tvärtom så är det så att vi genom åren ha ett underskott i taxesättningen gentemot våra ägarkommuner. Underskotten har täckts av goda resultat vad gäller att ta hand om avfall från företag. Inkluderande sortering och bearbetning av sådant avfall samt försäljning av utsorterade och förädlade produkter. Tack vare årets resultatförbättring har vi inför 2012 kunnat sänka taxorna till våra ägarkommuner, vad gäller mottagning av hushålls- och matavfall, med inte mindre än 12%. Med andra ord - bra resultat är garanten för att hålla låga taxor mot kommunerna och som i sin tur minskar kostnaderna för våra kommuninnevånare. De goda resultaten gör dessutom att vi fortsatt kan investera i nya anläggningar och i modern teknik. En anläggning som vi äntligen fått alla tillstånd klara för är byggnation av en ny återvinningscentral på Lidingö. Byggstart beräknas till sommaren 2012 med målet att inviga den under våren 2013. Vi arbetar även fortsatt intensivt tillsammans med Sundbyberg stad för att få till en ersättningsanläggning för den högst provisoriska återvinningscentralen som vi idag driver i Sundbyberg. Vi har också fått nya tillstånd för våra återvinningsanläggningar Löt och Hagby. Tillståndet för Löt tog vi i anspråk i december och för Hagby 1 januari 2012. De nya tillstånden ger oss möjlighet att tillgodose regionen med än större kapacitet att ta hand om avfall. Samtidigt som tillstånden nu återspeglar de regler och krav som ställs för såväl en modern som framtida avfallshantering. Under året har vi arbetat vidare mot uppsatta mål i den gemensamma avfallsplan som vi tagit fram tillsammans med våra ägarkommuner. Ett av de mest övergripande målen i planen är att förebygga att avfall uppstår. En trend som vi hoppas kan sättas i samband med detta arbete är att mängden hushållsavfall på totalbasis har minskat de senaste tre åren. I jämförelse med 2010 har minskningen för 2011 varit 1,6% och jämfört med den volymkulmen som nåddes 2008 är minskningen 4,6%. Detta trots en stegrande inflyttning och befolkningsökning i kommunerna under dessa år. Framställning av mer biogas är en fråga som fått stort utrymme såväl inom politiken som i massmedia under året. Sex av våra ägarkommuner har på allvar kommit igång med matavfallsinsamling. Idag tar vi tar emot matavfallet på vår nyligen byggda omlastningsanläggning på Hagby och transporterar däreer detta till Uppsala för biogasframställning. Vi utreder fortsatt frågan om hur mycket vi ska involvera oss i processen att själva tillverka biogas. Ett spår som utreds i samband med detta är om vi, i samarbete med Käppalaförbundet, ska låta samröta matavfallet med avloppsslam. Eersom vi har en hel del snart blivande pensionärer och samtidigt för att rusta oss för framtida utmaningar har vi under året genomfört en omorganisation i bolaget. Ett kommande behov av rekryteringar i samband med omorganisationen har identifierats och ett rekryteringsarbete har inletts och kommer att fortgå under 2012 Till sist men inte minst vill jag rikta ett stort tack till alla medarbetare och entreprenörer som tillsammans gör SÖRAB till det framgångsrika och fina företag som det idag är. Per Nilsson VD, SÖRAB 3 Anton och Ida väger matavfall i ett projekt i en Sollentunaskola med mål att lära sig ta lagom portioner och minska matsvinnet. Låt oss gå igenom 2011 tillsammans Tillsammans är verkligen ordet som symboliserar hur SÖRAB arbetar. Andra ord är långsiktigt, samhällsnyttigt och med miljöhänsyn. Uppdraget att ta ansvaret för behandling av regionens avfall har vi fått av våra ägarkommuner. Det betyder att vi ska samverka med och serva de nästan 450 000 invånare som bor i våra kommuner. I det arbetet samverkar vi med kommunledningar, avfallsansvariga, planerare, inköpare, skolmåltidspersonal, insamlingsentreprenörer, miljöinspektörer, exploatörer, informatörer, lärare, elever, med flera i ägarkommunerna. Vi samverkar också med våra 4 externa företagskunder så att även de kan erbjudas den bästa lösningen för sin avfallshantering. Därtill kommer alla de entreprenörer som vi har till hjälp på våra anläggningar och alla de leverantörer av behandlingstjänster som bistår oss med t ex biogasutvinning, komposttillverkning, återvinning av material eller energiutvinning ur avfall. SÖRAB fungerar som spindel i nätet, som får det hela att vävas samman till en helhet där avfallsplan och miljöledningssystem tillsammans med kommunuppdraget - som bygger på samhällsnytta och långsiktighet - utgör grunden för vårt arbete. Det goda matavfallet Det sägs att var ärde matkasse som vi bär hem går i soporna. En del är skal och rens men den största delen av det som slängs skulle vi kunna äta upp. När maten produceras, transporteras, förädlas, paketeras, lagras och lagas så påverkar det miljön. Kastar vi bort maten är allt förlorat. Näring och pengar. Vi kallar det matsvinnet. Det ser ut på liknande sätt i våra storkök, restauranger och avfallet från butiker. Under året har många skolor på olika sätt arbetat med att minska detta svinn. Skolkökspersonal har här arbetat tillsammans med elever. Matrester har vägts och svinnet har minskat. Kommunerna tillsammans med SÖRAB har drivit på. Målet är att avfallsmängderna ska minska. Och- det har de faktiskt gjort. Det senaste året har de minskat med 1,6% och ser vi på de senaste tre åren, eer toppen 2008, har de minskat 4,6%. Detta trots en ökad befolkning i våra kommuner. Cirkulera mera Även om vi blir bättre på att minska svinnet blir det mycket matavfall kvar. Omkring 100 kg per person. Tillsammans med våra kommuner och invånarna har insamlingen av matavfall från hushållen under året satt igång i någon kommun och ökat i flera. Avfallet rötas och blir biogas och biogödsel i Uppsala Vattens rötkammare. För att optimera transporterna omlastas matavfallet i en särskild linje på Hagby som vi byggde och tog i bruk under 2010. Energin i det matavfall som en genomsnittlig familj slänger under en vecka motsvarar 0,16 l diesel. Av biogödseln kan vi spara 6 g kväve och 1,5 g fosfor per kg avfall. Vid årets slut är det sex av SÖRAB-kommunerna som erbjuder matavfallsinsamling för hushållen. Insamlade mängder under året blev ca 5 500 ton. Jenny Särnholm, informatör i Solna stad, har med nya idéer och inspiration fått fart på matavfallsinsamlingen från hushållen i Solna. ÅVC - mindre mängder Mängderna på våra återvinningscentraler minskar. Kanske beror det på en klokare konsumtion eller att vi nu börjat byta saker med varandra. Näthandeln av begagnade varor har blivit på modet. Trots det finns det mängder av användbara saker som slängs på våra rätt små återvinningscentraler. Vår dröm är att vi ska kunna etablera kretsloppsparker där mer kan användas om igen. Det ser nu ut att ha lossnat så att vi kan få en större, modernare och mer arbetsmiljömässigt anpassad återvinningscentral på Lidingö. Projekteringsarbetet har börjat och vi räknar med byggstart under sommaren 2012. Någon typ av återbruksverksamhet planerar vi ska rymmas på den anläggningen. Vi har också arbetat vidare för att hitta en ersättning för den provisoriska återvinningscentralen i Sundbyberg, men ännu är där inte klart med någon lösning. Även här signalerar kommunen önskemål om att anläggningen ska rymma någon typ av återbruksverksamhet. På våra centraler i Upplands Väsby, Järfälla och Vallentuna arbetar vi tillsammans med Myrorna för att öka återbruket av saker. När du besöker en av våra återvinningscentraler möter du inte bara vår egen personal. Oast är den du möter en som är anställd av någon av de entreprenörer som vi här valt att samarbeta med. 5 Tomas och Alexander från Skånela transport, vår entreprenör för komposten och jordtillverkningen på Hagby. Trädgårdsavfallet växer Trädgårdsavfallet från regionen kan också återvinnas. På Hagby komposterade vi under året 23 195 ton. Stränga regler i EG-lagstiningen medförde att vi måste sluta ta emot hästgödsel som har varit en bra beståndsdel i vår kompost. Vi vet att det finns många hästägare som anser det vara en bra lösning att kunna samarbeta med oss. En eventuell risk för att någon smitta ska kunna spridas om materialet inte är tillräckligt hygieniserat är motivet till detta tråkiga beslut. Trots det ökade den mottagna mängden trädgårdsavfall med några tusen ton. Själva komposteringen på Hagby drivs av en entreprenör, som kan erbjuda SÖRAB specialistkunskap inom just denna verksamhet, men också modern och funktionell utrustning för jobbet. Den rullande återvinningscentralen För att ta sig till våra återvinningscentraler krävs oast att man har tillgång till bil. Andra insamlingsplatser för grovavfall är grovsoprum. Där blir sällan avfallet så uppdelat att det kan återvinnas. Ett nytt grepp under 2011 blev därför att komma närmare de boende med återvinningscentralen. Den mobila återvinningscentralen introducerades. Det är en bemannad och inredd container med sorteringsmöjligheter oast åtföljd av en sopbil för vanligt brännbart avfall. På så sätt kan besökare få samma sorteringshjälp som vid den vanliga återvinningscentralen. Anläggningen är på plats under några timmar och beställs oa av bostadsrättföreningar eller andra lite större fastighetsägare och bemannas av entreprenör. Sorteringsplattorna är våra hjärtan Sorteringsplattorna är centrala och viktiga platser i SÖRABs verksamhet. Även här arbetar vi tillsammans med entreprenörer. Avfall sorteras för återvinning av material och för energiåtervinning. Målet är att lägga så lite som möjligt på tipp och åter- 6 vinna mesta möjliga ur avfallet. Under året har vi ha särskilt fokus på denna fråga. Allmänheten uppmanas att tömma sina säckar på återvinningscentralerna för att vi ska veta att det sorteras rätt. En andra sortering med krossning och vidare separering har prövats och mängderna av s.k. rejekt har halverats. Avgifta och oskadliggöra Under hösten blev det debatt om lågenergilamporna i Sverige. Anställda vid glasåtervinningen utsattes för kvicksilverångor genom att folk lägger lågenergilampor i insamlingen för glasförpackningar istället för att hantera dem som farligt avfall. Fattas det system för insamlingen eller information? Alla SÖRABkommuner erbjuder idag mottagning av ljuskällor på våra återvinningscentraler. Ansvaret för återvinning eller oskadliggörande av elektriska eller elektroniska varor har producenterna. För att lösa det praktiskt samarbetar SÖRAB med El-kretsen, som bildats gemensamt av elektronikbranschens aktörer för att ta ansvar för uttjänt elektronik som satts på marknaden. I de flesta av våra kommuner kan flerbostadshus få hämtning av elektronik utan särskild kostnad om man ordnar en insamlingsplats. I flera av våra kommuner finns också fastighetsnära system genom t ex röda lådor som hämtas av entreprenör eer avisering till kommunen eller vid särskilda hämtningstillfällen. Det finns också samordnad information om hur man i SÖRAB-kommunerna ska hantera och sortera sitt avfall på den digitala sorteringsguiden SÖREN som man lätt hittar på SÖRABs hemsida. För att sätta lite extra fokus på att det är viktigt att lämna såväl ljuskällor som annan elektrisk eller elektronisk utrustning deltog SÖRAB i av El-kretsen aviserad återvinningshelg i september. Vi passade då på att bjuda på fika med dammsugare. Förorenad jord tvättas På Löt bedriver vi sedan många år ett samarbetsprojekt där förorenade jordar behandlas för att minska eller separera innehållet av farliga ämnen. Samarbetet ger oss tillgång till specialistkompetens och stimulerar till utveckling av nya tekniker för att kunna avgia avfallet och öka återvinningen av renat material. Både biologiska och kemiska reningsmetoder liksom jordtvätt används i arbetet. Mängd behandlad förorenad jord ton 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 2005 2008 2009 2010 2011 Ove och Monica Trumstedt lämnar trädgårdsavfall på Hagby. Sara som jobbar hos vår ÅVC-entreprenör Hendab kontrollerar att lågenergilamporna lämnas på rätt plats. 7 Ylva Grill, SÖRAB , med elever från en skola i Upplands Väsby. Förändra beteende och veta mer För att åstadkomma förändringar behöver vi också samarbeta med lärare och elever. Det är eleverna i våra skolor som kommer att forma och påverka vårt samhälle framöver. Sedan några år har vi information till skolor på vår hemsida. Sajten ”One planet” ger information och inspiration till lärare och elever på högstadiet och gymnasiet. I år har vi lagt till ”Sophias sopskola” för låg- och mellanstadiet. För att ge verksamheten extra skjuts har vi ha en skolinformatör som kommer ut till klassrummen. Vi har också tagit emot elever på besök på våra anläggningar. Anläggningen på Smedby är ett bra ställe att visa kretsloppet och berätta vad som händer med vårt avfall. Här finns både omlastningsstation och återvinningscentral att visa upp. Vi har också ordnat en särskild liten informationslokal, Skolstugan, för att samla informationen men också för att ge eleverna lite skydd. Hit kommer de ju vare sig det är sol, värme eller regn och rusk. I skolorna har vår skolinformatör mött ca 2 056 elever och 1 300 har varit på besök på någon av våra anläggningar sammantaget med besökare från våra kommuner, landet i övrigt och resten av världen. Vår hemsida har ha närmare 200 000 besökare. 8 Apotekets huvudvärk är vår Apoteken har sedan en tid ett producentansvar för överblivna mediciner. Några avfallsslag ingår inte i detta utan betraktas som vanligt hushållsavfall och faller under kommunernas ansvar. Så är det t ex med kanyler. För sådant avfall har SÖRAB och kommunerna samarbetat med Apoteket AB sedan många år. Apoteken tillhandahåller säkra insamlingsburkar för kanylerna och tar sedan tillbaka och oskadliggör dem. Med avregleringen blev det inte bara en part på apotekssidan att samarbeta med, utan ett flertal olika aktörer. Eer att ha undersökt förbränningsanläggningarnas möjlighet att behandla insamlingsburkarna tillsammans med vanligt hushållsavfall blev det nödvänligt att fortsätta med inlämning av burkarna till apoteken. Många avtal har skrivits och under året har systemet varit i full gång. Burkarna hämtas på apoteken av en entreprenör som SÖRAB anlitat, och samlas upp på mottagningsanläggningen på Hagby innan de förs till destruktion. Vi vill också veta mer Vad våra besökare tycker om våra anläggningar t ex. Under året gjorde vi en förnyad undersökning bland besökare till våra återvinningscentraler. Ett marknadsundersökningsföretag hjälpte oss liksom tidigare. De flesta av besökarna har något positivt att säga om den återvinningscentral de besöker, och totalt sett är besökarna nöjda och ger servicen ett högt betyg. Totalomdömet/ det samlade betyget för samtliga anläggningar ligger på samma nivå som i den förra mätningen 2009. På frågan om man besökt någon återvinningscentral som de tycker är bättre än den de besöker svarar var ärde besökare ”ja”. Det gäller främst besökare i Stockby (Lidingö) och Kvarnkullen (Sundbyberg). Skälen är främst att den andra anläggningen är större, inga köer och bättre öppettider. Glädjande är att man på samtliga våra anläggningar får höga betyg för personalens service, bemötande och kunnighet. För att minska problem med köer på Hagby installerade vi under året en webbkamera som man hittar på vår hemsida, och för Smedby ska vi försöka öka öppettiderna för 2012. Renare på Löt avfallsanläggning På Löt har vi under året ha två stora arbeten på gång. Under flera år har vi tagit emot, stabiliserat och deponerat aska från avfallsförbränning på Löt. Det har medfört att vi fått höga kloridhalter i vårt lakvatten. Vi har nu sedan några år slutat deponera aska. Sluttäckningen av askcellerna har delvis kunnat ske med massor som vi tagit om hand när vi utökat vattenreningssystemet med en ny stor lakvattendamm. Den nya dammen var nödvändig för att bättre kunna hantera vatten från de olika delarna på anläggningen. Dammen rymmer 21 000 kbm. Jobbet gjorde vi tillsammans med en entreprenör som handlats upp för uppdraget. Under senare delen av året tog vi också det nya till- Bengt Frizén från Täby lägger den trasiga plattteven i elektronikåtervinningen på Hagby ÅVC. stånd, som vi fick redan i mars, i anspråk. Det nya tillståndet ger oss bl.a. möjlighet att hantera större mängder förorenade massor, vilket ser ut att finnas ett stort behandlingsbehov för i regionen. Förbättrad vattenrening på Hagby Även på Hagby har vi sett över och förbättrat vattenreningssystemet. Här gäller det processvattnet från sorteringsplattan som fått en ny betydligt större utjämningsbassäng under året. Avsikten är att vi bättre ska kunna hantera fluktuationer i vattenflöden och bättre klara mer extrema situationer som t ex vid brand. Reningssystemet ska nu kompletteras med en filteranläggning under 2012. Tillsammans med konsulter söker vi den bästa lösningen för att nå en bra rening av vattnet. Viktoria Jensen på apoteket Frigga i Täby Kyrkby visar de burkar som använda kanyler samlas in i. 9 Styrelsen Per Nilsson, VD Anders Rosenberg, Järfälla Jan Jogell, Sundbyberg Jan Eckert, Upplands Väsby Allan Palm, Lidingö Pietro Marchesi, Täby Elwe Nilsson, Ordförande, Vallentuna Benkt Kullgard, Sollentuna Magnus Nilsson, Solna Ej på bild: Carina Erlandsson, Danderyd 10 Förvaltningsberättelse Styrelsen för Söderhalls Renhållningsverk AB, avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 2011. SÖRAB bildades år 1978. Bolagets verksamhet omfattar byggnation och dri av regionala avfallsbehandlingsanläggningar, insamling och bortforsling av avfall, konsultverksamhet i avfallsfrågor åt bolagets ägare och andra. Bolaget ägs av Danderyd, Järfälla, Lidingö, Solna, Sollentuna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna kommuner. Bolaget har sitt säte i Vallentuna. Bolagets styrelse har sedan årsstämman 2011 utgjorts av nedanstående nio personer varav en är kvinna. Ledamöter: Elwe Nilsson (m) ordf Pietro Marchesi (m) Carina Erlandsson (m) Anders Rosenberg (m) Allan Palm (m) Magnus Nilsson (m) Benkt Kullgard (m) Jan Eckert (m) Jan Jogell (s) Suppleanter: Jaana Tilles (s) Sven Fjelkestam (fp) Olof Reichenberg (m) Leena Jungefors (s) Göran Tegnér (fp) Anders Ekegren (fp) Christina Nelson-Södersten (fp) Ali Kashefi (s) Per Haraldsson (m) Kommun: Vallentuna Täby Danderyd Järfälla Lidingö Solna Sollentuna Upplands Väsby Sundbyberg Styrelsens möte föregås av en ordförandeberedning där Elwe Nilsson och Allan Palm deltar. Ordinarie revisorer har fram till årsstämma varit auktoriserade revisorn Lars Egenäs samt Rolf Hagstedt, Sollentuna och Sven Ydell, Danderyd. Revisorssuppelanter har varit Deloitte AB samt Hans Karlberg, Lidingö och Bo Klasmark, Täby. Verkställande direktör har varit Per Nilsson. 11 Verksamheten Verksamheten är i allt väsentligt tillstånds- och anmälningspliktig och regleras av miljöskyddslagen och miljöbalken. Vår tillståndsplikt avser dri av deponi, återvinningsanläggningar och omlastningsstationer. Påverkan på miljön sker främst genom utsläpp till vatten och lu. Företaget äger och driver två stora återvinningsanläggningar i norra Storstockholm, Hagby i Täby kommun och Löt i Vallentuna kommun. För att kunna ta emot ökande volymer avfall och för att mer harmoniera med de regler som ständigt uppdateras för avfallshantering har bolaget sökt och fått nya tillstånd för dessa anläggningar. För anläggningen på Löt togs det nya tillståndet i anspråk i början av december och för Hagby 1 januari 2012. Allt eersom befolkningen ökar i regionen ställs ett allt hårdare tryck på våra återvinningscentraler som är avsedda för grovavfall från hushållen i våra ägarkommuner. Eer många års turer att få till en större, modernare och mer arbetsmiljömässigt anpassad återvinningscentral på Lidingö har alla tillstånd fallit på plats. Projekteringsarbetet har påbörjats och en byggstart är beräknad till sommaren 2012. Problemen att få till en ersättning för den högst provisoriska återvinningscentralen i Sundbyberg fortsätter och vi hoppas att så snart som möjlig få tillgång till mark i kommunen för att bygga en permanent anläggning. Arbetet mot uppsatta mål i den gemensamma avfallsplan, som vi tagit fram tillsammans med våra ägarkommuner, har intensivt fortsatt under året. Ett av det mest övergripande målet i planen är att förebygga att avfall uppstår. En trend som vi hoppas kan sättas i samband med detta arbete är att mängden hushållsavfall på totalbasis har minskat de senaste tre åren. I jämförelse med 2010 har minskningen för 2011 varit 1,6% och jämfört med den volymkulmen som nåddes 2008 är minskningen 4,6%. Detta trots en stegrande inflyttning och befolkningsökning i kommunerna under dessa år. Vad gäller frågan om hur en framtida behandling och framställning av biogas ur utsorterat organiskt matavfall ska gå till är under fortsatt utredning. Ett fortsatt spår är att tillsammans med Käppalaförbundet utreda möjligheten att samröta matavfallet tillsammans med avloppslam. Inkomna volymer matavfall på vår mottagningsanläggning på Hagby har under året ökat och biogastillverkningen sker fortsatt i Uppsala. 12 Inkomna mängder av verksamhetsavfall har legat på samma nivå som under 2010, vi har dock noterat en klar ökning av inkommande mängder av förorenade jordar. Totala mängderna återvunnet material, inkluderat verksamhetsavfall, har under året uppgått till 261 557 ton (f å 250 781 ton). En omorganisation har i slutet av året genomförts i bolaget. Bakgrunden är dels att vi såväl ha som att vi i nära tid kommer att få en hel del pensionsavgångar vad gäller medarbetare i ledande befattningar. Samtidigt har vi passat på att rusta organisationen för framtida utmaningar. Ett kommande behov av rekryteringar i samband med omorganisationen har identifierats och ett rekryteringsarbete har inletts och kommer att fortgå under 2012. Några övriga förändringar av verksamhetens art och omfattning förutses inte de närmaste åren. Omsättning och resultat Omsättningen har under året uppgått till 261 Mkr vilket är något högre än för 2010 (255 Mkr). Årets resultat, 24,7 Mkr, är betydligt bättre än föregående år (8,7 Mkr). Anledningen är primärt att hänföra till minskade produktionskostnader, en ökad försäljning av förädlade material samt ökade intäkter vad gäller omhändertagande och behandling av förorenade jordar. Tack vare resultatförbättringen har taxorna, vad gäller mottagning av hushålls- och matavfall, till ägarkommunerna sänkts inför 2012 med 12%. Under året har till skattemyndigheten inbetalts 20,0 Mkr (20,0) i deponiskatt. Förslag till disposition av bolagets resultat ( i kronor) Till årsstämmans förfogande: balanserade vinstmedel 22 735 284 årets vinst 24 710 148 47 445 432 Styrelsens förslag: utdelning 1 200 000 i ny räkning balanseras 46 245 432 47 445 432 Resultaträkning (Kkr) Not 2011 2010 2 3 248 543,8 12 415,1 260 958,9 241 198,0 13 467,6 254 665,6 5 4 - 191 592,6 - 19 102,9 - 212 939,2 - 18 974,5 - 10 790,3 - 161,3 221 647,1 - 9 631,9 - 324,8 - 241 870,4 39 311,8 12 795,2 2 280,0 - 185,8 1 205,7 3 299,9 1 308,0 137,3 - 114,3 771,7 2 102,7 42 611,7 14 897,9 - 8 306,3 - 2 796,4 Skatt - 9 595,3 -3 369,6 ÅRETS RESULTAT 24 710,1 8 731,9 Rörelsens intäkter: Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader: Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader 6, 7, 8, 9 Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar: Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Återföring nedskrivning kortfristig placering Räntekostnader Erhållen utdelning 12 1 Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner 13 13 Balansräkning Per 31 December (Kkr) Not 2011 2010 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Byggnader Mark Markanläggningar Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg, installationer Summa materiella anläggningstillgångar 6 10 7 8 9 11 047,1 5 543,7 22 497,0 33 868,8 2 004,7 74 961,3 11 980,3 5 543,7 25 010,7 31 999,9 1 970,9 76 505,5 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Summa finansiella anläggningstillgångar 11 211,2 211,2 211,2 211,2 75 172,5 76 716,7 14 552,0 919,6 15 43 291,8 2 305,6 1 744,6 47 342,0 40 160,3 1 812,3 3 392,7 1 388,6 46 753,9 65 519,5 92 788,7 63 380,0 55 596,1 SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 206 202,2 166 649,6 SUMMA TILLGÅNGAR 281 374,7 243 366,3 12 000,0 6 000,0 18 000,0 12 000,0 6 000,0 18 000,0 Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa fritt eget kapital 22 735,3 24 710,1 47 445,4 15 203,4 8 731,9 23 935,3 SUMMA EGET KAPITAL 65 445,4 41 935,3 19 20 44 513,4 110 222,8 36 207,1 107 833,8 21 3 250,0 3 250,0 4 250,0 4 250,0 1 000,0 37 278,2 8 160,2 2 229,5 9 275,1 57 943,0 215 929,2 1 000,0 41 426,4 5 197,7 5 516,0 53 140,1 201 431,0 281 374,7 243 366,3 15 060,0 13 000,0 15 060,0 13 000,0 SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Lager Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Skattefordran Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa, bank 16 17 EGET KAPITAL OCH SKULDER: EGET KAPITAL Bundet eget kapital Aktiekapital (antal 12 000 st) Reservfond Summa bundet eget kapital 18 SKULDER Obeskattade reserver Avsättning återställning deponier Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Övriga skulder Skatteskuld Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa skulder 22 23 24 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Fastighetsinteckningar Företagsinteckningar 14 25 Kassaflödesanalys (Kkr) Not 2011 2010 42 611,7 14 897,9 10 790,3 2 389,0 - 209,7 55 581,3 - 3 973,0 9 631,9 6 671,7 - 220,6 30 980,9 - 6 232,8 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 51 608,3 24 748,1 Förändring av rörelsekapital Minskning/Ökning varulager Minskning/Ökning fordringar Minskning/Ökning leverantörsskulder Minskning/Ökning övriga skulder 367,6 - 3 980,8 - 4 148,3 6 721,6 - 530,0 - 2 843,9 - 5 188,4 1 013,6 Kassaflöde från förändring av rörelsekapital - 1 039,9 - 7 548,7 Kassaflöde från den löpande verksamheten 50 568,4 17 199,4 410,0 - 9 446,4 515,0 - 22 530,1 Kassaflöde från investeringsverksamheten - 9 036,4 - 22 015,1 Finansieringsverksamheten Amortering skulder Utdelning - 1 000,0 - 1 200,0 - 1 000,0 - 30 000,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten - 2 200,0 - 31 000,0 Årets kassaflöde 39 332,0 - 35 815,7 Likvida medel vid årets början 118 976,1 154 791,7 Likvida medel vid årets slut * 158 308,1 118 976,1 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar Avsättning återställning deponier Förlust/vinst vid avyttring av inventarier 6,7,8,9 20 Betald skatt Investeringsverksamheten Ersättning sålda inventarier Förvärv av materiella anläggningstillgångar 8,9 *) Likvida medel = summa kassa, bank och kortfristiga placeringar 15 Tilläggsupplysningar Not. 1 Redovisningsprinciper Not. 5 Revisorernas arvode och kostnadersättning De redovisningsprinciper som är tillämpade överensstämmer med Årsredovisningslagen samt allmänna råd och rekommendationer från Bokföringsnämnden och Far. Följande värderings- och omräkningsprinciper har tillämpats i årsredovisningen: Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna redovisas till anskaffningskostnad med avdrag för planmässiga avskrivningar baserade på en bedömning av tillgångarnas nyttjandeperiod. Avskrivningar enligt plan har gjorts enligt följande: Byggnader Omlastningsstationer 5% Fastighet Löt 2:1 2% Markanläggningar Anskaffningar före 1/7 1990 5% på 75% av anskaffningsvärdet Anskaffningar efter 1/7 1990 5% av anskaffningsvärdet Maskiner och andra tekniska anläggningar 10% - 20% 10% - 20% Inventarier, verktyg och installationer 20% Datorer Fordringar Fordringar är redovisade till det belopp varmed de beräknas inflyta. Periodisering har skett i enlighet med god redovisningssed. Belopp i följande noter (2-25) anges i Kkr. 2011 137 193,4 110 452,7 897,7 248 543,8 2010 138 240,3 102 260,0 697,7 241 198,0 2011 11 582,3 295,9 536,9 12 415,1 2010 11 234,0 544,8 1 151,9 536,9 13 467,6 2011 26 14 2010 26 13 1 103,3 11 176,4 12 279,7 994,1 11 229,3 12 223,4 4 294,8 1 545,0 (282,6) 18 119,5 4 284,1 1 660,7 (258,8) 18 168,2 Not. 4 Medeltal anställda, löner, ersättningar och sociala avgifter Sociala avgifter enligt lag och avtal Pensionskostnader (varav för styrelse och VD) Avtal om avgångsvederlag uppgående till 2 årslöner har träffats med verkställande direktören i händelse av uppsägning från bolagets sida. Några övriga förpliktelser till styrelseledamöter och VD avseende pensioner etc finns ej. 16 105,0 131,5 Lekmannarevisorer revisionsuppdrag 24,0 23,4 2011 2010 Ingående anskaffningsvärde Inköp 26 431,6 - 17 557,4 8 874,2 Utgående anskaffningsvärde 26 431,6 26 431,6 Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar enligt plan 14 451,3 933,2 13 815,2 636,1 Utgående ackumulerade avskrivningar 15 384,5 14 451,3 Utgående planenligt restvärde 11 047,1 11 980,3 2011 2010 Ackumulerat anskaffningsvärde 52 823,0 52 823,0 Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar enligt plan 28 013,5 2 513,7 25 410,4 2 603,1 Utgående ackumulerade avskrivningar 30 527,2 28 013,5 Utgående planenligt restvärde 22 295,8 24 809,5 Pågående byggnation Ackumulerat anskaffningsvärde Årets avskrivningar enligt plan 201,2 - 201,2 - Utgående planenligt restvärde 201,2 201,2 22 497,0 25 010,7 Not. 7 Markanläggningar Kortfristiga placeringar Aktieandelen av kortfristiga placeringar är värderad till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet på balansdagen. Löner och andra ersättningar uppgår till Styrelse och VD Övriga anställda Totala löner och ersättningar 130,4 17,0 Not. 6 Byggnader Varulager Varulagret har värderats enligt lägsta värdets princip, d v s till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Antal anställda (årsarbetare) varav kvinnor Revisionsarvoden Deloitte AB revisionsuppdrag övriga tjänster Övriga tjänster avser konsultation angående utredning deponiskatt. Leasing Sammanlagda anskaffningsvärdet av leasade maskiner uppgår till 3 313 Kkr. Leasingavgift för dessa avtal uppgår till 578 Kkr med förfallodag inom ett år samt till 1 478 Kkr inom en fem års period. Not. 3 Övriga rörelseintäkter Hyresintäkter Skogsförsäljning Försäkringsersättning Övriga rörelseintäkter 2010 Med revisionsuppdrag avses revisorns ersättning för den lagstadgade revisionen. Arbete innefattar granskningen av årsredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt arvode för revisionsrådgivning som lämnats i samband med revisionsuppdraget. Skillnaden mellan avskrivningar enligt plan och bokförda avskrivningar redovisas som bokslutsdisposition. Not. 2 Nettoomsättning Hushållsavfall Industriavfall Gasutvinning 2011 Summa markanläggningar Not. 8 Maskiner och andra tekniska anläggningar Not. 13 Bokslutsdispositioner 2011 2010 Ingående anskaffningsvärde Försäljning/Utrangering Inköp 125 300,8 -100,0 8 618,0 113 605,1 -998,0 12 693,7 Utgående anskaffningsvärde 133 818,8 125 300,8 93 300,9 -91,0 6 740,1 88 266,6 - 795,5 5 829,8 Ingående ackumulerade avskrivningar Försäljning/Utrangering Årets avskrivning enligt plan Avskrivningar utöver plan Byggnader (direktavdrag) Markanläggningar (direktavdrag) Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier Återföring periodiseringsfond Avsättning till periodiseringsfond Utgående ackumulerade avskrivningar 99 950,0 93 300,9 Utgående planenligt restvärde 33 868,8 31 999,9 Summa 2011 2010 34,6 8,0 34,5 8,0 -2 105,4 - 30,7 - 2 042,4 - 14,0 -2 093,5 - 2 013,9 5 599,7 -11 812,5 3 498,1 - 4 280,6 -8 306,3 - 2 796,4 2011 2010 54,2 136,9 359,7 1,2 459,2 32,6 424,7 3,1 552,0 919,6 2011 2010 21 965,4 12 721,2 7 963,9 641,3 16 240,3 13 419,0 7 279,0 3 222,0 43 291,8 40 160,3 Not. 14 Lager Not. 9 Inventarier, verktyg och installationer 2011 2010 Ingående anskaffningsvärde Försäljning/Utrangering Inköp 5 265,6 -707,1 828,3 4 744,1 - 440,7 962,2 Utgående anskaffningsvärde 5 386,8 5 265,6 Ingående ackumulerade avskrivningar Försäljning/Utrangering Årets avskrivning enligt plan 3 294,7 -515,9 603,3 3 080,6 - 348,8 562,9 Utgående ackumulerade avskrivningar 3 382,1 3 294,7 Utgående planenligt restvärde 2 004,7 1 970,9 2011 2010 Söderhall Ingående anskaffningsvärde 5 243,7 5 243,7 Utgående anskaffningsvärde 5 243,7 5 243,7 Anskaffningsvärde fördelat på Byggnader Mark 300,0 5 243,7 300,0 5 243,7 Mark Hagby Omlastning och Återvinning Ingående anskaffningsvärde 300,0 300,0 Utgående anskaffningsvärde 300,0 300,0 2011 2010 46,2 165,0 211,2 46,2 165,0 211,2 Not. 10 Mark Not. 11 Aktier Vallentuna Elverk AB 23100 aktier , nom.värde 2:-/aktie 3000 aktier, anskaffningsvärde 55:-/aktie Varulager flis Varulager bränslekross Varulager kompost Varulager skrot Not. 15 Kundfordringar Omlastning Återvinning Övriga Ej reskontraförda kundfordringar Not. 16 Förutbetalda kostnader upplupna intäkter 2011 2010 578,5 307,7 858,4 513,6 45,9 829,1 1 744,6 1 388,6 2011 2010 31 148,9 15 270,8 19 099,8 30 511,1 14 956,1 17 912,7 65 519,5 63 380,0 Reserv- Balanserad fond vinst Årets resultat 6 000,0 15 203,4 8 731,9 8 731,9 - 1 200,0 - 8 731,9 Förutbetalda hyror Förutbetalda försäkringspremier Övrigt Not. 17 Kortfristiga placeringar B. Carlson Fonder FSB Penningmarknadsfond MEGA FSB Robur diskretionärförvaltning Not. 18 Förändring i eget kapital Aktiekapital Belopp vid årets ingång 12 000,0 Not. 12 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Ränteintäkter Resultat vid avyttring av kortfristiga placeringar 2011 2010 1 346,3 149,0 933,7 1 159,0 2 280,0 1 308,0 Vinstdisposition enligt bokslut vid årets bolagsstämma Utdelning Årets resultat Belopp vid årets utgång 12 000,0 24 710,1 6 000,0 22 735,3 24 710,1 17 Not. 19 Obeskattade reserver 2011 Avskrivningar utöver plan Byggnader (direktavdrag) 115,2 Markanläggningar (direktavdrag) 24,0 Maskiner och andra tekniska anläggningar16 279,2 Inventarier 627,4 Periodiseringsfonder Periodiseringsfond tax 06 Periodiseringsfond tax 07 Periodiseringsfond tax 08 Periodiseringsfond tax 09 Periodiseringsfond tax 10 Periodiseringsfond tax 11 Periodiseringsfond tax 12 Not. 20 Återställning deponier Återställning Hagby Återställning Löt 2010 149,8 32,0 14 173,8 596,7 591,1 3 904,7 5 648,8 1 229,9 4 280,6 11 812,5 5 599,7 591,1 3 904,7 5 648,8 1 229,9 4 280,6 - 44 513,4 36 207,1 2011 2010 29 046,8 81 176,1 29 792,3 78 041,5 110 222,8 107 833,8 Not. 23 Övriga skulder Avräkning deponiskatt Mervärdesskatteskuld Erhållna depositioner Övriga kortfristiga skulder 2011 2010 634,8 2 419,6 4 230,3 875,5 1 277,5 1 803,5 740,0 1 376,7 8 160,2 5 197,7 Not. 24 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2011 2010 1 131,4 2 605,8 3 920,3 1 617,6 985,2 2 524,5 1 356,7 649,6 9 275,1 5 516,0 2011 2010 15 060,0 13 000,0 15 060,0 13 000,0 28 060,0 28 060,0 Upplupna semesterlöner Upplupna kostnader bränslen Förutbetalda intäkter Övriga poster Not. 25 Ställda säkerheter Skulder till kreditinstitut Fastighetsinteckningar Företagsinteckningar Avsättning har gjorts för att täcka framtida kostnader för hantering av lakvatten och topptäckning av avslutade deponier för återställning av avfallsupplag vid avslutad deponering. Avsättningarna är anpassade till och beräknade utifrån det nya EG-Direktivet 1999/31 om ”Deponering av avfall”. Direktivet innebär att avsättningarna grundar sig på en 30-årig tidshorisont efter avslutad deponering. Not. 21 Skuldposters förfallotid 2011 2010 Vallentuna 2012-04-19 Långfristiga skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen Skulder till kreditinstitut - Not. 22 Leverantörsskulder Elwe Nilsson Allan Palm Jan Eckert Anders Rosenberg Magnus Nilsson Benkt Kullgard Jan Jogell Pietro Marchesi Carina Erlandsson 250,0 2011 2010 35 620,4 1 657,8 38 035,3 3 391,1 37 278,2 41 426,4 Per Nilsson Leverantörsskulder Ej reskontraförda leverantörsskulder Vår revisionsberättelse har avgivits 2012-04-26 Deloitte AB, Lars Egenäs Auktoriserad revisor 18 Revisionsberättelse Till årsstämman i Söderhalls Renhållningsverk AB Organisationsnummer 556197-4022 Rapport om årsredovisningen Vi har reviderat årsredovisningen för Söderhalls Renhållningsverk AB för räkenskapsåret 2011-01-01 - 2011-12-31. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 10-18. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i sye att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i sye att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Söderhalls Renhållningsverk AB för räkenskapsåret 2011-01-01 2011-12-31. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Söderhalls Renhållningsverk ABs finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Stockholm 26 april 2012 Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Lars Egenäs Auktoriserad revisor Deloitte AB 19 Ekonomiska axplock Omsättningsutveckling (kkr) Investeringar (kkr) 300000 25000 250000 20000 200000 15000 150000 10000 100000 5000 50000 0 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2002 Kostnadsfördelning 300 000 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Personal Finansnetto Avskrivningar Legoarbeten 250 000 Totalt antal timmar Övriga rörelsekostnader Lönekostnader Personalkostnader (kkr) 20 000 60 000 200 000 18 000 50 000 150 000 16 000 14 000 40 000 12 000 10 000 30 000 100 000 8 000 20 000 6 000 50 000 4 000 10 000 2 000 0 0 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2007 -50 000 2008 Arbetade timmar 2009 2010 2011 Frånvarotimmar Personal. ålders- och antalsfördelning Ålder -30 Marknad Miljö- & Kvalitetsstöd Verksamhetsstöd Produktion 1 Teknik & Utveckling Verksamhetsstyrning Planering & Kommunikation 31-40 1 1 1 3 1 1 8 1 1 Ålderssummering 7 11 1 41-50 51-60 61- 1 3 1 1 1 2 6 1 Totalt 1 2 4 17 1 1 3 4 29 Nyckeltal 2011 Omsättning kkr Rörelseresultat kkr Tillgångar kkr Soliditet % Kassalikviditet % Balanslikviditet % Räntabilitet på totalt kapital Räntabilitet på eget kapital Omsättning per anställd kkr 2011 260 959 39 312 281 375 23,3% 354,9% 355,9% 13,1% 46,0% 8 999 2010 254 666 12 795 243 366 17,2% 311,9% 313,6% 4,9% 16,6% 8 782 2009 241 317 945 260 341 24,3% 341,7% 342,4% 3,7% 10,7% 8 618 2008 249 427 17 766 255 403 22,2% 334,1% 334,8% 6,6% 21,1% 9 593 2007 201 031 10 215 248 347 19,8% 288,2% 289,5% 4,6% 15,5% 7 732 Definitioner: Omsättning = summa intäkter Balanslikviditet = omsättningstillgångar/kortfristiga skulder Rörelseresultat = resultat efter avskrivningar, före finansiella poster Räntabilitet på totalt kapital = resultat före skatt+räntekostnader/ genomsnittligt totalt kapital (IB+UB)/2 Tillgångar = balansomslutning Räntabilitet på eget kapital = årets resultat/genomsnittligt eget kapital (IB+UB/2) Soliditet = EK/S:a tillgångar Omsättning per anställd = omsättning/antal anställda Kassalikviditet = kortfristiga fordringar + kortfristiga placeringar + kassa, bank / kortfristiga skulder 20 Personalkostnader Per Hammarlund, SÖRAB, på Hagby är ansvarig för elektronikåtervinningen. Administration och personal mångåriga medarbetare att pensioneras. Året har präglats av ett intensivt arbete med den organisaÅrets personalkonferens hade bland annat vision som tema och tionsöversyn som påbörjades i slutet av 2010. En arbetsgrupp har, de anställda fick uppdraget att fundera på hur bolagets framtid med hjälp av en konsult, under våren gjort en nulägesanalys och kan gestaltas. Dessa bilder skulle konkretiseras med målarpenslar utifrån denna har gruppen arbetat fram ett förslag i sye att ta fram och staffli, vilket var en ny prövning för de flesta. Vi arbetade i en verksamhetsmodell och organisationsstruktur för fortsatt olika arbetsgrupper och de framtagna tavlorna var mycket utveckling av organisationen. Arbetsgruppen har identifierat vilka samstämmiga i hur man såg på utvecklingen av bolagets framtida kärnverksamheter bolaget har och vilka strategiska kompetenser verksamhet. Lite eller inget avfall, goda relationer till arbetskamsom finns. Information om arbetet har skett vid ett antal tillfällen rater och omvärld, grönstill samtliga anställda. SÖRABs nya organisation kande anläggningar med Arbetet har slutligen liten omvärldspåverkan utmynnat i en ny linjeorvar bilder som kom fram ganisation, som bolagets VD hos flera. Resultatet blev styrelse godkänt under förutom en kick-off för hösten. Organisationen Verksamhetsstöd Miljö- och den nya organisationen består nu av operativa Kvalitetsstöd också en uppstart för ett enheter under VD. De är arbete med framtagande Marknad, Planering & Marknad Planering och Teknik och Produktion av bolagets framtida Kommunikation, Teknik Kommunikation Utveckling vision och målbilder som & Utveckling samt ledningsforumet sedan Produktion. Den sistInsamling Hagby Löt har arbetat vidare med nämnda enheten är i sin Förädling Förädling och Deponi under hösten, men som tur indelad i Insamling, inte var helt färdigställd Hagby Förädling och Löt vid årsskiet. Förädling & Deponi. Bolagets friskvårdsförening, SÖFF, firade sitt 20-årsjubileum Stödjande enheter är Verksamhetsstöd och Miljö- och Kvalimed en höstaktivitet ute på Vaxholms Kastell som var mycket tetsstöd. uppskattad trots mörker och regn. Uppslutningen var mycket stor För att anpassa den ekonomiska rapporteringen har också en och eer genomförda prestationer avslutades aktiviteten med god översyn skett av bolagets interna kontosträng och ny attestinmat i skärgårdsmiljö. struktion har anpassats eer den nya organisationsmodellen. Under året har en ersättningsrekrytering skett och en pensionsOrganisationsförändringen, som trädde i kra den 1 november, avgång. Den totala frånvaron har uppgått till 8 081 timmar vilket har lett till tillsättandet av några nya chefsposter vilka också tillmotsvarar 15,3% av total arbetstid. Sjukfrånvaron har varit sammans med ett antal kommande rekryteringar ska kunna täcka fortsatt låg 1,4 % (f å 0,6 %) och bestod av korttidsfrånvaro. upp för de generationsskien som redan har inletts i bolaget. Medelåldern i företaget uppgår till 46,7 år. Antalet anställda var Bolagets mångårige medarbetare Herman Brundin har under året 14 män och 15 kvinnor. gått i pension och under 2012 och 2013 kommer ytterligare några 21 22 Emma Allstenius, småbarnsförälder i Täby. Året då miljön var mer i fokus än någonsin. Under året har vi arbetat med våra miljömål på bred front. Detta har gett goda resultat och här presenteras några av dem. ”Metanutsläpp från Löt och Hagby ska minska med 30% till 2011 resp 2013” Utsläppen av växthusgasen metan från våra deponier har successivt minskat sedan mitten av 2000-talet och tack vare intensiva insatser har vi lyckats minska våra utsläpp motsvarande 144 varv med lastbil runt jordklotet, per år. Det här är ett bra exempel på hur vi tillsammans kan nå resultat. Målet för Hagby kvarstår t.om. 2013. ”Brännbar andel i rejekt (Hagby och totalt till deponi på Löt, 2011) ska minska med 5%-enheter per år” I vår strävan uppåt i avfallstrappan ingår att plocka ut värdefulla resurser från våra blandade grovavfallsfraktioner. Förra året valde vi att fokusera på brännbart i sorteringsrest (rejekt) från sorteringsanläggningarna. Detta är inte bara en resursfråga utan har även bäring på våra deponigasutsläpp. Minskad mängd brännbart/organiskt i deponin medför inga eller små utsläpp av metangas. Åtgärder i form av utökad kontroll av rejektkvalitet på Löt, förbättrad sortering på Hagby och Löt har gett resultat. Andelen rejekt från sorteringsanläggningarna på Hagby och Löt minskade med 5 respektive 9%-enheter under förra året. Löt arbetar vidare med att förädla rejekten ytterligare. Ingen bräddning till ytvattenrecipient utanför behandlingssäsong, Hagby och Löt Våra behandlingsanläggningar för lakvatten släpper ut en mängd olika föroreningar som så småningom hamnar i Östersjön. Reningsteknikerna bygger på biologiska processer som är värmeberoende. Under vintermånaderna vilar bakterierna som renar kväve och vi behöver därför lagra lakvatten för att inte släppa ut för mycket föroreningar. Senaste åren har vi ha mer lakvatten vintertid än vi kan lagra vilket har medfört att vi har behövt ”brädda”, släppa ut lakvatten vintertid. Under 2011 bräddade vi inget lakvatten från Hagby till Stora Värtan till följd av ett tillfälligt tillstånd för avledning till Käppalaverket. Under vårvintern bräddades lakvatten från Löt, men eer utbyggnad av lagringsdammar klarade vi sedan att lagra under senhöst-vintern. Under 2012 kommer vi att arbeta med att minska utsläppen av giiga ämnen via lakvattnet från Löt. 23 Rickard Cervin vid lakvattendammarna på Löt där lakvatten från deponierna renas innan det rinner vidare. ”Andel ÅVC-avfall till materialåtervinning (exkl sten, jord & betong och trädgårdsavfall) ska öka med 1 % (2011 jmf 2010)” ÅVCerna har arbetat intensivt med materialsorteringen under året vilket har gjort att vi har klättrat uppåt i avfallstrappan. Andelen till materialåtervinningen från ÅVC har i genomsnitt ökat med 2,6%-enheter under förra året. Görvälns ÅVC ökade sin andel mest (4%), tätt följt av Smedby och Stockby (3,5%). Personalen har gjort ett bra jobb med att hjälpa alla att sortera rätt. 24 ”Brand som uppstår ska vara under kontroll inom 5 h och släckt inom 72 h. Målet gäller under 2011.” Luktminnet brukar vara väldigt starkt. Minnet av pyrbranden för ett drygt år sedan sitter i näsan. Det gör det säkert hos fler. Det har varit och är fortfarande viktigt att fortsätta arbetet att minska riskerna för att detta inte ska återupprepas. Under förra året klarade vi oss väldigt bra från bränder. På Hagby, där brandriskerna är störst, brann det tre gånger, i sådan liten omfattning att varken produktionen eller omgivningen behövde lida skada. Jämnare bränsleleveranser, över den varma delen av årstiden, har minskat våra lagermängder/tider och därmed risken för nya storbränder. Under 2012 kommer vi att fortsätta att arbeta med förebyggande åtgärder för att minska risken för storbränder. Målet kvarstår under 2012. Metanemissioner Löt Omhändertagen biogas Kg/CH4h 100 Volym Hagby Volym Löt Totalt 80 575 856 m3 1 755 456 m3 2 331 312 m3 60 Nyttiggjord värmeenergi 2 871 MWh Nyttiggjord elenergi 90 MWh Gasen har sparat in ca 14 tankbilar med olja. 40 20 0 2005 2007 2009 2011 ”Metanutsläpp från Löt och Hagby ska minska med 30% till 2011 resp 2013 , relativt 2007” Utsläppen av växthusgasen metan från Löt har minskat med 59% under målperioden, 2007—2011! Vi når målet för Löt, med råge. Utsläppsminskningen motsvarar 144 varv runt jorden med lastbil per år. Resultat (minska utlakning av klorider till lakvattnet) efter sluttäckning av askcell Kloridutsläpp från cellen i juni 2011 innan sluttäckning 11 000 mg Cl/l Kloridutsläpp från cellen i mars 2012 efter sluttäckning 460 mg Cl/l 25 Ledning Från vänster Sten Johansson, produktionschef Ingrid Olsson, miljö- och utvecklingschef Per Nilsson, VD Ann-Christin Gustafsson, administrativ chef Miljöpolicy Grunden för vår miljöpolicy är att SÖRAB i all sin verksamhet med uppgifter som byggande och drift av anläggningar, information och planering samt som konsult skall följa aktuell miljölagstiftning och verka för minsta miljöpåverkan i ett långsiktigt uthålligt samhälle. SÖRAB skall • minimera emissioner i lu och vatten från sina anläggningar. • minimera transporternas miljöpåverkan. • verka för minimering av användandet av icke förnybara naturresurser i sin verksamhet. • i alla upphandlingar verka för att samma miljömål skall gälla hos våra samarbetspartners som inom det egna företaget. • i sin roll som ägarnas konsult påverka vår omvärld för en miljöriktig avfallshantering. • arbeta förebyggande och med ständig förbättring i sitt miljöarbete. Söderhalls Renhållningsverk AB 26 Från 1 november 2011 har en omorganisation gjorts i företaget. Ansvariga för respektive avdelning är: Annica Norbäck – verksamhetsstöd Emma Breitholtz – miljö- och kvalitetsstöd Tomas Stegfeldt – marknad Ingrid Olsson – planering och kommunikation Sten Johansson – teknik och utveckling Tonny Hendered, produktion. Vallentuna Upplands Väsby Täby Sollentuna Järfälla Danderyd Sundbyberg Solna Lidingö Stockholm Om SÖRAB Söderhalls Renhållningsverk AB, SÖRAB, är ett regionalt återvinnings- och avfallsbehandlingsföretag ägt av kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna. Bolaget har givits uppdraget att svara för ägarkommunernas behandlingsansvar exklusive Stockholm. SÖRAB erbjuder också industrier och andra verksamheter sortering, återvinning och behandling av deras avfall. Bolaget har sedan 1995 en modern deponi och behandlingsanläggning i Löt-Vallentuna och en återvinningsanläggning och nedlagd deponi i Hagby-Täby. Omlastningsstationer finns i Hagby-Täby och Smedby-Upplands Väsby. Återvinningscentraler finns i Hagby-Täby, Löt-Vallentuna, Smedby-UpplandsVäsby, Görväln-Järfälla, Stockby-Lidingö och Kvarnkullen-Sundbyberg. Separat mottagning av trädgårdsavfall finns i Södergarn-Lidingö och Kronåsen-Sollentuna. Verksamheten leds av en styrelse med en representant och en ersättare från var och en av ägarkommunerna exklusive Stockholm. Ordförande är Elwe Nilsson och vd Per Nilsson. SÖRABs vision ”Vi leder utvecklingen för ett miljöriktigt omhändertagande av avfall i vår region och genom vår kompetens och vårt serviceutbud är vi det självklara valet.” 27 society MILJÖMÄRKT TRYCKSAK 341 001 FOTO: BJÖRN LEIJON Söderhalls Renhållningsverk AB, SÖRAB Banvägen 27, Box 63 186 21 Vallentuna Telefon: 08-505 804 00 E-post: [email protected] Hemsida: www.sorab.se