Transcript Ladda ner Studievägledarnas presentation

Att studera på högskola
 All utbildning vid universitet/högskola bygger på kurser
 Heltidsstudier – 40 timmar per vecka. 60 högskolepoäng (hp) per år
 Ett studieår består av 40 veckor och är indelat i två terminer, höst- och
vårtermin
 Deltidsstudier – t ex halvfart eller kvartsfart
 Distansstudier – hel eller halvfart
Att studera på högskola
 Program
– leder till examen
- bestämt vilka kurser som ska ingå och i vilken ordning de ska läsas
 Fristående kurser
Du kan själv lägga ihop kurser till en utbildning som leder fram till en
generell examen. Då kan du själv välja vilka kurser du vill och du kan
läsa kurserna i den ordning du vill.
 Yrkesexamen
Vissa examina kan du bara få genom att läsa på ett program. Det
handlar då om yrkesexamen som till exempel psykolog, sjuksköterska
och socionom etc.
Att studera på högskola
 Läs på ett program
Du kan läsa på ett program som leder till en examen. Då har
universitetet eller högskolan bestämt vilka kurser som ska ingå i
programmet och i vilken ordning du ska läsa kurserna. Om du läser
på ett program är du garanterad plats på alla kurser som ingår.
 Lägg själv ihop kurser
Du kan själv lägga ihop kurser till en utbildning som leder fram till en
generell examen. Då kan du själv välja vilka kurser du vill och du kan
läsa kurserna i den ordning du vill.
 Yrkesexamen
Vissa examina kan du bara få genom att läsa på ett program. Det
handlar då om yrkesexamen som till exempel psykolog, sjuksköterska
och socionom.
Att studera på högskola
Olika former av undervisning







Föreläsning
Seminarium
Laboration
Grupparbete
Fältstudier
Praktik
Självstudier
Behörighet, urval och anmälan
 Grundläggande behörighet
krävs till all högskoleutbildning och är samma oavsett vilken utbildning
du söker. Kraven för grundläggande behörighet varierar något
beroende på när man gick ut gymnasiet. Generell princip - slutbetyg
från gymnasium där svenska och engelska ingår.
 Särskild behörighet
Kurs/er som du måste ha för att bli särskilt behörig till en utbildning.
Ska du exempelvis läsa till tandläkare, måste du både ha
grundläggande behörighet och förkunskaper som motsvarar kurserna
Matematik D, Biologi B, Fysik B och Kemi B från gymnasieskolan.
Behörighet, urval och anmälan forts.
Grundläggande behörighet genom reell kompetens






Det här behöver du ha:
Lägst betyget Godkänt alternativt E i
Svenska/Svenska som andra språk A + B eller Svenska/Svenska som
andra språk 1, 2 och 3
Engelska A eller Engelska 5 och 6
Matematik A eller Matematik 1a, b eller c
Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b
samt tre års arbetslivserfarenhet efter 19 års ålder.
Om du uppfyller dessa krav görs bedömningen att du uppfyller kraven
för grundläggande behörighet.
Behörighet, urval och anmälan
Urval
Om det är fler som har anmält sig till en utbildning än det finns platser,
görs ett urval bland de som söker. För att delta i urvalet måste du vara
behörig, det vill säga ha de rätta förkunskaperna. Du kan bli antagen
eller reservplacerad.
Urvalsgrupp
De som har samma typ av meriter – till exempel betyg, högskoleprov
eller högskolepoäng – och har anmält sig till en viss utbildning,
konkurrerar med varandra i en urvalsgrupp.
Du kan vara med i flera urvalsgrupper
Om du till exempel har både ett slutbetyg från gymnasiet och ett
högskoleprovsresultat, så är du med i två urvalsgrupper.
Behörighet, urval och anmälan forts.
Anmälan görs på www.antagning.se
Kopia på betygen vidimeras och skickas till VHS
15 april inför höstterminen
15 oktober inför vårterminen
Vad är vidimera? – ett intygande att kopian är riktig d v s överensstämmer med originalet. Be någon vidimera genom att skriva namn,
namnteckning och telefonnummer på kopian.
Sen anmälan
- De som har sökt i tid får plats först
- Tänk på att om du gör en sen anmälan kan du få en plats bara om
det finns platser kvar efter att alla som har anmält sig i tid har blivit
antagna eller fått en reservplats.
Validera/Reell kompetens
Två olika syften
 För bedömning av behörighet
 Beslutas av antagning vid högskolan
 Bedömning av kunskaper motsvarande kurs/utbildning
 Beslutas av programansvarig, kursansvarig, examinator etc.
Högskoleprovet - en andra chans
Högskoleprovet är en av urvalsgrunderna då du söker till högskolan.
Ditt provresultat kan öka möjligheterna att bli antagen.
Provet mäter kunskaper och färdigheter som är viktiga i alla universitets
och högskoleutbildningar. Ett resultat på högskoleprovet ger ett mått på
förmågan att klara av högre studier.
8 delprov - hälften av uppgifterna är kvantitativa och hälften verbala.
Provet ges två gånger per år – vår och höst
Mer information och gamla prov att träna på; www.studera.nu
Tips på länkar som hjälper dig inför valet av utbildning
Sök och jämför utbildning - www.studera.nu
Planera ditt utbildningsval - www.saco.se
Information om yrken/studier - www.ams.se
Vägen till framgångsrika studier
Lärstilar
Studieteknik
”o-stress”
Koncentration
Planering
Motivation
Din motivation är drivkraften i dina studier
Målet i sikte!
• ”Måste” för ex. befordran, försörjning etc.
• Min dröm…
• Intresserad av ämnet
Planering
Varför ska man planera?




Lättare att prioritera och sätta upp mål
Minimera risken för obehagliga överraskningar
Minska stress och oro
Få mer tid över
Planering
• Överblick - precisera huvudmålet och
ställ i relation till andra mål i ditt liv
• Dela upp huvudmålet i delmål
• Utarbeta en studieplan per vecka och dag som
är omväxlande och flexibel
• Håll fast vid planen (viss flexibilitet förstås!)
• Utvärdera dina studier då och då.
Vad har funkat bra/mindre bra?
Tidstjuvar
”Telefonen”
Otillräcklig planering
Skjuter upp till morgondagen
Brist på självdisciplin
Lämnar uppgifter oavslutade
Ofullständigt informerad
Oorganiserad
Dålig studiemiljö
Oförmåga att säga nej
Utveckla vanor för ökad koncentration








Studera på vissa platser
Studera på så ostörd plats som möjligt
Ordning på skrivbordet
Börja arbeta omedelbart
Gör en sak i taget
Ta pauser
Dela upp arbetspassen
Börja i god tid
Olika sorters stress
• ”Tok-stress”
• Additionsstress
• Informationsstress
• Ekonomisk stress
Antistress-tips
 Kör inte över dina kroppssignaler,
lyssna på symtomen
 Skriv listor och prioritera/planera
 Gör en sak i taget, var närvarande i
det du gör
 Bollplank
 Lätta på trycket
Med en god studieteknik är mycket vunnet…
Lärstilar
Syn
Visuell
Bilder
Diagram
Symboler
Hörsel
Auditiv
Lyssna
Fråga
Diskutera
Läsa/skriva
”Read and write”
Listor
Glosor
Prova själv
Kinestetisk
Experimentera
Utforska
Röra på sig
Visuell
Viktigt att se föreläsaren, ser hellre på presentationen än gör
anteckningar
Tips på studiemetoder
- Läs litteraturen
- Gör skriftliga sammanfattningar/mindmaps
- Egna bilder, skisser, symboler
- Färgpennor med nyckelord
- Skriv minneskort med viktiga fakta
- Se en film om ämnet
Auditiv
Tycker om ingående förklaringar, föreläsare som är ”rika på ord”,
antecknar men vill samtidigt lyssna
Tips på studiemetoder
-Lyssna på föreläsningar
-Arbeta i par/grupp
-Läs högt för dig själv
-Se (hör!) film om ämnet
-Redovisa för andra
-Lyssna på ljudböcker
”Read and write”
Tar helst in information via texter och lyssnar gärna på
”informationstäta lärare”, skriver gärna själv
Tips på studiemetoder
-Skriv sammanfattningar
-Gör egna frågor på materialet och skriv svar
-Skriv om med egna ord
-Gör om bilder till ord
Kinestetisk
Svårt att koncentrera sig när man måste sitta stilla. Noterar rörelser,
gester, miner. Studiemiljön måste kännas bra.
Tips på studiemetoder
- På föreläsningar, sitt långt framme för bästa fokusering
- Läs högt för dig själv och rör dig samtidigt i rummet
- Gör minneskort med informationen i sekvenser
- Ta pauser – rör på dig
Litteraturtips:
Bo Angelöw: Konsten att lyckas med sina studier
Mats Eneroth: Studieteknik för universitet/högskola
Länktips:
www.pulsro.se
www.vark-learn.com
www.resurs.folkbildning.net/cfl-webbplats/larstilar.cfl.se/pdf/larstilstest_hafte.pdf
Kontaktuppgifter
Eva Feron 08-524 86865
[email protected]
Jeanette Söderberg Norland 08-524 86011
[email protected]