Transcript Tillträdesreglerna och breddad rekrytering - Universitets

2013-11-13
Astrid Tursell
Leif Strandberg
Kvalitetsdrivet 2013
Tillträdesreglerna och breddad rekrytering
Universitets- och högskolerådets främjandeuppdrag
innebär att myndigheten ska
• stimulera intresset för högskoleutbildning
• främja breddad rekrytering till högskolan
• motverka diskriminering och främja lika rättigheter
och möjligheter inom högskolan oavsett
kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder,
sexuell läggning eller
ålder
• främja internationalisering och utbyte inom hela
utbildningsområdet
Tillträdesreglerna och breddad rekrytering
Påverkar de komplexa antagningsreglerna möjligheterna att
bredda rekryteringen?
Vad är breddad rekrytering: ”en ökad rekrytering av socialt och
etniskt underrepresenterade grupper” (Den öppna högskolan,
prop. 2001/02:15)
Forskning? – Jag har inte hittat någon forskning som tar upp
just denna fråga, men …
Robert Erikson & Jan O Jonsson (Ursprung och utbildning,
SOU 1993:85)
Förändringar i antagningssystemet har ingen eller bara en
obetydlig effekt på den sociala snedrekrytering.
”huvuddelen av selektionen har skett redan innan ett eventuellt
inträde på högskolan blir aktuellt.”
Christina Cliffordson, Högskolan Väst och
Göteborgs universitet
Från och med antagningen till ht 2010 förändrades både
behörighets- och urvalsreglerna i en riktning som missgynnar
sökande från studieovana hem. De tydligaste effekterna i den
riktningen får förmodligen borttagandet av möjligheten att
förklaras behörig genom 25:4-regeln och möjligheten att få
extra poäng för arbetslivserfarenhet att lägga till
högskoleprovpoängen. Det finns mycket goda skäl att anta att
även införandet av meritpoäng får samma negativa effekt.
Hur påverkar antagningsreglerna rekryteringen från
studieovana hem?
Högskolelagen – 1 kap. 5 §
• Högskolan ska också aktivt främja och bredda rekryteringen till
högskolan.
• Genom en ändring i lagen la man till denna mening. Ändringen
trädde i kraft den 1 juni 2002.
Ur UK-ämbetets årsrapport 2013
Läsåret 2011/12 hade 36 procent av högskolenybörjarna
under 35 år högutbildade föräldrar, dvs. åtminstone en av
föräldrarna hade som lägst avslutat en treårig eftergymnasial
utbildning.
I befolkningen i åldrarna 19–34 år var motsvarande andel 24
procent.
Denna skillnad kan ses som ett översiktligt mått på
snedrekryteringen till högskolan, som ökat något under de
senaste tio åren.
Andelen med högutbildade föräldrar har sedan läsåret 2001/02
ökat med 2,5 procentenheter i befolkningen och 3,8
procentenheter bland högskolenybörjarna (sid 23).
Vad har regeringen gjort?
Hur tas breddad rekrytering/social snedrekrytering upp?
Regleringsbrevet för 2013 för universitet och högskolor
Inte alls!
BP 2013
Den sociala snedrekryteringen till högskoleutbildning består
trots många insatser från olika aktörer under en lång tid.
BP 2014
Inte alls!
Jag hittar ingenting på regeringens hemsida.
Tillträdesreglerna
Tillträdesregler - Vägar till högskolan för kunskap och kvalitet
(prop. 2006/07:107)
- 25:4-regeln tas bort (ht 2008)
- HA tas bort (arbetslivserfarenhet i högskoleprovsurvalet) (ht 2008)
Meritpoäng (ht 2010)
- ”Regeringen bedömer vidare att förändringarna inte ökar risken för social
snedrekrytering till den högre utbildningen jämfört med det förslag som
den dåvarande regeringen beslutade om i juni 2006.”
Tillträdesreglerna
Komplexa, orättvisa och ineffektiva
Meritpoäng:
Inget prognosvärde
Ej likvärdiga möjligheter för olika kategorier av sökande
- sökande med äldre betyg får överhuvudtaget inte
tillgodoräkna sig meritp
- sökande med utländska betyg får meritpoängskompensation
- ”Civilingenjörsutbildning” - Matematik,
gymnasieexamen 1,5 meritpoäng - slutbetyg (0 meritpoäng)
Tillträdesreglerna
Urvalsgrupper i betygsurvalet (B1ex, B1 och B2):
- sökande som behörighetskompletterar hamnar i B2
- egen urvalsgrupp för sökande med gymnasieexamen
Grundläggande behörighet – HF 7 kap. 5 §
5 § Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå
och vänder sig till nybörjare har den som
1. avlagt en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan eller inom
kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå,
2. avlagt en yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal
vuxenutbildning på gymnasial nivå samt har lägst betyget E i de kurser i
svenska eller svenska som andraspråk och engelska som krävs för en
högskoleförberedande examen i gymnasieskolan,
3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller
2,
4. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till
högre utbildning, eller
5. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på
grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra
sig utbildningen.
Grundläggande behörighet
Universitets- och högskolerådet får meddela närmare föreskrifter om
kraven i första stycket 3. Förordning (2012:712).
(3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller
2,)
6. gammal svensk utbildning
7. folkhögskola
--8. SUHF:s rekommendation
SUHF:s rekommendation
När en sökande åberopar reell kompetens och styrker följande kompetens,
ska den anses uppfylla kraven för grundläggande behörighet om den har:
- Lägst betyget Godkänt alternativt E i:
Svenska/Svenska som andra språk A + B eller Svenska/Svenska som andra
språk 1, 2 och 3
Engelska A eller Engelska 5 och 6
Matematik A eller Matematik 1a, b eller c
Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b eller 1a1 + 1a2
- Tre års arbetslivserfarenhet efter 19 års ålder
SUHF:s rekommendation
Om den sökande däremot helt eller delvis visar upp andra kompetenser för
att styrka grundläggande behörighet, ska ansökan gå vidare till en individuell
prövning, som äger rum lokalt på varje högskola som ansökan avser. l den
individuella prövningen ställs den åberopade kompetensen i
förhållande till sökt utbildning. l denna prövning kan också lokalt utarbetade
arbetssätt för prövning av reell kompetens tillämpas.
Särskild behörighet – HF 7 kap. 8 §
8 § De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att
studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse
1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolan eller motsvarande
kunskaper, och
2. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det
yrkesområde som utbildningen förbereder för.
Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning,
praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har
förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Förordning (2011:1020).
Tillträdesrådets testamente – särskild
behörighet
Nyckelfrågor som behöver ställas inför att förkunskaper i form av särskilda
behörighetskrav ska formuleras är:
Vilka kunskaper och färdigheter är nödvändiga för att genom utbildningen
kunna nå målen?
Hur kan dessa beskrivas?
När förkunskapskraven är definierade och finns beskrivna kan arbetet gå in i
nästa fas vilken innebär att finna ut vilken eller vilka gymnasiekurser som bäst
svarar mot kraven.
Hur behörighet för en kurs med särskilda förkunskapskrav i matematik då
skulle kunna se ut visas som ett exempel nedan:
Tillträdesrådets testamente – särskild
behörighet, exemplet matematik
Behörig för denna utbildning är den som uppfyller kraven för grundläggande
behörighet och dessutom har nedan beskrivna kunskaper i matematik.
- Algebraiska och grafiska metoder för bestämning av derivatans värde för
en funktion
- Samband mellan en funktions graf och funktionens första och
andraderivata.
De särskilda behörighetskraven i matematik uppfylls av den som har
lägst E i Matematik 3b eller 3c,
lägst G i Matematik C eller
lägst godkänt i motsvarande äldre kurser.
Tillträdesrådets testamente – särskild
behörighet (forts)
Vinsterna i att hantera särskilda behörighetskrav enligt ovan är flera.
- Perspektivbytet innebär att kursansvariga och utbildare analyserar behovet
av förkunskapskrav inför att behörighet anges och blir medvetna om vilka
förkunskaper som utbildningen kan bygga på,
- Sökanden som tillägnat nödvändiga förkunskaper på annat sätt än genom
angivna behörighetskurser ges en rimlig chans att åberopa dessa kunskaper i
sin ansökan,
- Lärosätet får rimligare möjligheter att bedöma dokument som styrker de
efterfrågade kunskaperna eftersom kunskapskraven på förhand är kända,
lärosätet skulle kunna erbjuda prövning av åberopade kunskaper och/eller
utveckla samverkan med andra aktörer som kan erbjuda sådan.
Malmö högskola
Behörig på annat sätt
Om du inte uppfyller de grundläggande eller de särskilda
behörighetskraven genom din tidigare utbildning, men ändå
tycker dig ha inhämtat likvärdiga kunskaper på annat sätt, går
det att ansöka om Reell kompetens. Ansökan om reell
kompetens skall inkomma till antagningen innan sista
anmälningsdag.
Malmö högskola
Reell kompetens
Om du inte har formella meriter som styrker grundläggande
eller särskild behörighet kan du ansöka om bedömning av din
reella kompetens. Högskolan gör då en bedömning av dina
förutsättningar att tillgodogöra dig den utbildning du anmält dig
till, utifrån din egen beskrivning av dina kunskaper och
färdigheter – din kompetens. Detta görs i förhållande till de
förkunskapskrav som finns angivna för utbildningen.
Malmö högskola
Den reella kompetensen kan du ha tillägnat dig på många
olika sätt, t ex via arbetslivet, utbildningar utanför det
formella utbildningssystemet eller utlandsvistelser. Du ska i
detta sammanhang självklart inte glömma utbildning inom
det formella utbildningssystemet, t ex studier på gymnasiet
eller komvux, men som kanske inte ”på egen hand” ger
grundläggande behörighet. Högskolan gör en samlad
bedömning av all den kompetens som du beskriver.
Malmö högskola
Uppgifter för grundläggande behörighet
Uppgifterna är indelade i fyra olika områden. Högskolan gör en samlad
bedömning, men de olika områdena kan väga lite olika tungt i bedömningen
beroende på vilken utbildning du söker. Områdena är:
1. kommunikation och hantering av svenska språket
2. hantering av engelska språket
3. Användning av matematiska förmågor
4. annan kompetens som ger förutsättningar att tillgodogöra sig
högskolestudier
Malmö högskola
Observera! Om du har minst betyget godkänd alternativt E i
- Svenska/Svenska som andra språk A + B
eller Svenska/Svenska som andra språk 1, 2 och 3
- Engelska A eller Engelska 5 och 6
- Matematik A eller Matematik 1a, b eller c
behöver du inte göra de uppgifter som avser din kompetens i det som
du har betyg i (svenska, engelska respektive matematik). Då ber vi dig
istället bifoga kopia på betyg i ämnet
Malmö högskola
1. Kommunikation och hantering av det svenska språket
a. Läsförståelse
Jag kan ta del av längre texter av olika typ och svårighetsgrad (t.ex. artiklar
och rapporter) samt förstå sammanhang och följa resonemang i den lästa
texten. Jag kan även sammanfatta texter jag läst.
Beskriv i vilka olika sammanhang du läser/har läst och använder/har använt
de kunskaper och färdigheter som nämns i påståendet ovan.
Ge exempel på texter som du utan problem kan ta del av och där du utan
svårighet förstår sammanhang och resonemang i texten.
Välj ut en text och gör en sammanfattning av den texten. Bifoga
sammanfattning och den ursprungliga texten.
Malmö högskola
b. Skriftlig färdighet
Jag kan skriva en text (t.ex. en uppsats eller rapport) som förmedlar
information eller innehåller skäl för eller emot en viss ståndpunkt. Jag kan
dra slutsatser, argumentera och använda egna texter som arbetsredskap.
Beskriv i vilka olika sammanhang du skriver/har skrivit och använder/har
använt de kunskaper och färdigheter som nämns i påståendet ovan.
Bifoga exempel på text(er) du skrivit där ovanstående kommer till uttryck
Malmö högskola
c. Muntlig färdighet
Jag kan inför en grupp muntligt framföra information. Jag kan också
delta i diskussioner och där argumentera för en ståndpunkt samt
resonera kring olika alternativ och möjligheter.
Beskriv i vilka olika sammanhang du nyttjar/har nyttjat de kompetenser
som nämns i påståendet ovan.
Ge exempel på vad du lär dig av att diskutera och argumentera med
andra.
Malmö högskola
4. Annan kompetens som ger dig förutsättningar att tillgodogöra dig
Högskolestudier. Förutom de kunskaper och färdigheter inom svenska,
engelska och matematik som redan nämnts, så är även andra kunskaper
och färdigheter viktiga för du ska ha förutsättningar att tillgodogöra dig
högskolestudier.
Detta kan vara till exempel att kunna:
- inhämta ny kunskap
- reflektera och diskutera utifrån olika perspektiv
- se samband mellan teoretiska modeller och verklighet
- tillämpa kritiskt och kreativt tänkande
Beskriv på vilket sätt du genom erfarenheter från olika områden
använder dig av/har skaffat kompetens (annan än den som redan redovisats
avseende svenska, engelska och matematik) som ger dig förutsättningar att
tillgodogöra dig högskolestudier
Malmö högskola
Särskild behörighet
Beskriv din kompetens
Vilka är förkunskaper krävs?
Vi ber dig beskriva den kompetens du har inom det ämnesområde som det
särskilda behörighetskravet avser. Om t ex Matematik B eller Matematik 2a /
2b / 2c är det formella behörighetskravet, så ska din beskrivning handla om
området matematik. Beskriv din kompetens och hur du skaffat den med
utgångspunkt från de faktiska förkunskapskrav som ställs. För att du ska veta
vilka kunskaper och färdigheter du ska lyfta fram, bör du studera de faktiska
förkunskapskraven närmare. Vad innebär till exempel behörighetskravet
Matematik B eller Matematik 2a / 2b / 2c?
På Skolverkets hemsida, www.skolverket.se, finner du alla gymnasiekurser
och deras mål. När du beskriver dina kunskaper och färdigheter inom
området, så kan du använda gymnasiekursernas mål som utgångspunkt.