Transcript Grundläggande behörighet

2015-04-13
Tillträdesregler
2015-04-13
Förändringar 2008
Några förändringar började tillämpas redan från och med
antagningen till höstterminen 2008
- 25:4-regeln togs bort (övergångsregler)
- HA-gruppen (högskoleprov + arbetslivserfarenhet) slopades
- Alternativt urval till högst en tredjedel av platserna på en
utbildning
2015-04-13
Fyra betydelsefulla förändringar 2010
1. Meritpoäng
Maximalt 2,5 meritpoäng får tillgodoräknas. Läggs till
jämförelsetalet (som är max 20,00). Maximalt meritvärde blir
22,50 poäng.
2. Direktgrupp-Kompletteringsgrupp
I direktgruppen får man bara tillgodoräkna sig meritvärdet från
slutbetyget i gymnasieskolan eller komvux. Kompletteringar får
bara tillgodoräknas i en kompletteringsgrupp.
3. Områdesbehörigheter (särskild behörighet)
4. Skärpning av kraven för grundläggande behörighet.
2015-04-13
Hösten 2011
Meritpoäng för Gy1994 (97-02), Moderna språk, Engelska och
Matematik
Hösten 2012
Utländska betyg i grupp I och II
Meritpoäng för Gy1994 (97-02), Områdeskurser
Hösten 2013
Meritpoäng för mellanårsprogrammen, Moderna språk, Engelska,
Matematik och Områdeskurser
Sökande med nya kurser och gymnasieexamen?
Hösten 2014 - Den första kullen från Gy2011.
2015-04-13
Grundläggande behörighet – gymnasieexamen
- Högskoleförberedande examen, gymnasieskolan eller gymnasial
vuxenutbildning
ger grundläggande behörighet
- Yrkesexamen, gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning
ger grundläggande behörighet om den innehåller
Svenska/Svenska som andraspråk, kurs 2-3 och
Engelska kurs 6.
2015-04-13
Högskoleförberedande examen - gymnasieskolan
- 2 500 gymnasiepoäng
- Lägst E i minst 2 250 poäng
Lägst E i
- Svenska/Svenska som andraspråk 300 poäng
(kurserna 1, 2 och 3)
- Engelska 200 poäng (kurserna 5 och 6)
- Matematik 100 poäng (kursen 1b eller 1c)
- Gymnasiearbetet
2015-04-13
Yrkesexamen - gymnasieskolan
- 2 500 gymnasiepoäng
- Lägst E i minst 2 250 poäng
- Svenska/Svenska som andraspråk 100 poäng (kurs
1)
- Engelska 100 poäng (kurs 5)
- Matematik 100 poäng (kursen 1a)
- Gymnasiearbetet
- 400 poäng programgemensamma ämnen
2015-04-13
Specifika examenskrav inom kommunal vuxenutbildning
- 2 400 poäng
- Vissa specifika krav som syftar till att examen ska få ett visst
innehåll som motsvarar något program i gymnasieskolan,
högskoleförberedande eller yrkesinriktat.
Förordning om vuxenutbildning (2011:1108), 4 kap. 14-15 §§
2015-04-13
Gymnasieexamen får inte utfärdas om en elev följer ett
reducerat program (Gyf 8 kap 4 §)
2015-04-13
Att diskutera
Elever på yrkesprogram får komplettera för grundläggande
behörighet och tillgodoräkna sig kompletteringen i grupp I.
Kan det vara fördelaktigt att läsa kurser som krävs för särskild
behörighet i gymnasieskolan och komplettera med kurser som
krävs för grundläggande behörighet på komvux?
Kommer många elever att ha svårigheter att nå gymnasieexamen?
2015-04-13
Grundläggande behörighet – slutbetyg, 2010 -
• Slutbetyg fullständigt program i gymnasieskolan, lägst godkänt i
2250 poäng inklusive lägst godkänt i Sv A + B (Sv som
andraspråk A + B), Ma A och En A
• Reducerat program ger ej grundläggande behörighet
• Slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning, lägst godkänt i 2250
poäng
inklusive lägst godkänt i Sv A + B (Sv som andraspråk A + B), Ma
A och En A
• Samlat betygsdokument ger ej grundläggande behörighet
2015-04-13
Grundläggande behörighet – slutbetyg, - 2009
- Slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program i
gymnasieskolan, lägst Godkänt på kurser som omfattar minst 90
procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt
program.
- Slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning eller samlat
betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning, lägst Godkänt på
kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som
krävs för ett fullständigt program.
- Samlat betygsdokument, lägst betyget Godkänt eller betyg 1-5 i
poängsatta kurser som omfattar minst 90 procent av de
gymnasiepoäng som krävs för ett slutbetyg.
2015-04-13
Grundläggande behörighet, folkhögskola, omfattning
1. en treårig utbildning,
2. en tvåårig utbildning som bygger på minst ett års studier i
gymnasieskolan,
3. en tvåårig utbildning som bygger på grundskolan och minst ett
års yrkesverksamhet, eller
4. en ettårig utbildning som bygger på minst två års studier i
gymnasieskolan.
2015-04-13
Grundläggande behörighet, folkhögskola 2013- forts.
Kunskapskrav (beslut under våren)
Dessutom krävs att den som har gått igenom en sådan utbildning
har kunskaper motsvarande lägst godkänd nivå i följande
gymnasiala kurser:
- Svenska 1, 2 och 3 eller Svenska som andraspråk 1, 2 och 3,
- Engelska 5 och 6,
- Matematik 1 a, b eller c,
- Historia 1a1,
- Naturkunskap 1a1,
- Religionskunskap 1 och
- Samhällskunskap 1a1 .
2015-04-13
Grundläggande behörighet, folkhögskola – 2013
Kunskapskrav
Dessutom krävs att folkhögskolan intygar att den som har gått igenom
en sådan utbildning har kunskaper motsvarande godkänd nivå i
gymnasieskolans kärnämneskurser i
- svenska eller svenska som andra språk,
- engelska,
- samhällskunskap,
- religionskunskap,
- matematik och
- naturkunskap.
2015-04-13
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
(beslut under våren)
- Dessa bestämmelser träder i kraft den 1 januari 2013 och
tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar
efter den 31 maj 2013.
- De äldre bestämmelserna om grundläggande behörighet för
den som har gått igenom en utbildning vid folkhögskola ska
fortsätta att gälla för den som före den 1 juli 2015 har fått ett
intyg om grundläggande behörighet enligt dessa bestämmelser
och som påbörjade sina studier vid folkhögskolan före den 1 juli
2013.
2015-04-13
Grundläggande behörighet - Utländsk utbildning, 2014(beslut under våren)
3 § Den som har gått igenom en utländsk gymnasieutbildning
eller motsvarande har grundläggande behörighet om utbildningen
ger behörighet att bedriva högskolestudier eller motsvarande
studier i detta land. Dessutom krävs lägst betyget E i Engelska 56 och Matematik 1 eller motsvarande kunskaper.
Kunskaper i svenska
Den som har ett annat modersmål än svenska, danska, färöiska,
isländska eller norska ska ha lägst betyget E i svenska eller
svenska som andraspråk kurs 1-3, eller motsvarande kunskaper.
2015-04-13
Grundläggande behörighet - Utländsk utbildning, -2013
Den som har gått igenom en utländsk gymnasieutbildning eller
motsvarande har grundläggande behörighet om utbildningen ger
behörighet att bedriva högskolestudier eller motsvarande studier i
detta land. Dessutom krävs lägst betyget Godkänt i
kärnämneskurserna i ämnena engelska och matematik eller
motsvarande kunskaper.
Kunskaper i svenska
Den som har ett annat modersmål än svenska, danska, färöiska,
isländska eller norska ska ha lägst betyget Godkänt i
kärnämneskurserna i ämnena svenska eller svenska som
andraspråk eller motsvarande kunskaper.
2015-04-13
Grundläggande behörighet – övrig utbildning
Äldre svensk utbildning
- Avgångsbetyg från fullständig minst tvåårig linje/specialkurs,
avgångsbetyg 2 eller 3 från gymnasial vuxenutbildning.
- Minst två årskurser svenska och engelska (inget betygskrav)
- HSVFS 2009:1, bilaga 1
Waldorfskola, Studentexamen m.fl.
För Waldorfskolorna måste föreskrifterna justeras vad gäller krav i
svenska och engelska.
2015-04-13
Grundläggande behörighet – SUHF:s rekommendationer
Sökande som kan styrka godkända kunskaper i
gymnasiekurserna
Svenska/Svenska 2 kurs A och B, Engelska kurs A, Matematik
kurs A och Samhällskunskap kurs A
samt arbetat under minst tre år på lägst halvtid efter det att
den sökande normalt skulle ha lämnat gymnasiet, bedöms
uppfylla kraven för grundläggande behörighet.
Kunskaper i svenska, engelska, matematik och samhällskunskap
kan
styrkas med ämnen eller motsvarande (lägst betyg 3).
Arbetslivserfarenhet: Se Bedömningshandboken, s 150-152.
2015-04-13
Motsvarande kunskaper och reell kompetens, grl beh
Motsvarande kunskaper
… eller motsvarande kunskaper.
Reell kompetens
- Sökande som helt eller delvis saknar grundläggande behörighet
enligt fastställda regler kan uppfylla kraven genom reell
kompetens. Bedömning av reell kompetens ska göras av
respektive högskola.
(Bedömningshandboken)
- … genom svenska eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet
eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar
att tillgodogöras sig utbildningen.
(Högskoleförordningen)
2015-04-13
2015-04-13
Särskild behörighet
- De krav på särskild behörighet som ställs skall vara ”helt
nödvändiga” för att studenten skall kunna tillgodogöra sig
utbildningen.
- Kraven på särskild behörighet anges i områdesbehörigheter.
- Högskoleverket föreskriver om vilka områdesbehörigheter som ska
finnas och vilken/vilka områdesbehörighet/er som ska gälla för
utbildningar som leder till en yrkesexamen.
- Universitet och högskolor bestämmer vilken områdesbehörighet
som ska gälla för utbildningar som leder till generell examen,
konstnärlig examen och för kurser.
2015-04-13
Behörighetsgivande kurser (ca 25 kurser) – Gy2011
Grundläggande behörighet: Sv 1-3 (Sv som a 1-3), En 5-6 och
Ma 1
Särskild behörighet (kurser i de olika områdesbehörigheterna):
Sh 1b (alternativt 1a1+1a2), Sh 2, Hi 1b (alternativt 1a1+1a2)
Moderna språk 3
Ma 2-4
Nk 1b alternativt 1a1+1a2 och Nk 2 (kan ersättas av Bi 1+Fy 1a
alternativt 1b1+1b2 och Ke 1)
Bi 1-2, Fy 1a alternativt 1b1+1b2, Ke 1-2
Idrott och hälsa 1-2
Klassisk grekiska – språk och kultur 2, Latin – språk och kultur 2,
Modersmål 2, Svenskt teckenspråk för hörande 3
2015-04-13
Behörighetsgivande kurser (ca 25 kurser) – Gy2000
Grundläggande behörighet: Sv A + B (Sv 2 A + B), En A och Ma A
Särskild behörighet (kurser i de olika områdesbehörigheterna):
Sh A-B, Hi A
En B, Moderna språk steg 3
Ma B – E
Nk A – B (kan ersättas av Bi A, Fy A och Ke A)
Bi A – B, Fy A – B, Ke A – B
Idrott och hälsa A
Grekiska B, Latin B, Modersmål B, Teckenspråk för hörande
steg 3
2015-04-13
Högskoleförordningen tillåter justeringar, sänkningar och
höjningar, av behörighetskraven
- Lärosätena har möjlighet att avvika från den aktuella
områdesbehörigheten genom att sänks kraven.
(Hf 7 kap 3 § ”Om det finns särskilda skäl, får högskolan besluta
om undantag från något eller några behörighetsvillkor”)
- Lärosätena kan ansöka om tillstånd från Högskoleverket, att få
använda krav utöver den aktuella områdesbehörigheten. Också
här krävs det ”särskilda skäl” (Hf 7 kap. 11 §).
2015-04-13
Motsvarande kunskaper – särskild behörighet
Sökande som inte uppfyller kraven för behörighet kan
medges undantag (dispens) eller bedömas ha
motsvarande
kunskaper.
(Bedömningshandboken)
… kunskaper från en eller flera kurser i
gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper …
(Högskoleförordningen)
2015-04-13
Reell kompetens
Reell kompetens
- Sökande som helt eller delvis saknar formell behörighet kan
uppfylla kraven genom reell kompetens. Bedömning av reell
kompetens görs av respektive högskola.
(Bedömningshandboken)
- Särskild behörighet har också den som genom svensk eller
utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av
någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra
sig utbildningen. Förordning (2011:1020).
(Högskoleförordningen)
2015-04-13
Områdesbehörigheter (HSVFS 2011:10)
Avdelning A: Gäller Gy2011/Vux2012 (A1-A15)
Avdelning B: Gäller Gy2000 (1-17)
Avdelning C: Gäller Gy1994 och mellanårsprogrammen
Avdelning D: Gäller äldre betyg
2015-04-13
Vad karaktäriserar områdesbehörigheter?
- Det finns ett begränsat antal områdesbehörigheter
som ska ”täcka” högskolans utbud.
- I en områdesbehörigheterna för den ”gamla”
gymnasieskolan finns det behörighetsgivande kurser
och områdeskurser.
- I områdesbehörigheterna för Gy2011 finns inga
områdeskurser.
2015-04-13
Synpunkter på vårt beslut om områdesbehörigheter
- A8 (Högskoleingenjörer): Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c
Kritik från Skolverket som menar att man inte får göra skillnad på
Ma 3b och 3c när det gäller behörighet.
Kritik från vissa lärosäten som menar att kravet bör vara Ma 4.
- Teknikprogrammet: Elever ”utestängs” från vissa utbildningar på
grund av att det finns krav på Naturkunskap 2, Biologi, Historia 1
- Ob 7 (och A7), sjöbefälsutbildningarna: Fysik A nytt krav, kritik,
ingen förvarning
2015-04-13
Synpunkter forts.
- Naturkunskap 2 läses ej obligatoriskt, jämför
Naturkunskap B
- Naturbruksprogrammet: Eleverna läser bara
Samhällskunskap 1a1 obligatoriskt, men det krävs
Sh1a1+1a2 (Sh1b) till, exempelvis utbildningar på SLU
som eleverna på programmet ofta söker.
- Kritik mot lärosätena därför att beslut om särskilda
behörighetskrav för Gy2011 dröjer.
2015-04-13
Motsvarande bedömningar (HSVFS 2011:10, bilaga 1)
Biologi 1, Kemi 1 och
Fysik 1a (alternativt Fysik 1b1+1b2)
ersätter
Naturkunskap 2
2015-04-13
Motsvarande bedömningar (HSVFS 2011:10, bilaga 2)
Det finns motsvarandebedömningar för
Biologi 1
Naturbruksprogrammet
Fysik 1
El- och energiprogrammet
Kemi 1
El- och energiprogrammet
Naturkunskap 1-2
Vård- och omsorgsprogrammet
”
Naturbruksprogrammet
Det finns fler motsvarandebedömningar i Bedömningshandboken.
2015-04-13
Motsvarandebedömningar (exempel)
Naturkunskap 1a1 + 1a2 alternativt Naturkunskap 1b och
Naturkunskap 2
kan ersättas av
- Vård- och omsorgsprogrammet med kurserna Naturkunskap
1a1, Hälsopedagogik, Medicin 1 samt Etik och människans
livsvillkor.
2015-04-13
Motsvarandebedömningar (exempel)
Naturkunskap 1a1 + 1a2 alternativt Naturkunskap 1b
och
Naturkunskap 2
kan ersättas av
- Naturbruksprogrammet med kursen Naturkunskap
1a1 och dessutom kurserna Djuren i naturbruket och
Djurhållning eller kurserna Djuren i naturbruket och
Växtodling 1 eller kurserna Växtkunskap 1 och
Trädgårdsodling eller kursen Mångbruk i skog samt
någon av kurserna Skogsskötsel 1, Jakt och viltvård
1 eller Fiske och vattenvård 1.
2015-04-13
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser (HSVFS 2011:10)
2. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången vid
antagning till utbildning som börjar efter den 31 maj 2012 om inte
annat framgår av 3, 4 och 5.
3. De nya bestämmelserna i 1 § första stycket 1 och bilaga 1,
avdelning A, samt tabell 1 i bilaga 2 och kolumnen i bilaga 3
avseende områdesbehörigheter enligt avdelning A ska tillämpas
första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 31
maj 2013.
4. De nya bestämmelserna i 1 § första stycket 3 och bilaga 1,
avdelning C, ska för sökande med betyg enligt de kursplaner som
infördes i gymnasieskolan och i gymnasial vuxenutbildning den 1
juli 1992, tillämpas första gången vid antagning till utbildning som
börjar efter den 31 maj 2013.
2015-04-13
Urval och meritvärdering - urvalsgrunder
- Minst en tredjedel på betyg
- Minst en tredjedel på högskoleprovsresultat
- Högst en tredjedel alternativt urval (ex intervjuer, inträdesprov,
relevant arbetslivserfarenhet)
- Konstnärlig examen (alla platser)
- Alternativt urval till mer än en tredjedel kräver tillstånd från
Högskoleverket
2015-04-13
Högskoleförordningen 7 kap. 16 §
16 § En högskola får i enstaka fall göra avsteg från 12 och 13
§§. Detta får dock ske bara om en sökandes meriter inte kan
bedömas på lämpligt sätt enligt de urvalsgrunder som anges i
12 § och om sökanden genom tidigare utbildning,
arbetslivserfarenhet eller någon annan omständighet har
särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar för
utbildningen. Förordning (2006:1053).
2015-04-13
Minst en tredjedel på högskoleprov – nytt
högskoleprov!
Vanligast med en tredjedel eller 40 procent
Kvantitativt block - 80
KVA – kvantitativa jämförelser (24)
XYZ – matematik (20)
NOG – kvantitativa resonemang (12)
DTK - Diagram, tabeller och kartor (24)
Verbalt block - 80
LÄS – svensk läsförståelse (20)
ELF – engelsk läsförståelse (20)
MEK – menings-komplettering (20)
ORD – ordförståelse (20)
2015-04-13
Att diskutera
Är det lättare att komma in i högskoleprovsurvalet?
Bör man rekommendera elever att göra
högskoleprovet?
2015-04-13
Betygsurvalet (svenska betyg, utländska betyg, EB och IB
samt folkhögskolan)
Betygsgrupp och Folkhögskolegrupp
Betygsgruppen består av två grupper, I och II.
Betygsgrupp I
- betyg från gymnasieskolan
- betyg från gymnasial vuxenutbildning om minst två
tredjedelar av gymnasiepoängen avser gymnasial
vuxenutbildning
- yrkesexamen + kompl från vuxenutbildning för
grundläggande behörighet
2015-04-13
Betygsurvalet, forts.
Betygsgrupp II
- betyg från gymnasial vuxenutbildning om minst två tredjedelar av
gymnasiepoängen avser gymnasial vuxenutbildning
- i grupp II får kompletteringar tillgodoräknas
Folkhögskolegrupp
- Sökande med studieomdöme från folkhögskola
2015-04-13
Platsfördelning
1. I förhållande till antalet behöriga sökande i Betygsgruppen och
Folkhögskolegruppen.
2. I förhållande till antalet behöriga sökande i betygsgrupp I och II.
3. En tredjedel av platserna i betygsgrupp II flyttas till betygsgrupp
I.
2015-04-13
Nytt betygssystem för Gy2011
-A–F
- A=20, B=17,5, C=15, D=12,5,
E=10 och F=0
Det har uppstått en debatt om att sökande med gamla
och nya betyg ska prövas i samma urvalsgrupper och
om det är schysst.
2015-04-13
Likvärdiga meriter
7 kap. 12 § högskoleförordningen
Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras
genom prov eller intervjuer eller genom lottning. Urval
genom prov eller intervjuer får dock inte göras efter
det att lottning har använts. Förordning (2010:700).
Högskoleprovet har kommit att användas allt oftare för
att särskilja.
2015-04-13
Meritpoäng Gy 2011 - moderna språk (max 1,5 meritpoäng)
och engelska (max 1,0 meritpoäng)
- Lägst E i moderna språk 3 ger 0,5 meritpoäng.
- Lägst E i Moderna språk 4 ger 1,0 meritpoäng. Totalt 1,5
meritpoäng
Om Moderna språk 3 krävs för behörighet ger 3 ej meritpoäng.
Det är då möjligt att nå 1,5 meritpoäng genom moderna språk 5 i
samma språk (0,5 poäng) alternativt lägst Moderna språk 2 i ett
annat språk (0,5 poäng). Maximalt 1,5 meritpoäng för moderna
språk.
- Lägst E i engelska 7 ger 1,0 meritpoäng.
2015-04-13
Meritpoäng Gy2000 (slutbetyg) - moderna språk och engelska
Lägst godkänt i moderna språk (ej engelska) steg 3 ger 0,5 poäng.
Steg 4 ger ytterligare 0,5 poäng.
Om steg 3 krävs för behörighet ger steg 4 1,0 poäng.
För steg 5 alternativt lägst steg 2 i ett annat språk ges ytterligare
0,5 poäng.
Maximalt 1,5 meritpoäng för moderna språk.
Lägst godkänt i engelska B ger 0,5 poäng. Lägst godkänt i
engelska C ger ytterligare 0,5 poäng.
Om engelska B krävs för behörighet ger engelska C ändå bara 0,5
poäng.
2015-04-13
Meritpoäng Gy 2011 - matematik
- Om behörighetskravet är enbart grundläggande behörighet så
ger Matematik 2, 3 och 4 vardera en halv meritpoäng.
- Om behörighetskravet är Matematik 2 så ger Matematik 3, 4
och 5 vardera en halv meritpoäng. Matematik 5 kan ersättas av
Matematik specialisering.
- Om behörighetskravet är Matematik 3 så ger Matematik 4 en
halv meritpoäng och Matematik 5 en hel meritpoäng. Matematik 5
kan ersättas av Matematik specialisering.
2015-04-13
Meritpoäng Gy 2011 – matematik (forts.)
- Om behörighetskravet är Matematik 4 så ger
Matematik 5 en hel meritpoäng och Matematik
specialisering en halv meritpoäng . Matematik 5 kan
ersättas av Matematik specialisering.
- Observera att man kan ha betyg i flera kurser
Matematik specialisering med olika innehåll och att
upp till tre kurser kan ge meritpoäng.
2015-04-13
Meritpoäng Gy 2000 - matematik
- Lägst godkänt i matematik en nivå över den behörighetsgivande
ger 0,5 poäng.
- Lägst godkänt i en kurs två nivåer över den behörighetsgivande
ger ytterligare 0,5 poäng.
- Om det inte finns något särskilt behörighetskrav i matematik ger
Matematik B och C vardera 0,5 poäng.
2015-04-13
Meritpoäng Gy 2000 - matematik forts.
-
Om matematik E är behörighetsgivande finns det inga kurser
på nivåer över den behörighetsgivande, varför inga meritpoäng
kan delas ut.
-
Om matematik D är behörighetsgivande ges 0,5 meritpoäng för
matematik E.
-
Matematik breddning och Matematik diskret ger ej meritpoäng.
2015-04-13
Meritpoäng för slutbetyg 1997 - 2002
Hösten 2011 och hösten 2012 (områdeskurser)
Meritpoäng för mellanårsprogrammen
Hösten 2013
Meritpoäng för ännu äldre betyg
Under utredning
Meritpoäng för utländska betyg
Meritpoängskompensation
Meritpoäng för IB
Särskild föreskrift
Meritpoäng för EB
Särskild föreskrift
2015-04-13
Meritkurser/Områdeskurser
- En behörighetsgivande kurs kan aldrig ge meritpoäng.
- Betygskravet är lägst godkänt. Högre betyg ger inte mer poäng.
- Regeringen har bestämt att moderna språk, engelska och
matematik ska ge meritpoäng.
- Dessutom kan de så kallade områdeskurserna i
områdesbehörigheterna ge meritpoäng. Områdeskurser ska vara
”särskilt relevanta” för den sökta utbildningen. För elever i GY2011
finns inte områdeskurser.
- Högskoleverket beslutar om vilka områdeskurser som ska
finnas.
2015-04-13
Meritkurser/Områdeskurser, forts.
- Områdeskurser – finns ej för Gy2011
- Finns i samtliga områdesbehörigheter för Gy 2000
och Gy1994.
- Ger maximalt 1,0 meritpoäng. En kurs som omfattar
100 gymnasiepoäng eller mer ger 0,5 poäng. En
femtiopoängskurs ger 0,25 poäng. Man får
tillgodoräkna sig högst två femtiopoängskurser.
- Man kan få poäng för två breddningskurser i samma
ämne.
2015-04-13
Att diskutera
Hur viktigt är det att skaffa sig 2,5 meritpoäng?
2015-04-13
Utländska betyg
- Ursprungligt betyg förs över till skalan 10,00 -20,00
- Behörighetskomplettering (viktad 1,2) i grupp I om
det gäller grundläggande behörighet, annars grupp II.
- Tilläggskomplettering (viktad 1,2) i grupp II
- Ej meritpoängskomplettering
Detta gynnar dem som har ett bra betyg från början
och missgynnar dem som har ett dåligt betyg från
början.
2015-04-13
Utländska betyg, forts.
Meritpoäng för utländska betyg
(Meritpoängskompensation)
Prel meritvärde och Mk
Prel meritvärde och Mk
10,00–11,99
12,00–12,99
13,00–13,99
14,00–14,99
15,00–15,99
16,00–16,99
17,00–17,99
18,00–18,99
19,00–20,00
0,50
0,75
1,00
1,25
1,50
1,75
2,00
2,25
2,50
2015-04-13
Utländska betyg, forts.
- Förteckning över Gy2011/Vux2012-kurser som får användas för
tilläggskomplettering.
- Följa upp effekterna av att utländska betyg värderas i grupp I och
II och se över de nuvarande reglerna. Behövs förändringar?
2015-04-13
Utökat program Gy2011
- Kurser inom ramen för utökat program ska tas med
på examensdokumentet och markeras särskilt.
- Betygen räknas med i jämförelsetalet om kurserna
är behörighetsgivande eller meritkurser.
2015-04-13
Utökat program (slutbetyg)
2010 –
Kurser inom ramen för utökat program ska tas med i
slutbetyget, men markeras särskilt. Betygen räknas
med i jämförelsetalet om kurserna är
behörighetsgivande.
- 2009
Kurser inom ramen för utökat program bör placeras
på samlat betygsdokument. Betygen räknas med i
jämförelsetalet om kurserna är behörighetsgivande
och/eller höjer jämförelsetalet.
2015-04-13
Reducerat pr, förlängd undervisning (Gyf 9 kap. 6-7 §§) – Gy 2011
Reducerat program
6 § En elev kan befrias från undervisning i en eller flera kurser eller
gymnasiearbetet om eleven önskar det och har påtagliga
studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt. Reducerat
program beslutas inom ett åtgärdsprogram.
Förlängd undervisning
7 § Huvudmannen får besluta att undervisningen på ett nationellt
program
för en elev får fördelas över längre tid än tre år, om eleven har läst ett
reducerat program eller om det med hänsyn till elevens förutsättningar
i övrigt finns särskilda skäl för det.
2015-04-13
Reducerat program - Slutbetyg
23 § En elev kan befrias från undervisning i en eller
flera kurser, om eleven önskar det och har påtagliga
studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat
sätt (reducerat program).
En elev får befrias från kurser som motsvarar högst tio
procent av det antal gymnasiepoäng som krävs för ett
fullständigt nationellt eller specialutformat program.
Beslut enligt denna paragraf fattas av rektorn.
Förordning (1997:605).
2015-04-13
Förlängd undervisning - slutbetyg
24 § Styrelsen för utbildningen får besluta att undervisningen på
ett nationellt program för en elev får fördelas över längre tid än
tre år, om det med hänsyn till elevens förutsättningar finns
särskilda skäl till detta. Förordning (1997:605).
25 § Den elev som har följt ett reducerat program enligt 23 § har
rätt att genom förlängd undervisning läsa in varje kurs i vilken
eleven varit befriad från undervisningen. Förordning
(1999:844).
2015-04-13
Att diskutera
Hur hantera elever som riskerar att gå ut med ett
reducerat program?
2015-04-13
Individuellt anpassat program – Gy förordningen 9 kap. 4 §
4 § En elevs utbildning får avvika från vad som annars gäller för ett
nationellt program genom att vissa kurser byts ut om
1. utbildningen kan hänföras till ett nationellt program,
2. kraven för examen från det aktuella programmet kan uppfyllas,
och
3. beslutet fattas före utgången av det andra läsåret.
När det gäller 2 får dock den inledande kursen i matematik bytas
ut mot en annan inledande kurs i matematik.
Beslut om att byta ut en viss kurs får inte fattas efter det att eleven
påbörjat kursen.
2015-04-13
Betygsurvalet – komplettering, GY2011
- Kompletteringsgrupp
- Behörighetskomplettering
- Konkurrenskomplettering (utbyteskomplettering och
meritpoängskomplettering)
- Basen 2 400 (gymnasiearbetet räknas inte med)
2015-04-13
Betygsurvalet – komplettering, slutbetyg
- Kompletteringsgrupp
- Behörighetskomplettering
- Konkurrenskomplettering – utbyteskomplettering, och
meritpoängskomplettering
- Tilläggskomplettering finns kvar för slutbetyg - 2009
Meritpoängskomplettering med nya kurser enligt de nya
reglerna
Dubbelräkning är ej tillåten.
2015-04-13
Betygsurvalet - direktgrupp och kompletteringsgrupp
- Den som behörighetskompletterar prövas bara i
kompletteringsgruppen.
- Den som konkurrenskompletterar prövas i både direktgruppen
och kompletteringsgruppen. I direktgruppen på sitt meritvärde
från gymnasieskolan. I kompletteringsgruppen på sitt meritvärde
efter gjorda kompletteringar.
- En komplettering kan vara både en behörighetskomplettering
och en konkurrenskomplettering beroende på sökt utbildning.
2015-04-13
Högskoleförordningen (SFS 2011:1020)
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.
2. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången vid
antagning till
utbildning som börjar efter den 31 maj 2013.
--- Det kommer att finnas sökande med betyg från nya kurser redan
i antagningen till våren 2013.
- Regeringen bör ändra tillämpningsdatum.
---
2015-04-13
3. De äldre bestämmelserna i 7 kap. 18 § och bilaga 3 ska
fortsätta att
gälla för den som har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt
eller
specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial
vuxenutbildning. Detta gäller dock inte vid meritvärdering av
betyg i kurser enligt de ämnesplaner som gäller i
gymnasieskolan från och med den 1 juli 2011 och i kommunal
vuxenutbildning på gymnasial nivå från och med den 1 juli 2012.
4. Högskoleverket får meddela föreskrifter om vilka
områdeskurser enligt de äldre bestämmelserna i 7 kap. 18 §
tredje stycket 4 som för varje områdesbehörighet enligt de äldre
bestämmelserna ska vara meritkurser.
2015-04-13
Gymnasieförordningen - övergångsbestämmelser
SFS 2010:2039, övergångsbestämmelserna punkt 5.
- Elever som har påbörjat sin utbildning före den 1 juli 2011 och som
efter avbrott i studierna vill återuppta sin gymnasieutbildning efter
den 1 juli 2011 och vilkas påbörjade utbildning inte längre erbjuds i
gymnasieskolan, ska fullfölja utbildningen enligt de bestämmelser
som gäller för utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011.
- Detsamma gäller för elever som återantas i gymnasieskolan eller
som går om ett läsår, på samma program eller ett annat program
efter programbyte.
2015-04-13
Gymnasieförordningen, övergångsbestämmelser, forts.
SFS 2010:2039, övergångsbestämmelserna punkt 5 forts.
- För dessa elever får gymnasieexamen utfärdas om de uppfyller
de villkor som ställs i skollagen (2010:800) och i denna förordning.
- I en sådan examen får betyg satta före den 1 juli 2011 ingå.
- Betygen ska i sådana fall omvandlas enligt följande. – Mycket
väl godkänt ska motsvara A, – Väl godkänt ska motsvara C, –
Godkänt ska motsvara E, och – Icke godkänt ska motsvara F.
6. Skolverket får meddela föreskrifter om i vilka fall kurser enligt
de kursplaner som gäller före den 1 juli 2011 motsvaras av kurser
enligt ämnesplaner och får ingå i en gymnasieexamen.
2015-04-13
Gymnasieförordningen, övergångsbestämmelser, forts.
SFS 2010:2039, övergångsbestämmelserna
7. Om bestämmelsen i 5 inte kan tillämpas eller om det annars finns
särskilda skäl, får rektorn besluta att dessa elever får fullfölja
utbildningen
enligt äldre bestämmelser. För dessa elever ska slutbetyg utfärdas. I
slutbetyget får då betyg satta på kurser enligt ämnesplaner ingå.
Slutbetyg får utfärdas senast den 1 juli 2015.
Om eleven fullföljer utbildningen enligt äldre bestämmelser, får det
innebära
att eleven byter till ett specialutformat program enligt 2 kap. 12 §
gymnasieförordningen (1992:394).
2015-04-13
Förordning om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning (2012:107) – övergångsbestämmelser, punkt 4
4. Elever som har påbörjat kurser, delkurser eller projektarbeten
enligt någon av de förordningar som avses i 1 a–d före den 1 juli
2012 eller gymnasieförordningen (1992:394) före den 1 juli 2011,
och som vill fortsätta eller återuppta studierna inom
vuxenutbildningen efter utgången av juni 2012 och vilkas
påbörjade utbildning inte erbjuds enligt denna förordning, ska
fullfölja utbildningen enligt de föreskrifter som gäller för utbildning
som påbörjas efter utgången av juni 2012.
2015-04-13
Förordning om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning (2012:107) – övergångsbestämmelser, punkt 4 forts.
För dessa elever får gymnasieexamen utfärdas om de uppfyller de
villkor som ställs i denna förordning. I en sådan examen får betyg
satta före den 1 juli 2012 ingå om Statens skolverk har meddelat
föreskrifter om det med stöd av punkt 6. Betygen ska i sådana fall
omvandlas enligt följande. – Mycket väl godkänt ska motsvara A, –
Väl godkänt ska motsvara C, – Godkänt ska motsvara E, och – Icke
godkänt ska motsvara F. I sådana fall ska i examensbeviset betyg
anges med betygsstegen A–F och kurser anges enligt ämnesplaner.
2015-04-13
Förordning om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning (2012:107) – övergångsbestämmelser, punkt 4
forts.
Om en elev har ett eller flera betyg satta före den 1 juli 2012,
varav ett eller flera inte kan omvandlas eller vilkas omvandling
skulle innebära
en nackdel för eleven, får rektorn besluta att slutbetyg får utfärdas
om eleven uppfyller de villkor som ställs i förordningen
(2002:1012) om kommunal vuxenutbildning. I slutbetyget får då
betyg satta på kurser enligt ämnesplaner ingå. Slutbetyg får
utfärdas senast den 1 juli 2015.
2015-04-13
Förordning om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning (2012:107) – övergångsbestämmelser, punkt 4
forts.
6. Statens skolverk får meddela föreskrifter om i vilka fall kurser
enligt de kursplaner som gäller före den 1 juli 2012 motsvaras av
kurser enligt ämnesplaner och får ingå i en gymnasieexamen.
Skolverket får även meddela de ytterligare föreskrifter som
behövs om detta och för tillämpningen av punkt 4.
2015-04-13
Prövning
Den som påbörjat en kurs, delkurs eller projektarbetet före den 1
juli 2012 får pröva i gamla kurser fram till och med den 30 juni
2016.
2015-04-13
Vad tycker Högskoleverket?
- Se över hela systemet
- Ta bort områdesbehörigheterna
- Låt Högskoleverket bestämma behörighetskraven för de
utbildningar som leder till en yrkesexamen.
- Låt lärosätena bestämma behörighetskraven för övriga
utbildningar inom vissa ramar.
- Ta bort meritpoängen.
- Vikta vissa betyg i urvalet, exempelvis betyg i
behörighetsgivande kurser.
- Att diskutera: Vilka krav bör man ställa på ett
antagningssystem?
2015-04-13
Nya antagningsregler påverkar nybörjaråldern
(Statistisk analys 7 mars 2012)
”De senaste fyra åren har flera ändringar i antagningsreglerna
gynnat de yngre sökandes chanser att bli antagna. ”
…
”Andelen 19-åringar som går direkt till högskolan från gymnasiet
har ökat från 11 till 16 procent de senaste tio åren.
Direktövergången har därmed ökat med 45 procent. Att antalet 19åringar som antas blir allt fler har också sänkt medianåldern bland
högskolenybörjarna. Läsåret 2010/11 hade hälften av alla
nybörjare ännu inte fyllt 21. Utbildningar inom naturvetenskap,
teknik samt humaniora och teologi hade störst andel unga.”
2015-04-13
Studenternas studiemönster och totala
studietider
2012: 2 R
Livslångt lärande en realitet — framför allt för kvinnor
Det är främst kvinnor som återvänder till högskolan
för nya eller kompletterande studier, enligt en ny
rapport från Högskoleverket om studiemönster och
studietider.
2015-04-13
Information om tillträdesreglerna finns på:
• www.hsv.se (länk på förstasidan)
• Information som riktar sig till elever/studenter på www.studera.nu
• Högskolenytt för vägledare - nyhetsbrev
Vill du prenumerera på nyhetsbrevet skickar du ett e-brev med
blank rubrikrad till [email protected].
• Antagning.se
• [email protected]
2015-04-13