Transcript Individ och identitet

Nationalitet, etnicitet, klass & kön
• Kategorier är en social konstruktion
• Ett sätt att dela in människor i, utifrån
föreställningar i samhället
• Tillhörigheten till kategorier kan i sin tur
påverka individens identitet
•
•
•
•
•
•
Olika tillhörigheter
Trygghet och gemenskap
Normer
Status
Makt i samhället
Utanförskap och utstötning
•
•
•
•
•
Man
Svensk
Vit
Medelålders
Medelklass
• Juridisk term för medborgarskap (i en stat)
• I Sverige blir man som svensk (medborgare) om ens förälder är
svensk medborgare (härstamningsprincipen)
• Utländska medborgare kan bli svenska medborgare efter
ansökan om medborgarskap
•
•
•
•
•
•
Ett begrepp som innebär tillhörighet och gemenskap
Delande av kultur, seder och bruk, språk, religion & historia
Ett flyktigt begrepp, utan klara gränser
Innehållet tydligast i mötet med människor från andra etniciteter
Gränserna för etnicitetens innehåll är föränderliga:
Kultur, språk, seder, religion förändras
• År 1930: endast 1% födda utomlands
• Idag är 14% födda i ett annat land än Sverige
• 4% av invånarna i Sverige har föräldrar som båda fötts
utomlands, 6% har en förälder som fötts utomlands
• Lägre arbetslöshet bland svenskfödda
• Andelen tidsbegränsade anställningar är högre hos utrikes
födda än hos inrikes födda
• Utlandsfödda och inrikes födda med utländsk bakgrund har
svårare i konkurrensen på både arbets- och
bostadsmarknaden: riskerar utsättas för diskrimination.
• Personer med utlandsklingande namn döms hårdare i
rättssystemet
• Kan definieras olika
• Marx: arbetare som säljer arbetskraft till borgarklassen som
äger produktionsmedel (företag och fabriker)
• Utöver ekonomiska faktorer kan innehav av socialt och kulturellt
kapital avgöra klasstillhörighet (Bourdieu)
• Socioekonomisk indelning: Företagare, tjänstemän och arbetare.
• Tjänstemän har lång eftergymnasial utbildning, arbetar i
högkvalificerade yrken
• Arbetare har ingen eller kort gymnasial utbildning
• Forskning visar att barn till arbetare tenderar stanna kvar inom
arbetaryrken, medan barn till tjänstemän mer sannolikt läser
vidare på universitetet
• Arbetare har sämre hälsa och kortare förväntad livslängd än
tjänstemän
• Arbetare har sämre ekonomi. Svårare klara löpande utgifter
• Klass spelar alltså roll för individers livschanser och hälsa
• Flickor har högre betyg än pojkar efter avklarade
gymnasiestudier
• Kvinnor är i majoritet på universitet och högskolor (56%)
• Bland de som vill forska (doktorera) på universitet är män i
majoritet
• De kvinnor som forskar får generellt sett lägre tjänster och
mindre betalt än männen på universiteten
• Mönstret är liknande även inom andra sektorer: kvinnor tjänar
mindre än män.
• De sektorer som domineras av kvinnor har lägre löner än dem
som domineras av män
(samtliga uppgifter från SCB, 2010)
• Kön avser det biologiska könet – kvinna och man
• Genus avser det forskning menar är socialt konstruerade
skillnader mellan kvinnor och män
• Enligt genusteorier är kvinnor och män fostrade av samhället
och dess normer. Kvinnor och män förväntas agera och vara på
olika sätt, i enlighet med könsroller
• Diskutera: Finns det några exempel på könsroller?
• Utgår från en genusordning som upprätthåller könsroller hindrar
jämställdhet mellan könen
• Historikern Yvonne Hirdman talar om ett genussystem, med två
principer:
• Principen om könens isärhållande – kvinnor och män arbetar
inom olika sektorer
• Principen om mäns överordning och kvinnors underordning:
Män tjänar mer och har mer makt över sina liv, medan kvinnors
arbete värderas lägre. Mannen ses i samhället som norm och
kvinnan som en avvikelse.
• Ligger det något i Yvonne Hirdmans genussystem? Kan det
förklara att kvinnor tjänar mindre pengar än män?
• Diskutera sedan frågorna D1-D8 på s. 63