Transcript Mötesrapport - I fokus: Medborgarskapet

Datum: 2012-03-15
Dnr: 074-12-00123-2
Mötesrapport - I fokus: Medborgarskapet
Sammanfattning
Den 9 mars 2012 arrangerade Folke Bernadotteakademin (FBA) mötet ”I
fokus: Medborgarskapet”. Mötet samlade ett antal representanter från
myndigheter och det civila samhället och syftet var att diskutera hur det går
att formulera och implementera en verksamhet utifrån frågeställningen
”Hur kan medborgarskapet beskrivas och hur kan en fördjupad kunskap om
medborgarskapet bidra till fredliga samhällsutvecklingsprocesser och
statsbyggnad?”. Diskussionen kom att handla mycket om vad
medborgarskap är; hur vi kan definiera begreppet - vad som räknas in och
vad som kopplas ihop med medborgarskap - och vem som räknas som
medborgare. Medborgarskap definieras ofta utifrån olika premisser och det
är mycket mer än ett juridiskt begrepp. Medborgarskapet är en förutsättning
för olika samhällsprocesser, och ett jämlikt medborgarskap är viktigt i
statsutvecklingsprocesser - men idén om medborgarskap glöms ofta bort i
begrepp så som ”state building”, ”rule of law” och ”peace-keeping”.
Det var en blandad grupp som var samlad, akademiker, representanter från
olika NGO’s, konstnärer, myndighetspersoner med flera. Tre talare med
olika erfarenheter förklarade sina perspektiv på begreppet vilket blev en bra
utgångspunkt för diskussion och samtal. De var Richard Zajac Sannerholm,
FBA, som pratade om rättsliga perspektiv på begreppet medborgarskap,
Andrea Hvistendahl, konstnär, som bland annat tog upp det kreativa
utrymmet och var samhällsenergi skapas, samt Henning Melber, Dag
Hammarskjöld Foundation, som talade under rubriken ”Citizenship as
security and entitlement- experience from the African societies”. I slutet av
dagen skedde samtal i mindre grupper i syfte att ta fram mer konkreta
förslag och idéer, vilka sedan presenterades för samtliga deltagare.
Diskussion och perspektiv
Vi har alla olika perspektiv på medborgarskap, som bygger på olika
erfarenheter och kunskap. Ett sätt att förhålla sig är att utgå från rättstaten,
det vill säga genom att ställa sig frågan om hur medborgarskapet förhåller
sig till rättstaten. Det finns en historisk tanke om att rättsstaten ska skydda
individerna i samhället, och att vi som individer ska kunna förlita oss på
staten samt kunna beräkna konsekvenserna om vi gör något fel. Kopplingen
mellan rättsstaten och medborgarskapet är då att staten ska förverkliga
medborgarskapets möjligheter kopplade till olika rättigheter, friheter och
förutsättningar så som rösträtt, mötesfrihet samt rätt till politisk verksamhet.
Det är rättsstaten som formulerar medborgarskapets ramverk och rättigheter.
Datum: 2012-03-15
Dnr: 074-12-00123-2
Frågan om vilket ramverk är komplex, och svaret beror på var fokus ska
ligga; ska ramverket byggas på regler, normer, konstitution eller en tydlig
författning? Det är svårt att definiera vad vi menar med ”rättsstat” och som
fenomen definieras rättsstaten kanske lättast när den saknas. Ingen stat är
den andra lik och det finns ingen tydlig agenda för vilket ramverk som
behövs för en fungerande rättstat. Det kan emellertid vara lättare att
definiera vad som konkret behövs, till exempel ombudsmän i olika
institutioner med uppgiften att skydda medborgare från godtycklig och
illegitim maktutövning.
Det är svårt att generellt definiera vad det är som skapar en fungerande
rättsstat, men erfarenheter kan hjälpa oss att förstå till viss del. Oftast ger
givarländer och organisationer stöd till att stärka den rättsstatliga
verksamheten i exempelvis postkonfliktländer – till exempel till domstolar
och polisväsende - men om vi utgår från ett medborgarperspektiv är det ofta
förvaltning, skola, hälsovård, stadsplanering som behöver stärkas.
Individens relation till staten utformas till stor del genom kontakten med
förvaltningsinstitutioner, så dessa är viktiga för att stärka individens
rättigheter och medborgarskap.
Olika stater har olika system när det gäller rättigheter. I vissa stater får
personer rättigheter trots att det inte har något medborgarskap, i andra stater,
som oftast inte respekterar mänskliga rättigheter, har personer som inte är
medborgare inga rättigheter. Rättssystem fungerar ofta selektivt så det
handlar inte bara om att ha lagar, då staten och konstitutionen ofta är
selektiva i hur olika människor behandlas. Fokus måste ligga på att
rättigheter ska komma först och blicken måste vridas till de samhällen där
medborgarskapet är orättvist och osäkert. Civila rättigheter har en tydlig
koppling till medborgarskapet, men även socio-ekonomiska rättigheter och
realiteter spelar stor roll. För att individer ska kunna utnyttja sitt
medborgarskap krävs en del förbättringar, till exempel att alla ska få en
födelseattest. Många människor föds utan att vara rättsliga objekt och de
lever och bor utanför de rättsliga ramarna, det vill säga i den informella
sektorn. Dessa människor finns de facto, men inte de jure. Vad som är
viktigt i detta sammanhang är att inkludera den stora gruppen som finns i
den informella sektorn, in i den formella sektorn.
Medborgarskap kan kopplas till hur grupper konstrueras och hur
grupptillhörighet bestäms. Vi måste se och acceptera olikheter och inse att
olika grupptillhörigheter även inom – och ibland överlappande mellan stater kan vara viktigt för att känna trygghet och tillit. För att förstå detta
kan vi se medborgarskap utifrån dess ”3 B:n”; MedBoende – den
geografiska platsen, skydd som det grundläggande och även resurser och
gränser, det vill säga vilka vi förhåller oss till. MedBeroende – trygghet,
mänskliga faktorn och människan. Vi ska alla leva ihop och vi måste se och
acceptera olikheter. Grupptillhörighet är viktigt för att känna trygghet och
Datum: 2012-03-15
Dnr: 074-12-00123-2
tillit, vi litar på människorna och att de gör sina ”plikter”. MedByggare –
skaparen genom försök att definiera vad som är en medborgare och hur en
är en del i samhället till följd av skyldigheter och rättigheter, frihet att välja
och uttrycka sig. Vidare aspekter måste då fokusera på framtidsfrågor, hur
medborgare kan förverkliga sina framtida förhållanden och samhälle.
Kulturen kan i många fall användas som ett medel att bygga en identitet,
men det är en snäv ram som lätt blir komplex, begränsande och
exkluderande. Vi tar lätt ifrån människor den enda tillhörigheten de har om
de berövas medborgarskap och på så sätt är det illavarslande om
medborgarskapet är kopplat till etnicitet, en distinkt kulturell tillhörighet
eller dylikt. Som individer ingår vi i olika grupper vilket påverkar hur vi
lever våra liv. Olika grupper har olika resurser och beroende på var
resurserna finns, kommer vi att handla på olika sätt. När resurser krymper
blir medborgarskapet viktigare och hur vi förhåller oss till detta är en viktig
framtidsfråga.
Medborgarskapet handlar på många sätt om relationen mellan stat och
individ. Människor har olika idéer om vad staten är. Vi måste ha ett
pågående samtal om vår idé om hur det är att vara medborgare och om vilka
rättigheter och skyldigheter som finns mellan stat och medborgare.
Medborgarskap kan ses som en sorts överenskommelse vilken bygger på
tillit som ett slags centrum, och rymmer eller realiseras genom institutioner,
rättigheter och skyldigheter. Medborgarskapet måste sättas i relation till det
faktum att om individer eller grupper inte har känslan av tillhörighet, finns
det ofta en bristande vilja till att anstränga sig och leva upp till sina
skyldigheter. Dock får vi inte glömma bort den horisontella dimensionen, att
medborgarskap inte enbart är ett förhållande till staten, utan det är även ett
förhållande till varandra som individer och grupper.
I koppling till diskussionen ovan står frågan om huruvida individer behöver
vara mer aktiva och ”hitta tillbaka” till ”poängen” med att vara medborgare.
Var börjar man för att bygga tillit i en gemenskap? Vad gäller kvinnors
rättigheter ser vi att de ofta förnekas inom och av staten, vilket har lett till
att kvinnor ofta gått samman i regionala och större internationella
sammanhang/samarbeten för att öka kraven på att deras rättigheter ska
realiseras. Samtidigt handlar det i slutändan om att respektive stat ska
tillgodose sina kvinnliga medborgares rättigheter – så det faller tillbaka på
relationen mellan stat och medborgare. Det finns flera anledningar till att
diskutera betydelsen av mänskliga rättigheter i relation till medborgerliga
rättigheter – alla har rätt till rättigheter, men hur ska det tillgodoses, och tar
den idén avstamp i en tanke om globalt medborgarskap? Vi vet också att
människor i framtiden kommer att migrera i allt större utsträckning, vilket
gör att idéer och förhållningssätt kring medborgarskap, tillhörighet och rätt
till medborgerliga rättigheter blir mer aktuella.
Datum: 2012-03-15
Dnr: 074-12-00123-2
Förslag till vidare möten och verksamhet
Vilka frågeställningar ska vi jobba med? Inför framtida möten konstaterades
ett behov av att vidare definiera vad det är vi ska prata om – vad ryms inom
diskussioner om medborgarskap, var drar vi gränsen? Det behövs
strukturerade upplägg, och det finns även en potential i att visualisera och
utveckla innovativa sätt att använda konst och kultur för att nå en bredare
publik. Frågan om medborgarskap kan sättas in både i svensk kontext och i
andra kontexter. Hur ser den svenska politiken kring medborgarskap ut, vad
har gjorts, vad har fungerat? Kan vi lära oss något av den? Detta relaterar
också till det faktum att idén om medborgarskap fattas i diskursen kring
”state building” och ”peace keeping”. Behövs en sådan dimension i de
insatser som görs? Hur kan idén om medborgarskap realiseras i konkreta
insatser och konkret stöd? Det är viktigt att sammanföra olika grupper och
personer med olika bakgrund vid framtida möten, då ytterligare perspektiv
och inspiration måste in i processen.