Transcript Välfärdens utmaningar

Välfärdens utmaningar
Joakim Palme
Uppsala universitet
Policy Press 2012
Brundtland Rapporten 1987
Vår gemensamma framtid:
‘Hållbar utveckling...
tillgodoser dagens behov utan
att äventyra kommande
generationers möjligheter att
tillgodose sina behov’
Fyra utmaningar
och en möjlighet…
Fyra utmaningar
Utmaningar
1. Åldrande befolkningar
2. Globaliseringen av ekonomin
3. Ekonomisk kris
4. Politisk handlingsförlamning
Fyra utmaningar och en möjlighet
Utmaningar
1. Åldrande befolkningar
2. Globaliseringen av ekonomin
3. Ekonomisk kris
4. Politisk handlingsförlamning
Möjligheten
1. Den sociala investeringsstrategin
Välfärd ≠ Välfärdsstat
Välfärd
• Individers resurser, som gör det möjligt att
styra livsvillkoren och öka
handlingsutrymmet
• Flera dimensioner: hälsa, arbete, inkomst,
utbildning, social förankring och trygghet,
politiskt deltagande
• Lättare enas om vad som är ofärd, än vad
som utgör det goda livet
Välfärdspolitikens medel
Stat - kommun, marknad, tredje sektorn,
familjen
• Resurs för individen som brukare
• Försäkring inför framtida behov
• Investering i framtiden
• Tillgänglighet och kvalitet i resurser,
försäkringar och investeringar avgör värdet
Medborgarskapet
Två sekels utveckling:
• Civilt medborgarskap:
likhet inför lagen
• Politiskt medborgarskap:
allmän och lika rösträtt
• Socialt medborgarskap:
rätt till en grundläggande försörjning,
förutsättning för deltagande i samhället
Två genomgripande processer medför
fundamentalt förändrade förutsättningar för
det svenska välfärdssystemet
• den åldrande
befolkningen, med
ökat tryck på
omfördelning mellan
generationerna
• globaliseringen av
ekonomin, med ökad
rörlighet för
skattebaserna
Lissabon strategin - det gemensamma målet
”
Den mest konkurrenskraftiga och dynamisk
kunskapsbaserade ekonomin i världen, kapabel till
hållbar utveckling med fler och bättre jobb och
bättre social sammanhållning.”
EU2020 strategin gör tre prioriteringar
• Smart tillväxt: kunskaps- och
innovationsdriven tillväxt.
• Hållbar tillväxt: mer resurseffektiv, grön och
hållbar tillväxt
• Inkluderande tillväxt: full sysselsättning och
social sammanhållning.
Problem EU 2020 Agenda
• Fokus på utgiftsminskningar istället för
intäkter, kan blockera en investeringsansats
• Saknas specifika mål för gymnasie- och
yrkesutbildning
• Hållbarhet för sociala trygghetssystem?
• Fattigdomsfokus utan meningsfulla mål
Den globala finanskrisen går över i en
realekonomisk kris med negativ tillväxt, hög
arbetslöshet och urholkade statsfinanser….
En humankapitalrespons
• Hur social- och skattepolitik interagerar med
fertilitet, utbildning, och arbetskraftsutbud - den
framtida skattebasen – är avgörande
• Vi behöver reformera systemen för att öka antalet
skattebetalare
Den sociala investeringsagendan
• Gå bortom direkta responser på den nuvarande
krisen för att undvika upprepa gamla misstag
• Globala finanskrisen ändrar synen på vad som
är möjligt
• Hur kan ‘rethink’ den europeiska framtiden –
post-Lisbon – med en av klimatfrågan förlängd
tidshorisont?
• Humankapital investeringar har inte fått så stort
utrymme I debatten
sociala investeringar handlar om att förbättra
situationen för svaga grupper i samhället
genom att förbättra deras livschanser,
framförallt i relation till arbetsmarknaden
Investera i människors förmågor:
ett livscykelperspektiv
• Offentligt finansierade barnomsorg
Investera i människors förmågor:
ett livscykelperspektiv
• Offentligt finansierade barnomsorg
• Kvaliteten i obligatorisk skolgång
Investera i människors förmågor:
ett livscykelperspektiv
• Offentligt finansierade barnomsorg
• Kvaliteten i obligatorisk skolgång
• Kraven på yrkeskunnande för unga
Investera i människors förmågor:
ett livscykelperspektiv
•
•
•
•
Offentligt finansierade barnomsorg
Kvaliteten i obligatorisk skolgång
Kraven på yrkeskunnande för unga
Den ”lärande ekonomin” - företag och
anställda behöver ständigt förbättra
kompetenser
Den sociala investeringsagendan
• Investeringar idag innebär mindre
konsumtion idag
Den sociala investeringsagendan
• Investeringar idag innebär mindre
konsumtion idag
• Utan skatter inga offentliga
investeringar
Den sociala investeringsagendan
• Investeringar idag innebär mindre
konsumtion idag
• Utan skatter inga offentliga
investeringar
• ‘Lärande’ som en komponent i den
europeiska integrationen –
outnyttjad potential
Den ekonomiska livscykeln – för alla
I varje samhälle måste det finnas ett
intergenerationellt överföringssystem:
Genom familjen och andra sociala
nätverk
Genom sparande i produktivt kapital
eller andra tillgångar
Genom den offentliga sektorn
Omfördelningar per capita 2003
600 000
500 000
400 000
300 000
200 000
100 000
0
-100 000
-200 000
-300 000
0
5
10
15
20
25
30
Nettosparande
Inom hushåll
Mellan hushåll
35
40
45
50
55
60
65
70
75
80
85
90
Genom offentliga sektorn
Arbetsinkomster
95
100
Social trygghet och inkludering
•
•
•
•
•
•
•
Inkomst trygghet
Skyddsnät mot fattigdom
Belöna arbetskraftsdeltagande
Förbättra matchning
Makroekonomisk stabilitet
Stödja ekonomisk omstrukturering
Bidragsberoende i frånvaro av villkor
Ändra räkenskaperna och
utvärderingskriterierna
• bortom ett år
• bortom inkomst – välfärd resurser i flera
dimensioner
• inkludera investeringar
behov av nya sociala indikatorer bortom BNP
Svenska modellen för fäfot?
• Nominella kostnadstak och prisindexering vs.
försäkringsprincip
• Valfrihet vs. segregation, ‘no voice’
• Nödvändiga/önskvärda reformer vs. tillit till stabila
institutioner
• Socialpolitik vs.fiskal och yrkesbaserad välfärdspolitik
• Lokal autonomi vs. socialt medborgarskap
• Interessebildningen: vart går medelklassen?
Invandrarna?
• Slut på fullsysselsättningspolitik?
Trender
10
Toppinkomster. Inkomstandelen för den procent med högst
inkomster i Sverige mellan 1991 and 2008. Ekvivalerade disponibla
inkomster. Källa Fritzell 2011 Fattig och rik i Sverige. Datakälla: SCB
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Fattigdomstrender i Sverige, 1986-2008 (1995=100)
(källa: Socialstyrelsen, Social rapport 2010)
250
200
150
Sweden
100
50
19
86
19
87
19
88
19
89
19
90
19
91
19
92
19
93
19
94
19
95
19
96
19
97
19
98
19
99
20
00
20
01
20
02
20
03
20
04
20
05
20
06
20
07
20
08
0
Andelen fattiga i olika
befolkningsgrupper
(under 50% av medianinkomsten)
2002
2006
2010
Hela befolkningen
8
9
12
Barn,
tvåförälderhushåll
2
3
5
Barn,
ensamförälderhushåll
8
10
17
Kategorier
Arbetslöshetsförsäkringen
Ersättningsnivåer i 18 OECD-länder och Sverige, 1930 till 2010
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
Sverige
30%
20%
OECD
10%
0%
1920
1930
1940
1950
OECD
1960
1970
Sverige
1980
1990
2000
2010
Socialbidragets nivå i förhållande till medianinkomsten
Källa: Utdrag från Kuivalainen & Nelson 2011
70
Sweden
65
60
55
50
45
40
35
Sweden
07
20
06
20
05
20
04
20
03
20
02
20
01
20
00
20
99
19
98
19
97
19
96
19
95
19
94
19
93
19
92
19
91
19
19
90
30
• Långvarigt ekonomiskt bistånd – men inte låg inkomst – är en
riskmarkör för ogynnsam utveckling hos barnen
• Gäller även barn med psykiskt sjuka föräldrar – hög risk i familjer
med psykiskt sjuk förälder och ”socialbidrag” men moderat risk om
psykiskt sjuk förälder inte har ”socialbidrag”
• Barn i familjehems- eller institutionsvård löper hög risk för
ogynnsam utveckling på lång sikt
• Ungdomar som placeras i familjehems- eller institutionsvård under
tonåren på grund av beteendeproblem har särskilt stora risker för
ogynnsam utveckling på lång sikt
• Fattigdom och sociala problem under uppväxten får
negativa effekter på arbetsmarknadsanknytning långt in i
framtiden.
• De påverkar mellankommande faktorer som
utbildningspresattioner, hälsa och avvikande beteenden.
• Effekterna av både utbildningsframgångar och
riskexponering i vuxen ålder är starkare för dem som en
gång gått in på en negativ karriär
• Utbildnigsframgångar är avgörande för möjligheterna att
lämna en exkluderad position. Den möjligheten står öppen
över hela livscykeln.
Hållbara lösningar kräver politiskt mod
• Intellektuellt mod att kritiskt granska de
existerande institutionerna
• Politiskt mod att genomföra nödvändiga och
angelägna reformer
• Politiskt mod att ta ut tillräckligt höga skatter för
att investera i den framtida skattebasen
• Politiskt mod att engagera sig i governance:
globalt, EU, nationellt, lokalt