Transcript Document

Femtio år av svensk jämställdhetspolitik
Anita Nyberg
Genusvetenskap
Stockholms universitet
År
Placering
Global Gender Gap (World Economic Forum)
2006
1
2007
1
2008
3
2009
4
2010
4
2011
4
Gender Inequality Index (UNDP
2008
3
2011
1
Gender Equity Index (Social Watch)
2007
1
2008
1
2012
4
Andel sysselsatta
Deltidsarbete
Offentligt finansierad barnomsorg
RUT-avdrag
Föräldraförsäkring (Ann-Zofie Duvander)
Vårdnadsbidrag
Obligatorisk mammaledighet
Diskussion olika familjemodeller – 1950- och tidigt 1960-tal
Manlig familjeförsörjarmodell
Avlönat arbete för fäder, oavlönat vård och hushållsarbete för
mödrar
Vårdnadsbidrag
Ökade valmöjligheter för mödrar (att vårda)
Ökad jämlikhet mellan kvinnor (att vara hemmamamma, resurser)
Tvåförsörjarmodell
Avlönat arbete för både mödrar och fäder
Offentligt finansierad barnomsorg
Ökade valmöjligheter för mödrar (att lönearbeta)
Ökad jämställdhet mellan föräldrar (avlönat arbete)
En ny familjemodell – slutet av 1960-talet
Tvåförsörjar/tvåvårdarmodell
Avlönat arbete och ansvar för vård av barn för både mödrar och fäder
Offentligt finansierad barnomsorg
Omvandla mödraledighet till föräldraledighet
Ökade valmöjligheter för föräldrar (avlönat och oavlönat arbete)
Ökad jämställdhet (avlönat och oavlönat arbete)
”I själva verket finns det ju inte något som helst
biologiskt samband mellan funktionen att föda och
amma ett barn, och funktionen att tvätta dess kläder,
laga dess mat och försöka fostra det till en god och
harmonisk människa. För att inte tala om
funktionen att skura golv, tvätta fönster, sy kläder,
gå till mjölkaffären och polera möbler” (Eva
Moberg 1961, s. 70).
1970 gymnasieskolan får ny läroplan och skolan bör verka för jämställdhet,
1971 särbeskattning
1972 rätt till smärtlindring vid förlossning, Jämställdhetsenheten på
departementsnivå etableras
1973 nya familjelagar
1974 föräldraförsäkring införs
1975 ny abortlag
1976 förordning om jämställdhet i den statliga sektorn, första
jämställdhetsministern utses, beslut om expansion av barnomsorgen
1977 jämställdhetsavtal mellan SAF och LO–PTK
1979 rätt till kortare arbetsdag för småbarnsföräldrar
1980 lag mot könsdiskriminering i arbetslivet, Jämställdhetsombudsmannen (JämO) etableras, äktamakeprövning för studiemedel avskaffas,
jämställdhetsavtal mellan kommuner och landsting, ny lag om tronföljd
som innebär att även en flicka kan hon ärva tronen.
Andel sysselsatta kvinnor och män, 16-64 år, mödrar och fäder med barn 0-6 år, %,
1960/63-2011
100
90
80
70
60
Fäder
50
Män
Mödrar
40
Kvinnor
30
20
10
2006
2008
2010
1987
1989
1991
1993
1995
1997
1999
2001
2003
1960
1962
1963
1965
1967
1969
1970
1972
1974
1976
1978
1980
1982
1984
0
Andel sysselsatta kvinnor, 25-54 år, %, EU, 2009
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
MT IT EL ES IE HU RO SK LU PL BE CZ UK LV PT EE BG CY FR DE LT AT FI NL SE DK SI
Andel sysselsatta kvinnor, 55-64 år, %, EU, 2009
80
70
60
50
40
30
20
10
0
MT PL SI IT SK HU BE EL LU AT ES RO CZ FR BG CY IE PT NL LT DE UK DK LV FI EE SE
Andel deltidssysselsatta av sysselsatta, mödrar med yngsta
barn 0-6 år, kvinnor och män, %, 1965-2011*
70
60
50
40
Mödrar
Kvinnor
30
Män
20
10
2010
2008
2006
2003
2001
1999
1997
1995
1993
1991
1989
1987
1984
1982
1980
1978
1976
0
Offentligt finansierad barnomsorg
1976 beslutades om ett omfattande program för utbyggnad
av barnomsorg
1985 beslutades att alla barn 1,5-7 år med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar och barn med särskilda
behov skulle ha en plats i offentligt finansierad barnomsorg 1991
1995 ny lagstiftning som innebar att kommunerna skall
tillhandahålla barnomsorg utan dröjsmål (3-4 månader) till
alla barn 1-12 år med förvärvsarbetande eller studerande
föräldrar och barn med särskilda behov
Andel barn i offentligt finansierad barnomsorg,
1-5år, %, 1990-2011
100
90
80
70
60
5 år
4 år
50
3 år
2 år
40
1 år
30
20
10
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
1994
1993
1992
1991
1990
0
År
Antal barn per årsarbetare
Antal barn per avdelning
Förskola
Fritidshem
Förskola
Fritidshem
1990
4,2
8,3
13,8
17,8
1995
5,5
11,5
16,7
23,7
2000
5,4
17,5
17,5
29,4
2005
5,2
18,6
17,0
30,6
2010
5,4
21,5
16,9
38,1
2011
5,3
20,4
16,8
38,8
Enligt Skatteverket motsvarade antalet köpta RUTtjänster ca 5000 årsarbeten år 2010.
Nästan två tredjedelar av de som köper RUT-tjänster
gjorde jobbet själva förut,
en fjärdedel köpte vita tjänster redan tidigare,
medan 6 procent hade gått från att ha svart städhjälp
till vitt (Skattverket 2011).
8.5 Konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män
Vårdnadsbidraget kan kombineras med fullt förvärvsarbete likaväl
som det kan användas för en av föräldrarna att vara ledig på heltid
eller förkorta den normala arbetstiden med hälften för den ene eller
båda vårdnadshavarna. Regeringens bedömning är därför att
konsekvenserna för jämställdheten mellan kvinnor och män av
förslaget är svårbedömda. Om bidraget nyttjas för att vara ledig på
heltid eller för att förkorta arbetstiden med hälften beror det på vem av
föräldrarna som väljer att förkorta sin arbetstid hur förslaget kommer
att påverkar jämställdheten. Om bidraget inte används till att finansiera
hel ledighet eller en arbetstidsförkortning föranleder förslaget inga
skillnader i jämställdhet (Prop 2007/08:149 s. 15).
I en uppföljning av SCB publicerad 2012 anges att
113 kommuner infört vårdnadsbidrag,
men också att fem kommuner avslutat det.
177 kommuner hade inte infört vårdnadsbidrag.
Antalet barn 1-3 år som fick kommunalt vårdnadsbidrag
under någon period 2011 uppgick till knappt 8 600 barn,
vilket motsvarar 2,5 procent av alla barn i denna
ålderskategori och 4,7 procent av alla barn i kommuner
som infört vårdnadsbidrag.
I Markaryd uppgick andelen till 48 procent av barnen
mellan 1-3 år, medan det endast gäller 0,7 procent i
Uppsala. I Stockholmsområdet uppgick andelen till 15
procent i Rinkeby-Kista och 2 procent i HägerstenLiljeholmen.
Av de som erhållit vårdnadsbidrag var 92 procent kvinnor
och 8 procent män.
Personer med utländsk bakgrund och med lägre utbildning
är överrepresenterade, medan personer med svensk bakgrund och eftergymnasial är underrepresenterade.
Bland de sökande är gifta par och de med fler barn än tre
överrepresenterade, medan sambofamiljer och ensamstående och familjer med ett barn är underrepresenterade.
Obligatorisk mammaledighet (2 veckor)
(år 2000)
Omröstning i sakfrågan
Parti
S
M
MP
FP
C
V
KD
Totalt
Ja
Nej
Avstod
Frånvarande
Obligatorisk mammaledighet (2 veckor)
(år 2000)
Omröstning i sakfrågan
Utskottets förslag mot reservation 1 (FP, C, KD)
Parti
Ja
Nej
Avstod
Frånvarande
S
M
MP
FP
C
V
KD
Totalt
109
69
11
0
0
35
0
224
0
0
2
13
15
0
36
66
0
0
0
0
0
0
0
0
22
13
3
4
3
8
6
59
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Namn
Parti
Anna Maria Corazza Bildt
M
Christofer Fjellner
M
Gunnar Hökmark
M
Anna Ibrisagic
M
Lena Ek
C
Marit Paulsen
FP
Cecilia Wikström
FP
Olle Schmidt
FP
Alf Svensson
KD
Göran Färm
S
Anna Hedh
S
Olle Ludvigsson
S
Marita Ulfskog
S
Åsa Westlund
S
Isabell Lövin
MP
Carl Schlyter
MP
Eva-Britt Svensson
V
Röstade
Namn
Parti
Röstade
Anna Maria Corazza Bildt
M
Nej
Christofer Fjellner
M
Nej
Gunnar Hökmark
M
Nej
Anna Ibrisagic
M
Nej
Lena Ek
C
Avstod
Marit Paulsen
FP
Avstod
Cecilia Wikström
FP
Avstod
Olle Schmidt
FP
Avstod
Alf Svensson
KD
Nej
Göran Färm
S
Ja
Anna Hedh
S
Ja
Olle Ludvigsson
S
Ja
Marita Ulfskog
S
Ja
Åsa Westlund
S
Ja
Isabell Lövin
MP
Nej
Carl Schlyter
MP
Nej
V
Avstod
Eva-Britt Svensson
Regeringen blockerar jämställdhetsreform (20 oktober 2011)
Pressmeddelande från Socialdemokraterna i Europaparlamentet
Ett förbättrat mammaledighetsdirektiv vore ett stort steg framåt för jämställdheten i
Europa och måste därför antas så snabbt som möjligt, säger EU-parlamentarikerna
Anna Hedh och Olle Ludvigsson med anledning av att parlamentet idag bjuder in
medlemsstaterna i rådet till en kompromiss. (…)
När parlamentet nu visar kompromissvilja måste även den svenska regeringen
släppa efter och sluta blockera förhandlingarna. Det är inte acceptabelt att
regeringen förhalar en förändring som skulle ge miljontals mammor, pappor och
barn en bättre livssituation, säger Hedh och Ludvigsson vidare.
I en kompromiss finns alla möjligheter att justera kostnadsnivån och rätta till vissa
skavanker i de övriga delarna av parlamentets position. Att regeringen skulle
fortsätta att hålla fast vid sitt envisa nej vore därför orimligt, fortsätter Anna Hedh
och Olle Ludvigsson.
Den konsekvensanalys som gjorts av de föreslagna förändringarna pekar på klara
samhällsvinster. Ökad jämställdhet är lönsamt på både kort och lång sikt, avslutar
Anna Hedh och Olle Ludvigsson.
Namn
Parti
Röstade
Partien röstade ang. två
veckor
Anna Maria Corazza Bildt
M
Nej
Ja
Christofer Fjellner
M
Nej
Ja
Gunnar Hökmark
M
Nej
Ja
Anna Ibrisagic
M
Nej
Ja
Lena Ek
C
Avstod
Nej
Marit Paulsen
FP
Avstod
Nej
Cecilia Wikström
FP
Avstod
Nej
Olle Schmidt
FP
Avstod
Nej
Alf Svensson
KD
Nej
Nej
Göran Färm
S
Ja
Ja
Anna Hedh
S
Ja
Ja
Olle Ludvigsson
S
Ja
Ja
Marita Ulfskog
S
Ja
Ja
Åsa Westlund
S
Frånvarande
Ja
Isabell Lövin
MP
Nej
Ja
Carl Schlyter
MP
Nej
Ja
V
Avstod
Ja
Eva-Britt Svensson
Tack!
[email protected]
5
Malta
Nederländerna
Monaco
Schweiz
Turkiet
Spanien
Cypern
Irland
Grekland
Island
UK
Frankrike
Belgien
Danmark
Bosnien-H
Croatien
Luxemb
Portugal
Slovenien
Serbien
Italien
Tyskland
Sverige
Ryssland
Lettland
Litauen
Österrike
Bulgarien
Polen
Rumänien
Azerbaijan
Moldavien
Ukraina
Slovakien
Estland
Ungern
Tjeckien
Norge
Frankrike
Finland
Total ledighet efter födseln, månader
40
36 36 36 36 36 36 36 36 36 36
35
30
25
24 24 24 24 24
20
20
16 16
15
14 14
11.5 12 12 12 12 12 12
10
8
3
3
4
3 3.5 3.5
9
9
9 9.5
6
4
0
Serbien
Bulgarien
Bosnien-H
40
UK
Slovakien
Tjeckien
30
Kroatien
Irland
Ungern
Luxenb
Ryssland
Polen
Italien
Estland
Ukraina
Moldavien
Litauen
Finland
17 17
Danmark
20
Cypern
Rumänien
16 16 16 16 16 16 16 16
Grekland
Turkiet
Spanien
Nederl
Monaco
Lettland
Frankrike
Azerbaijan
15 15
Österrike
Slovenien
14 14
Belgien
Schweiz
Tyskland
Malta
Island
8
Norge
10
Sverige
Portugal
Total betald mammaledighet, veckor
60
52 52 52
50
39
26
28 28 28
24
18 18 18 18 18 18
20 20 20 20 20
12 12
9
6
0
2
2
Österrike
3
3
3
Monaco
Malta
4
6
9
Litauen
25
Ungern
Lettland
Estland
15
Tyskland
Sverige
Slovenien
Norge
Serbien
11.5
Bosnien H
Danmark
Bulgarien
9
Finland
10
Island
6
Kroatien
4.5
6
Irland
5.5
Portugal
Tjeckien
Polen
4
Italien
3.5 3.5 3.5 3.5
4
Cypern
5
Spanien
Frankrike
Turkiet
Belgien
Schweiz
3
Nederl
2.5 2.5
Luxemb
Ukraina
Rumänien
2
Azerbaijan
0
2
Ryssland
1.5
Grekland
UK
Totalt betald (mer än 70% av lön) ledighet, månader
30
24 24
20
20
18
14
12 12 12 12
13
10.5