Transcript 27 regelpaket blir en 28:e bolagsskatt

8
RIKSDAG & DEPARTEMENT # 10 | 2011
WWW.ROD.SE
MITT I POLITIKEN
27 regelpaket blir en
Ett nytt förslag om hur bolagskatterna inom EU ska räknas ut hyllas av det
europeiska näringslivet, som tror att det kan förenkla över gränserna. Men
Irland, som är hårt pressat att höja sin bolagsskatt, menar att EU-kommissionen försöker smyga in gemensamma skatter i unionen.
TIO ÅR HAR DET tagit för kommissionens jurister att finputsa detaljerna. Nyligen presenterades till sist förslaget om en ”gemensam
konsoliderad bolagsskattebas”, eller CCCTB
som den engelska förkortningen lyder.
Ett lands sätt att räkna fram företagens beskattningsbara vinst, bolagsskattebasen, är
ett resultat av landets ekonomiska struktur
och politiska särintressen. Eftersom nya regler ständigt läggs till de gamla för att täppa
till skattekryphål, så rör det sig om  ganska
komplicerade regelsamlingar.
EU-kommissionens förslag går ut på att
skapa ett :e, valfritt, system som ska existera
parallellt med de nationella. Enligt kommissionens uppskattningar kommer näringslivet
att spara närmare , miljarder kronor bara
genom att slippa ta hänsyn till de olika nationella reglerna.
MEN DEN STÖRSTA förtjänsten med en gemensam konsoliderad skattebas ligger i ordet
konsoliderad, det vill säga att en företagsgrupp kan kvitta vinst i ett bolag mot förlust
Bolagsskatt i procent
Malta
Frankrike
Belgien
Italien
Spanien
Tyskland
Luxemburg
Storbritannien
Norge
Portugal
Sverige
Finland
Nederländerna
Danmark
Österrike
Grekland
Estland
Ungern
Slovenien
Island
Tjeckien
Polen
Slovakien
Rumänien
Lettland
Litauen
Irland
Bulgarien
Cypern
0
5
10
Skattebas
– skattesats
Skattebasen är
den beskattningsbara
summan.
Skattebasen för ett
företag får man fram
genom överskott
minus underskott och
diverse avdrag (till
exempel för löner) och
värdeminskning på
investeringar.
Skattesatsen är
den procentsats
skatt som staten
lägger på företagens skattebas.
i ett annat och bortse från transaktioner
inom koncernen. Bertil Wiman, professor
i finansrätt vid Uppsala universitet, förklarar:
– Om ett svenskt moderbolag har  kronor i överskott och ett franskt dotterbolag
har  kronor i underskott, så betalar företaget  kronor i skatt i Sverige och  kronor i
Frankrike. Om både moder– och dotterbolaget hade legat i Sverige så hade vinsten, och
skatten, i stället varit noll.
FÖR ATT SLIPPA dubbelbeskattning kan företag i dag välja att förlägga vinstdrivande
verksamhet till ett land där företaget redan
har ett underskott, även om en annan ort
kanske är lämpligare. CCCTB gör det lätttare för företag att i stället investera där de
bedömer det företagsekonomisk mest motiverat.
– En ekonom skulle säga att de europeiska företagens konkurrenskraft därmed
ökar jämfört med icke–europeiska, och det
säkrar europeiska jobb, säger Bertil Wiman.
För företagsgrupper som deltar i CCCTB–
systemet fördelas skattebasen mellan de
länder där gruppen är verksam, enligt en
särskild fördelningsnyckel som bygger på
tre likvärdiga faktorer: antal anställda samt
lönekostnader, fasta tillgångar och försäljning.
Det europeiska näringslivet hurrade när
förslaget kom. Krister Andersson, skattechef
på Svenskt Näringsliv och tillika skattepolitisk ordförande i företagslobbyn Business
Europe, är nöjd med att de bägge organisationer som han företräder har fått gehör
för sina övergripande krav: att bolagen ska
kunna kvitta vinst och förlust i olika länder
och bara behöva deklarera en gång för hela
koncernen, att skattesatsen förblir nationell
samt att det är valfritt för företag att gå med.
 DET ENDA SÄTTET att testa systemet är att
göra det frivilligt. Om inget företag väljer
det så är det inte ett bra system, säger Krister Andersson.
– Och det finns ingen anledning att göra
livet komplicerat för någon som har en
blomsterbutik i Stockholm till exempel, fortsätter han.
Men förslaget ses inte med blida ögon i
Irland. Bara en vecka tidigare, efter ett EUtoppmöte om eurokrisen, kallade Irlands
nyinsvurne premiärminister Enda Kenny
planerna för ”ett försök att införa gemen15
20
25
30
35 samma bolagsskatter genom bakdörren”.
På toppmötet hade Kenny hamnat i storBolagsskattesats 2010, källa Eurostat (EU:s statistikbyrå)
bråk med Angela Merkel och Nicolas Sarkozy
om Irlands mycket låga bolagsskatt, som den
tysk– franska duon betraktar som orättvis konkurrens.
som gick till val på att förhandla
ner räntan på nödlånet som det krisdrabbade Irland fått från EU, fick åka hem tomhänt.
Tyskland och Frankrike krävde en höjning av
Irlands bolagsskatt i motprestation.
Kommissionens förslag handlar dock uteslutande om skattebasen. Skattesatsen förblir
upp till varje parlament att besluta om, lyder
texten.
– Det här handlar inte om att harmonisera
bolagsskatter, försäkrade skattekommissionär
ENDA KENNY,
››
En ekonom skulle
säga att det säkrar
europeiska jobb.
Algirdas Šemeta vid presentationen i Bryssel.
Den irländska näringslivsorganisationen,
IBEC, misstänker dock att det nya systemet
inte kommer att förbli valfritt särskilt länge.
– Många av våra medlemmar tror att det
blir ett tvingande system till slut. Flera länder
har redan sagt att det inte kommer att vara
praktiskt att ha parallella system, säger Fergal
O’Brien på IBEC.
att koordinera EU-blockets
olika bolagsskatter, som är en black om foten
för att den inre marknaden ska fungera smidigt, har snabbt stött på patrull. Konflikten
mellan å ena sidan Frankrike och Tyskland
och å andra sidan Irland visar hur känsligt
allt som rör skattepolitik är.
Men läget är i dag annorlunda än för bara
något år sedan. I och med Lissabonfördraget
finns ett verktyg kallat ”fördjupat samarbete” i
den juridiska verktygslådan, vilket innebär att
en grupp länder går i förväg och lagstiftar.
Länder som från början valt att ställa sig
utanför kan hoppa på tåget senare – något
som kritiker menar i praktiken är att långsamt
pressa in de motsträviga, eftersom inget land i
slutändan vill stå ensamt kvar utanför.
TIDIGARE FÖRSÖK
SIGRID
MELCHIOR
BRYSSEL
riksdag&departement # 10 | 2011
9
n 28:e bolagsskatt
regeringen
ärskeptisk
Vinnare eller förlorare? Nationalekonomer på
EU:s alla finansdepartement är sysselsatta med
att räkna ut hur förslaget påverkar just deras
länder.
– Jag vill inte börJa tala i termer av vinnare och förlo-
s c an p i x
Skattekommissionär Algirdas Šemeta försäkrar att EU:s förslag inte är att harmonisera bolagsskatter.
rare. Hela EU kommer att tjäna på det här.
Så sade EU:s skattekommissionär Algirdas Šemeta
när han presenterade förslaget om en gemensam europeisk bolagsskattebas.
Syftet är att öka effektiviteten och konkurrenskraften
för europeiska företag. Den gemensamma kakan är
tänkt att bli större. Men i det korta perspektivet omfördelas skattekakan mellan EU-länderna.
I en analys som konsultbolaget Ernst and Young har
gjort på beställning av den irländska regeringen, konstateras att Spanien, Frankrike och Belgien vinner i
skatteintäkter, arbetstillfällen och investeringar, medan
Irland, Luxemburg och Danmark förlorar. Sverige hamnar någonstans mittemellan.
EU-kommissionens egen konsekvensanalys visar att
Tyskland, Italien och Frankrike får en större bolagsskattebas, det vill säga en större summa att beskatta, medan
basen krymper i Finland, Nederländerna, Danmark
och i mindre utsträckning i Sverige.
Men uträkningarna har sina begränsningar: den
verkliga effekten är avhängig hur många länder och företag som faktiskt deltar.
– Om man jämför med nuläget så är det tänkbart att
vissa länder kommer att få större skatteintäkter och
vissa mindre. Men det säger ingenting om huruvida det
nuvarande systemet är rättvist eller inte, säger Bertil Wiman, professor i finansrätt.
Att det blir en omfördelning beror på tre saker:
1 Skattebasen omdefinieras.
3 Företagen kvittar vinster och förluster från
olika länder.
2 Skattebasen fördelas mellan länderna på ett
nytt sätt.
Ta Sverige som exempel: Å ena sidan väger försäljning tungt i fördelningsnyckeln, vilket gynnar importländer och missgynnar ett exportland som Sverige. Å
andra sidan är näringslivet i Sverige mer internationaliserat än i jämförbara länder, varför svenska företag tjänar mer på förenklade regler.
Elisabeth Sheikh, handläggare på finansdepartementet, vill inte uttala sig om kommissionsförslaget innan
det har analyserats klart, men hon säger att den svenska
regeringens inställning hittills har varit skeptisk.
– Regeringen har sett stora politiska och ekonomiska
problem. För det första är skattebasen ett viktigt ekonomiskt instrument och för det andra blir det komplicerat
att ha parallella system, säger hon.
Kommissionens förslag kommer att behandlas i ministerrådet och förväntas skrivas om flera gånger innan
det blir dags för EU– ländernas regeringar för att rösta.
Irlands premiärminister Enda Kenny anser att gemensamma bolagsskatter förs in bakvägen.
Sigrid MElchior/BrySSEl